Inför svenska sektionens handlingsplan 2004-2010 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2003

Till: Styrelsen
Från: Handlingsplanegruppen
Datum: 19 september 2003

Bakgrund 3
Vad ska vi egentligen arbeta med? 4
Handlingsplanens struktur 4

Hur har planen fungerat? 8

Vilka arbetsuppgifter ska vi prioritera? 9
Hur ska vi arbeta? 9
Vad ska vi göra för att öka aktivismen? 9
Ska vi göra organisatoriska omprioriteringar? 10
Har ni andra synpunkter? 10

Styrkor 11
Svagheter 11
Möjligheter 12
Hot 12

Inledning

Svenska sektionen ska på årsmötet 2004 besluta om en ny handlingsplan för tiden fram till 2010. Vi har just nu en plan som antogs på årsmötet i Malmö 2000. Den gäller fram till 2004. Våra handlingsplaner går i fas med de internationella handlingsplanerna. På det internationella rådsmötet i augusti i Mexico antogs en sexårig plan för hela den internationella rörelsen. Eftersom den internationella handlingsplanen nu är sexårig kommer även den svenska handlingsplanen att vara sexårig.

Den internationella handlingsplanen är mycket allmänt formulerad. Det går inte att ur den utläsa vad vi i detalj ska åstadkomma under de kommande åren. Detta kommer i stället att framgå ur de s.k. Operational Plans, som utarbetas av det internationella sekretariatet (IS). De kallas ISOP. Den internationella handlingsplanen och hur den, ISOP och den svenska handlingsplanen hänger ihop finns beskrivet nedan.

Vi är en grupp i sektionens styrelse som arbetar med ett förslag till ny plan och vill ha er hjälp i detta arbete. Därför skickar vi ut detta underlag. Vi har ett antal frågor till er. De finns på sid. 7. Vi vill veta vad ni tycker och tänker innan vi skriver ihop vårt förslag. I det här underlaget har vi sammanfattat den viktigaste informationen vi tror att ni behöver för att kunna diskutera frågorna. Mer information finns på nätet. Vi har gjort en hemsida om handlingsplanen med mer information. Adressen dit är http://www2.amnesty.se/handlingsplanen.nsf . Den ligger bland de interna sidorna. Det vanliga lösenordet ger tillträde. På hemsidan finns länkar till relevanta dokument och där är det också möjligt att diskutera handlingsplanen. Vi uppmanar er att diskutera frågorna i grupper och distrikt och lägga in era slutsatser på hemsidan. Sekretariatet hjälper er gärna om ni tycker det är svårt. Skicka i så fall era slutsatser med e-post till [email protected] eller med vanlig post till Amnesty International, Tessi Fickendey, Box 4719, 116 92 Stockholm . Vi uppmanar er att fortsätta diskussionen på hemsidan.

Vi vill verkligen veta vad ni tycker. Handlingsplanerna är en av våra viktigaste gemensamma angelägenheter. Det är vi tillsammans som ska nå fram till det vi där kommer överens om.

I januari kommer vi som arbetar med handlingsplanen att skriva ett förslag till ny handlingsplan. Vi behöver alltså era synpunkter senast vid årsskiftet.

Vi som arbetar med handlingsplanen i styrelsen är Christian Gräslund, Maria Eklund, Sune Montán och Anja Persson. Ni får gärna kontakta oss direkt. Våra adresser står på den interna hemsidan.

Den internationella handlingsplanen

Bakgrund

I augusti i år ägde det internationella Rådsmötet (International Council Meeting, ICM) rum i den lilla staden Cocoyoc som ligger i delstaten Morelos i Mexico. Där antogs en sexårig internationell handlingsplan för hela rörelsen. Den börjar att gälla från och med januari 2004. Handlingsplanen är för det första strategisk, d.v.s. översiktlig och innehåller därför inga konkreta projekt. Den är för det andra integrerad, d.v.s. den beskriver såväl all verksamhet inom AI:s åtagande som våra arbetsmetoder och vår interna ledning. Detta är en sammanfattning av handlingsplanen med en del förklaringar.

Vad ska vi egentligen arbeta med?

