Möte med sektionens styrelse den 25-26 september 1999 Protokoll från 1-2 september 1999

PROTOKOLL NR 3/1999/2000

Möte med sektionens styrelse den 25-26 september 1999


Ledamöter Närvarande

Jesús Alcalá X, mötesordförande (ej §47-50)
Mats Andersson X
Christian Gräslund X, mötesordförande (ej §53)
Robert Hårdh X, (ej §39-49)
Binnie Kristal- Andersson X
Susann Olsson X
Hanna Roberts anmält förhinder
Jenny Wessblad X, (ej §39-49)
Henrik Zetterquist X, (ej §51, §52, §53, §58)


Suppleanter

Maria Eklund X
Lisbeth Segerlund X
Torbjörn Söderberg X


Övriga

Tessi Fickendey X
Dan Grundin X, (ej §53)
Astrid Jansen X §54-56
Gull- Britt Johnsson X §52
Maria Lindgren X §52
Gullan Olsson X §52
Carl Söderbergh X, (ej §39-46)




§39 Mötet öppnas

Mötet öppnas av ordförande Jesús Alcalá. Lisbeth Segerlund hälsas välkommen som ny personalsuppleant i styrelsen och Mats Andersson tillträder som ordinarie personalrepresentant.


§40 Val av justerare och rapportör till Grupptrycket

Beslut att välja Mats Andersson till justerare av protokollet och
att välja Jesús Alcalá som rapportör till Grupptrycket.


§41 Val av ordförandereserv till nästa möte

Beslut att välja Hanna Roberts till ordförandereserv för nästa möte.


§42 Fastställande av dagordningen

Beslut att fastställa dagordningen så som framgår av protokollet.


§43 Protokoll från styrelsens möte den 12-13 juni 1999

Beslut att lägga protokollet till handlingarna.


§44 Protokoll från AU 5 september 1999

Beslut att under rubriken Rapport från ICM första stycket, stryka orden "..i TAP:n", samt

att med dessa ändringar lägga protokollet till handlingarna.


§45 Rapport från sekretariatet

Då rapporterna från sekretariatet numera skickas direkt till styrelsen, redogör Dan Grundin endast kortfattat för arbetet på sekretariatet.


§46 Rapport från utskotten

Christian Gräslund, sammankallande i A-utskottet, berättar att utskottet höll ett möte den 11 september. Man har inom utskottet diskuterat strategin för EU-föreningens lobbyverksamhet och ska inom kort komma med ett förslag till yttrande över EU-föreningens långtidsplan (2000-2004). Christian Gräslund påpekar även att direktiven för A-utskottet behöver kompletteras, samt att IS uppmanar sektionerna att inkomma med synpunkter på dokumentet "Draft Strategy on Company Approaches", som delades ut vid ICM i Tróia.

Maria Eklund redogör kort för B-utskottets arbete och styrelsen tar del av de föreslagna reviderade direktiven.

Torbjörn Söderberg, sammankallande i C-utskottet, berättar att Nicklas Liss Larsson nyligen har rekryterats till utskottet och därför ej är omnämnd i underlaget till styrelsen.

Henrik Zetterquist redogör för D-utskottets ansvarsområden och poängterar bevakningen av handlingsplanens aktiviteter ur ekonomisk synpunkt. Utskottet ska vidare ge styrelsen förslag på hur sektionen bör använda reserven, samt ta fram förslag på testamentspolicy. Henrik påpekar att utskottets medlemmar saknar marknadsföringsbakgrund, vilket gör det svårare att aktivt följa IMM- arbetet.

Beslut att B-utskottets reviderade direktiv antas,

att godkänna sammansättningen av C-utskottet med Nicklas Liss Larsson som tillägg,

att godkänna sammansättningen av D-utskottet.


§47 Inför Årsmötet 2000

Styrelsen tar del av den preliminära budgeten för årsmötet 2000, som distriktet inkommit med.

Beslut att årsmötet äger rum i Malmö den 5-7 maj 2000,

att godkänna den föreslagna tidsplanen för styrelsens förberedelser inför årsmötet 2000.


