Styrelsens kompetensbehov Underlag till styrelsemöte 1-2 september 1999

Till: Styrelsen
Från: Torbjörn Söderberg
Datum: 18 september 1999

STYRELSENS KOMPETENSBEHOV

Inledning och problemformulering
Årsmötet 1996 beslutade (§ 71) på ett förslag, som enligt beslut på årsmötet 1995 (§62) det ålåg styrelsen att förelägga årsmötet, följande:

att sektionens styrelse snarast efter årsmöte informerar valberedningen om på vilket eller vilka områden den följande styrelsens kunskaper ska stärkas genom tillförande av högsta möjliga kompetens;

att valberedningen ges erforderliga resurser och stöd medan förslag till kandidater för styrelseposter tas fram, vilket bör ske på bredast möjliga bas (grupper och distrikt) och i nära samarbete mellan valberedningen, styrelsen och utskotten och efter hörande med generalsekreteraren, samt;

att varje årsmöte får en klar redovisning av vad nästa års ledamöter och kandidater kan och vill tillföra arbetet i sektionens styrelse.

Första att-satsen åligger varje år styrelsen. Sedan 1996 har detta framför allt gjorts genom en diskussion med valberedningen på septembermötet. Ytterst blir det en fråga om diskussion mellan valberedningen och enskilda styrelseledamöter, varpå valberedningen skaffar sig en helhetsbild.

Bakgrund
Styrelsen antog i september 1996 ett underlag som principiellt definierade styrelsens kompetensbehov enligt

i) etik, mänskliga rättigheter och mandatfrågor
ii) framtidsforskning, planering och management
iii) internationell research och juridik
iv) mediaarbete, informationshantering, kommunikationsteknik
v) värvning och vården av medlemmar, inte minst ungdomar
vi) ekonomisk planering och fundraising

Detta har legat till grund för styrelsens diskussioner sedan 1996. 1998 mötte valberedningen styrelsen på septembermötet. Valberedningen betonade då vikten av att "MR-kompetens finns hos alla styrelsen, likaså kontakter i den internationella rörelsen och kunskap om internationella förhållanden. Juridik, mediakunskap, planering, management, medlemsvärvning och -vård samt kommunikationshantering är andra tillgångar som väger tungt i styrelsen." Styrelsen från sin sida var "[…] dock eniga om att kunskap om och erfarenhet från Amnesty är viktigast; all specialistkunskap kommer därefter."

Översynskommittén skrev i slutet av 1998 i sin tredje rekommendation av tio:

"Valberedningen bör ges stöd i dess arbete att rekrytera lämpliga styrelseledamöter. Det är viktigt att styrelsen har kompetens och erfarenhet på styrelsenivå att planera, stimulera och följa upp en omfattande verksamhet med ett sekretariat och en förhållandevis stor budget.



[…]
Kommittén vill därför betona betydelsen av att kandidater nomineras med bred erfarenhet av det slag som behövs i sektionens styrelse. Valberedningen bör göra upp en kravlista över den sakkunskap och kompetens som bör finnas representerad i styrelsen. Den bör inkludera internationell och allmänpolitisk överblick, erfarenhet av folkrörelsearbete, Amnesty-erfarenhet, kunskap om arbetsledning från styrelseposition, övergripande 'management'-kunskap samt erfarenhet av verksamhets- och budgetplanering. "

Resonemang
Med utgångspunkt från tidigare diskussioner har jag sökt definiera tydligare områden. Dessa blir då

i) Mänskliga rättigheter (från folkrättsliga till sociala aspekter)
ii) Internationell politisk överblick
iii) Biståndsarbete
iv) Amnestys åtagande
v) Någon bör ha suttit i styrelsen för mer än fem år sedan
vi) Erfarenhet av arbete inom olika delar av svenska sektionen (distrikt, samordning och specialgrupp)
vii) Strategisk planering och verksamhetsledning
viii) Ekonomistyrning
ix) Chefsrekrytering
x) Styrelseerfarenhet från annan organisation med arbetsgivaransvar
xi) Mediarelationer
xii) Informationshantering och verksamhetsstöd med IT

Förslag till beslut:

att styrelsens meddelar valberedningen denna syn på sitt kompetensbehov