Sektionens flyktingarbete med anledning av styrelsens beslut att gå ur RGB för asylsökande och flyktingar Underlag till styrelsemöte 1-2 september 1999


    Till: Styrelsen
    Från: Sekretariatet/Cecilia Kaijser
    Datum: 21 september 1999


    Sektionens flyktingarbete med anledning av styrelsens beslut att gå ur Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB)


    I samband med styrelsens beslut den 12-13 juni att begära utträda ur RGB gavs sekretariatet i uppgift att utreda hur flyktingarbetet bör se ut efter utträdet. Med anledning av detta presenteras följande.

    Sekretariatets arbetsuppgifter

    Enligt de riktlinjer som fastslagits på sektionens årsmöte 1997 och som reviderats språkligt på årsmötet 1998, är sekretariatets uppgift:
    l att vid förfrågan från flyktingombud bistå med information,

    l att kontinuerligt informera flyktingombuden angående förändringar i lagstiftning och nya praxisbeslut samt uppdatering av internationella dokument och konventioner,

    l att sprida information och bilda opinion,

    l att ge riktad information till centrala myndigheter samt riksdag och regering,

    l att följa utvecklingen av den nationella och internationella flyktingrätten,

    l att medverka i gruppen för flyktingfrågor och att tillsammans med gruppen i relevanta fall formulera ett vädjande,

    l att i relevanta fall avge ett yttrande baserat på Amnesty Internationals åtagande i en viss fråga och på Amnesty Internationals landinformation - att biläggas det juridiska ombudets inlaga,

    l att besvara frågor från myndigheter, organisationer och enskilda.
    Utöver detta ska sekretariatet anordna två möten plus två utbildningar per år för flyktingombuden. Vidare uttalar sig flyktinghandläggaren i ärenden som kommer in till fonden och som rör ansökningar från asylsökande i Sverige om ersättning för undersökning av tortyrskador samt för advokatkostnader. För att göra detta arbete finns det idag en flyktinghandläggare som är anställd på 75%.


    Arbetssituationen för flyktinghandläggaren idag

    Den mesta av tiden, ca 85%, läggs ned på att behandla enskilda ärenden för att bedöma huruvida Amnesty har information som kan vara relevant i en enskild asylansökan. I en del fall går vi dessutom längre för att undersöka om vi kan göra någon form av uttalande i fallet. I max 10 fall per år går vi in och gör enskilda vädjanden. Härutöver görs vissa generella eller kompletterande uttalanden. Utöver detta tar flyktinghandläggaren också emot och besvarar förfrågningar som endast rör landinformation i asylärenden samt personer som sitter/har suttit fängslade eller som är "försvunna". Tiden som läggs ned per enskild förfrågan varierar oerhört, men för att ge någon form av uppfattning kan det informeras att till dags dato finns 135 enskilda asylfall samt 135 övriga förfrågningar registrerade under 1999.

    Den resterande tiden läggs främst ned på (1) flyktingombuden, (2) att ge riktad information till centrala myndigheter samt riksdag och regering, och (3) att följa utvecklingen av den nationella och internationella flyktingrätten.

    Beträffande flyktingombuden görs utskick ganska regelbundet beträffande olika saker som har hänt i Sverige eller på ett internationellt plan samt med information som kommit till flyktinghandläggarens kännedom och som är relevant för flyktingombuden i deras arbete. Vidare försöker flyktinghandläggaren stödja de flyktingombud som tar kontakt beträffande en viss fråga eller ett ärende. Utöver detta anordnas två möten samt två utbildningar (inte under 1999 då det av budgetskäl inte gavs utrymme till en vidareutbildning) per år vilka anordnas och hålls av flyktinghandläggaren (beträffande utbildningar så görs detta ihop med medlemsutbildaren).

    Den riktade informationen till myndigheter, riksdag och regering har under senare år främst varit olika EU-aktioner samt remissvar. Ibland har det dock tagits andra initiativ av flyktinghandläggaren själv eller i samarbete med andra frivilligorganisationer.

    Att följa utvecklingen av nationella och internationell flyktingrätt är otroligt viktigt för flyktinghandläggaren. I situationer som t.ex. Kosovo läggs mycket tid på detta då det är nödvändigt att hålla IS informerad om de svenska förhållandena, medan detta arbete i normala fall innebar att IS (och ibland även EU-kontoret) informeras om olika lagförändringar och praxis. Däremot finns det inte tid för att göra en undersökning av en viss fråga, vilket är en brist. För att följa den internationella flyktingrätten tas olika former av information in. Om medel finns, kan det även vara möjligt att flyktinghandläggaren går en kurs.

    Angående de övriga två arbetsuppgifterna, dvs. att sprida information och skapa opinion samt att delta i gruppen för flyktingfrågor, görs relativt lite. Den sistnämnda gruppen har inte varit aktiv sedan 1996 och det finns i dagsläget mycket lite utrymme för att arbeta med att skapa opinion. Däremot sprider flyktingenheten dagligen information och efter diskussioner med Invandrarverket (SIV) finns sedan början av 1999 en direktknapp i SIV:s informationsdatabas, Lifos, till vår landinformation.

    Vad gäller lobby deltar flyktinghandläggaren regelbundet i olika möten på UD, men har även haft möten med Utlänningsnämnden.