Handlingsplanen beskriver således inte vad vi ska göra, ut an bara inom vilka områden vi kan arbeta. Istället kommer det internationella sekretariatet, IS, att utarbeta en operativ plan, kallad ISOP, som beskriver vad IS kommer att bidra med under de närmaste två åren. Ett utkast finns som ska diskuteras och fastställas av den internationella styrelsen (International Executive Committee, IEC). Sektionerna har sedan möjlighet att utarbeta sina egna handlingsplaner inom ramen för den internationella och med stöd av ISOP. Mer därom i avsnittet ”Den internationella handlingsplanen och den svenska handlingsplanen på sid. 6.

Handlingsplanens struktur

Den internationella handlingsplanen är uppdelad i följande avsnitt:

1. En inledning med vår vision, vårt åtagande och våra grundläggande principer.

2. Ett första avsnitt med titeln: Strategi för mänskliga rättigheter: globalisera rättvisan! Detta försöker konkretisera vårt åtagande.

3. Ett andra avsnitt med titeln: Organisatorisk strategi: frigör energi! Detta handlar om våra arbetsmetoder och hur vi ska organisera oss.

4. Ett tredje avsnitt med rubriken: Finansiell strategi: Väx! Här beskrivs hur vi ska få resurser att göra det vi vill.

5. Ett avslutande avsnitt som beskriver hur den internationella styrelsen, IEC, och sektionerna ska förverkliga den internationella handlingsplanen.

Ett utkast till avsnitten 1 - 4 fanns översatt vid vårt årsmöte i maj. I det följande redogör vi för de olika avsnitten i handlingsplanen.


1 Inledningen

Följande är den översättning som förelåg vid årsmötet:

VISION OCH ÅTAGANDE
Amnesty Internationals vision är en värld där varje människa åtnjuter alla de mänskliga rättigheter som ingår i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och andra internationella normer för mänskliga rättigheter.

För att uppnå denna vision har Amnesty International som sitt åtagande att, inom ramen för sitt arbete att främja alla mänskliga rättigheter, utreda och agera med tyngdpunkt på att förhindra och göra slut på allvarliga kränkningar av rätten till fysisk och psykisk integritet, åsikts- och yttrandefrihet och av rätten att inte bli diskriminerad.

GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR
Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för det enskilda offret, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.



2 Strategi för mänskliga rättigheter: globalisera rättvisan!

Följande teman ska skära genom allt arbete för mänskliga rättigheter:

- Opartiskhet och oberoende
- Individer i riskzonen
- Förbättrat arbete för barn
- HIV-relaterade kränkningar

Därpå följer sju övergripande mål, som ska utgöra teman för vårt kommande arbete:

Mål 1. Bygga ömsesidig respekt och bekämpa diskriminering

Inom ramen för detta mål kan vi arbeta mot rasism samt diskriminering av t ex ursprungsbefolkningar, barn och homosexuella. Vi kan också arbeta för åsikts- och yttrandefrihet. Internt ska vi arbeta för en mångkulturell organisation.

Mål 2. Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Inom ramen för detta mål kan vi stödja den internationella brottmålsdomstolen. Vi ska också arbeta för korrekta rättegångar. Företag och andra aktörer utan anknytning till staten ska kunna göras ansvariga för kränkningar av mänskliga rättigheter.

Mål 3. Hävda alla människors rätt till fysisk och psykisk integritet

Detta mål omfattar vårt traditionella kärnmandat, d.v.s.

- Avskaffande av dödsstraffet och alla former av politiskt dödande
- Frigivning av samvetsfångar och skydd för MR-försvarare
- Avskaffande av tortyr och misshandel som utförs av staten och icke-statliga aktörer
- Avskaffande av "försvinnanden"

Mål 4. Försvara mänskliga rättigheter (och humanitär rätt) vid väpnade konflikter

Detta mål innebär att vi ska arbeta mot överföringar mellan militär, polis och säkerhetstjänster som kan leda till kränkningar av mänskliga rättigheter samt handel med varor (t ex diamanter) som ger upphov till och driver på väpnade konflikter. Speciellt ska vi motsätta oss användning, innehav, framställning och överföring av kärnvapen. Vidare ska vi arbeta för skydd av civila i samband med väpnade konflikter, speciellt kvinnor och barn, samt förespråka kvinnors bidrag till byggande av fred.

Mål 5. Främja och skydda rättigheterna för dem som är borta från sitt ursprungshem

Vårt arbete ska omfatta flyktingar, internflyktingar, asylsökande och migranter.