§48 Rapport från Översynsgruppen för sekretariatets organisation

Jenny Wessblad, sammankallande i Översynsgruppen, föreslår att den fortsatta översynen av sekretariatet genomförs i två steg. För att eftersträva bästa möjliga slutresultat, bör sekretariatets personal kontinuerligt engageras i diskussionsprocessen. Carl Söderbergh kommer under hösten att leda en intern utredning av teamarbetet på sekretariatet och presentera rapporten till styrelsens decembermöte. Under våren ska ett förslag till organisation och grupperingar på sekretariatet utarbetas och ett slutligt beslut om detta bör fattas på styrelsens majmöte 2000. Christian Gräslund framför starka önskemål till Översynsgruppen om ett snabbt agerande i detta ärende. Styrelsen diskuterar anställningsstoppet, effektivitetsaspekten samt väger för- och nackdelar mot en långsam respektive snabb utredningsprocess.

Beslut att arbetet med översynen av sekretariatets organisation ska följa Översynsgruppens
förslag med beslut på styrelsens majmöte 2000.


§49 Rapport om uppföljning av RC:s rekommendationer

Styrelsen behandlar punkterna i Översynskommitténs 10 rekommendationer. Projektet om Amnestys historia (punkt 10), faller inom ramarna för A-utskottets arbete men styrelsen menar att egenhändigt initiativtagande från grupper och distrikt bör uppmuntras. Växjödistriktet har sammanställt och producerat sin historik i form av en broschyr, som presenterades av Susann Olsson.


§50 Amnestyfonden

Binnie Kristal Andersson rapporterar från Amnestyfondens senaste möte, där man utöver biståndsverksamheten, även berör samarbetet mellan fonden och styrelsen. Dan Grundin upplyser styrelsen om ett förestående möte mellan fonden och sekretariatet den 8 oktober, där samverkansfrågor ska diskuteras. Styrelsen diskuterar borttagandet av fondens styrelseprotokoll från nätet.


§51 Sektionens handlingsplan 2001-2004

Torbjörn Söderberg och Christian Gräslund redogör för det utarbetade förslaget, som har beretts

av AU, till svenska sektionens handlingsplan 2000-2004. Styrelsen inleder en debatt om de principiella frågorna runt de föreslagna fyra huvudmålen: öka aktivismen, bekämpa tortyr, vi ska stärka vårt kvinnoarbete och flyktingarbete.
- Jesús Alcalá menar att den nationella handlingsplanen ska ta hänsyn till den internationella och flera i styrelsen poängterar att människorättsförsvarare bör lyftas fram tydligare och bli ett huvudmål. Andra i styrelsen anser att m.r. försvarare redan ingår i punkten, öka aktivismen. Ordföranden föreslår röstning på följande två förslag:
1. Ska m.r. försvarare ingå i punkten öka aktivismen ?
2. Bör m.r. försvarare stå som ett särskilt huvudmål?
- Styrelsen är ense om att punkten, bekämpa tortyr är viktig om ändock problematisk . Både engagemang och kunskap finns inom rörelsen, vilket underlättar förankring och genomförande av detta huvudmål.
- Styrelsen diskuterar den språkliga och ideologiska formuleringen av huvudmål tre, vi ska stärka vårt kvinnoarbete. Ordföranden föreslår två formuleringsalternativ till röstning:
1. Vi ska stärka vårt arbete mot kvinnospecifika övergrepp
2. Vi ska lyfta fram det identitetsbaserade förtrycket
- Under punkten flyktingarbete kommenterar Carl Söderbergh Amsterdamfördraget och påpekar att asylsystemet i EU:s medlemsländer kommer att påverkas nämnvärt under de närmaste fyra åren. Styrelsen kommer med synpunkter på de föreskrivna målen i underlaget.
Styrelsen ägnade även tid åt att kommentera mindre detaljer i förslaget.