    Samarbetet med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar

    Samarbetet mellan AI och Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB) har främst varit beträffande enskilda ärenden. De ärenden som kommer in och som faller utanför AI:s åtagande hänvisas i stort sett till RGB. Beträffande övriga ärenden har det varit stor variation på handläggningen. Periodvis har de flesta ärendena hänvisas till RGB för utredning och att RGB sedan tagit kontakt med flyktinghandläggaren då AI eventuellt kan bistå, medan det i dagsläget kanske kan beskrivas som att endast en del av ärendena hänvisas till RGB (se vidare bilaga 1).

    Härutöver fungerar RGB som ett stöd för flyktinghandläggaren i situationer då det finns behov av olika former av rådgivning.

    Amnestys internationella översyn av flyktingarbetet

    Den viktigaste konsekvensen av denna översyn i det här sammanhanget är att ICM beslutade att flyktingarbetet ska ges hög prioritet i hela rörelsen under 2000-2004. Detta är viktigt i det dagliga arbetet för flyktinghandläggaren, både rent praktiskt i relationen till olika team på IS och för att det innebär ett erkännande av att flyktingarbetet är en viktig fråga som är en naturlig del av AI:s arbete.

    Flyktingarbetet 2000-2004

    Se huvudmålet och de fyra arbetsområdena i förslaget till handlingsplanen.

    Behov av resurser för att flyktingarbetet 2000-2004

    Som framgått ovan finns det redan idag ett behov av att förstärka flyktingarbetet i form av ökade personella resurser. Det är idag nämligen inte möjligt att fullgöra arbetsuppgifterna inom ramen för en tjänst på 75% och således genererar denna tjänst en hel del övertid. På grund av den stora arbetsbördan finns det även risk för utbränning.

    Då AI träder ur RGB finns det ytterligare behov av att utökat tjänsteutrymme för flyktingverksamheten på sekretariatet eftersom det kommer att innebära mer arbete med enskilda ärenden. Om svenska sektionen dessutom vill profilera sig inom flyktingområdet kräver detta ytterligare resurser eftersom det kräver att resurser finns för bevakning och utredningsarbete angående den nationella utvecklingen av flyktingrätten, lobby, utbildning av medlemmar och spridning av landinformation. Genom detta arbete kan vi vara opinionsbildande i större utsträckning än idag.

    Vi bör precis som idag dessutom arbeta med att försöka påverka utvecklingen EU och då bör svenska sektionen delta i författandet av dokument inom EU:s Refugee Working Group som skapar AI:s policyståndpunkter angående EU och flyktingfrågor. Detta är speciellt viktigt med tanke på att EU:s medlemsländer enligt Amsterdamfördraget kommer att skapa juridiskt bindande beslut angående en rad olika områden av medlemsländernas asyl- och invandringspolitik. Enligt samma fördrag ska dessa beslut om åtgärder fattas inom fem år, vilket betyder att det är extra viktigt att vi är med och försöker påverka under denna femårs period. Arbetet behöver dessutom intensifieras under det svenska ordförandeskapet våren 2001.

    Amnestyfonden har uttryckt ett starkt behov av att flyktinghandläggaren, utöver yttranden angående ansökningar om kostnadsersättning för CTD och/eller advokatkostnader i Sverige, även handlägger asyldelen i de ärenden som gäller flykt till säker plats. Flyktinghandläggaren besitter specialistkompetens inom flykting- och asylfrågor och fondsekreteraren handlägger biståndsärenden och säkerställer att ekonomiska resurser finns tillgängliga. Det rör sig om ett fåtal ansökningar per år men när dessa är aktuella, är de ofta brådskande och resurskrävande.

    Vid ställningstagandet av behoven av resurser för flyktingarbetet under 2000-2004 bör även beslut nummer 2 på 1999-års ICM beaktas. Detta beslut säger att 2004 kommer vi fortfarande ha en effektiv reaktion på MR-kränkningar och ha etablerat vår ställning vad gäller framtida MR-frågor genom att arbetet med att förbättra bl.a. vårt flyktingarbete ska ges högsta prioritet.

    Fördelning av personal under 2000-2004

    Det finns ett tydligt behov av att dela upp de olika arbetsuppgifterna mellan olika personer för att undvika att en person har alltför många olika arbetsuppgifter, vilket kan vara splittrande i det dagliga arbetet. Således bör en person arbeta främst med att bevaka den nationella och internationella utvecklingen av flyktingrätten, delta i utvecklingen av AI:s ståndpunkter om EU:s åtgärder inom asylpolitiken och bevaka arbetet som bedrivs inom EU, samarbetet med andra organisationer, andra policyfrågor, utbildning, m.m.

    En ytterligare tjänst bör inrättas som fokuserar på arbetet med handläggningen av enskilda ärenden som är ett mycket tidskrävande arbete. Vid handläggningen av enskilda fall är det viktigt att känna till hur andra kan agera i utsatta situationer och hur människorättssituationen ser ut i olika länder.

    Styrelsen föreslås besluta:
    - att det belopp som motsvarar svenska sektionens bidrag till RGB, dvs. 300 000 kronor, omsätts i sin helhet till en ökning av tjänsteutrymmet på flyktingområdet.