Sekretariatets stöd till grupper och distrikt Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2009

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 27 november 2009

Sekretariatets stöd till grupper och distrikt

Inledning

I styrelsens förslag till årsmötet 2009 om gruppernas ekonomi och nya samverkansformer skrev man följande:

Styrelsen har även fattat ett inriktningsbeslut som poängterar vikten av att sekretariatet aktivt stödjer aktivismen i hela Sverige. Styrelsens vision är en uppdelning av landet i fyra regioner: Syd, Väst, Öst och Nord. Regionerna är en struktur för att sekretariatet ska kunna stödja aktivisterna med en del av de uppgifter som formellt har legat på distrikten (t ex gruppbildning, informationsmöten och utbildningar). Där det finns välfungerande distrikt idag hoppas vi att de nya flexibla samverkansgrupperna fortsätter att driva så mycket arbete som möjligt. Där sådan lokal samverkan saknas hoppas vi kunna stimulera till mer aktivism och nya grupper genom ett regionalt sekretariatsstöd.

Sekretariatets stöd till det lokala arbetet i grupper och distrikt är redan idag mycket varierat och täcker, bortsett från den direkta servicen som ges av distriktssamordnarna och aktivistsamordnaren, kampanjarbete, utbildning, kommunikation och fundraising, samt seminarier och workshops. Utöver det ges även stöd inom mer specialiserade områden som t ex flyktingarbete, media, lobby, ledarskap, fundraising samt företag och mänskliga rättigheter. Ekonomi är ett annat område där sekretariatet ger stöd i form av kassörsutbildningar och löpande hjälp med bokförings- och redovisningsarbete.

Även i rent ekonomiska termer kan man se hur stödet till aktivismen ökat de senaste åren. Budgeten för programområdet Stöd till aktivism har, exklusive personalkostnader, ökat från ca 700 tkr år 2004 till ca 2 400 tkr i budgeten 2010. År 2004 hade sekretariatet 3,5 tjänster som arbetade med direkt stöd till distrikt och grupper (inkl specialgrupper och samordningar), varav en projekttjänst. Idag har vi 5 tjänster inom dessa områden och dessutom en projekttjänst som arbetar med ungdomar/ungdomsgrupper och mångfald.

Sekretariatets stöd till de aktiva medlemmarnas arbete

Sekretariatets stöd till aktiva medlemmar utgår i första hand från den verksamhet vi förväntas bedriva och mindre utifrån den organisatoriska modell Amnesty har. Det bör påpekas att resurser också läggs på information och stöd till aktivister som sådana d v s även tilll personer som inte är medlemmar. Den nystartade Facebookgruppen är ett exempel på detta.

Idag utgår aktivt stöd från en rad olika personer/funktioner på sekretariatet primärt inom avdelning 1 (Opinion och påverkan), men stöd ges även från övriga avdelningar vilket framgår av texten ovan.

Inom avdelning 1 sker stöd från följande personer och funktioner:

- Stöd till flykting- och migrationssamordnare i form av löpande rådgivning, möten och utbildning via expert migration och asyl samt flyktinghandläggare
- Stöd till landsamordnare, specialgrupper samt individualsfall ut till arbetsgrupper via samordnare för specialgrupper och landprogram
- Allmänt stöd till arbetsgrupper och distrikt via aktivistsamordnare
- Stöd till arbetsgrupper och aktivister i Stockholm via distriktssamordnare Stockholm
- Stöd till arbetsgrupper och aktivister i Göteborg via distriktssamordnare Göteborg
- Stöd till arbetsgrupper och aktivister i Skåne-Blekinge via distriktssamordnare Skåne-Blekinge
- Stöd till arbetsgrupper inom ABG via tjänsteman ekonomiska relationer och företag
- Stöd till ungdomsgrupper via projektsamordnare ungdom/mångfald
- Stöd till aktivister och arbetsgrupper som arbetar med global kampanj via kampanjsamordnare
- Stöd till aktivister arbetsgrupper inför större events och aktionsdagar via projektsamordnare

Totalt innebär detta att idag arbetar 10 personer inom avdelning 1 i varierande utsträckning med att ge aktiviststrukturer och enskilda aktivister ett aktivt stöd.

