Svenska sektionens handlingsplan 2000-2004 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 1999

Till: Styrelsen
Från: Arbetsgruppen för Handlingsplanen/Torbjörn Söderberg
Datum: 22 september 1999



Handlingsplanen 2000-2004
(1 bilaga)


Inledning
Arbetsgruppen för handlingsplanen, som har arbetat under ledning av Christian Gräslund och för övrigt bestått av Anneli Hanno, Sune Montan och Torbjörn Söderberg, har nu tagit fram att förslag till handlingsplan 2000-2004 som skall remitteras till rörelsen efter att styrelsen och distriktsombuden diskuterat principiella frågor kring förslaget.

Problemformulering
Att ta fram en handlingsplan innebär att utarbeta strategiska mål och program som stöder vår vision och den internationella handlingsplanen samtidigt som de tar sin utgångspunkt i den svenska sektionens situation och prioriteringar. Vidare är det väsentligt att finna en struktur som underlättar förståelse, förankring, genomförande och uppföljning.

Bakgrund
Det åligger styrelsen att till årsmötet i Malmö 2000 ta fram ett förslag till handlingsplan för sektionen efter att innevarande handlingsplansperiod nu löper ut. Styrelsen gav i april en särskild arbetsgrupp i uppdrag att ta fram ett sådant förslag till septembermötet. Viktigt var att den tydligare anslöt till den internationella handlingsplanen. Efter visst förberedande arbete har gruppen av principiella och praktiska skäl utfört huvuddelen av arbetet efter ICM vilket är förklaringen till att förslaget inte föreligger förrän nu. Principerna för förslaget bereddes av AU och efter det har ett av de fyra huvudmålen ändrats från att "Arbete för människorättsförsvarare" till "Flyktingarbete".

Resonemang
Arbetsgruppen har ingående diskuterat den föregående handlingsplanen, de internationella dokument och beslut som skall styra arbetet samt utfört en analys av svenska sektionens belägenhet att komplettera den internationella. Vi har valt ett förslag som lyfter fram ett fåtal huvudmål att prioritera under hela handlingsplansperioden, och som mera konkret knyter an till själva verksamheten än vad vi bedömer är fallet i den nuvarande handlingsplanen. Vi har också vinnlagt oss om att genomgående ha mål som är

– Tydliga, gärna kvantifierade och tidssatta där detta är lämpligt, men som åtminstone möjliggör uppföljning
– Utmanande
– Realistiska
– Engagerande
– Konkreta utan att vara alltför styrande i detalj

I en handlingsplan för en stor organisation och med lång planeringshorisont är det ibland svårt och olämpligt att föregripa en närmare utvärdering och analys av ett visst verksamhetsområde. Vi har därför i en del fall ändå valt att formulera mål av typen "Vi ska utveckla och genomföra en strategi för…". Ett sådant mål är ju åtminstone lätt att följa upp. Om eventuella existerande strategier är otillräckliga eller genomförs dåligt är en annan fråga som styrelsen och sektionen får ta ställning till fram till årsmötet.

Ett betydande arbete har lagts ned på att finna en ändamålsenlig struktur. Det är vår förhoppning att den skall hjälpa styrelsen och sektionen att föra en välstrukturerad debatt kring handlingsplanen och andra strategiska frågor.


Förslag till beslut
att uppdra åt arbetsgruppen att med utgångspunkt i förslaget och styrelsens och distriktsombudens kommentarer under och strax efter styrelsemötet utarbeta ett förslag som kan remitteras till rörelsen

att uppdra åt arbetsgruppen att senast den 5 oktober till sekretariatet överlämna rörelseremissen så att sekretariatet kan sända ut den till grupper, distrikt, specialgrupper, samordningar, utskott, styrelse och sekretariat.

att remisstiden skall vara fram till 31 december 1999.

att uppdra åt sekretariatet att skriva om förslaget till handlingsplan i Amnesty Press

att uppdra åt arbetsgruppen att efter remisstidens utgång utarbeta ett förslag att tillställas styrelsen 1februari 2000 så att styrelsen har god tid att fastställa ett slutligt förslag till årsmötet

att arbetsgruppen vid sin slutbehandling i januari 2000 tar hänsyn till de samlade remissvaren och den efter ICM av IEC slutligt formulerade internationella handlingsplanen


Bilaga
Svenska sektionens handlingsplan 2000-2004. Ett förslag från arbetsgruppen för handlingsplanen inför styrelsemötet och distriktsombudsmötet 25-26/9 1999.




















