- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Etappmål 2009 - rapport januari-april Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2009
Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 4 juni 2009
Etappmål 2009 - rapport januari-april
Några reflektioner om arbetet under perioden
Det är en kort period och i början på året så det går inte att dra några särskilt revolutionernade slutsatser av arbetet. Arbetet har följt de uppsatta målen. Några reflektioner dock.
Jag kan som vanligt konstatera att vi arbetar bra med frågan om dödsstraffet. Det beror på att denna fråga i viss mening alltid är akut. Vi agerar alltid på de rapporter och aktioner om dödsstraffet som kommer från IS. Det handlar om vädjanden, besök på ambassader och andra aktioner. Några länder utmärker sig på ett sätt som väcker starka känslor och det är inte svårt att få underskrifter på vädjanden.
Vår juristgrupp har i olika formationer arbetat bra med frågan om tortyr. Det stora arbetet kommer under andra halvan av året under det svenska ordförandeskapet i EU. Riksdagens MR-grupp förses också med material som berör tortyr. Viktigt att nämna är Juristgruppens ICC-grupp som arrangerade ett seminarium i samarbete med sekretariatet i samband med rapportsläppet av "Universell jurisdiktion" den 3 februari. Då togs frågan om kriminalisering av tortyr i svensk lagstiftning upp, bland annat av Dag Viktor som medverkade på seminariet. Rapporten fick bra media och är ett bra underlag för kommande arbete.
Vårt arbete mot diskriminering har också varit mycket bra under perioden. Det handlar just nu främst om att "lobba" inför det svenska ordförandeskapet. Inom ramen för 09-nätverket har seminarier hållits och vår lobbyist har täta kontakter med regeringskansliet i frågorna och särskilt förslaget om ett nytt diskrimineringsdirektiv. Vårt arbete med att informera/fråga ut/ställa krav på EU-kandidaterna fungerar också bra och är ett bra sätt att engagera våra aktivister.
Frågor om kvinnors rättigheter kommer att synas och drivas inom ramen för kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga", framförallt inom ramen för arbetet mot mödradödlighet och arbetet mot slum. Överhuvudtaget berör den kampanjen kvinnor i stor utsträckning eftersom många fattiga är kvinnor. Inom ramen för kampanjen har vi haft omfattande utbildningsinsatser och arbetat mycket med förberedelserna inför kampanjstarten i slutet på maj.
När det gäller vårt arbete med att skydda flyktingars rättigheter har det varit framgångsrikt i bemärkelsen att det varit brett och riktat sig mot viktiga målgrupper. Offentliga biträden, myndigheter och domstolar har utbildats men även våra egna aktivister inom området har fått utbildning.
Arbetet med företag fortskrider bra efter integreringen av ABG. Det finns en bra specialgrupp som arbetar väl. Många aktiviteter sker nu inför kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga". När det gäller uppdragsutbildningen går den inte riktigt enligt planerna. Det krävs ett ordentligt förarbete för att få uppdrag men vi tror fortfarande på att det blir utbildningsuppdrag till hösten. Vi ska dessutom diskutera strategi för vår MR-utbildning inför den nya handlingsplanen. Det som är värt att notera är att vi får uppdrag från lärarkåren och att vi fått uppdrag från polisen i Skåne. Båda dessa grupper är viktiga och antalet uppdrag när det gäller lärare ökar.
Vi arbetar mycket med vår kommunikation och ska under hösten ta fram en kommunikationsstrategi. Nu arbetar vi med vår profil och med att öka vår kunskap om hur vår kommunikation når ut, vilka målgrupper vi når och inte når.
Arbetet med målen i våra mångfalds- och ungdomsstrategier går mycket bra och läs om den lyckade rekryteringspiloten i Malmö. Det var riktigt att ha en särskild projekttjänst för att under första året genomföra både ungdoms- och mångfaldsstrategin. Det nya ledarskapsprogrammet är mycket ambitiöst och på sikt förväntas deltagarnas sammansättning och en medveten rekrytering bidra till en ökad mångfald bland tongivande medlemmar i organisationen.
Vi arbetar också mycket med webben och får beröm för vår hemsida. Det vi inte har gjort/hunnit under perioden är att utveckla ICT (Information Communication Technology). Vi räknar dock med att komma igång under hösten. Likaså har vi inte översatt basinformation på lättläst svenska eller på andra språk. Även det räknar vi med kan starta under hösten.
Vi syns mycket i media och det sker ett förarbete för att nå nya målgrupper. Arbetet med att utbilda lokala aktivister har varit intensivt under perioden och kommer säkert att överträffa de uppsatta målen för hela planperioden.
Vad gäller tillväxten kan vi glädja oss åt att både face-to-face och telemarketing (TM) går bra. Värvningen av rekryterare till face-to-face har gått mycket bättre än i fjol med fler värvade medlemmar och givare som resultat.
Perioden har varit mycket arbetsintensiv och vårt arbete med de många processer som just nu pågår i den inernationella rörelsen har tagit mycket tid från sekretariatet. Samtidigt är det inspirerande och vi försöker se till att vi kommer med i olika grupper på internationell nivå dels för att vara med och påverka men också för att det ger oss ny kunskap och inspiration i vårt arbete i Sverige.
Lise Bergh
Generalsekreterare
Etappmål 2009 - rapport januari-april (1:a tertialet)
5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet
Dödsstraffet
Allt fler stater avskaffar dödsstraffet i lag och/eller i praktiken. Under etappmålsperioden ska vi följa upp FN:s beslut om ett globalt moratorium för avrättningar samt fokusera arbetet till ett utvalt antal länder.
Etappmål 2009-2010
5.1.1: Vi ska verka för att dödsstraffet mot särskilt utsatta grupper såsom minderåriga, personer med psykisk funktionsnedsättning och HBT-personer avskaffas.
5.1.2: Vi ska under 2009 prioritera de länder som uppmärksammas på den internationella dagen mot dödstraffet den 10 oktober 2008 med målet att de ska ha avskaffat dödsstraffet i praktiken år 2010.
5.1.3: Vi ska under 2010 prioritera de länder som uppmärksammas på den internationella dagen mot dödsstraffet den 10 oktober 2009 med målet att de ska ha avskaffat dödstraffet i praktiken år 2011.
Målstyrning:
5.1.1: I urvalet av individuella fall och aktioner gällande dödsstraffet ska vi prioritera minderåriga, personer med psykisk funktionsnedsättning och HBT-personer.
5.1.2: Under 2009 kommer sektionen att utöva påtryckningsarbete på ambassaderna för Vietnam, Sydkorea, Japan, Indien, Taiwan och Pakistan och vi kommer att genomföra medlemsaktioner och aktioner på webben för att uppnå målet.
5.1.3: Under 2010 kommer sektionen att utöva påtryckningsarbete på ambassaderna för de länder som prioriteras i samband med den internationella dagen mot dödsstraffet 2009 och vi kommer genomföra medlemsaktioner och aktioner på webben för att uppnå målet.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.1.1-3 Brev med förfrågan om möte har skickats till ambassaderna för Vietnam, Sydkorea, Japan, Indien och Pakistan. Riksdagens MR-grupp har skrivit flera vädjandebrev gällande dödsstraffet under perioden, bl a med fokus på minderåriga. Diskussioner har förts med utrikesdepartementet om möjligheten för dem att ta upp dödsstraffet för minderåriga som aktion för dem och EU på internationella dagen mot dödsstraffet 10 oktober. Fallet Delara Darabi var veckans vädjande i april. Lobbysamordnaren var med i panelen på filmvisning och seminarium på ABF-huset i Stockholm ordnad av Kulturgruppen, 17 februari, gällande filmen "Execution of a teenage girl", en dokumentär om avrättningen av en tonårig flicka i Iran. |
Tortyr
Under etappmålsperioden 2007-2008 har sektionen haft ett starkt fokus på uppluckringen av det internationella tortyrförbudet i samband med "kriget mot terrorismen". Dessvärre återstår mycket arbete för att uppnå vårt mål att återställa respekten för det absoluta tortyrförbudet. Vi kommer därför att fortsätta arbetet mot tortyr bland annat inom ramen för "kriget mot terrorismen" och inom ramen för arbetet i Europa.
Etappmål 2009-2010
5.1.4: Vi ska arbeta för att tortyr är kriminaliserat i svensk lagstiftning senast år 2010.
5.1.5: Vi ska utföra lobbyarbete gentemot riksdagen såväl som inom EU och Europarådet för att stoppa "renditions" och användningen av diplomatiska försäkringar.
5.1.6: Vi ska fortsatt ha ett starkt fokus på individen i arbetet mot tortyr.