Mål 6. Slå vakt om kvinnors och flickors rättigheter

Vi ska arbeta för ett stärkt lagligt skydd och kräva att stater tar ansvar när det gäller kvinnors och flickors rättigheter. Samma krav ställs på aktörer utan anknytning till staten, inklusive företag. Vi ska tillsammans med kvinnoorganisationer arbeta för att avskaffa våld mot kvinnor. Inom vår organisation ska vi främja kvinnors rättigheter och möjligheter att engagera sig.



Mål 7. Främja ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Vi ska visa hur krav på dessa rättigheter kan föras inför domstol och därmed visa på alla rättigheters odelbarhet. Speciellt ska vi uppmärksamma övergrepp mot utstötta och marginaliserade grupper.


3 Organisatorisk strategi: frigör energi!

Mål 8. Garantera hög kvalitet vid utredningar

För att uppfylla detta mål ska utredningsarbetet effektiviseras och göras mer strategiskt, vilket innebär att vi koncentrerar oss på de länder där vi agerar. Andra länder kan komma att behandlas summariskt. Sektionerna ska kunna göra utredningar avseende det egna landet.

Mål 9. Agera effektivt

Detta innebär att AI, i allians med andra organisationer, ska bedriva kampanjer inom de teman som definieras av målen 1 - 7. Den enskilda människan ska stå i centrum, och effekten av vårt arbete ska kunna utvärderas. Därvid är utbildning om mänskliga rättigheter ett viktigt verktyg. Speciellt ska sambandet mellan ekonomiska aktörer, inklusive företag, och brott mot mänskliga rättigheter utredas.

Mål 10. Kommunicera effektivt

Vårt budskap måste ut på ett effektivt sätt, både internt och externt. Översättning till speciellt arabiska men även andra språk är angeläget.

Mål 11. Mobilisera människor

Det uppskattas att Amnesty totalt har ca 1,5 miljoner medlemmar Vi ska öka med minst 600 000 nya aktivister, stödjare och bidragsgivare till år 2010. Tillväxten i Syd och Öst ska främjas. Den nuvarande bidragsmetoden för stöd till vissa sektioner ska överges, och istället ska man etablera nya metoder som sporrar till tillväxt. Vi ska arbeta planmässigt med att rekrytera medlemmar från olika kulturer.

Mål 12. Skapa en dynamisk struktur

Detta innebär större frihet till sektionerna men också större krav på ansvarstagande och ledarskap. Beslutsfattandet ska effektiviseras, bl . a. genom ett ordförandeforum, som ska ges ökat inflytande i policyfrågor.

Mål 13. Slå vakt om vårt förtroende hos allmänheten

Vi ska redovisa varifrån vi får pengar och hur vi använder våra insamlade medel för vårt ideella arbete. Både externt och internt ska vi bete oss i överensstämmelse med våra värderingar.


4 Finansiell strategi: Väx!

Mål 14. Öka vår ekonomiska styrka

Vi ska utforska alla metoder för ökad ekonomisk tillväxt, bl . a. möjligheterna till olika bidrag från företag. Budgeten för de kommande två budgetåren uppgår till 57 805 000 engelska pund.

Mål 15. Förstärka den finansiella ledningen

Detta innebär speciellt förbättrade kontrollmetoder och ökad standardisering.


5 Steg för att förverkliga den internationella handlingsplanen

Vid förverkligandet av målen i handlingsplanen ska följande beaktas i tillämplig utsträckning:

- Opposition mot alla hot mot regelverket för mänskliga rättigheter
- Stopp för straffrihet
- Skydd för yttrandefrihet
- Säkerställande att aktörer utan anknytning till staten, speciellt företag och ekonomiska aktörer, respekterar mänskliga rättigheter
- Fokus på individer
- Utbildning om mänskliga rättigheter

Alla mål inom den internationella handlingsplanen 2004 - 2010 ska inkluderas i IS operativa planer. Detta ska tydligt framgå av rapporteringen.

Sektioner och strukturer ska bidra till uppfyllande av målen i den internationella handlingsplanen enligt sin förmåga. I varje fall ska sektionerna:

1. Deltaga i kampanjen "Stopp för våld mot kvinnor" under 2004 – 2006.
2. Växa (när det gäller aktivism, antalet medlemmar, mångfald och finansiella resurser).
Försäkra oss om allmänhetens förtroende genom en korrekt och öppen redovisning av våra bidrag och vårt handlande i allmänhet.