Beslut att människorättsförsvarare ingår i förslaget till handlingsplanen
som ett femte huvudmål,

att arbetet mot övergrepp som drabbar kvinnor är ett huvudmål,

att uppdra åt arbetsgruppen för handlingsplanen att med utgångspunkt i förslaget
och med styrelsens och distriktsombudens kommentarer, utarbeta ett förslag,
som remitteras till rörelsen senast den 5 oktober,

att remisstiden ska vara fram till den 31 december 1999,

att uppdra åt sekretariatet att skriva om förslaget till handlingsplan i Amnesty Press,

att uppdra åt arbetsgruppen att efter remisstidens utgång, utarbeta ett förslag att
tillställas styrelsen i februari 2000, så att styrelsen har god tid att fastställa
ett slutligt förslag till årsmötet och

att arbetsgruppen vid sin slutbehandling i januari 2000 tar hänsyn till de samlade
remissvaren och TAP:n.


§52 Möte med valberedningen

Valberedningen presenterar sig. Styrelsen ställer därefter frågor till valberedningen om tillvägagångssätt, lämplighets- samt kompetensbedömning vid rekryteringen av lämpliga styrelseledamöter. Maria Lindgren redogör för valberedningens ståndpunkt och prioriteringar och efterlyser information om de områden där styrelsens kompetensbehov bör stärkas.


Beslut att Torbjörn Söderberg meddelar valberedningen styrelsens syn på sitt kompetensbehov
efter att styrelsen diskuterat underlaget Styrelsens kompetensbehov. (Se §60 )


§53 Sektionens arbete med flyktingar och asylsökande

Carl Söderbergh redogör för problematiken inom den svenska asylprocessen som präglas av schablonmässiga formuleringar, dålig intervjuteknik samt bristande förståelse för den enskilde flyktingens mentala hälsa. Då arbetet med flyktingfrågor, i enlighet med den senaste internationella handlingsplanen Tróia Action Plan (TAP) bör högprioriteras, ger Carl Söderbergh olika förslag på hur Amnesty bäst kan belysa de befintliga bristerna och samtidigt höja standarden på myndigheternas utredningar. Styrelsen diskuterar de potentiella följder och farhågor, som Amsterdamtraktatet med dess bindande direktiv kan få på EU:s asylsystem, samt den betydande roll som den svenska regeringen intar våren 2001, då Sverige övertar EU:s ordförandeskap. Jesús Alcalá ser mycket allvarligt på asylprocessen och tror att många kränkningar av asylrätten aldrig offentliggörs i media och efterlyser en riksdebatt.
Carl Söderbergh rapporterar vidare om flyktinghandläggarens praktiska arbetssituation på sekretariatet och de konsekvenser som utträdet ur RGB vid årsskiftet medför. Binnie Kristal Andersson föreslår ett internt amnestynätverk bestående av hälso- och sjukvårdspersonal, jurister m.fl., som på ideell basis kan avlasta sekretariatet och flyktingombuden. Styrelsen tar del av ett budgetunderlag för personalkostnader år 2000, i vilken fyra olika tjänsteutrymmesalternativ presenteras. Susann Olsson menar att andra områden på sekretariatet i lika hög grad är i behov av extra resurser och anser inte att de 300 tkr, som motsvarar svenska sektionens bidrag till RGB, bör avsättas i sin helhet till flyktingområdet. En diskussion följer om tolkningen av styrelsebeslutet den 12-13 juni i denna fråga.

Beslut att ge generalsekreteraren i uppdrag att tillsätta tjänsten som vikarierande
flyktinghandläggare och att Översynsgruppen, utifrån styrelsens starka
önskemål att förstärka flyktingarbetet, kommer med ett konkret förslag
i samband med översynen.


§54 Beslut om budget 1999 - Septemberdelen

Astrid Jansen presenterar den ekonomiska rapporten till och med andra tertialet 1999 samt redogör för de disponibla delar som ligger för beslut. Intäktsbudgeten på 38 200 tkr kommer att hållas, samtidigt som helårsprognosen för kostnaderna ej kommer att överskridas. Styrelsen noterar att antalet sparare i Humanfonden ökar i takt med antalet bortfallna medlemmar. En allt större del av sektionens intäkter utgörs av Humanfondens positiva utveckling, som även vid en försiktig prognos, ligger betydligt över budget.

Beslut att september månads disponibla del 1 och 2 om 185 tkr antas enligt sekretariatets förslag,

att Amnesty Press nr 6/99 ges ut i 32 sidor,

att höstens annonsförsäljningsarbete får avgöra den framtida frågan om annonser i
Amnesty Press, med eventuella justeringar av intäkterna från annonser som följd.