Målstyrning:
5.1.4: Under perioden ska frågan om tortyr i svensk lagstiftning drivas gentemot riksdagens MR-grupp samt berörda ministrar. Vi ska samordna arbetet med juristgruppens ICC-grupp då kriminalisering av tortyr är förbunden med en svensk implementering av Romstadgan (se mål 5.4).
5.1.5: Frågan om ett avskaffande av renditions och diplomatiska försäkringar kommer att tas upp i EU- och Europarådssammanhang, särskilt med EU-parlamentariker och Europarådet. Med anledning av det svenska ordförandeskapet i EU 2009 ska en kampanj genomföras på EU-nivå där "kriget mot terrorismen" och därmed frågan om renditions och diplomatiska försäkringar blir centrala inslag.
5.1.6: Vi ska konsekvent fortsätta att lyfta fram individuella fall om tortyr på webben och lyfta fram minst 30 individuella fall gällande tortyr med riksdagens MR-grupp.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.1.4 Juristgruppens ICC-grupp arrangerade 3 februari i samarbete med sekretariatet seminariet "Fristad för folkmord"? med anledning av rapporten om universell jurisdiktion. I samband med detta togs frågan om kriminalisering av tortyr i svenska lagstiftning upp, bl a av justitierådet Dag Viktor som medverkade på seminariet. Seminariet fick stort gensvar i media. 5.1.5 Juristgruppens Guantánamogrupp arrangerade ett seminarium 18 april, "EU, mänskliga rättigheter och kriget mot terrorismen", med kandidater till EU-parlamentet. Tortyr, diplomatiska försäkringar, Guantánamo och extraordinary renditions var bärande teman. Extraordinary renditions har även lyfts med UD ett flertal gånger. Frågan om diplomatiska försäkringar har lyfts i alla möten med UD under perioden. 5.1.6 Riksdagens MR-grupp har skrivit flera brev om tortyr. Lobbysamordnaren talade på två seminarier om Zimbabwe resp Syrien arrangerade av riksdagsledamöter. På båda seminarierna togs tortyr upp. |
Diskriminering
Området diskriminering finns som ett genomgående tema i flera av etappmålen och blir centralt inte minst inom ramen för vårt arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter och genom kampanjen Human Dignity samt 2009 års EU-kampanj.
Etappmål 2009-2010
5.1.7: Vi ska verka för att EU.s diskrimineringsdirektiv antas under Sveriges ordförandeskapsår i EU 2009.
5.1.8: Vi ska verka för att EU granskar tillämpningen av relevanta EU-direktiv i nationella lagstiftningar samt utarbetar en strategi för att möta social exkludering och diskriminering som drabbar romer.
Målstyrning:
5.1.7:
- Vi ska driva frågan om att regeringen prioriterar diskrimineringsdirektivet i sitt arbetsprogram för det svenska ordförandeskapet gentemot riksdagens MR-grupp och berörda ministrar.
- Vi ska genomföra en kampanj inför och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 där diskriminering blir en central fråga vid sidan av rättighetsinskränkningar till följd av "kriget mot terrorismen" samt asyl- och migrationsfrågor.
5.1.8: Vi ska prioritera aktioner som berör diskriminering av romers ESK-rättigheter i ett antal europeiska länder.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.1.7 Under perioden har flera aktiviteter gällande detta mål genomförts. Den 18 februari hölls det första seminariet i 09-nätverkets seminarieserie, arrangerat av RFSL och Amnesty, med tema diskrimineringsdirektivet inom EU. Medverkade gjorde Luciano Astudillo (s) och Anna Kinberg-Batra (m) från riksdagen och Evelyne Paradis från ILGA Europa i Bryssel. Seminariet var välbesökt och representanter från bl a relevanta departement, Sida och frivilligorganisationer fanns i publiken. På kvällen 18 februari hölls ännu ett möte för NGO-personer och andra intresserade om diskrimineringsdirektivet hos RFSL. Flera möten om frågan har hållits med bl a Linda Österberg och Lennart Rhodin som ansvarar för frågan på jämställdhets- och integrationsdepartementet. I samband med Evelyn Paradis besök i Sverige organiserade vi även ett större möte på jämställdhets- och integrationsdepartementet med bl a Christina Hammarstedt. Luciano Astudillo lämnade även in en interpellation (som tagits fram i samarbete med Amnesty) i frågan. 5.1.8 Den 5 februari representerade lobbysamordnaren sektionen på ett möte om nationella minoriteter i Rosenbad, ett samarrangemang mellan regeringen och Europarådet, där frågan om bl a romers rättigheter diskuterades. Frågan om romers rättigheter, framför allt barn och utbildning, har även tagits upp på möten med UD. Inom EU-kampanjen, som inbegriper målet att träffa minst 25 svenska kandidater till Europaparlamentet, lyfter vi specifikt frågan om romers rättigheter och en framtida romastrategi inom EU. |
Arbete för enskilda individer
Sektionen har under flera år varit drivande i arbetet för enskilda individer och givit ekonomiskt stöd till det internationella arbetet för "Individuals at risk". Detta arbete har fortsatt hög prioritet.
Etappmål 2009-2010
5.1.9: Vi ska säkerställa att grupper och medlemmar och övriga på ett enkelt sätt kan arbeta med enskilda fall.
5.1.10: Vi ska fortsätta lyfta fram MR-försvarares arbete.
Målstyrning
5.1.9:
- Externa aktörer, t ex riksdagens MR-grupp, ska ges fortsatt möjlighet att agera för individuella fall.
- Vi ska lyfta fram individuella fall i samband med ambassadbesök.
- Vi ska fortsätta lyfta fram individuella fall på webben, t ex Månadens aktion och Veckans vädjande.
- Vi ska fortsätta ha en god översikt på den internationella Individual at risk-databasen och kontinuerligt föra ut fall till grupper i sektionen.
- Vi ska ta fram metoder som underlättar för ungdomsgrupper att arbeta för enskilda fall.
5.1.10:
- I urvalet av individuella fall ska vi särskilt uppmärksamma kvinnliga MR-försvarare.
- Genom fortsatt samverkan med andra sektioner och IS ska vi säkerställa att MR-försvarare kommer till Sverige på besök.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.1.9-10 17 fall har placerats ut till 25 grupper. Några av fallen var tidigare aktionsfall som nu förts över till IAR-basen. Fyra IAR-fall har varit föremål för Månadens aktion. |
5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter
Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, samt i kampanjen Human Dignity, som kommer att lyfta fram flera aspekter av kvinnors rättigheter.
Etappmål 2009-2010
5.2.1: Vi ska under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 bidra till att sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) lyfts upp på dagordningen.
5.2.2: Tidigare ställda rekommendationer till regeringen och svenska myndigheter inom ramen för kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor ska implementeras, exempelvis Amnestys rekommendationer i den nordiska rapporten om våldtäkt.
5.2.3: Arbetet för kvinnors rättigheter ska tydligt integreras i sektionens löpande arbete. Vi ska även arbeta för att ett jämställdhetsperspektiv genomsyrar sektionens arbete.
Målstyrning:
5.2.1: Fram till och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 kommer en kampanj att genomföras för att SRHR ska bli en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet. Inom ramen för Amnestys medverkan i 09-nätverket ska under perioden en rad aktiviteter genomföras, t ex seminarier, uppvaktningar och direkt påverkansarbete gällande SRHR.
5.2.2: Vi kommer under perioden att bedriva lobby och annat påverkansarbete gentemot ansvariga ministrar samt riksdagspolitiker för att säkerställa att ställda rekommendationer till regeringen och svenska myndigheter implementeras.
5.2.3:
- Antalet grupper som arbetar tematiskt för kvinnors rättigheter ska öka. Kvinnors rättigheter ska genomsyra det löpande kampanjarbetet bl a genom att belysa hur olika MR-kränkningar specifikt drabbar kvinnor. Kvinnors rättigheter kommer särskilt att belysas inom ramen för den globala Human Dignity-kampanjen, bland annat genom projektet om mödradödlighet och andra aspekter av SRHR, samt hur diskriminering av och våld mot kvinnor i slumområden förvärrar situationen för de mest fattiga och marginaliserade kvinnorna.
- Vi ska börja med att utbilda sekretariatet i jämställdhetsintegrering och därefter upprätta en plan för hur detta arbete ska implementeras i sektionens verksamhet. Implementeringen ska påbörjas under 2009.
