Utvärdering av MR-konferens som årsmötesform Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2003

Till: Styrelsen
Från: Fredrik Kron, Magnus Öhman
Datum: 18 september 2003

Utvärdering av MR-konferens som årsmötesform


Bakgrunden till den nuvarande ordningen är beslut från årsmötet i Uppsala 1997 i vilket styrelsen uppmanades att initiera en diskussion i rörelsen om förändring av årsmötet. Förslag utarbetades av dåvarande C-utskottet (ORG 53/007/1998/) och beslut fattades vid årsmötet i Vaxjö 1998 (alternativ B) om att udda år, med början 1999, hålla en MR-konferens i anslutning till årsmötet samt att dessa år sker ingen motionsbehandling. Vid ordinarie årsmöte i Malmö år 2000 beslutades att MR-konferens skall ske jämna år istället för udda år för att därmed ligga bättre i fas med det internationella amnestyarbetet. År 2002 sker en MR-konferens i Ljungskile, tonvikten ligger på AI-internt arbete.

Av ovan bakgrund framgår tydligt att MR-konferensreformen har haft en mycket kort tid att sätta sig i rörelsen, dessutom har tidscykel rubbats och avgränsningen till ordinarie årsmöte uttunnats genom beslut 56 från årsmötet i Härnösand om att öppna upp 2004 års MR-konferens för beslut och motioner anknytande till den internationella handlingsplanen.
Det kan därför kännas något tidigt att utreda en reform som näppeligen satt sig i organisationen och som dessutom förändrats starkt under resans gång. Icke desto mindre finns skäl att utreda frågan men att ta ett bredare grepp samt att anslå rikligt med tiden för utredning.

Syfte
Vid genomgång av bl.a. C-utskottets underlag till styrelsen samt motioner till årsmötet i Uppsala finner man lite olika bevekelsegrund för den kommande reformen, men några av huvudargumenten synes vara: behovet av mer idédiskussion och att komma ifrån formalian
för att göra årsmötet mera tilltalande och därmed locka mer medlemmar att delta, dessutom finns ett näraliggande argument kopplat till 2001 års mandatförändring som ansågs kräva en betydande idédiskussion och ett närmande till andra svenska MR-organisationer och dess medlemmar vilket skulle underlättas genom MR-konferens. Ytterligare en aspekt är tidpunkten för årsmötet och om just våren skall anses vara den lämplig tidpunkten.

Mot bakgrund av detta bör en utredning tillsättas som har till uppgift:

- Att analysera MR-konferensreformen utifrån genomförda konferenser 1999, 2002 samt 2004
och i analysen bedömma om de ursprungliga ambitionerna med ökat deltagande, bredare deltagande och mer dynamiska diskussioner har uppnåtts.

- Att analysera behov av reformer för årsmötet i syfte att öka antalet deltagare vid årsmötet samt att skapa högre grad av deltagande i årsmötet som sådant. Nya former av demokratiska mötesformer såsom Påverkanstorg, Öppet forum och arbete i fokusgrupper bör beaktas och erfarenheter från organisationer som arbetet med detta i beslutsprocesser ( SIF, Svenska Freds, Tidningen i Skolan, Röda Korsets ungdomsförbund m.fl. ) bör tas tillvara.

- Att undersöka lämpligaste tidpunkt för årsmötet för att öka antalet deltagare samt att väga detta mot administrativa och praktiska problem som ett mer radikalt tidsbyte kan innebära.

- Att tänka över frågan om årsmötets lokalisering och dess betydelse för deltagandet. Finns det skäl att under ett par år låta årsmötet ske i storstadsregionerna? På samma plats ett par år i rad?


Metod
Den arbetsmetod som väljs torde kunna vara att sammanställa relevant bakgrundsmaterial, intervjuva personer vilka haft en central position rörande diskussionen om MR-konferens, enkät till medlemmar och grupper samt inte minst studera hur andra, med Amnesty jämförbara, organisationer väljer att genomföra sina årsmöten.


Tidsplan
Då reformen ej hunnit verka tillräckligt länge bör utredningen inte läggas fram förrän till årsskiftet 2004/05 för att därmed hinna analysera 2004 års MR-konferens. Utredningen skall även formulera möjliga förslag till beslut som styrelsen kan lägga fram till årsmöte 2005.

Budget
Ansvar för utredningen läggs lämpligen på en en arbetsgrupp bestånde av 3-4 personer, gärna med varierad amnestyerfarenhet. Någon extra kostnad utöver resekostnader, ordinarie sekretariatsstöd och möten torde ej uppstå.

Kontaktperson från styrelsen
Fredrik Kron