Strategiska frågor inför framtagandet av en IMM- strategi Underlag till styrelsemöte 1-2 september 1999

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet/IMM-teamet
Datum: 1999-09-13


Strategiska frågor inför framtagandet av en IMM-strategi

För att underlätta framtagandet av den IMM-strategi styrelsen beslutade om på sitt junimöte skulle vi vilja att styrelsen i sin helhet yttrar sig över nedanstående frågeställningar. Vi ser dessa som strategiska "vägval" för den svenska sektionen inför framtiden. Perspektivet sammanfaller med den internationella handlingsplanen (TAP) 2000-2004 som definierat det reella tillväxtmålet 10 % för perioden. Vi utgår med andra ord ifrån att den svenska sektionens intäkter ska öka i samma utsträckning, vilket ställer stora krav på sektionens IMM-arbete, inte minst beaktande de senaste årens resultat.

Huvudfråga

Vi har under en lång följd av år utvecklat det vi kallar de "traditionella" intäktsslagen - medlemsavgifter och bidrag från enskilda, främst då via våra givarbrev. Under de senaste åren har vi dock kunnat notera hur andra intäktskällor som t ex Human- och Hjälpfonden och företagssamarbete blivit allt viktigare. Vid sidan av de större intäktsslagen har även aktiviteter inom nya intäktsområden påbörjats, men då tillräckliga resurser, både i form av tid och pengar, inte har satsats har dessa intäktskällor ökat i långsam takt. En övergripande fråga i en IMM-strategi blir frågan om fokus och fördelning av våra begränsade resurser, d v s ska vi koncentrera oss på att grundligt utveckla enbart ett fåtal intäktsslag, eller arbeta med ett bredare spektrum av intäktskällor?

Genom att styrelsen besvarar frågorna nedan med JA eller NEJ hoppas vi kunna bilda oss en uppfattning om de mål styrelsen anser bör finnas för IMM-verksamheten. Utifrån den övergripande inriktningen kan vi sedan utforma en IMM-strategi och uppskatta de resurser som behövs för att genomföra den.

Frågor att besvara med JA eller NEJ

1. Sektionens intäkter från grupper och distrikt har under en lång följd av år minskat (från 21% 1986 till 6% 1996) och utgör nu endast 2% (1998) av de totala intäkterna. Anser styrelsen att vi bör förvänta oss en fortsatt nedgång, vilket skulle innebära att dessa bidrag/avgifter på sikt är att betrakta som betydelselösa?

2. Medlemsintäkternas andel av de totala intäkterna har under ett antal år varit i stort sett oförändrad, samtidigt som andelen intäkter från gåvor och bidrag ökat. Anser styrelsen att denna utveckling bör fortsätta, d v s att den största ökningen sker på intäktsslaget gåvor och bidrag?

3. Sponsorsarbete i större utsträckning har under de senaste åren handlat uteslutande om vårt samarbete med SCA under Radiohjälpskampanjen och SCA Fine Paper runt kontorspappersserien Wifsta Online. Är sponsorsamarbete ett område som styrelsen anser vi bör satsa resurser på att utveckla de närmaste åren?

4. Gåvor från företag - t ex genom AmnestySupporter - har ökat något de senaste åren, men utgör i dagsläget endast en obetydlig del av våra intäkter (AmnestySupporter stod för 0,6% av intäkterna 1998). Är gåvor från företag ett område som styrelsen anser vi bör satsa resurser på att utveckla de närmaste åren?

5. Intäkterna från prenumerationer (Amnesty Press, Kortkampanjen och Pådraget) utgjorde fram till början av 90-talet en betydande del av intäkterna, men har under senare år alltmer förlorat i betydelse. En av anledningarna till detta är det ökade användandet av Internet, som innebär en kostnadsfri tillgång till vårt aktionsmaterial. Anser styrelsen att intäkterna från prenumerationer bör bli mer betydande i framtiden?

6. Humanfonden och Hjälpfonden har under en följd av år varit den insamlingsform som ökat mest, och utgör nu en betydande del av intäkterna (ca 18% 1998). Anser styrelsen att vi bör satsa resurser på att utveckla detta intäktsslag ytterligare, t ex genom att marknadsföra detta område även utanför medlemskåren eller att börja marknadsföra Hjälpfonden?

7. De senaste årens analyser av våra medlemmar och regelbundna bidragsgivare, samt av grupper i samhället som står nära vår organisation och våra idéer ger en entydig bild: kvinna i mycket högre utsträckning än man, hög utbildning, hög inkomst, bor i storstad/universitetsstad. Med andra ord är flera grupper i samhället klart underrepresenterade bland våra medlemmar och bidragsgivare. För att bearbeta nya grupper skulle mer resurser behöva läggas på medlemsvärvning. Anser styrelsen att medlemskåren bör breddas ur ett socio-ekonomiskt perspektiv?

8. Försäljningen av Amnestyprodukter har på sektionsnivå så gott som upphört efter försöksåren med Malmöbutiken. Försäljning av produkter kan fungera både som intäktskälla och profilering för organisationen. Är detta ett område som styrelsen anser bör ha en betydelse för våra intäkter i framtiden?

9. En effektiv marknadsföring - vilket är förutsättningen för ökade intäkter - av Amnesty förutsätter enhetlighet i budskap och utformning. Detta enkla faktum slås bl a fast i den internationella översyn av Amnestys fundraisingarbete som nyligen gjorts. Anser styrelsen att vi ska ha en striktare "kontroll" och samordning vad gäller utformningen av det material som produceras i sektionen?

10. Vi har i alla år haft som princip att inte betala för annonsutrymme, en princip som fungerat mycket bra under första delen av 90-talet. Sektionens marknadsföringskostnader har därför kunnat hållas på en låg nivå. På senare år har vi dock märkt av dels en betydligt hårdare konkurrens om mediautrymme från andra ideella organisationer, dels en förändrad inställning hos media, vilket gjort att det blivit svårare för Amnesty att synas. Anser styrelsen att vi bör överge vår princip att inte betala för annonsutrymme?

11. Det är billigare att behålla de medlemmar vi har än att värva nya. Det mest effektiva sätt vi i dagsläget känner till för att hålla bortfallet nere är att styra över medlemmarna till autogiro. Att få igång ett fungerande autogirosystem i större skala kräver betydande investeringar och, om vi vill få intäkterna per medlem att öka, ett nytt sätt att "ladda" medlemskapet med innehåll. Enligt beräkningar gjorda 1998 talar vi om 3-3,5 mkr under två år. Är detta långsiktiga investeringar styrelsen anser att vi bör göra?

12. Medlemsavgiften i Amnesty uppfattas både som för dyr och som för billig, beroende på vem man talar med. En ny delbetalande medlem kostar, rekryteringskostnader inräknade, mer än 160 kronor per år. Anser styrelsen att vi bör sikta på att ha en mer differentierad avgift (d v s flera avgiftsnivåer)?

13. Vi har under senare år fått in betydande summor via arv, trots att vi inte aktivt informerat om möjligheten att testamentera till Amnesty. Under hösten 1999 kommer en testamentesfolder att tas fram för information till personer som självmant kontaktar Amnesty i denna fråga. Anser styrelsen att vi bör avsätta resurser för att ytterligare öka arbetet inom detta område?

14. I flera sektioner - och i internationella fundraising-studier - framhålls vikten av "stora gåvor" ("big gifts", "mega gifts"), d v s stora bidrag från enskilda individer ("rich individuals") som bearbetas särskilt för detta ändamål. Anser styrelsen att detta bör vara en framtida intäktskälla även för svenska sektionen?