- Vi ska understödja nätverket av Sneställt-informatörer och genomföra en nationell träff under 2009.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.2.1 Under perioden har 09-nätverket genomfört en seminarieserie med fokus på SRHR-frågor inför det svenska EU-ordförandeskapet. Kampanjsamordnaren och lobbysamordnaren medverkade direkt i två av seminarierna och alla seminarier var välbesökta av relevanta målgrupper. 5.2.2 Till internationella kvinnodagen 8 mars togs en utställning fram, samt tre vykortsaktioner (kvinnorättsförsvarare i Sydafrika, Iran och Afghanistan). Kvinnorättsgruppen i Malmö arrangerade en 4-dagars festival med filmvisning, debatter och seminarier. I Stockholm hölls filmvisning och seminarier (Kvinnorättsgruppen, Kulturgruppen), liksom i Göteborg och Uppsala. Totalt aktivitet i 14 svenska städer. Ett möte hölls med ett antal andra organisationer i mars för att utröna hur vi gemensamt kan lyfta de krav som Amnesty ställt i sin rapport om våldtäkt i Sverige. Gemensamt brev till relevanta ministrar (där även ett möte efterfrågas) samt gemensam debattartikel planeras före sommaren. Arbetet kring att försöka förändra Sveriges restriktiva hållning vad gälller arbetet inom Europarådet angående en ny konvention om våld mot kvinnor fortsatte bl a i form av ett öppet brev till ministrarna Nyamko Sabuni och Beatrice Ask. 5.2.3 En ny SVAW-aktion kring våld mot kvinnor i Venezuela har tagits fram. Aktionen har skickats till temagrupperna för kvinnors rättigheter, lagts ut på webben samt tagits upp i Kvinnorättsgruppernas nätverksutskick. En mindre grupp anställda på sekretariatet träffade Gertrud Åström 4 februari för en uppföljning om jämställdhetsintegrering. Tänkbara pilotområden och plan för genomförande diskuterades. |
5. 3 Skydda flyktingars rättigheter
Vi ska fortsätta arbeta för allas rätt till en rättssäker asylprocess i Sverige samt fokusera vårt arbete till den harmoniseringsprocess av flykting- och migrationsfrågor som pågår inom EU.
Etappmål 2009-2010
5.3.1: Vårt arbete ska bidra till att de som söker asyl i Sverige får tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2: I syfte att stärka allas rätt till en rättssäker asylprocess ska vi öka kunskapen om asyl- och folkrätt såväl som landkunskapen hos myndigheter, domstolar och offentliga biträden.
5.3.3: I nästa fas av av EU:s harmoniseringsarbete gällande flykting- och migrationsfrågor ska de skydds- och rättighetsbaserade frågorna ges ett större fokus och de kontrollerande åtgärderna ett mindre utrymme.
Målstyrning:
5.3.1: Vi ska fortlöpande ge asylsökande stöd i form av relevant landinformation, juridisk rådgivning eller information i asylprocessen. Detta arbete sker i samverkan med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar.
5.3.2: Vi ska arrangera minst två utbildningar årligen för offentliga biträden och andra relevanta aktörer inom asylprövningen.
5.3.3:
- Vi ska genomföra en kampanj inför och under Sveriges ordförandeskap i EU 2009 där asyl- och migrationsrättsliga frågor blir centrala vid sidan av rättighetsinskränkningar till följd av "kriget mot terrorismen" samt diskriminering.
- Inför det svenska EU-ordförandeskapet kommer samtliga flyktingombud att ges en specialiserad utbildning i EU:s asyl- och migrationsrättsliga frågor i syfte att kunna agera stöd till medlemmarna samt sprida Amnestys synpunkter vidare.
- I relation till det svenska EU-ordförandeskapets fokus på den fortsatta harmoniseringen av ett gemensamt europeiskt asylsystem samt flera migrationsrelaterade frågor kommer vi, tillsammans med andra organisationer, att genomföra minst ett seminarium om migration och dess konsekvenser för mänskliga rättigheter.
- Under det svenska EU-ordförandeskapet kommer vi, utifrån den oficiella dagordningen, att anordna ett seminarium fokuserande på skyddaspekterna i det fortsatta harmoniseringsarbetet efter Haag.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.3.1 Under perioden agerade vi i ett flertal individuella asylärenden i form av upprättande av skriftliga yttranden ställda till (företrädesvis) migrationsdomstolarna. Vi sammanfattade såväl tematisk information som landinformation angående vissa återkommande frågor och länder, som asylsökande själva eller deras offentliga biträden kan använda i sina kontakter med myndigheter och domstolar. Vi samverkade med Rådgivningsbyrån (RGB) i ett stort antal ärenden där RGB agerade ombud och vi utfärdade yttranden. Amnesty anordande tillsammans med RGB, UNHCR, Röda Korset och Eritreans for Human Rights and Democracy ett välbesökt landseminarium om Eritrea 22 januari, riktat till myndigheter och domstolar. Syftet med seminiariet var att få till stånd en ändring i synen på situationen i Eritrea och vilka personer som är i behov av skydd mot ett tvångsvis återsändande. Parallellt lyfte vi frågan om Eritrea i möten på verksnivå i Migrationsverket samt i möten med migrationsministern. Likaså har vi under perioden anordnat ett välbesökt seminarium om Somalia 27 april. Även detta riktade sig till myndigheterna och domstolar. Vi yttrade oss över delbetänkandet Sekretess och offentliga biträden i utlänningsärenden (SOU 2008:65) där vi bland annat upprepade vårt krav på att införa obligatoriska och återkommande kunskapstester för alla jurister som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden i asylärenden. Vi ingav även yttrande över utredningen Försörjningskrav vid anhöriginvandring (SOU 2008:11). Vi deltar i en referensgrupp till Migrationsverkets pilotprojekt "Kortare väntan" som vi, i dess nuvarande utformning, riktar stark kritik mot i vissa delar. Vi ingår i en referensgrupp till Migrationsverkets projekt med syfte att informera (företrädesvis kommuner) om flyktingskap och UNHCRs och Sveriges vidarebosättningsprogram. 5.3.2 Under perioden har vi initierat en planering av fortsatta utbildningar under innevarande år för offentliga biträden som kommer att ske inom ramen för ett projekt som efter ansökan beviljats UNHCR och RGB och där Amnesty kommer att ingå som en oberoende, extern part i utbildningarna. 5.3.3 Vi har genomfört en utbildning för flykting- och migrationssamordnarna (före detta flyktingombud) med speciell inriktning på EU. Vi har deltagit i ett seminarium anordnat av Justitiedepartementet och migrationsministern angående det kommande ordförandeskapet och Stockholmsprogrammet i de delar det gäller de flykting- och migrationsrättsliga delarna. Vi har deltagit i flera panelsamtal/debatter med fokus på EU och dess asyl- och migrationsfrågor, med bland andra generaldirektören för Migrationsverket och Migrationsverkets rättschef. |
5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet
Frågan om straffrihet är en kärnfråga för Amnesty och kommer under etappmålsperioden vara en central fråga inom ramen för Human Dignity-kampanjen samt för juristgruppens ICC-grupp och andra specialgrupper.
Etappmål 2009-2010
5.4.1: Vi ska verka för att Romstadgan implementeras i svensk lagstiftning.
5.4.2: Sektionen ska, i enlighet med den internationella strategin, fortsatt verka för att Thailand, Filippinerna, Nepal och Indien ratificerar ICC-stadgan.
5.4.3: Vi ska verka för att straffriheten minskar i de länder där sektionen har landprogram.
Målstyrning:
5.4.1: Svenska sektionen ska under perioden genomföra ett flertal olika påverkansaktiviteter som seminarier, debattartiklar, lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges justitieminister och ha löpande kontakter med Justitiedepartementet för att förmå den svenska regeringen att implementera Romstadgan i nationell rätt.
5.4.2: Jurisgruppens ICC-grupp kommer via webbaktioner, samarbete med IS och alliansbyggande i berörda länder arbeta för att Thailand, Filippinerna, Nepal och Indien ratificerar ICC-stadgan.
5.4.3: Aktioner som behandlar straffrihet ska prioriteras inom ramen för landprogram och specialgrupper.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.4.1 Juristgruppens ICC-grupp arrangerade 3 februari i samarbete med sekretariatet ett seminarium i samband med rapportsläppet av "Universell jurisdiktion" (se rapport 5.1.4 ovan). Juristgruppens ICC-grupp arbetar även med en Nepalaktion och har kontaktat UDs Nepalhandläggare om denna. 5.4.2 Under perioden har mycket arbete utförts med anledning av krisen i Gaza. Den 10 januari arrangerade Amnesty tillsammans med bland annat Diakonia och Röda Korset en stor manifestation i Immanuelskyrkan 10 januari med ca 5-600 deltagare. Den 18 mars hölls ett seminarium där Brian Doooley från IS undersökningsdelagation talade. Under seminariet togs den viktiga frågan om ansvarsutkrävande och straffrihet upp, bl a genom idén om en opartisk utredning av händelserna. Stort mediautfall på seminariet. Grupperna i Israellandprogrammet har arbetat med aktioner gällande ansvarsutkrävande och lobbysamordnaren medverkade vid Tempo filmfestival den 8 mars vid visningen av filmen "Unge Freud i Gaza" där även frågan om ansvarsutkrävande lyftes. |
5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Arbetet med ESK-rättigheter ska fortsätta inom ramen för kampanjen Human Dignity och aktioner inom kampanjen ska ges högsta tänkbara prioritet.
