Fördelningsnyckel Fonden/Sektionen Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2003

Till: Styrelserna i Amnestyfonden och Svenska sektionen
Från: Sekretariatet
Datum: 19 september 2003


Fördelningsnyckel Fonden/Sektionen

1. Uppdraget
Fond- respektive Sektionsstyrelsen beslutade på styrelsemöte 2003-03-8/9 i § 169 (Fonden) samt i § 144 (Sektionen) att arbeta för en gemensam insamlingsverksamhet.

Vi har fått i uppdrag att ta fram förslag till fördelningsnyckel som skall användas vid fördelning av gemensamt insamlade medel. Vi skall också ta fram en fördelningsnyckel för insamlingskostnaderna.

Detta dokument är inte ett färdigt förslag på hur fördelningsnycklarna skall se ut. Vi redovisar bara hur långt vi kommit i vårt arbete och hur olika fördelningsnycklar kan påverka Sektionens respektive Fondens ekonomi.

Vi har ännu inte fått något skriftligt besked från internationella kassören om hur IS-avgiften skall hanteras. Vi har dock muntligt fått veta att vi bör kunna slippa betala IS-avgift för den del som intäkterna som tilldelas Fonden.

Det här dokumentet berör inga andra aspekter av sammanslagningen än just fördelningen av intäkter och insamlingskostnader.


2. Grundläggande förutsättningar
Utgångspunkten för vårt arbete har varit att varken Fonden eller Sektionen skall få lägre intäkter på grund av sammanslagningen än vad de skulle fått om sammanslagningen inte genomförts.

Varken Fonden eller Sektionen skall få högre insamlingskostnader än de skulle haft om den gemensamma insamlingen ej genomförts.

För att hitta rimliga fördelningsnycklar har vi använt Fondens respektive Sektionens intäkts- och kostnadsprognoser för 2003 och 2004. Genom att titta på intäkts- och kostnadsutfall bakåt i tiden kan vi se om intäktsnycklarna är rimliga.

Naturligtvis kan det bli så att intäkterna efter sammanslagningen minskar och Fonden respektive Sektionen får lägre intäkter än vad de historiskt haft . Varken Fonden eller Sektionen garanteras någon viss storlek på intäkterna. Hur mycket man får efter sammanslagningen beror på insamlingsresultatet.


3. Fördelning av intäkter
3.1 Fördelningsgrunder
Om man utgår från att ingen av parterna skall få lägre intäkter i framtiden p g a fördelningsnycklarna blir det nästan betydelselöst vilka intäkter som skall fördelas. Om en intäktskälla inte fördelas måste den part som inte får tillgång till intäktskällan i gengäld kompenseras genom en större andel av övriga intäktskällor.

Om exempelvis inte Sektionen medlemsavgifter fördelas kommer Fonden att kompenseras för detta genom att få en större andel av övriga intäkter.

De av Sektionens intäkter som vi föreslår skall fördelas framgår av bilaga 1 (gråmarkerade).


3.2 Skall medlemsavgifter fördelas?
Det kan diskuteras om medlemsavgifter (inklusive gruppavgifter) har med insamlingsverksamheten att göra och om de därför skall fördelas. De flesta medlemmar ser nog medlemskapet som ett sätt att stödja Amnesty ekonomiskt. Det är därför inte orimligt att räkna in medlemsavgifterna bland de insamlade medlen.

Mot att avgifterna skall fördelas kan anföras att varje medlem för med sig kostnader för Amnesty (utöver medlemsvärvningskostnaderna) i form av årsmöte, Amnesty Press och annat. Samma gäller för gruppavgifterna. Kostnaderna för detta tas av Sektionen. Medlemsavgiften kan alltså delvis ses som en avgift för att täcka de kostnader som ett medlemskap medför. Dessa kostnader är svåra att bestämma och det skulle därför vara rimligt att låta Sektionen ta hela medlemsavgiften men samtidigt få stå för medlemskostnaderna.

Om medlemsavgifterna inte fördelas hamnar man i svårigheten att skilja på kostnaderna för medlemsvärvning (som då ej skall fördelas) och kostnader för övrig insamlingsverksamhet. En sådan fördelning görs emellertid i samband med rapporteringen till IS.

Sammanfattningsvis anser vi att medlemsavgifterna inte skall fördelas.