SVENSKA SEKTIONENS HANDLINGSPLAN 2000-2004
(Ett förslag från arbetsgruppen för handlingsplansgruppen inför styrelsemöte och distriktsombudsmöte 25-26/9 1999)

Huvudmål under perioden

Svenska sektionens handlingsplan 2000 - 2004 har fyra prioriterade och konkreta mål:

A. Öka aktivismen
B. Bekämpa tortyr
C. Vi ska stärka vårt kvinnoarbete
D. Flyktingarbete


Dessa mål finns med i den internationella handlingsplanen, som antogs vid det internationella rådsmötet i Tróia, Portugal, i augusti 1999. Bakgrunden till att svenska sektionen ska prioritera just dem är följande:

A. Öka aktivismen. Antalet arbetsgrupper har under en lång följd av år minskat i den svenska sektionen. Eftersom det finns en hel del andra former för att vara aktiv är det inte säkert att det totala antalet aktiva har minskat i lika hög grad. Likväl finns flera tecken på att aktivismen stagnerar. Det finns också trender i samhället som utgör ett hot mot aktivismen. De aktiva medlemmarna utgör Amnestys ryggrad och vi ska bryta den netåtgående trenden. Vi tror på Amnesty som en folkrörelse.

B. Bekämpa tortyr. Svenska sektionen har en tradition när det gäller arbetet mot tortyr. Vi tog initiativet till att Amnesty började arbeta mot tortyr. Det finns ett stort engagemang både i sektionen och i hela rörelsen mot tortyr. Vi har stor kunskap om tortyr, vilket gör att utsikterna till framsteg är goda. Regeringar har mycket svårt att förneka kännedom om eller ansvar för tortyr. Det är ett förhållandevis tydligt och avgränsat fenomen.

C. Vi ska stärka vårt kvinnoarbete. I många sammanhang är kvinnor de som drabbas värst av förtryck. Det gäller till exempel vid flyktingströmmar och i etniska konflikter, men också i vardagen. Den internationella rörelsen har prioriterat arbete mot kränkningar på grundval av en persons identitet, och kränkningar av kvinnors mänskliga rättigheter är en stor del av detta område. Detta är också ett arbete som kan lämpa sig för de nya möjligheter datornätverk ger.

D. Flyktingarbete. I dag råder hos de svenska immigrationsmyndigheterna en orättfärdig tolkning av de internationella konventionerna. Den svenska asylprocessen är präglad av en bristande förståelse för de svårigheter som den enskilde asylsökanden kan uppleva när hon ska presentera sina asylskäl, särskilt i fall av tortyr eller annan kränkande behandling. Under de närmaste fyra åren kommer EU:s medlemsländer att påverkas av Amsterdamfördraget. EU:s ministerråd kommer att rösta fram en rad bindande överstatliga direktiv som ska styra medlemsländernas tolkning av FN:s flyktingkonvention. Den svenska regeringen får en betydande roll i EU:s harmoniseringsprocess våren 2001, då Sverige övertar EU:s ordförandeskap.

Vår vision

Amnesty International strävar efter förverkligandet av FN:s allmänna
förklaring om de mänskliga rättigheterna genom: de grundläggande
värderingarna internationell solidaritet, fokus på individer, global
täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet,
opartiskhet och oberoende, demokrati och ömsesidig respekt samt aktivism.

Bakgrund

Grunden för Amnestys arbete är FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1995 antogs den internationella handlingsplanen LAP (Ljubljana Action Plan) som vi arbetat efter sedan 1996. Där anges ett antal långsiktiga mål, LTO:s (Long Term Objectives), som alltjämt gäller. Dessa är

1. Stärka strategierna för utredning och handling.
2. Engagera människor i handling.
3. Främja mänskliga rättigheter.
4. Utveckla människor och organisation.
5. Förbättra information och kommunikation.
6. Säkerställa ekonomisk stabilitet och tillväxt.

På det internationella rådsmötet i Tróia 1999 antogs en internationell handlingsplan TAP (Tróia Action Plan) för åren 2000 - 2004. I TAP har definierats vissa tillväxtområden och ett större antal mål på medellång sikt, MTO:s (Mid Term Objectives). Med dessa mål och den egna situationen som bakgrund har den svenska sektionen valt egna mål, prioriteter och program för den kommande perioden. Visionen ovan kommer från TAP.

Den svenska verksamheten inriktar sig på fyra under hela perioden prioriterade huvudmål. Dessutom finns andra områden där vi vill växa eller måste förändra oss, och vi måste och vill också vidmakthålla en viss basverksamhet och infrastruktur för att vara en Amnesty-sektion.

Vi ska uppmuntra medlemmar och grupper till fokusering och fördjupning. Distrikt och styrelse ansvarar för att vi i verksamheten tar ansvar för Amnestys hela åtagande.
Svenska Amnestys målsättningar 2000-2004

Huvudmål och stödjande strategier

A. Öka aktivismen

Vår strävan
Vi ska vara 10 % fler aktiva 31 december 2004 än vi är 31 december 2000.

