Synpunkter från distrikten på organisationsöversynen Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2009

Till: Styrelsen
Från: Marie Norling
Datum: 25 november 2009

Synpunkter från distrikten på organisationsöversynen

Sammanfattning på generell nivå
- En organisatorisk mellannivå behövs för Amnestys lokala anknytning och stöd till aktivism, samarbete mellan grupper, sammankoppling mellan lokal nivå och sektionen samt demokratisk representation i sektionen.
- Det finns ett stöd för nuvarande distriktsorganisation men behovet av mer flexibilitet uttrycks mer eller mindre uttryckligt – Örebro har exempelvis en rad tydliga och konkreta förslag.
- Responsen från distrikten visar, inte oväntat, på stora skillnader i förutsättningar mellan distrikten men i stort sett alla uttrycker behov av utökat eller förändrat stöd från sektionen samt ökad tydlighet i kommunikationen. Bohuslän och Stockholm visar spännvidden i vilka önskemål och behov som finns på distriktens arbete!

Slutsatser
- Behov av att möjliggöra differentiering av distriktens uppgifter för en bättre anpassning till de uppenbart olika förutsättningarna – det kan vara bra att lägga en miniminivå. En revidering av styrdokumentet för distriktens roll och uppgifter blir troligen en konsekvens av detta.
- Sektionen bör samordna och prioritera värvningsaktiviteter för att öka antalet aktiva medlemmar. När exempelvis F2F-aktiviteter genomförs lokalt bör det finnas med information om den aktivism som finns på orten.
- Utöka och eller behovsanpassa och tydliggöra sektionens/sekretariatets stöd till olika delar eller geografiska områden. Viktigt att lösa den ”gråzonsproblematik” som framförallt Stockholm tydliggör.
- Det är svårt att motivera att ta bort distrikt som begrepp.

Övrigt
- Identitetsproblem: synsättet att Amnestys ”kärnverksamhet” är arbete med samvetsfångar och det ”utvidgade uppdraget” är ett annat Amnesty (förflackar varumärket på olika sätt) bör uppmärksammas. Även om det inte ligger i detta uppdrag att lösa är det en bakomliggande faktor att ta hänsyn till när vi tänker organisation och stöd.

Distriktens inkomna synpunkter i ett sammandrag:

Stockholm:
Har upplevt osäkerhet kring distriktsstyrelsens roll, vad som är rätt prioriteringar, bristen på kontinuitet i styrelsen med ettåriga uppdrag, ser risk i att styrelsen ska greppa flera områden med breda målsättningar- mycket görs men resultatet kanske blir halvdant. Tydligare kommunikation behövs från sektionen om målsättningar för aktivism, prioriteringar av verksamheten. Idag är det en otydlig rollfördelning mellan sekretariatet och distriktsstyrelsen. Ser organisationsöversynen som ett bra tillfälle att se över verksamheten, den behöver komprimeras. Funderar på en lösning med en samverkansgrupp med ett minskat arbetsområde jämfört med dagens styrelse: att ge stöd och samordna den kärnverksamhet som de ordinarie, tema- och ungdomsgrupperna driver. Insamling, utbildningar, utåtriktat arbete(öka synligheten)öka årsmötesdeltagande och ta hand om externa förfrågningar skulle då hamna utanför. Man har en fundering om inte anställd personal är bättre lämpad för samordnande uppgifter (om det menas de uppgifter som inte ska handhas av samverkansgruppen framgår inte Maries anm.)

Gästrikland- Dalarna:
Distriktet har inte så hög aktivitet (och därmed inte så stort behov av egen ekonomi och kassör) men uppfattas ändå som en samlande nivå för informationsutbyte och utbildning. Många åker t.ex. inte på nationella träffar. Ett upplevt problem är att det finns samma förväntan på mindre distrikt som de större att ha kapacitet i form av ansvariga för information, ungdomar, flyktingfrågor, kampanjer- i verkligheten hamnar detta på samma person. Behovet man ser för framtiden är att stöd med värvning av aktiva medlemmar eller start av nya grupper på orter där det inte finns någon aktiv faddergrupp. Av att döma av svaret ser man inte någon större ökning av distriktets roll och uppgifter framför sig, det kan vara bra med en sammankallande som DO idag, men med en formell roll och möjlighet till resebidrag.