Etappmål 2009-2010
5.5.1: Vi ska arbeta för att vända debatten om mänskliga rättigheter till en betoning på de mänskliga rättigheternas odelbarhet och ömsesidiga beroende.
5.5.2: I syfte att bedriva en framgångsrik kampanj och öka vårt genomslag i dessa frågor ska vi utöka samarbetet med andra organisationer.
5.5.3: Vi ska fortsätta stärka kompetensen internt om ESK-rättigheter och om hur kränkningar av dessa och andra rättigheter relaterar till fattigdom, vilket är Human Dignity-kampanjens centrala tema.
5.5.4 Vi ska prioritera de kampanjprojekt som handlar om mödradödlighet och SRHR, slum/informella bosättningar samt ansvarsutkrävande för stater, företag och internationella finansiella institutioner.
5.5.5: Vi ska verka för att Sverige och andra stater ratificerar ESK-konventionens tilläggsprotokoll.
5.5.6: Vi ska understödja och konsolidera organisationsformer för aktivister som vill arbeta med ESK-rättigheter.
Målstyrning:
5.5.1:
- För att vända debatten om MR i Sverige till förmån för de mänskliga rättigheternas ömsesidighet och odelbarhet ska bl a en offentlig MR-konferens på temat Human Dignity arrangeras, därutöver ska den 17 oktober (internationella dagen mot fattigdom) prioriteras som en nationell aktionsdag. Ett specifikt mediafokus ska finnas i detta arbete.
- Vi ska lyfta frågor inom Human Dignity-kampanjen i 2010 års valrörelse.
5.5.2: Vi ska bygga upp ett nätverk tillsammans med organisationer som arbetar med ESK-rättigheter och under 2009 ska minst två nätverksträffar genomföras.
5.5.3: Minst tre kampanjutbildningar kopplade till Human Dignity-kampanjen ska genomföras under 2009.
5.5.4: Vi ska delta i de aktioner som handlar om mödradödlighet och SRHR, slum/informella bosättningar samt ansvarsutkrävande för stater, företag och internationella finansiella institutioner.
5.5.5: Gemensamma lobbyinsatser med IS och andra organisationer ska genomföras, t ex uppvaktningar, seminarier och regelbundna kontakter med svenska myndigheter.
5.5.6: Vi ska ge fortsatt stöd till specialgruppen för ESK-rättigheter syftande till att den under 2009 finns representerad i fyra städer. Vi ska få till stånd en ökad samverkan mellan specialgrupper samt mellan specialgrupper och landprogram som utifrån sina specifika ämnesområden arbetar med Human Dignity-kampanjen.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.5.2 Under perioden har olika samarbeten med andra organisationer inletts. Tillsammans med Forum Syd och Jordets Vänner anordnade vi ett seminarium 27 april där oljeutvinningens inverkan på miljö och mänskliga rättigheter kopplat till fattigdom samt problem med ansvarsutkrävande och tillgång till rättvisa belystes (se även rapport 5.6.3 nedan). Samarbetet inom ramen för 09-nätverket fortskrider och ett antal frukostseminarier har arrangerats av nätverket kring SRHR-frågor. Samarbetet med med FIAN och ActionAid med målet ratificering av tilläggsprotokollet har fortsatt under perioden och samarbetet har utökats till att nu också täcka frågor kring ansvarsutkrävande av ekonomiska aktörer och utomterritoriella skyldigheter. 5.5.3 Utbildningsmaterialet "En introduktion till ESK-rättigheter" färdigställdes och distribuerades till deltagare i våra kampanjutbildningar under våren. Utbildningsmaterialet har även skickats ut till samtliga Amnestygrupper. En kampanjsajt på medlemssidorna lanserades till kampanjutbildningen i mars. En fördjupande utbildningshelg om Dignitykampanjen hölls för specialgrupper i mitten av mars i Stockholm, 40 deltagare. En helgutbildning för aktivister hölls i slutet av mars i Stockholm, 35 deltagare. En endagsutbildning hölls i april i Göteborg, drygt 25 deltagare. Två seminarier hölls under årsmötet i Lund i slutet av april. Dessutom hölls en personalutbildning om kampanjen på sekretariatet i mars. 5.5.6 Kontakter har knutits mellan sektionens ABG-grupper och ESK-grupper. ESK-grupperna i Stockholm, Göteborg och Malmö har slagit ihop sig till en grupp. |
5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna
I en globaliserad värld, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att medverka till kränkningar av mänskliga rättigheter där de är verksamma. Genom dialog och kampanjer ska vi bidra till att svenska företag får ökad kännedom om de risker för medverkan till kränkningar som de kan ställas inför samt att de vidtar åtgärder för att hantera dessa risker. Vi ska också arbeta för att öka möjligheten till ansvarsutkrävande av företag vilket är en central del inom Human Dignity-kampanjen.
Etappmål 2009-2010
5.6.1: Vi ska arbeta för starkare regelverk på nationell och regional nivå avseende företag och mänskliga rättigheter. Vi ska exempelvis ställa krav på nationella riktlinjer som anger svenska företags ansvar för mänskliga rättigheter och som kräver konsekvensanalyser av företag, samt uppmana svenska representanter att arbeta för detsamma på regional nivå.
5.6.2: Vi ska arbeta för att Sveriges människorättsförpliktelser utanför nationsgränsen beaktas vid användningen av statliga medel. Här prioriteras Exportkreditnämnden (EKN) och vårt mål är att mänskliga rättigheter integreras i myndighetens policies och garantigivning.
5.6.3: Vi ska arbeta för att minska företags (framförallt de i råvaru-, energi- och säkerhetsbranscherna) negativa inverkningar på mänskliga rättigheter.
5.6.4: Vi ska understödja och konsolidera organisationsformer för aktivister som vill arbeta med frågor som rör företag och mänskliga rättigheter.
Målstyrning:
5.6.1: Vi ska bedriva lobbyarbete gentemot beslutsfattare på nationell och regional nivå. Vi ska identifiera och i dialog bearbeta cirka 15 progressiva svenska företag för 'allianser' inom arbetet med bindande regler och ramverk. Denna dialog kommer inbegripa utbildning. För dessa och andra företag kommer vi anordna seminarier, eventuellt tillsammans med andra organisationer i Sverige som driver den här frågan.
5.6.2: Vi ska föra en regelbunden dialog med EKN och revelevanta departement. I samverkan med andra sektioner inom BERN-nätverket kommer vi genomföra internationella kampanjer riktade mot myndigheter eller motsvarande med ansvar för kreditgivning gentemot företag.
5.6.3: Vi ska föra en kontiunerlig dialog med samt erbjuda utbildning till företag inom branscherna i Sverige samt med dem som har leverantörer eller kunder i dessa branscher. Vi ska också arbeta med påverkan gentemot kapitalförvaltare för att förmå dem att ställa krav på dessa företag. Utifrån våra strategiska bedömingar bedömer vi att vi kommer att föra en djupare och varaktigare dialog med cirka 15 företag per år. Vi ska också anordna seminarier och konferenser. En större konferens om råvaruindustrins påverkan på mänskliga rättigheter och miljö kommer arrangeras tillsammans med Forum Syd och Svenska Naturskyddsföreningen under 2009.
