Direktiv till uppdragsgrupp för utredning av hur svenska sektionen ska arbeta med mångfald och jämställdhet Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2003

Till: Styrelsen
Från: Lisa Moraeus
Datum: 19 september 2003


Direktiv till uppdragsgrupp för utredning av hur svenska sektionen ska arbeta med mångfald och jämställdhet

Bakgrund och beslut:

Årsmötet 2003 beslutade följande:

Beslut

att uppdra åt styrelsen

- att införa ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, som skall genomsyrahela den svenska sektionens organisation och verksamhet,

- att tillsätta en uppdragsgrupp för att utreda hur vi aktivt ska arbeta med jämställdhet och mångfald inom sektionen samt

- att i arbetet med sektionens medlemsvärvningsstrategi låta mångfald och jämställdhet vara ett klart utsatt mål.

I yttrandet till den motion som förelåg årsmötets beslut, skrev styrelsen att man är medveten om vikten av att aktivt arbeta för mångfald och jämställdhet i sektionen, och att flera åtgärder redan vidtagits. Sekretariatet har en jämställdhetspolicy, som i tillämpliga delar även gäller frivilligt arbetande. Sekretariatet har även en jämställdhetsplan, något som jämställdhetslagen föreskriver.

Styrelsen hänvisade även till arbetet med den kommande kampanjen VAW (Violence Against Women) och menade att arbetet med kampanjen kan leda till mer kunskap inom sektionen, om jämställdhetsfrågor generellt. Man hoppades även att en del av dessa kunskaper kunde öka medvetenheten gällande etnisk mångfald.

Motionärerna ansåg även att svenska Amnesty ska arbeta fram en ny medlemsstrategi, med tanke på ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. På grund av sektionens svaga ekonomi, ställde sig styrelsen kritisk till detta. De begränsade resurserna bör inte användas till att prova nya insamlings- och medlemsvärvningsområden, menade styrelsen.

På årsmötet diskuterades motionen och styrelsens yttrande livligt. Till sist kom motionärerna och styrelsen överens ovanstående kompromiss, som antogs av Årsmötet.

Även internationellt diskuteras hur Amnesty kan bli en bättre organisation ur genussynpunkt.I den internationella planeringen av VAW-kampenjen, påpekas vikten av att arbeta för jämställdhet inom Amnesty som organisation, för att vi ska kunna vara trovärdiga i kampanjen.

Problemformulering:

Amnesty är traditionellt en organisation som till stor del består av välutbildade kvinnor med svensk bakgrund. Beror detta på att vi omedvetet riktar oss främst till denna grupp med vår information? Utesluter vi grupper genom hur vi formulerar oss, eller genom andra traditioner eller strukturer inom rörelsen? Kan vi i så fall göra något åt detta?

Mer att tänka på:
Det är väl känt att medlemmar värvar medlemmar som är lika dem själva. Om medlemskåren är homogen riskerar vi att bara rikta in oss på en liten grupp av människor. Om vi vill bli fler medlemmar bör vi rikta oss till så stor del av befolkningen som möjligt. Kanske kan vi bara göra detta, om vår medlemskår redan är heterogen. Fler unga män inom medlemskåren, gör det helt enkelt lättare att nå gruppen unga män. Därför kan det vara motiverat att specifikt rikta sig till vissa grupper, för att skapa större möjlighet för Amnesty att växa på längre sikt.
I organisationer (liksom i skolor, företag och på andra platser) är det vanligt att en omedvetenhet om jämställdhetsfrågor skapar en ojämlikhet när det gäller vem som kommer till tals, vem som blir lyssnad på. Gäller det Amnesty också? Vilken kunskap finns det om sådana omedvetna strukturer ute i grupperna?

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter:
Syftet är att utreda hur vi aktivt ska arbeta med jämställdhet och mångfald inom sektionen. I utredningen ingår att klargöra vilka brister som finns inom jämställdhet och mångfald i den svenska sektionen. Utredningen ska utmynna i rekommendationer gällande olika delar av organisationen.

Metoder:
1. Gruppen bör inhämta och sammanställa information om hur jämställdhet och mångfald tidigare diskuterats inom Amnesty, både inom svenska sektionen och internationellt. Dessutom bör erfarenheter från andra organisationer inhämtas.
2. Som ett andra steg bör gruppen definiera vad ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv bör innebära konkret för svenska sektionen. Vilka åtgärder behöver göras? Inom vilka områden ska vi tillämpa perspektivet?
3. Implementering och utbildning. Hur når vi ut till medlemmarna med kunskap i frågorna? Hur säkerställer vi att perspektivet fortsätter att vara synligt, och inte glöms bort?
Tidsram:
Uppdraget föreslås löpa från september 2003 till mars 2005.
Uppdragsgruppen anmodas att komma med delrapporter till styrelsens möten i mars och september 2004. Slutrapport bör inkomma till styrelsens marsmöte 2005.

Budget:
Förutom normala mötes- och resekostnader kan en del medel komma att behövas för att ge viss ersättning till forskare eller annan person med dokumenterad erfarenhet inom området (se nästa punkt).

Uppdragsgruppens sammansättning:
Gruppen bör bestå av ca 6 personer:
- En eller två medlemmar från Amnestys kvinnorättsgrupp, förslagsvis någon som var med och utformade motionen som ledde till årsmötesbeslutet.
- Anna Olsson, nuvarande distriktssamordnare för distrikt Skåne-Blekinge, som skrivit uppsats om jämställdhet med Amnesty som exempel.
- Någon med dokumenterad kunskap och erfarenhet inom genus- och mångfaldsfrågor, inte nödvändigtvis Amnesty-medlem. Gärna knuten till något universitet/högskola. Om en sådan person inte kan tänka sig att sitta med i gruppen under hela perioden, kanske vederbörande kan konsulteras några gånger under arbetets gång.
- Några aktivister, gärna någon medstor kunskap om Amnesty ochsom varit medlem länge, och någon som är ganska ny.
Vid sammansättning av gruppen bör man försöka undvika en grupp bestående bara av människor av samma kön.

Kontaktperson i styrelsen:
Som kontaktperson i styrelsen föreslås Lisa Moraeus.