§55 Förslag till budget 2000

Astrid Jansen presenterar ett balanserat budgetförslag på 39 600 tkr för år 2000, som den av AU tillsatta arbetsgruppen utarbetat. I budgetförslaget föreligger en del oklarheter vad gäller intäkterna från annonser i Amnesty Press och de kvarstående 300 tkr som var avsedda för Rådgivningsbyrån. Astrid Jansen förklarar att porto- och tryckkostnader förts över från sekretariatskostnader till programkostnader, vilket är en förändring i budgeteringen mot tidigare år. Vidare har det ej känts relevant att ta fram en ekonomisk verksamhetsplan för år 2001, då handlingsplanen för 2000-2004 fortvarande är under bearbetning.

Beslut att budgetförslaget om 39,6 mkr antas med tilläggen att 300 tkr för flyktingarbetet
och 175 tkr för samo/ m.r. försvararprojektet finns med i budgeten men inte
specifierade, dvs som "oförutsedda kostnader".

Mot detta reserverar sig Binnie Kristal Andersson med följande motivering: För att möjliggöra en förnyad uppbyggnad av flyktingarbetet, bör de 300 tkr som utgjort sektionens årliga bidrag till RGB, i enlighet med junimötets uttalande, ha öronmärkts för flyktingarbetet.

Robert Hårdh och Jenny Wessblad reserverar sig mot ovanstående beslut med motiveringen: Vi anser att de 300 tkr som tidigare utgjort sektionens bidrag till RGB, i konsekvens med styrelsens klart uttalade ambitioner vid junimötet angående ökad intern satsning på flyktingarbetet, borde ha öronmärkts för just detta ändamål. Vi förutsätter att de intentioner styrelsen uttryckt i protokollet från junimötet kommer att fullföljas.


§56 Budgetmötet 1999

Astrid Jansen informerar om föreberedelserna inför budgetmötet, den 13 november 1999.

Beslut att förberedelser inför budgetmötet sker i samarbete mellan sekretariatet och
sammankallande i D-utskottet och

att samtliga utskott är representerade vid mötet.


§57 IMM- Strategi

Dan Grundin redogör för syftet med en extern referensgrupp, som kan agera rådgivande för IMM- teamet på sekretariatet. (IMM= Insamling, Medlemsvärvning, Marknadsföring) Detta kompetensstärkande organ, ska utgöra kärnan i ett framtida nätverk, där även en styrelserepresentant samt en person från D- utskottet bör ingå under en tvåårig försöksperiod. Susann Olsson föreslår en omformulering i underlaget, som lyder: Kostnadsmässiga och mötesorganisatoriska skäl bör beaktas vid gruppens geografiska sammansättning.

Dan Grundin redogör vidare för en enkät med 14 strategiska frågor, som styrelsen ombeds besvara inför framtagandet av en IMM- strategi. IMM- teamet på sekretariatet behöver bilda sig en uppfattning om de mål som styrelsen anser bör finnas för IMM- verksamheten, samt preliminärt kunna uppskatta de resurser som behövs för att genomföra dem.

Beslut att styrelsen godkänner direktiven för en referensgrupp knuten till IMM- arbetet,
med den omformulering under punkten Budget som föreslagits av Susanne Olsson,

att styrelsen ska besvara de 14 frågor i underlaget Strategiska frågor inför
framtagandet av en IMM strategi senast den 10 oktober,

att Henrik Zetterquist sammanställer resultatet.


§58 Styrelsen och sektionens kampanjarbete

Jesús Alcalá har utsett fem regionansvariga inom styrelsen samt en kontaktperson för specialgrupperna, enligt följande uppdelning:

Jesús Alcalá Sydamerika
Binnie Kristal Andersson Asien med Mellan Östern
Robert Hårdh Europa + kontaktperson för specialgrupperna
Susann Olsson Latinamerika + Nordamerika
Jenny Wessblad Afrika

Beslut att sekretariatet kommer med förslag på hur arbetet ska samordnas.