Västerbotten:
Någon slags organisering behövs på ”distriktsnivå”, det blir en till form av aktivism på distriktsnivå behövs vilket leder till att besluten kommer närmare medlemmarna och fler led att påverka. Representation och koppling till nationell nivå som kan locka folk att bli mer engagerade på nationell nivå. Idag hänge ansvaret för att hålla igång arbetet i grupperna och värvning av medlemmar på några enskilda aktiva. Skulle vara mycket positivt med någon som arbetar professionellt med Amnesty i vårt område för värvning av medlemmar och koordination av gruppers arbete samt för synligheten i hela distriktet och inte bara Umeå. Finns också behov av stöd med lokalfrågan.

Värmland:
Förespråkar både den nuvarande modellen och är öppna för förändringar t.ex. när det gäller gruppers möjlighet att söka kontakt med grupper i andra distrikt. Tycker heller inte att det spelar någon roll om status förändras från distrikt till samverkansgrupp, bara man får behålla sin ekonomiska identitet eftersom man ser att det är en grundförutsättning för regionalt arbete. Anser att nuvarande modell som sammankoppling mellan grupper och sekretariat fungerar bra. Viktigt med ett regionalt arbete för att styra och samrodna grupperna som är sinsemellan mycket olika. Annars finns en risk för satellitgrupper som gör vad de tror är MR-arbete. Signalen till styrelsen är att vi ska vara medvetna om skillnaderna mellan distriktsarbete i form av t.ex. nätverkande i t.ex. Malmö jämfört med glesbygd. (Maries anm. jag tror man kan tolka ”regionalt arbete” som arbete i distriktsområdet)

Bohuslän:
Har idag få aktiva grupper med hög medelålder. Med 3-4 aktiva grupper har man svårt att klara uppgiften med medlemsvärvning och ställde sig frågande till F2F –aktiviteter som inte stöttar lokal medlemsvärvning. (förutom att ingen information hade gått ut)Ser att distriktens främsta uppgift bör vara att stötta befintliga grupper, starta nya grupper och inte vara en förlängd arm av sektionen administrativt sett. Tycker att styrdokumentets omfattning stämmer bäst för stora distrikt med begränsad geografisk yta. Man vill att sektionen har en eller flera ansvariga som arbetar med stöd/support ex från Göteborg. När det gäller den framtida inriktningen påpekar distriktet att det finns många aktiva som inte vill jobba vidare eftersom man uppfattar att Amnestys utvidgning kan urholka Amnestys goda rykte och namn. Frågor som abort och fattigdom ligger inte inom kärnområdet. (Anm. Maria svarade distriktet Ang stödet från Göteborg via mail)

Örebro:
Distrikt 12 välkomnar översynen av organisationen i en tid när engagemanget för Amnesty kan se ut på så olika sätt. Deltagande i en arbetsgrupp, och i förlängningen därmed även i ett distrikt, är kanske inte längre det mest självklara valet av engagemang för våra medlemmar. Våra synpunkter är:
-distrikt bör finnas kvar, men inte vara tvingande för arbetsgrupperna att vara med i
-distrikten bör även kunna vara ”lösare” i sin struktur så att de lättare och snabbare kan anpassa sig efter de behov som finns. Exempel på det kan vara att grupperna kan själva välja vilket av de närliggande distrikten de vill tillhöra
-distrikt borde lätt kunna slås ihop när antalet medlemmar minskar
-satsning från sektionen/sekretariatet på att nå medlemmar (t.ex. via Amnesty Press eller i samband med inbetalning av medlemsavgiften) som inte är medlem i en arbetsgrupp att de kan göra insatser i distriktet, t.ex. vid manifestationer
-strukturen på distriktsorganisationen bör vara slimmad. Distriktets organisation bör anpassas efter den miljö det finns i och inte vara ett självändamål som måste uppfylla alltför många administrativa och andra krav
- kontakt, erfarenhetsutbyte mellan distrikten etc. bör underlättas, t.ex. genom att do-listan fungerar smidigt (och inte som nu att meddelande blir liggande i väntan på att bli godkända)