5.6.4: Vi ska ge fortsatt stöd till specialgruppen Amnesty Business Group (ABG) syftande till att den under 2009 finns representerad i fyra städer. Minst en nationell träff för grupperna inom ABG ska ordnas årligen.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.6.1 Dialog har förts med ett antal utvalda företag som bedöms som potentiella allierade i arbetet. Under perioden har Amnesty tagit initiativ till en koalition av NGO:s innehållande bland annat FIAN, Action Aid och Latinamerikagrupperna. Inledningsvis ska gruppen fokusera på att stärka svenskt regelverk kring företags ansvar för mänskliga rättigheter. 5.6.2 Vi har arbetat gentemot svenska regeringen för att man ska säkerställa att Europeiska Investeringsbanken (bland annat p g a dess prejudicerande roll) inkluderar kriterier för mänskliga rättigheter i sin lånegivning. Detta uppmärksammades bl a genom ett seminarium (om oljeutvinning i Kaukasus) och en utställning "Pipeline Ghosts" på Allmänna Galleriet 27 januari. En kartläggning har påbörjats avseende svensk exportkreditgivning (hur den regleras, om människorättsstandarder inkluderas etc). Möte har också hållits med EKN avseende hur de kan integrera mänskliga rättigheter i kreditgivningen. 5.6.3 Den 27 april anordnade vi tillsammans med Forum Syd och Jordens Vänner ett mycket välbesökt seminarium på Kulturhuset som fokuserade på råvaruindustrins inverkan på miljö och mänskliga rättigheter i Nigerdeltat och behovet av starkare regelverk (fokus var här på EU) samt övervakning av europeiska företags inverkningar utanför EUs gränser. Seminariet behandlade också problemet med tillgång till rättvisa i fall av människorättskränkningar där företag är inblandade och krävde att EU tar ett större ansvar här. En vykortsaktion riktad mot EU togs fram i samband med seminariet. Som en del i arbetet med detta etappmål har vi under perioden arbetet med två specifika fall i utvinningsindustrin. Det ena i Peru, där vi samarbetar med IS, och det andra i Guatemala där vi arbetar tillsammans med AI Kanada. Vi har också deltagit i seminarier och paneldebatter, bl a på ett seminarium som anordnades av Handelshögskolan i Göteborg och Chalmers med fokus på mänskliga rättigheter i Sydostasien. Vi har också deltagit i intressentdialoger, i huvudsak avseende företags rapportering av arbetet med mänskliga rättigheter. 5.6.4 ABG i Stockholm har utvecklats och har delat upp sig i sub-grupper. En av grupperna, granskningsgruppen, har under perioden arbetat med IT-Telekomföretag för att uppmärksamma dessa på riskerna med människorättskränkningar i branschen och för att få företagen att anta policies för att arbeta proaktivt med mänskliga rättigheter. Ett nystartsmöte har hållits med ABG Göteborg som nu har ett antal nya engagerade medlemmar och har påbörjat arbete med Bhopal. |
5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald
Utåtriktade aktiviteter
För att kunna påverka och skapa opinion för de mänskliga rättigheterna krävs att vi är aktiva och syns på externa arenor. Det gör vi på många olika sätt; genom utåtriktade aktiviteter i samband med våra kampanjer, i en mängd olika kommunikationskanaler där vi riktar oss till specifika målgrupper som t ex medlemmar och givare eller till en bred allmänhet, genom att synas i media och genom våra utbildningssatsningar. Amnesty ska vara och uppfattas som en aktiv organisation som är tillgänglig för alla och präglad av mångfald, därför prioriteras under perioden utvecklingen av aktivismen samt att nå nya målgrupper enligt mångfalds- och ungdomsstrategierna.
Etappmål 2009-2010
5.7.1: Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande minst 120 utåtriktade aktiviteter per år under 2009 och 2010.
Målstyrning
5.7.1: Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer, t ex globala kampanjer, EU- eller sommarkampanj.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t ex 8 mars (internationella kvinnodagen), 17 oktober (internationella dagen mot fattigdom) och 10 december (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.1 a) - Utfrågning av kandidater till Europaparlamentet 18 april som en del av EU-kampanjen arrangerat av juristgruppens Guantánamogrupp. - Fyra seminarier tillsammans med 09-nätverket om bl a diskrimineringsdirektivet och våld mot kvinnor som en del av EU-kampanjen. 5.7.1 b) - Aktivitet om våld mot kvinnnor 8 mars på 14 orter med bl a filmvisningar och seminarier. 5.7.1 c) - Fyra arrangemang av kulturgruppen i Stockholm. - Fackliga gruppen seminarium i Göteborg. - ICC-gruppen seminarium och pressträff med anledning av rapport om universell jurisdiktion. - Filmvisning "Slavar" arrangerat av Sudan LP. Summa: 26 utåtriktade aktiviteter |
Kommunikation
Vi ska genom kommunikation stärka vårt varumärke och ge allmänheten ökad kännedom och kunskap om vår verksamhet. Den nya internationella grafiska profilen ger Amnesty en tydlig identitet och vi kommer att arbeta vidare med att implementera och kontinuerligt upprätthålla den i organisationen. Vi kommer att utveckla vår webbplats till att bli en central kanal i kommunikationsarbetet.
Etappmål 2009-2010
5.7.2: Vi ska öka allmänhetens kännedom om Amnesty och det arbete vi bedriver.
5.7.3: Vi ska förbättra vår kommunikation med medlemmarna och allmänheten via vår webbplats www.amnesty.se och öka antalet besökare.
5.7.4: Vi ska fortsätta utveckla våra medlemssidor och intranät och öka antalet användare.
5.7.5: Vi ska samordna kommunikationen i Amnestys kanaler och skapa synergieffekter mellan olika kanaler för att våra budskap ska få största möjliga effekt.
5.7.6: Vi ska göra vår information tillgänglig för fler grupper i samhället.
Målstyrning:
5.7.2: Genom vår kommunikation vill vi öka allmänhetens kännedomen om Amnesty och genom riktade aktiviteter vill vi öka kännedomen i specifika målgrupper utifrån mångfalds- och ungdomsstrategin. För att mäta kännedom och attityder ska vi årligen delta i Synnovate Organisationsindex eller motsvarande undersökning.
5.7.3: Vi ska regelbundet mäta trafiken på vår webbplats samt vilka områden som är mest intressanta för besökaren.
5.7.4: Vi ska regelbundet mäta trafiken på medlemssidorna samt i högre grad marknadsföra dessa gentemot våra medlemmar.
5.7.5: Vi ska under perioden se över våra nuvarande kommunikationskanaler och skapa strukturer för samordning mellan dessa. Vi ska ta fram en ny kommunikationsplan som styr vårt kommunikationsarbete. Vi ska fortsätta implementera den grafiska profilen i rörelsen under 2009 och därefter kontinuerligt arbeta för att upprätthålla den.
5.7.6:
- Vi ska tillhandahålla basinformation om Amnesty på www.amnesty.se på lättläst svenska och se över möjligheten att även tillhandalhålla information på engelska, teckenspråk och andra språk.
- www.amnesty.se ska tillgänglighetsanpassas.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.2 Under perioden har Amnesty medverkat i Synovates Organisationsindex 2009 för att få information om allmänhetens kännedom och attityder gentemot Amnesty samt vår position i förhållande till andra organisationer. Denna gång hade vi även med med extra frågor rörande kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga" där samma frågor kommer att ställas nästa år för att se om vårt mål med kampanjen att öka kännedomen om att fattigdom handlar om rättigheter haft någon effekt. Undersökningen genomfördes i april/maj och rapport kommer i början av juni. När det gäller riktade aktiviteter i syfte att öka kännedomen i speciella målgrupper utifrån mångfalds- och ungdomsstrategin har ett arbete med att kartlägga annonskanaler där vi når ungdomar och unga män med utländsk bakgrund inletts. Vi hoppas den ska ge oss ett antal tidningar och sajter där vi når dessa grupper i större utsträckning. Dit ska sedan den löpande annonsering vi gör fokuseras. Under perioden har vi inom ramarna för MR-info besökt ett gymnasium (S:t Eriks - 2 klasser med 30 elever i varje klass) och tagit emot besök från Jusek-studerande från Uppsala universitet, två gymnasieklasser och en högstadieklass. 5.7.3 Vi har under perioden arbetat aktivt med att snabbt uppdatera nyheter i "snurran" på vår externa webbplats. Inom ramarna för kommunikationsrådet på sekretariatet pågår också ett arbete att se över strukturen och navigationen på den externa webbplatsen för att göra den mer tillgänglig för användaren. Etappmålsrapporteringen innehåller uppföljning av mätbara mål av den externa webbplatsen. Statistik gällande amnesty.se för den aktuella perioden: Antal besök 2009 Januari: 17 085 Februari: 20 888 Mars: 27 478 April: 22 073 Genomsnittlig längd i tid per besökare: Januari: 4min 5s Februari: 4min 11s Mars: 3min 40s April: 3min 44s Sidor per besökare: Januari: 5,5 Februari: 5,8 Mars: 5,4 April: 5,3 De sidor som under första tertialen 2009 legat i topp fem på besöksstatistiken är: Agera (1, 2, 1, 1) Om mänskliga rättigheter (2, 1, 2, 2) Om Amnesty (4, 3, 3, 5) Jobb (7, 4, 4, 3) Medlemskap & Gåvor (5, 5, 5, 6) (siffra inom parantes är vilken plats i ordningen per månad) 5.7.4 Unika besökare (IP-adresser) på Amnestys medlemssidor under perioden: Startsidan januari: 658 februari: 797 mars: 885 april: 854 Totalt: 2 349 Ser man till antalet unika besökare på medlemssidornas huvudingångar så blir rankingen följande (nummer 1 har flest besökare): 1. Organisation 2. Aktivism 3. Aktuellt 4. Material 5. Sekretariatet 6. Kontakt 7. Utbildning 8. Forum 9. Mångfald 10. Styrelsen 11. Kalendarium Under perioden hade årsmötet en speciell sajt inom ramen för medlemssidorna, med följande antal unika besökare: januari: 87 februari: 165 mars: 233 april: 349 Totalt: 634 (Totalen i statistiken ovan anger antalet unika besökare för hela perioden och är mindre än summan av de enskilda månaderna, vilket beror på att varje månad i sig är en begränsad mätperiod.) 5.7.5 Under perioden har arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi inletts med att ledningsgruppen har godkänt en tidsplan samt en arbetsgrupp har bildats i avdelning 2. Strategiarbetet kommer att ske under perioden juni-december och förslag på strategi kommer att presenteras för styrelsen vid januarimötet 2010. Arbetet inleds i juni med en workshop med ledningsgruppen, vilken leds av en konsult från IK Stockholm, den reklambyrå som vi samarbetar med. I arbetet med att ta fram en kommunikationsstrategi kommer även en kommunikationskartläggning att ingå. Under perioden har arbetet med den grafiska profilen fortsatt. En verktygslåda med enkla mallar har tagits fram och finns på medlemssidorna. Tanken är att aktivister själva ska kunna ta fram enklare material. Där finns även beställningsfunktioner. Årsmötet i Lund fick stöd för att ta fram bra material inom vår nya profil. Löpande pågår ett arbete med att föra ut vår nya globala identitet i rörelsen, främst genom materialproduktionen som sker. Ett arbete för att ta fram mallar för gruppers hemsidor har påbörjats. 5.7.6 Arbetet med att ta fram material på lättläst svenska har tyvärr inte hunnits med under perioden utan detta område är något vi beräknar att ta tag i under hösten. När det gäller tillgänglighet på vår externa webbsida så görs tekniska anpassningar löpande. Exempel på detta är att vi har alt-texter på alla bilder (vilket gör att de kan konverteras till tal), webbsidan är skalbar (för personer med synnedsättning), vi undviker sådant som ger upphov till problem för talsyntesprogram (t ex flash, länkar som öppnas i nya fönster), vi andvänder bara pdf-filer som består av text och inte bild. |
Utveckla aktivismen
För att utveckla aktivismen, öka mångfalden och nå ut till unga behöver vi finna nya mötesformer och arbetsmetoder på nya arenor.