3.3 Skall försäljnings-, prenumerations- och kapitalintäkter fördelas?
Rimligen borde inte försäljningsintäkter fördelas. Dessa intäkter har inte med insamlingsverksamheten att göra utan är kostnadsersättning för informationsmaterial alternativt annonsintäkter i Amnesty Press.

Prenumerationsintäkterna kommer från Kortkampanjen och Amnesty Press. Det är alltså inte fråga om insamlingsverksamhet och dessa intäkter bör därmed inte fördelas.

Företagssamarbeten är en speciell form av insamling där Amnesty låter ett företag använda Amnestynamnet i en marknadsföringskampanj. Företagssamarbetet är inte förknippat med några större kostnader för Amnestys del och behandlas för närvarande som en gåva. Det finns därför goda skäl för att intäkter från företagssamarbete skall fördelas.

Kapitalintäkter (ränteintäkter) har inte med insamlingsverksamheten att göra utan avgörs av hur stora reserver organisationen väljer att ha. Dessa intäkter skall därför inte fördelas.

3.4 Skall testamentesintäkter fördelas?
Om intäkter från testamenten fördelades skulle det innebära att större delen av testamenten ställda till Fonden går till Sektionen. Kan detta rättfärdigas gentemot testatorn?

Den som specifikt testamenterar till Fonden har säkert stor kunskap om Fondens verksamhet. Det är troligt att denne vill att alla pengar skall användas i Fondens verksamhet. Det känns därför inte rimligt att testamentet till största delen skall gå till Sektionen.

I vår information om möjligheter att testamentera till Amnesty kommer vi att vara tydliga med att testamentena fördelas mellan Fonden och Sektionen. Alla testamenten som daterats efter avtalsdatum bör således kunna fördelas såvida de inte klart avser Fonden.

Även testamenten med Sektionen som testamentesmottagare och som daterats före avtalsdatum bör kunna fördelas. Vi kommer att tydligt gå ut med att alla testamenten fördelas. Det är därför inte osannolikt att en testator som undertecknat testamentet före avtalsdatum ändå i efterhand har fått kännedom om att en fördelning görs. Av ett belopp som testamenteras till Sektionen kommer det bara att vara omkring 10 % som tillfaller Fonden. Eftersom Sektionen lämnar bidrag till andra föreningar (IS, EU-föreningen, Rådgivningsbyrån m fl) skulle knappast en testator kunna ha några invändningar mot ett sådant förfarande.

Om inte Sektionens testamenten som daterats före avtalsdatum fördelas måste fördelningsnyckeln göras mer komplicerad.

Sammanfattningsvis vill vi att testamenten ställda direkt till Fonden inte fördelas medan testamenten som ställts till Sektionen eller Amnesty i stort fördelas.


3.5 Skall gåvor till Fonden fördelas?
Enligt FRIIs etiska riktlinjer skall givaren få information om till vad gåvan skall användas. Samtliga givare måste alltså informeras om att gåvor till Amnesty fördelas mellan Sektionen och Fonden.

Vår målsättning är att alla gåvor skall komma in på Sektionens konton och därefter fördelas. Det är Sektionens 90-konto som kommer att vara det gemensamma insamlingskontot.

Troligen kommer ändå en del gåvor att komma direkt till Fonden. I de fall man kan förutsätta att givaren vill att gåvan i sin helhet skall tillfalla Fonden skall inte gåvan fördelas. Vid osäkerhet om större gåvor kan man givetvis kontakta givaren och fråga om gåvan får fördelas.

Eftersom Fonden inte kommer att ägna sig åt någon aktiv insamling tror vi att det totalts sett blir ett relativt litet belopp som kommer att skänkas direkt till Fonden. Om det skulle visa sig att Fonden något år får stora gåvor som inte fördelas bör man vid årets slut se över om fördelningsgrunden på något sätt behöver justeras.

Sammanfattningsvis vill vi alltså att gåvor som skänks direkt till Fonden ej skall fördelas.

3.6 Engångsintäkter
Både Fonden och Sektionen har periodvis haft mycket större intäkter än man räknar med att få 2003 och 2004. Fonden har haft Radiohjälpskampanjen och Sektionen stora intäkter från Humanfonden. I den procentsats som föreslås tas inte hänsyn till dessa stora intäkter. När fördelningsnyckeln bestäms försöker vi istället se till vilka intäkter Sektionen och Fonden i framtiden skulle kunna räkna med om den gemensamma insamlingen inte genomförs.