Stödet har dock förändrats över tid och fokuserar idag på prioriterad verksamhet med betoning på erbjudande av en rad olika utbildningar, aktiviteter och projekt, mindre på direkt grupp- och distriktsstöd. Utgångspunkten för prioritering är handlingsplanen och etappmålen. Grupper/individer som vill arbeta med frågor utanför prioriteringar i handlingsplanen men inom åtagandet får idag inte mycket stöd. Centrala ingridienser i stödet till aktvism är idag:

- Den centrala informationen om all vår verksamhet förs ut i Insats som kommer ut 10 ggr per år och med två temanummer.
- Inför nationella aktionsdagar erbjuds i princip alltid en nationell eller regional kampanjutbildning om dagens tema, mål och metod. Inför aktionsdag tillhandahålls en lathund och specifik information på medlemssidor.
- Den opionsbildande verksamheten fokuserar på färre större projekt och aktioner som nationella aktionsdagar eller sommarkampanjer.
- En satsning har skett på ledarskapsprogram för att öka ledarskapskompetensen i sektionen och få fler personer att ikläda sig nationella och lokala ledarskaps- och samordningsuppdrag.
- Aktivstseminariet har blivit årligt återkommande för utbyte, nätverkande och uppdatering av kommande aktiviteter.
- Ett specifikt stöd ges till ungdomsgrupper i form av nationella och regionala träffar/utbildningar.
- Globala kampanjer som SVAW och "Fattigdom - en rättighetsfråga" innebär specifika utbildningar vid återkommande tillfällen både i form av kampanjutbildningar, men även tematiska utbildningar riktat till exempelvis landprogram och specialgrupper.
- Aktivisterna erbjuds nya arbetsuppgifter, det går fortfarande utmärkt att bedriva brevskrivning, men för den som vill göra mer uppmuntras arrangerandet av seminarier, utåtriktade aktiviteter samt direkt lobbyarbete och då utifrån den plan och de mål som den specifika kampanjen/projketet har.

Regionalt stöd

Det mesta arbete som görs på sekretariatet gentemot de aktiva i organisationen har ingen regional prägel utan utgår från att det material som produceras, de utbildningar som anordnas, den information som tas fram kan användas av alla i organisationen oavsett geografisk hemvist. I sektionens budget finns dessutom ekonomiska resurser för att låta grupper och distrikt som saknar egna medel delta i verksamheten.

Oavsett organisationsöversynen och distriktens framtid ser vi ett behov av att finnas representerade med kontor och anställd personal i landets tre storstadsområden Stockholm, Göteborg och Malmö, bl a för att det är där vi har en stor del av Sveriges befolkning, en övervägande del av Amnestys medlemmar (65%) och grupper (53%). Dessutom är det där de flesta av Sveriges organisationer har sina säten.

Några andra kontor med anställd personal ser vi inte som realistiskt under den kommande handlingsperioden av främst två skäl: Dels innebär processen "From Assessment to Distribution" att en större del av våra insamlade medel ska investeras i den internationella rörelsen, dels anser vi att antalet medlemmar och grupper utanför storstadsområdena är för lågt för att motivera en sådan satsning. I de tre Norrlandsdistrikten t ex finns för närvarande ca 6% av sektionens medlemmar och totalt 10 grupper. Eftersom erfarenheterna från distriktskontoren i Göteborg och Malmö visat att vi bör undvika ensamarbete skulle ett kontor med två anställda innebära avsevärda kostnader var än i landet det skulle placeras.

Ser vi till utvecklingen av antalet grupper under en längre period så är trenden vikande i de allra flesta distrikt (se bilaga). Ser vi till perioden 2004-2009 så har antalet grupper sjunkit mest i Västerbotten, Jönköping, Älsvborg/Bohuslän, Uppsala, Skaraborg, Kalmar/Kronoberg, Södra Norrland och Skåne/Blekinge. I Örebro, Norrbotten och Gotland har gruppantalet varit konstant under perioden, medan gruppantalet ökat i Halland, Gästrikland/Dalarna och Göteborg. Stockholm hade en mycket negativ utveckling under åren 1999-2004 då gruppantalet i det närmaste halverades, efter det har antalet stabiliserats. Det går alltså inte entydigt att säga att storstadsdistrikten haft en viss utveckling och övriga distrikt en annan.

Slutsatser

Aktivismen inom Amnesty har i stora delar förändrats de senaste åren. På det internationella kampanjsamordnarmötet i november 2009 talade man om övergången till "impact activism" och betonade att aktivismens främsta uppgift är att förverkliga våra mål i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Vi kommer med största sannolikhet i mycket större utsträckning även behöva involvera aktivister som inte är medlemmar i Amnesty för att uppnå dessa mål. Vi kommer behöva fortsätta erbjuda aktivistkåren ett stort utbud av aktiviteter, program och utbildningar för att bibehålla aktivismen på en hög nivå. En viktig motiverande faktor för frivilligarbete är att det känns roligt och meningsfullt, vi ser dock att rena strukturfrågor kring organisationen, som huruvida distrikten är en frivillig eller obligatorisk nivå, spelar en underordnad roll i den pågående utvecklingen.

Bilaga - Antalet grupper per distrikt 1994-2009