Etappmål 2009-2010
5.7.7: Vi ska utveckla sektionens arbete med ICT (Information Communication Technology) i syfte att skapa redskap för påverkan och mobilisering samt öka vår närvaro på webbaserade communities och attrahera nya målgrupper.
Målstyrning:
5.7.7:
- Vi ska marknadsföra Amnestyfilmer på hemsidan och göra dem tillgängliga för aktivister och utåtriktade aktiviteter.
- Vi ska utveckla nya metoder för mobilisering inför aktioner via sms och webben.
- Vi ska ge större möjlighet att delta i Amnestys påverkansarbete på olika forum på internet som MySpace, Facebook m fl.
- Vi ska undersöka möjligheten att erbjuda utbildningar och workshops via internet.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.7 Två aktuella Amnestyfilmer finns för utlåning och tio filmer finns tillgängliga för grupperna att beställa kostnadsfritt från hemsidan. Elva exemplar har skickats till grupper för användning vid utåtriktade aktiviteter. Sekretariatet har färdigställt planeringen inför Amnestys närvaro vid tre olika sociala medier som representerar mikrobloggar, sociala communities och användargenererade sidor. Genom att ge möjlighet för allmänheten att prenumerera på nyheter och aktioner från Amnesty vid tre olika medier bör vi kunna nå olika målgrupper och jämföra effekter och resultat. Vi har gjort en första genomgång av gruppers och distrikts användning och behov av egna hemsidor och digitala plattformar såsom internet communities. Detta kommer att ligga till grund för framtida stöd som enheter inom Amnesty kan få för att bedriva eget informations- och påverkansarbete via webben. |
Mäta aktivismen
Sektionen använder sig sedan ett par år av nyckeltal för aktivismen. Dessa behöver utvecklas i relation till det internationella arbetet med Key Performance Indicators (KPI) avseende resultat och effekt av aktivism.
Etappmål 2009-2010
5.7.8: Vi ska utveckla effektivare former för att mäta resultat och effekter av vårt arbete för mänskliga rättigheter.
Målstyrning:
5.7.8: Vi ska utvärdera våra nyckeltal för aktivismen och vid behov utveckla nya. Detta arbete ska integreras med det internationella arbetet med KPIs avseende aktivism.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.8 1. Nationella utbildningar - ungdomsträffar: 13-15 mars, 27 deltagare - aktivistseminariet - kampanjutbildning: 21 februari, 19 deltagare, 14-15 mars, 40 deltagare, 28-29 mars, 35 deltagare - samordning/specialgruppsutbildningar - DO-utbildning - FLO: 7-8 mars, 16 deltagare - mångfaldsutbildning: 7-8 februari, 13 deltagare 2. Antal besök i skolor (inom ramen för sekretariatets och distriktskontorens verksamhet): I Stockholm har 23 besök gjorts i 20 skolor, i Göteborg har 25 besök gjorts i 17 skolor och i Skåne/Blekinge har 18 besök gjorts i 13 skolor , totalt 63 besök (77) 3. Antal besök i skolor för Sneställt (nationellt): 6 (11) 4. Antal pressklipp om medlemsaktivism (pressklipp, inklusive insändare): 68 (100) 5. Antal underskrivna vädjanden på nätet, veckans vädjande: 2 335 (2 857) 6. Antal underskrivna vädjanden på nätet, månadens aktion 1 176, t o m 21/4 7. Antal prenumeranter på kortkampanjen: 3 143 8. Antal prenumeranter på e-nytt: 3 100 9. Antal SMS-aktivister: 2 997 10. Antal arbetsgrupper: 159 (158) 11. Antal ungdomsgrupper: 31 (30) 12. Antal specialgrupper: 10 (10) 13. Antal distriktsgrupper (definition: grupper som är verksamma på distriktsnivå): 12 (19) 14. Antal landsamordnare (även hur många av dem som är landprogramssamo): 40 samordnare som täcker 39 länder varav 10 landprogram. 15. Antal grupper anslutna till landprogram: 94, några av grupperna är med i flera landprogram 16. Antal events och seminarier anordnade av landsamordnare och specialgrupper: 11 17. Antal deltagande orter på aktionsdagar: 14 Inför år 2009 reviderades nyckeltalen, så att endast de mest relevanta finns kvar. I förekommande fall anges motsvarande siffra för första tertialet 2008 inom parentes. Ett nyckeltal som kommit till är nyckeltalet för nationella utbildningar. Genom det nyckeltalet kommer vi kunna få en bild av hur många som utbildas internt inom Amnesty på nationella träffar och utbidlningar. Värt att notera är att det under våren hållits flera kampanjutbildningar, men inte hållits någon större nationell aktionsdag, vilket även visat sig i mängden pressklipp och insändare, som varit högre under tertialer då aktionsdagar förekommit. Nyckeltalet 2 och 3, antal besök i skolor, innebär besök på högstadier, gymnasier, högskolor/universitet samt folkhögskolor. Det är också värt att nämna att i nr 1 och 2 av Insats 2009 presenterades alla landprogram, men detta ledde tyvärr inte till någon ökning av grupper som anslöt sig till landprogrammen. |
Media
Vi ska ha fortsatt stor synlighet i massmedia (radio, tv och press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför. Media kan vara en oerhört kraftfull kanal för att kommunicera vårt budskap och närvaron i media stärker vårt varumärke.
Etappmål 2009-2010
5.7.9: Vi ska öka antalet prenumeranter på våra dagliga pressnotiser från dagens 1 200 till 1 500.
5.7.10: Vi ska via media nå ut till nya målgrupper som till exempel unga, fackliga organisationer, pensionärer och invandrade personer och även öka vår satsning att nå ut i nya medier framför allt på webben. 5.7.11: Vi ska öka antalet pressklipp per år från nuvarande ca 2 800 till 3 000 pressklipp år 2010.
5.7.12: Det lokala mediaarbetet ska förstärkas och antalet insändare från aktivister ska öka från dagens snitt på sex per månad till tio per månad.
Målstyrning:
5.7.9: Vi ska via utskick under år 2009 marknadsföra pressnotiser till minst fem nya kanaler, t ex facktidsskrifter, invandrarredaktioner, universitet och högskolor.