3.7 Förslag till fördelningsnyckel
Nedanstående är ett utkast till hur fördelningsnyckeln skulle kunna se ut. Det är inte vårt slutgiltiga förslag.

I bilaga 2 analyseras hur utfallet blir om fördelningsnyckeln bestäms så att Sektionen får 90 % av insamlade medel och Fonden 10 %.

Om fördelningsnyckeln tillämpats 2002 skulle Sektionen och Fonden i stort sett fått samma intäkter som det verkliga utfallet.

För 2003 gäller att Fonden har gjort en satsning på Amnestyguard vilket innebär att man räknar med ökade intäkter. Sektionens prognos för 2003 är också något bättre än utfallet 2002 då man räknar med en större gåva från Humanfonden. Fördelningsnyckeln skulle innebära att Sektionen får 114 tkr mer än prognosen 2003 och Fonden 114 tkr mindre än sin prognos.

För 2004 får Sektionen 307 tkr mer än prognosen om fördelningsnyckeln används medan Fonden får 307 tkr mindre.

I de sista kolumnerna visas vad som händer med intäkterna ett bra respektive dåligt insamlingsår.

Om man ser bakåt de sista tio åren och inte tar hänsyn till Radiohjälpskampanjen eller den stora Humanfondsutdelningen 1999 har Sektionen ungefär 91 % av de sammanslagna intäkterna och Fonden 9 %.


4. Fördelning av insamlingskostnader
Insamlingskostnaderna måste fördelas mellan Fonden och Sektionen

Man skulle kunna fördela de framtida insamlingskostnaderna efter hur stor andel insamlingskostnaderna historiskt varit av intäkterna. Om Fonden exempelvis haft lägre insamlingskostnader i förhållande till intäkterna skulle de därmed i framtiden tilldelats en mindre andel av insamlingskostnaderna än Sektionen.

Fram till 2001 har Fonden haft väsentligt lägre insamlingskostnader än Sektionen. Det finns flera anledningar till detta. Bland annat har Fonden i större utsträckning förlitat sig på frivilliga och inte gjort några kostsamma investeringar för att öka intäkterna.

Fonden gjorde 2002 en autogirosatsning i samarbete med Sektionen. Kostnaderna för denna tillsammans med kostnaderna för Fondens insamlare innebär att Fondens insamlingskostnader kommit att närma sig Sektionens (d v s insamlingskostnader/insamlade medel).

I bilaga 3 visas hur stora insamlingskostnaderna blir om dessa fördelas efter samma nyckel som intäkterna (90/10).

År 2003 skulle Fonden få 71 tkr mer i insamlingskostnader med fördelning. Utan insamlingsansvarig i Fonden 2004 skulle skillnaden bli än större.

Det kan diskuteras om Fonden i framtiden har möjlighet att i längden hålla intäkterna på en tillräckligt stor nivå utan att insamlingskostnaderna blir lika stora som hos Sektionen.

Syftet med Fondens verksamhet är att betala ut bistånd. Att enbart se på insamlingskostnader i relation till intäkterna ger en mycket begränsad bild av Fondens möjligheter att bedriva biståndsverksamhet. Fonden har oavsett insamlingskostnader minst 600 000 kr i administrativa/ändamålskostnader.

5. Golv
Det kan hända att nyckeltalet visar sig vara orimlig. För att förhindra att ett sådant nyckeltal får alltför stort genomslag kan ett golv sättas. Det skulle innebära att organisationerna inte får en mindre del av insamlade medel än golvet. En annan anledning att sätta ett golv kan vara att man vill garantera att ett visst belopp i kronor går till Fonden och bistånd varje år.

Att sätta ett golv för hur stora intäkter minst skall tillfalla ena parten kan sätta stor ekonomisk press på den andra parten. Golvet kommer att komma till användning de år insamlingen går mycket dåligt. Vid ett dåligt insamlingsår skulle alltså den part som inte tilldelas ett golv få en mindre andel av intäkterna än normalt samtidigt som intäkterna redan är ovanligt låga.

Sammanfattningsvis vill vi inte att några ”golv” sätts. Däremot bör det finnas möjlighet att justera nyckeltalen om de visar sig ge orimliga resultat för någondera parten.



Jörgen Persson Gunilla Odin