Medlemsantalet ska öka med 5 % årligen.

Vi ska utvärdera vårt regionkontor i Göteborg och om det faller väl ut ha ytterligare två regionala aktivistcentra vid periodens slut.

Alla strategier och planer ska syfta till att engagera aktivister och befrämja aktivism.

Mål på vägen
Varje år genomför vi på alla nivåer någon särskild rekryteringsaktivitet som syftar till att rekrytera aktiva medlemmar.

Minst hälften av grupperna ska deltaga i de årliga landkampanjerna i de fall dessa kampanjer inriktar sig mot något av huvudmålen.

För alla kampanjer ska användbart underlag produceras på svenska. Alla centrala strategi- och åtagandedokument ska översättas och sammanfattas.

Vi ska göra det möjligt för medlemmar att deltaga i den interna beslutsprocessen, bland annat genom remisser av alla viktiga strategi-, organisations- och verksamhetsärenden och genom att genomföra de beslut som årsmötet kommer att fatta på demokratiutredningens underlag.

Vi ska göra Amnesty till en lärande organisation. Detta innebär bland annat att vi årligen gör relevanta utvärderingar och med dessa som grund planerar, genomför och följer upp förbättringar. Detta gäller framför allt distrikt, styrelse och sekretariat. Utvärderingar ska ta fasta på om handlingsplanens mål gagnats, och särskilt om aktivismen ökat samt om aktivisters initiativ tagits tillvara.

Vi ska genomföra en informations- och kommunikationsstrategi som stöder Amnesty som en lärande organisation. All intern information ska vara lätt tillgänglig för alla medlemmar.

Sektionen ska utveckla och årligen anordna utbildning i frivilligledarskap.

Vi ska starta tio nya ungdomsgrupper om året. Vi ska utveckla våra aktionsmetoder för ungdomar.

B. Bekämpa tortyr

Vår strävan
Vi ska välja ut ett antal länder och utveckla och genomföra strategier som syftar till att tortyr inte längre ska förekomma där 2010. Strategierna ska bygga på vårt tolvpunktsprogram.

Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av tortyr i världen, och särskilt om i vilka länder systematisk tortyr förekommer.

Mål på vägen
Specialgruppen och nätverket mot tortyr ska utvecklas och få en ledande roll i sektionens tortyrarbete.

Sektionen ska ta en ledande roll internationellt i kampanjen mot tortyr och aktivera 2/3 av grupperna att deltaga i kampanjen.

Aktivister ska uppvakta två ambassader årligen för att framföra vår syn på tortyren i landet.

Vi ska ha en MSP-grupp (Militär, säkerhetstjänst och polis och överföringar av kunskap och utrustning inom dessa sektorer) som arbetar mot MSP-överföringar som leder till tortyr.

C. Vi ska stärka vårt kvinnoarbete

Vår strävan
Vi ska utveckla en specialgrupp och ett nätverk mot övergrepp mot kvinnor.

Mål på vägen
Sektionen ska översätta, redigera och sprida aktionsmaterial med inriktning på övergrepp mot kvinnor.

Vi ska öka vårt arbete och synas i media på Internationella Kvinnodagen.

Vi ska utveckla vårt samarbete med andra organisationer.

D. Flyktingarbete

Vår strävan
Den svenska regeringen och EU:s ministerråd ska leva upp till de internationella konventionerna gällande flyktingar och asylsökanden. Flyktingar som faller inom Amnestys åtagande ska få det skydd de behöver och har rätt till.

Mål på vägen
Vi ska ge stöd åt asylsökande och deras ombud.

Vi ska engagera oss i pilotfall som kan leda till ändringar i nu gällande praxis.

Vi ska förstärka och vidareutveckla nätverket av flyktingombud och starta en specialgrupp för flyktingarbete.

Vi ska utveckla vårt samarbete med frivilligorganisationer, läkare och jurister vad gäller utbildning och handling och hitta nya samarbetsformer med Rådgivningsbyrån.

Vi ska erbjuda myndigheter utbildning och information.

Vi ska samarbeta med kopplingar mellan MEK (Militära, ekonomiska och kulturella förbindelser)/MSP och svenska flyktingfrågor. Vi ska därvid samarbete med andra organisationer.

Strategier som stöder huvudmålen

Vi ska utveckla och genomföra media-, opinionsbildnings- och lobbystrategier som särskilt stöder de fyra huvudmålen. Dessa ska täcka kommunal, regional, nationell och europeisk nivå men också näringsliv och andra målgrupper. Vår röst ska vara skarp och tydlig.

Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring huvudmålen.

Sektionens basverksamhet och övriga tillväxt- och förändringsmål

1. Stärka strategierna för utredning och handling
Tillväxt- och förändringsmål

Vi ska aktivt deltaga i den internationella debatten för att säkerställa att vårt åtagande och våra kampanj- och aktionsmetoder är relevanta och effektiva.