5.7.10-11:
- Vi ska aktivt kontakta redaktioner som publicerar artiklar och program för olika målgrupper, genom att skicka utvalda Amnestyrapporter och pressmeddelanden från IS inom lämpliga ämnesområden.
- Vi ska skriva insändare till tidningar och tidskrifter som ges ut på andra språk (t ex kurdiska, farsi och arabiska).
5.7.12:
- Vi ska genomföra minst fem lokala mediautbildningar under perioden.
- Vi ska integrera mediautbildning i sektionens interna utbildningar.
- Vi ska uppmuntra specialgrupper, samordnare och lokala Amnestygrupper att skriva insändare.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.9 Någon satsning på att öka antalet prenumeranter till pressnotiser har inte genomförts under första tertialet men planeras till hösten. Vi har dock markant ökat antalet läsare av pressnotiser utanför prenumerantkretsen. Via Newsdesk (en tjänst vi betalar för) distribueras nu dagligen våra pressnotiser till drygt 450 redaktioner och närmare 900 journalister. Alla pressnotiser publiceras även på Newsdesk hemsida. Under perioden har även riksdagsbiblioteket kontaktat Amnesty med en förfrågan om de får använda pressnotiserna till sitt landarkiv. Detta innebär att alla riksdagsledamöter nu har tillgång till våra pressnotiser. 5.7.10-11 Arbetet med att kontakta redaktioner för olika målgrupper kommer att inledas i samband med kampanjen "Fattigdom - en rättighetsfråga". Vi har identifierat ett antal redaktioner och målgrupper som bör vara intresserade. Av tidsskäl har ingen satsning gjorts på att skriva insändare på andra språk. Här behöver vi göra en inventering bland medlemmar och framför allt samordnare och specialgrupper. 5.7.12 Två lokala mediautbildningar har genomförts under perioden, en i Malmö med ett 30-tal deltagare och en i Sundsvall i samband med distriktsmötet för Södra Norrland. En utbildning är planerad efter sommaren i Växjö. Mediautbildning förekommer regelbundet vid sektionens interna utbildningar. I samband med lokala mediautbildningar och i kontakter med distriktsombud uppmuntras deltagarna att skriva insändare. I pressekreterarens arbetsuppgifter ingår också att ge stöd till medlemmar som hör av sig för att få tips och råd när det gäller insändare. |
Mångfald
Vi ska i vårt interna mångfaldsarbete arbeta med alla diskrimineringsgrunder och andra olikheter, t ex utbildning och social bakgrund. I vårt externa mångfaldsarbete ska vi framför allt lägga fokus på att öka andelen aktiva medlemmar med utländsk bakgrund.
Etappmål 2009-2010
5.7.13: Vi ska öka andelen aktiva medlemmar med utländsk bakgrund.
5.7.14: Frivilligledarskapsprogrammet ska utveckas och bli mer inriktat på att utbilda unga ledare inom Amnesty utifrån ett mångfaldsperspektiv.
5.7.15: Vi ska öka vår mångfaldskompetens i sektionen.
Målstyrning:
5.7.13:
- År 2010 ska antalet aktiva medlemmar med utländsk bakgrund och antalet gruppsekreterare med utländsk bakgrund ha ökat.
- Vi ska utföra riktad aktivistrekrytering med hjälp av Amnestyambassadörer. Metoden består i att utbilda ett antal Amnestyambassadörer ur vald målgrupp, till exempel i miljonprogramsområden, och ge dessa ett riktad stöd att komma igång med aktivism. Aktivismen ska vara inom Amnestys prioriterade områden.
5.7.14: Frivilligledarskapsprogrammet ska utveckas så att det blir 35 platser inom programmet. Målet är att hälften av deltagarna ska vara unga personer med utländsk bakgrund.
5.7.15:
- Minst 10 aktiva medlemmar och förtroendevalda ska genomgå skräddarsydda utbildningar för att öka mångfaldskompetensen inom Amnesty. Utbildningarna ska ge praktiska verktyg och övningar för att arbeta med mångfald lokalt och regionalt.
- Riktlinjer för hur man jobbar med aktivism med mångfaldsperspektiv ska distribueras till alla aktiva medlemmar.
- Utbildningspass om mångfald ska ges vid ungdomsträffar, aktivistseminariet, distriktsmöten, årsmötet och andra träffar där aktiva Amnestymedlemmar samlas.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.13 Under våren har ett pilotprojekt utförts i Malmö för att öka mångfalden i Malmögrupperna och särskilt försöka nå unga personer med utländsk bakgrund. Pilotprojektet kulminerade i ett rekryteringsmöte 19 mars. Ungefär 50 personer dök upp och många personer med utländsk bakgrund (även många som talade engelska) var bland dem, samt många män (ungefär en tredjedel av båda grupperna). Dock var det något färre unga (under 26 år) på mötet, uppskattningvis en fjärdedel. Pilotprojektet utvärderas och konceptet kommer även att testas i bland annat Göteborg i höst. 5.7.14 Under det kommande året kommer vi att förändra upplägget för vår ledarskapsutbildning för aktiva medlemmar, detta arbete inleddes i mars 2009. Vi kommer under oktober-januari genomföra en grundläggande ledarskapskurs, där den första träffen hålls regionalt med ca 15 deltagare i vardera Stockholm, Göteborg och Malmö och den andra träffen hålls gemensamt på internat för samtliga 45 deltagare. Ledarskapsprogrammet kortas, och genomförs under endast ett läsår, september-maj, med ca 25 deltagare. Syftet med denna förändring är att genom ett kompetent ledarskap nå ökad aktivitet som ligger i linje med organisationens mål och prioriteringar och som präglas av kvalitet och långsiktighet. På sikt förväntas deltagarnas sammansättning och en medveten rekrytering bidra till en ökad mångfald bland tongivande medlemmar i organisationen. Ett av målen med det nya programmet är att rekryteringen till grundutbildningen görs i samklang med de mål som anges i ungdomsstrategi, mångfaldsstrategi och handlingsplan och ger en sammansättning som präglas av mångfald och unga deltagare. 5.7.15 En skräddarsydd mångfaldsutbildning hölls på sekretariatet 7-8 februari för aktiva medlemmar och förtroendevalda. Det var 13 deltagare på utbildningen. Produktion och uppdatering av "Handledning för mångfald och tillgänglighet i Amnesty" som innehåller tips för aktivism med mångfaldsperspektiv distribuerades som bilaga till Insats 1/09. Utbildningspass om mångfald och ledarskap hölls under årsmötet 24 april. |
Ungdomsarbete
Vi ska fortsatt stödja och utveckla vårt ungdomsarbete i linje med vår ungdomsstrategi.
Etappmål 2009-2010
5.7.16: Vi ska fortsätta att anordna ungdomsträffar på nationell och regional nivå.
5.7.17: Vi ska utveckla vårt rekryteringsarbete bland unga.
5.7.18: Vi ska öka kontakterna mellan unga i svenska Amnesty och unga i andra Amnestysektioner.
5.7.19: Vi ska öka vår kunskap om ungas levnadsvillkor i Sverige.
Målstyrning:
5.7.16: Två nationella ungdomsträffar ska årligen anordnas under 2009 och 2010 samt en nationell ungdomsträff i samband med årsmötet. Minst tre regionala ungdomsträffar per år ska anordnas vid distriktskontoren i Stockholm, Göteborg och Malmö.
5.7.17: En särskild aktionsdag ska anordnas för ungdomar och studenter i början av hösten 2009 och 2010 med inriktning på rekrytering, som samordnas av ungdomsrådet och arbetsgrupper knutna till högskolor. Detta ska medföra aktivitet i minst 10 städer.
5.7.18:
- Vi ska uppmuntra ungas deltagande på nordiska, europeiska och internationella Amnestymöten samt att vara med i planeringen av en nordisk ungdomskonferens i Norge 2009 och Danmark 2010.
- Vi ska följa utvecklingen internationellt inom Amnesty om nya metoder för unga aktiva att kommunicera med varandra och uppmana unga aktiva inom svenska sektionen att använda sig av dessa metoder.
5.7.19: Vi ska under aktivistseminariet 2009 erbjuda en workshop om ungdomar och ungdomstrender samt utbilda personal på sekretariatet om ungdomstrender vid minst ett tillfälle årligen under 2009 och 2010.
Utbildning
I vårt uppdrag ligger att öka medvetenheten i det svenska samhället om FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Amnestyakademin är ett samarbete med studieförbundet Sensus där vi erbjuder grundläggande utbildningar om de mänskliga rättigheterna. Vi ska under perioden även utveckla vår uppdragsutbildning gentemot företag och myndigheter samt utbildningssamverkan med andra organisationer, exempelvis Riksidrottsförbundet.