Sektionerna ska rapportera öppet om hur de med sina operativa planer uppfyller handlingsplanen.

Ordförandeforum 2004, 2006, 2008 ska beakta och diskutera nationella och internationella operativa planer samt rapportering om framåtskridande. Ordförandeforum (Chairs’ Forum) är en ny mötesform som startade 2003. Den innebär att ordföranden från sektioner och strukturer möts under några dagar (en långhelg). Ordförandeforum planeras äga rum en gång om året.

Den internationella handlingsplanen och den svenska handlingsplanen
Utifrån den sexåriga internationella handlingsplanen så utarbetar IS tre stycken tvååriga operativa planer (ISOP), som fastställs av IEC och styr IS verksamhet under respektive tvåårsperiod. Eftersom svenska sektionens verksamhet är beroende av det material IS producerar, så bör vi se till att vår handlingsplan har stöd i ISOP. Om vi vill arbeta med områden som är bortprioriterade i ISOP måste svenska sektionen göra egna utredningar och ta fram eget aktionsmaterial.

Inför ICM 2003 så fick sektionerna ett förslag till ISOP1, d v s operativ plan för den första tvåårsperioden, vilken startar i mitten av 2004. I förslaget finns stöd för samtliga 15 mål i den numera antagna internationella handlingsplanen, men inom tre mål är vissa prioriteringar föreslagna, nämligen:

- arbetet mot tortyr, utomrättsliga avrättningar och "försvinnanden" samt för yttrandefrihet och andra medborgerliga och politiska rättigheter, begränsas i ISOP1 till aktivister (d v s MR-försvarare i bredare betydelse än den definition vi hittills tillämpat, inkluderande gräsrotsaktivister som arbetar mot fattigdom och för social rättvisa, aktivister för homo-, bi- och transsexuellas rättigheter, miljöaktivister m fl).

- arbetet mot diskriminering begränsas i ISOP1 till diskriminering av kvinnor och flickor, aktivister samt personer i marginaliserade samhällen (bl. a. ursprungsbefolkningar, minoriteter, fattiga i städer).

- svårigheterna att direkt påverka de stridande parterna i inbördeskonflikter gör att AI bör rikta sitt arbete mot andra aktörer som underblåser konflikter. Särskilt skall vi motverka överföringar av militära, säkerhets-, eller polisiära resurser (t. ex. vapenhandel) eller associerade ekonomiska resurser (t. ex. konfliktdiamanter) som gynnar de parter som kränker mänskliga rättigheter.

Vid ICM 2003 beslutades att barn skulle ingå i strategin för mänskliga rättigheter, så det kan hända att ISOP1 kommer att omarbetas med anledning av detta, alternativt kommer arbetet för barns rättigheter att tas in i framtida planer (ISOP2 eller 3).

Svenska sektionens sexåriga handlingsplan bör alltså inledningsvis ha stöd i ISOP1 beträffande de mål som sektionen är beroende av IS. Sektionens handlingsplan bör sedan revideras vartannat år för att ligga i fas med IS kommande tvåårsplaner.

Den nuvarande svenska handlingsplanen

Svenska sektionen arbetar nu efter en plan som antogs på årsmötet i Malmö 2000. Den är i mycket baserad på den internationella handlingsplan som antogs på det internationella rådsmötet i Troía, kallad TAP (Troía Action Plan). Planen sträcker sig fram till 2004.

Den nuvarande planen har sex huvudmål:

1. Bekämpa tortyr § och dödsstraff
2. Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor
3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter
4. Agera för människorättsförsvarare
5. Öka aktivismen
6. Effektivare fundraising

De fyra första målen har gällt vårt arbete mot MR-kränkningar medan de två sista har avsett att stärka vår organisation. Dessa sex mål har främst avsett förändringar, inriktningar på vårt arbete som vi inte hade tidigare. Planen har också andra mål, mål för vår basverksamhet.

Hur har planen fungerat?

Den nuvarande planen har framför allt varit ett instrument för styrelse och sekretariat. Den har varit rättesnöre när verksamheten planerats. På detta sätt har den påverkat verksamheten i hela sektionen, även om andra nivåer tittat mindre noga på planen för sina aktiviteter.