§59 Inför styrelsens utbildningshelg i oktober

Ett flertal styrelsemedlemmar uttrycker en önskan om nya, alternativa datum för en utbildningshelg, då bortfallet för helgen 9-10 oktober blivit för stort. Diskussioner följer om utbildningshelgens syfte och mål, varvid ordföranden, Jesús Alcalá, menar att uppriktiga samtal runt styrelsens gruppdynamik bör prioriteras under en av dagarna.

Beslut att förlägga styrelsens utbildningsdagar till den 24/10 samt den 14/11 och,

att ge Hanna Roberts och Maria Eklund i uppdrag att utarbeta ett program
för dessa två dagar.


§60 Styrelsens kompetensbehov

Beslut att anta förslaget i underlaget Styrelsens kompetensbehov med tilläggen
under stycket Resonemang , punkt 9 (ix): Arbetsmarknadsrelationer och
punkt 13 (xiii): Juridisk bakgrund.


§61 Övriga frågor

Ungdomsrådet

Beslut att fastställa ungdomsrådet för 1999-2000, enligt följande sammansättning:
Åsa Lundgren, Amanda Palmgren, Csaba Perlenberg, Lina Sjögren och Ylva Trapp,

att ungdomsrådet själv utser sammankallande,

att ungdomsrådet rapporterar till styrelsens decembermöte om hur man planerar sitt arbete,

att ett nytt ungdomsråd tillsätts av styrelsen i september 2000,

att det avgående ungdomsrådet tackas för ett väl utfört arbete.


Kosovoalbanska flyktingar

Binnie Kristal Andersson redogör för de nu slutförda 22 intervjuerna med kosovoalbanska flyktingar. Styrelsen tar del av den sammanställande rapport som Binnie delar ut vid sittande bord.


Kampanjen mot tortyr

Styrelsen börjar med en diskussion runt tortyrbegreppet och frågan ställdes om huruvida dödsstraffet bör betraktas som en psykologisk form av tortyr. Skillnaden mellan FN:s definition av tortyr och Amnestys begrepp belystes. Sekretariatets kampanjsamordnare ska tillsammans med pressekreteraren delta i ett internationellt kampanjmöte mot tortyr i Aten om tre veckor. För att kunna påverka inriktningen av kampanjen mot tortyr, bör styrelsen snarast formulera sina åsikter och delge sekretariatet dessa.

Beslut att ge sekretariatet i uppdrag att sammanfatta punkterna i "The Campaign against
Torture - Update 1",

att ålägga styrelsen att diskutera, kommentera och delge sekretariatet styrelsens
ståndpunkt till den 10 oktober.


Mandatdiskussion

Susann Olsson tog upp frågan om den fortsatta inriktningen på mandatöversynen och föreslog att ett flertal policyfrågor skulle kunna ligga som diskussionsunderlag på nätet. På så vis skulle alla medlemmar ges möjlighet att ta ställning och delta i en nationell debatt före årsmötet.

Beslut att ge Susann Olsson i uppdrag att ta fram ett förslag på hur diskussionen
om mandatfrågor bäst kan föras på hemsidan,

att ge Christian Gräslund i uppdrag att framföra till styrelsen vilka frågor som bör
diskuteras på hemsidan,

att styrelsen ska inkomma med synpunkter och kommentarer senast den 4 oktober,

att ge sekretariatet i uppdrag att sammanfatta och presentera detta på styrelsens utbildningshelg.





DUG

Beslut att styrelsen förlänger DUG:s mandatperiod på ett år och

att ge Hanna Roberts i uppdrag att svara på breven från DUG och Stockholms distriktet.

Mot detta reserverar sig Robert Hårdh och Jenny Wessblad med följande motivering: Undertecknade reserverar sig mot ovanstående beslut mot bakgrund av att det till förevarande styrelsemöte inte bilagts något beslutsunderlag avseende detta beslut. Vi ifrågasätter hanteringen av aktuell fråga och då i synnerhet arbetsutskottets bristande förmåga att vidarebefodra de frågor och beslut som behandlas i detta utskott i syfte att föra dem vidare till styrelsen.















Tessi Fickendey Jesús Alcalá
Protokollförare Mötesordförande



Christian Gräslund Mats Andersson
Mötesordförande Justerare