Halland:
Planerar inga förändringar med anledning av organisationsöversynen.

Skåne- Blekinge:
I anslutning till årsmötet inkom ordförande i distriktet (Sigrid Bundy) med synpunkter kring bl.a. förankring av förslaget till årsmötet, att det behövdes en konsekvensanalys av en eventuell strukturförändring exempelvis nedbrutet till konsekvenser för arbetsfördelning mellan distriktet och distriktssamordnaren. Distriktsstyrelsen hade också diskuterat frågan och då var några för att slopa distrikten och lägga över arbetsuppgifter på distriktssamordnaren, andra ansåg dock att den nuvarande strukturen var värd att ha kvar, om än i en något modifierad form. Farhågor om försämrade möjligheter för grupper och enskilda medlemmar att söka ekonomiskt stöd vid en förändring lyftes också.
I höstens organisationsdialog (Sofia Halth) verkar det inte finnas någon större "oro" för att distriktet ska försvinna eller något starkt behov ha en distriktsorganisation som sådan. De behov man ser är en service-och samordningsfunktion, och idag fylls ju mkt av den rollen av Malmökontoret. En sådan verksamhet kan mkt väl finansieras och samordnas från sekretariatet (ingen oro finns för "professionalisering"). I princip jobbar man redan som samordningsgrupper i vissa delar av länet där man har längre till kontoret/distriktsstyrelsen. Praktiska frågor är viktiga; behov av samlingslokal för tillgång till kampanjmaterial, stöd när en grupp är på väg att brytas upp/tunnas ut, rekrytering och fortbildning, stimulera aktivism etc.

Södra Sörmland-Östergötland:
Har egentligen inte haft någon djupare diskussion om framtidsfrågorna för distriktet men även om distriktet inte är så superaktivt finns det ett behov av nivån i någon form. Distriktet stöttar insatser och utbildning där grupper inte kan. Grupperna fungerar mycket olika och det är inte lätt att få med alla grupper. Om skulle bli helt frivilligt(distriktsnivån) skulle troligtvis bara Norrköping och Linköping vara kvar i distriktet. På det senaste distriktsmötet deltog Linköping för första gången på flera år och distriktsordförande rapporterar jättepositiv feedback.

Göteborg:
Lämnade direkt efter årsmötet (via Tora Törnquist), en rad påpekanden. Det framfördes att en organisationsförändring är positivt med tanke på att dagens system uppenbarligen inte fungerar för alla grupper och distrikt. Däremot fanns frågetecken gällande ekonomin, hur distriktens ”omfördelningsmekanism” kan övertas av sekretariatet, om stöd till distrikt som skulle påverkas negativt om de förlorar intäkter från grupper etc. Dessa frågor fångades också upp på DO-mötet och förhoppningsvis också i den konsekvensanalys som sekretariatet genomfört. Man pekar också på vikten av att uppgifter som eventuellt försvinner från distrikten kan fångas upp på ett bra sätt utan att det blir ett ”tjänstemannastyre”.

Uppsala:
Framförde på DO-mötet oro för att gruppavgifterna kan sjunka om distriktet blir frivilligt, det kan få konsekvenser för möjlighet att behålla lokalen (ca 50 000/år) som är viktig för distriktets verksamhet då det är knutpunkten för kampanjarbetet som till största delen ligger på distriktet.