I planen har inte gjorts någon prioritering mellan huvudmålen, som främst avser förändringar, å ena sidan och den verksamhet som pågår traditionellt, basverksamheten, å andra sidan. Detta har varit en ofullkomlighet i planen. Det har inneburit att det i praktiken har varit styrelse och sekretariat som har fått göra denna prioritering.

Sekretariatet har utvärderat hur väl målen uppnåtts. Man kan konstatera att mål inte uppfylls bara för att man skriver ned dem i en plan. Vissa av huvudmålen har vi lyckats med. Vi engagerade t.ex. i stort sett alla sektionens grupper i tortyrkampanjen. EU antog riktlinjer mot tortyr under det svenska ordförandeskapet. Andra mål har det blivit mycket lite av och ett av dem (effektivare fundraising) har misslyckats. Vi är beroende av vår omvärld för att nå våra mål. Vi måste t.ex. anpassa vår verksamhet efter hur mycket pengar vi får in och vi måste förlita oss på IS för att få material till vårt arbete. Man kan alltså säga att planen fyllt sin funktion som planeringsverktyg för sektionen, men att beroendet av omvärlden gör det svårt att sätta mål.

Vad vi vill ha reda på från er

Vilka arbetsuppgifter ska vi prioritera?

Nedan finns en lista på arbetsområden ur den internationella handlingsplanen. Siffrorna inom parentes hänvisar till målen i planen, se sidan 4. Vilka områden vill ni prioritera?

§ mot diskriminering (1)
§ mot straffrihet (2)
§ mot attacker på det internationella regelverket, t.ex. i ”kriget mot terrorismen” (2)
§ mot övergrepp begångna av icke-statliga aktörer, bl. a. företag (2)
§ för samvetsfångar (3)
§ för att skydda människorättsförsvarare (3)
§ mot tortyr (3)
§ mot ”försvinnanden” (3)
§ mot dödstraffet (3)
§ för människors rättigheter i samband väpnade konflikter (4)
§ för att stärka kvinnors roll i fredsarbete (4)
§ för flyktingar, asylsökande och displaced persons (5)
§ för kvinnors och flickors rättigheter (6)
§ kampanjen om våld mot kvinnor (Violence Against Women, VAW) som startar i mars 2004 (6)
§ för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (7)
§ mot övergrepp mot utstötta och marginaliserade grupper (7)


Det är en svår uppgift att prioritera. Vi behöver emellertid inte känna att vi måste arbeta med samtliga områden ovan. Det som inte svenska sektionen arbetar med kan förhoppningsvis andra sektioner lägga krafter på. Vi ber er välja ut de uppgifter som ni helst vill arbeta för under perioden som kommer.

Hur ska vi arbeta?

§ Vill ni fokusera på ett visst geografiskt område?
§ Vill ni fokusera på ett visst ämnesområde (tema)?
§ Vill ni arbeta med samma tema under hela sexårsperioden, eller vill ni växla om?
§ Hur tycker ni att vi ska arbeta på Sverige (eget land) i de kampanjer där sådana möjligheter ges (t.ex. i kampanjen Violence Against Women, VAW)?
§ Hur tycker ni att vi ska arbeta för ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv (beslut på årsmötet 2003)?

Vad ska vi göra för att öka aktivismen?

§ Vilka förändringar vill du se för att ditt engagemang ska bli större?
§ Vad tror du vi behöver göra för att vi ska bli fler aktiva?

Ska vi göra organisatoriska omprioriteringar?

Nedan finner ni det som svenska sektionen (framför allt sekretariatet) gör inom de områden som kan räknas till de organisatoriska och finansiella strategierna (siffran inom parentes är korresponderande mål i den internationella handlingsplanen). Vill ni göra omprioriteringar mellan dessa arbetsområden?
Den första punkten tarvar en liten förklaring. MR-utredningar är en liten del av sektionens budget idag, de utförs huvudsakligen av IS. Svenska sektionen utför utredningar av MR-kränkningar främst inom flyktingområdet, men inom ramen för den nya internationella handlingsplanen skulle vi kunna utföra MR-utredningar inom alla områden som vi vill, även i egna landet.