Vi ska stärka vårt arbete mot straffrihet och stödja arbetet med den internationella brottmålsdomstolen.

Vi ska öka medlemmarnas kunskap om
– internationella ekonomiska avtals och relationers betydelse för mänskliga rättigheter.
– kränkningar av mänskliga rättigheter baserade på offrens identitet.
– människorättsförsvarare och den globala människorättsrörelsen.

Vi ska ta fram och genomföra en strategi för förebyggande arbete.

Basverksamhet
- Vi ska ha specialgrupper för väsentliga teman och samordningar för länder och regioner med systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter.

2. Engagera människor i handling
Tillväxt- och förändringsmål

Vi ska bygga upp beredskapen på alla nivåer för att kunna agera effektivt vid stora människorättskriser. Detta arbete ska kopplas till uppbyggnad av samordningarnas, gruppernas och medlemmarnas kunskap om olika regioner.

Basverksamhet
- Amnestyfonden ska arbeta inom biståndsåtagandet.
- Distrikt, grupper och enskilda aktivister ska verka inom Amnestys kampanjåtagande tillsammans med samordningarna. Sektionen förser dem med aktionsfall, RAN-aktioner, blixtaktioner, land- och temakampanjer, speciella aktioner, Kortkampanjen, och ett nytt aktionsmaterial som ersätter Pådraget.
- Vi ska ha nätverk stödda av specialgrupper för väsentliga teman

3. Främja mänskliga rättigheter
Tillväxt- och förändringsmål

Ungdomar och ekonomiska aktörer ska prioriteras som målgrupper för vårt informationsarbete.

Alla gymnasieskolor ska besökas under perioden.

Basverksamhet
- Distrikt, grupper och enskilda aktivister ska verka inom Amnestys främjandeåtagande (stadgarna: "att främja medvetenheten om och hävdandet av den Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationellt erkända människorättsdokument, de värderingar de omfattar samt alla mänskliga fri- och rättigheters oupplösliga enhet och inbördes beroende"). Det lokala utåtriktade arbetet är grunden för detta samtidigt som det stöder rekrytering och marknadsföring.
- Vi ska samarbeta med Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska FN-förbundet och Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter på lokal och central nivå.
- Vi ska ha aktuella informations- och utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter som betonar mänskliga rättigheter som universella och odelbara.
- Vi ska deltaga i utbildning av polis, militär och liknande yrkesgrupper.

4. Utveckla människor och organisation
Tillväxt- och förändringsmål

Vi ska bli större och resursstarkare distrikt.

Distrikten ska årligen anordna utbildning om
– mänskliga rättigheter och att informera om mänskliga rättigheter
– åtagandet, organisationen och föreningsteknik
– IT som ett stöd i arbetet
Sektionen samordnar framtagande av utbildningsmaterial och ser till att hålla det uppdaterat.

Samordningarna ska stärkas. Detta ska vara ett av målen för informations- och kommunikationstrategin.

Vi ska ge fortsatt stöd till sektionen i Sierra Leone och möjligen andra sektioner enligt de riktlinjer som gäller för arbetet med Amnestys internationella Section Development Committtee och en egen strategi som vi utvecklar.

Basverksamhet
- Vi ska ha en organisatorisk infrastruktur på lokal och regional nivå som möjliggör för enskilda människor att engagera sig och som uppmuntrar till organiserad samverkan lokalt och regionalt.
- Styrelsen ska hålla kontinuerlig kontakt med alla distrikt och besöka dem årligen.
- Vi ska aktivt medverka i den internationella utvecklingen av Amnestyrörelsen genom att deltaga i internationella möten, speciellt rådsmöten.

5. Förbättra information och kommunikation
Tillväxt- och förändringsmål

Vi ska producera material för journalister som är en självklar del av deras arbete.

Vi ska vara den främsta källan på svenska på Internet om mänskliga rättigheter.

Allt aktionsmaterial ska tillhandahållas via Internet förutom på traditionellt sätt där detta fortfarande är effektivt eller demokratiskt nödvändigt.

Vi ska förbättra kommunikationen med våra stödjande medlemmar. Amnesty Press ska göra en läsarundersökning.

Basverksamhet
- Utgivning av Amnesty Press.
- Lokal och central marknadsföring.
- Publicering av information för olika media.
- Infrastruktur för intern kommunikation och information.

6. Säkerställa ekonomisk stabilitet och tillväxt
Tillväxt- och förändringsmål

Aktiv insamlingsverksamhet och nya strategier ska ge oss intäkter som ökar med 5 % årligen i fasta priser.

Basverksamhet
- Effektiv ekonomistyrning.
- Reservpolicy.