MR-utredningar (8)
Temakampanjer (9)
Landinriktade aktionsprogram (9)
Samarbete med andra organisationer (9)
Agera för individer som riskerar MR-kränkningar (blixtaktioner mm) (9)
Lobbyarbete och användning av juridiska verktyg (9)
MR-utbildning (för externa grupper) (9)
Agera vid MR-kriser (9)
Biståndsarbete (Amnestyfonden) (9)
Kommunicera (mediaarbete, MR-info mm) (10)
Stödja och aktivera aktivisterna (inkl medlemsutbildning) (11)
Öka antalet aktivister (11)
Öka antalet medlemmar och givare (11)
Interndemokrati (årsmöten, rådsmöten mm) (12)
Ledarskap och ansvarstagande (styrelse mm) (12 och 13)
Personal (kompetensutveckling mm) (12)
Växa finansiellt (14)
Ekonomisk förvaltning (15)


En viss mängd resurser tilldelas ovanstående områden enligt nuvarande budget. Tycker ni att nuvarande fördelning är bra? Om inte, hur bör resurserna omfördelas? Glöm inte att om vi ska öka ett område så måste vi skära ner någon annan stans, så ange både var ni vill öka tilldelningen och minska den.

Har ni andra synpunkter?

Alla synpunkter är välkomna.


Appendix

Styrkor, svagheter, möjligheter och hot

Nedanstående analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot är baserad på resultatet från seminariet om handlingsplanen på årsmötet i Härnösand 2002. Vi har sorterat, lagt till rubriker och lagt till några enstaka punkter.

Styrkor

· Allmänheten litar på oss
§ AI ses som en mycket trovärdig organisation
§ Vår information är pålitlig.
§ Vi är oberoende av regeringar, myndigheter, företag och andra organisationer.

Svagheter

· Vår image är inte perfekt
§ Vår image gör oss känsliga, t.ex. för oegentligheter.
De flesta av våra medlemmar finns i västvärlden.

· Vi kunde hantera våra medlemmar bättre
§ Vi är dåliga på att ta hand om nya medlemmar.
§ Vi är dåliga på att hantera medlemsomsättningen.
§ Vi är dåliga på att ta tillvara medlemmar i nedlagda grupper.
§ Vår medlemskår är alltför homogen.

· Aktivismen har sina brister
§ Vi har ett stort beroende av nyckelpersoner
§ Många grupper saknar ansvarstagare.
§ Vi är dåliga på att synas.
§ Vi är dåliga på att ta till oss och utnyttja att folk faktiskt blir frisläppta.
§ Aktivisterna är ej insatta i det nya åtagandet. Det nya åtagandet är luddigt.

Möjligheter

· Det nya åtagandet
§ Nytt åtagande leder till nya aktiviteter.
§ I och med att det nya åtagandet inkluderar ESK-rättigheterna kan vi arbeta för fler. Vi kan agera i stället för att diskutera om det här är ett fall för Amnesty.

Hot

· Det nya åtagandet
Utvidgningarna i åtagandet är främmande för många.
§ Vi tappar skärpan med det nya, alltför vidsträckta åtagandet.
§ Det nya åtagandet leder till resursbrist eftersom det är så omfattande.

· Dålig ekonomi

Relevanta dokument

Svenska dokument

ORG 40/002/2000 Svenska sektionens handlingsplan 2000 – 2004

ORG 50/015/2003 Styrelsens rapport till årsmötet 2003 om svenska sektionens nuvarande handlingsplan


Internationella dokument

POL 50/011/2003 The Integrated Strategic Plan (ISP) as agreed at the International Council Meeting in Mexico (Den internationella handlingsplanen som den antogs på det internationella rådsmötet i Mexico i augusti 2003)

POL 50/008/2003 Report on Section and Structure Implementation of the Tróia Action Plan 1 April 2001 to 30 April 2003 (Rapport om genomförandet av den tidigare internationella handlingsplanen (Troía Action Plan))

ORG 52/001/2003 Secretary General's Report to the 2003 ICM (Internationella generalsekreterarens rapport till rådsmötet i Mexico)

ORG 52/003/2003 Decisions of the 2003 Amnesty International Council Meeting Morelos, México (Beslut på det internationella rådsmötet i Mexico)

Förkortningar

ICM International Council Meeting, det internationella rådsmötet, Amnestys högsta beslutande organ
IEC International Executive Committee, den internationella styrelsen, Amnestys högsta beslutande organ mellan rådsmötena
IS Internationella sekretariatet, ligger i London
ISP Integrated Strategic Plan, den internationella handlingsplanen
ISOP Operational Plans, de planer som görs på IS och som bestämmer vårt konkreta arbete de kommande två åren