Etappmål 2009-2010
5.7.20: Vi ska upprätthålla hög kvalitet i de folkbildande kurser som ges inom ramen för Amnestyakademin samt öka antalet kurser.
5.7.21: Vi ska stärka vårt utbildningsarbete i existerande målgrupper men också nå ut till nya målgrupper.
5.7.22: Samarbetet med Sensus inom Amnestyakademin ska leda till att Amnesty blir en känd folkbildnings- och utbildningsaktör inom området mänskliga rättigheter.
5.7.23: Vi ska utveckla vårt arbete med uppdragsutbildning gentemot företag och myndigheter.
5.7.24: Vi ska ha utbildningssamverkan med Riksidrottsförbundet (RF).
Målstyrning
5.7.20: Vi ska upprätthålla en hög kvalitet på kurserna genom att kontinuerligt ge pedagogisk fortbildning till kursledarna. Under 2009 ska vi hålla 45 kurser med 585 kursdeltagare och under 2010 ska vi hålla 50 kurser med 650 kursdeltagare.
5.7.21: Vi kommer att marknadsföra utbildningarna gentemot Amnestys medlemmar med syfte att öka deras kunskap om MR och knyta dem närmare organisationen. Specifika målgrupper för 2009-2010 är lärare och närbesläktade yrkeskategorier, som ska nås via lärartidningar och -förbund samt olika typer av skolarrangemang. Vi kommer även se över möjligheten till utökat samarbete med Angeläget utifrån mångfalds- och ungdomsstrategin.
5.7.22: Vi ska marknadsföra Amnestyakademin i vårt eget utåtriktade arbete och i gemensam marknadsföring med Sensus.
5.7.23: Under perioden ska vi sälja uppdragsutbildningar till företag och myndigheter utifrån den framtagna intäktsmodellen. Vi ska utveckla kurser anpassade för respektive målgrupp
5.7.24: Under 2009 kommer vi att ta fram ett grundläggande utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter. Materialet kommer att användas inom ramen för SISU:s (RF:s bildningsverksamhet) verksamhet, vilken riktar sig till ledare och aktiva på olika nivåer inom de förbund som är medlemmar i RF.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.7.20 Utvärderingsresultatet visar på fortsatt hög kurskvalitet (sammanhållen statistik för våren 2009 ges i nästa tertialrapport). Inför höstterminen planeras en gemensam kursledarträff för Amnestyakademins och uppdragsutbildningarnas ledare, där vi främst kommer att satsa på att få fler ledare till lärarkurserna på skolor och företagsrelaterade uppdragsutbildningar i enlighet med den intäktsmodell som tagits fram. Under vårterminen gavs 20 kurser med ca 240 deltagare. Prognosen på 45 kurser håller nog då vi under hösten även kommer att ge 3-5 föreläsningar utöver det fasta utbudet. Föreläsningarna kommer att handla om mödradödlighet, företagens ansvar och romer. Prognosen på ca 585 deltagare får dock skrivas ner något och beräknas bli ca 550. 5.7.21 Kursbroschyr för Amnestyakademins kurser hösten 2009 går med som bilaga i Amnesty Press nr 3, tidigare än föregående år. Amnestyakademin marknadsförs också regelbundet i övriga marknadsföringsaktiviteter. Under terminen har vi hållit sex lärarkurser: genus och MR (tre st, varav två varit uppdragsutbildningar på skolor, målsättningen att hålla sex st kurser inom ramen för uppdragsutbildning gentemot skolor tror vi därför att vi kan uppnå redan under 2009, då vi inför hösten även kommer att marknadsföra detta aktivt) samt Normkritik och queerpedagogik (tre st). Fr o m sommaren 2009 sker aktiv marknadsföring av kurser mot lärare enligt intäktsmodell. På en kunskapsmäklarmässa för lärare i februari gav Martin Rydehn en presentation av Angeläget och Amnestyakademin. Kontinuerlig annonsering i lärartidningarna och relevanta skolsajter sker. Vi ser även en tendens att deltagare från t ex kvinnojourer, sociala myndigheter och polisen ökar på kurserna överlag, vilket är ett utslag av riktad marknadsföring mot dessa grupper. Vi har även fått aktiva förfrågningar från bl a försvarsmakten och Dialog Värdegrund (regeringssatsning) att de gärna marknadsför våra kurser. Drygt 350 personer gästade biograf Bergakungen den 22 april när unga filmskapare från hela Sverige samlades på Angelägets filmfestival - Sveriges största dokumentärfilmsfestival av och med ungdomar. 70 tävlingsbidrag var inskickade, 25 dokumentärer nominerades och sju unga filmskapare prisades och deras filmer kommenterades på plats av kända profiler inom kultur & media. Tolv av dokumentärerna samlas på en DVD som under hösten distribueras till landets gymnasieskolor. Angeläget ingår under 2009 i en referensgrupp som i Ungdomsstyrelsens regi bistår med råd för att utveckla en webbaserad plattform under namnet Dialogvärdergrund.nu. Nytt material som beskriver Angelägets olika delar har tagits fram med möjlighet att spridas till pedagoger runt om i Sverige. Angeläget har också marknadsfört Amnestyakademin via sitt kontaktnät till pedagoger som medverkar i Angeläget eller undervisar på gymnasieskolan i Västsverige. I Angelägets regionala satsning i Västsverige producerar ungdomar i gymnasieskolan material om mänskliga rättigheter som visas upp på tre olika Angelägetfestivaler. Två av tre festivaler har hittills ägt rum och i Skövde kom drygt 200 besökare och i Uddevalla deltog 500 ungdomar. Festivalerna har varit mycket lyckade, Amnesty fanns på plats och media rapporterade utförligt om ungdomarnas engagemang. 5.7.22 En kommunikationsplan för Amnestyakademin har tagits fram där vi tydliggjort vilka marknadsföringsinsatser Amnesty respektive Sensus gör. Uppföljning av dessa kommer att ske på halvårsbasis. 5.7.23 Arbetet med marknadsföring av uppdragsutbildningar har påbörjats. Kontakter och diskussioner har kommit igång men vi räknar inte med att genomföra kurser förrän till hösten 2009. Vi har dock fått in ett uppdrag att genomföra en utbildning av nyckelpersoner inom Polisen i Skåne efter anbudsförfarande. Utbildningen är ett led i att ge generell kunskapshöjning angående hatbrottslighet och dess bakomliggande orsaker, där vårt bidrag kommer att vara mänskliga rättigheter, konventionerna och deras förhållande till grundlagen och Brottsbalken, men även case om normer/attityder utifrån alla diskrimineringsgrunder. Utbildningen kommer att äga rum i juni. Inför hösten kommer en ny grundkurs för uppdragsutbildningar att tas fram, som skiljer sig innehållsmässigt från den kurs om företags ansvar som hålls inom Amnestyakademin. Utifrån företagens önskemål kommer även anpassade kurser att tas fram. Detta planeras till sommaren. 5.7.24 Vi har sedan slutet av 2008 arbetat med att få kontakt med Riksidrottsförbundet (RF) för fortsatta diskussioner kring samverkan främst gällande utbildningsmaterial, ännu utan resultat. |
5.8. Växa med mångfald
Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Vi ska fortsätta satsningen på våra basområden men kommer att satsa mer på utveckling av nya områden, målgrupper och kanaler. Vi ska bedriva arbetet i enlighet med vår fundraisingstrategi för perioden 2004-2010.
Etappmål 2009-2010
5.8.1: Vi ska vara 85 000 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2010, varav 80 000 ska vara medlemmar.
5.8.2: Vi ska bibehålla en låg avhoppsnivå bland medlemmar och bidragsgivare.
5.8.3: Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2007 års utfall på 53 620 tkr till 66 420 tkr 2010.
5.8.4: Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy och -strategi. Vi ska öka andelen medlemmar och bidragsgivare med utländsk bakgrund.
Målstyrning:
5.8.1: Vi ska öka antalet medlemmar och bidragsgivare 2009-2010 genom en fundraisingmix baserad på face-to-face, telemarketing och direktmarknadsföring, där arbetet med att hitta nya värvningskanaler, värvningstekniker och målgrupper får högre prioritet. Nyckeltal över medlemmar och bidragsgivare redovisas liksom tidigare månadsvis.
5.8.2: Vi ska sträva efter att bibehålla 2008 års avhoppsnivå även under 2009 och 2010, bland annat genom fortsatt satsning på nyvärvning via autogiro, överföring från inbetalningskort till autogiro, medlems- och givarvård samt att aktivt bearbeta avhoppade medlemmar. Vi ska arbeta med högsta kvalitet i alla aktiviteter för att främja bibehållandet av medlemmar och givare.
5.8.3: För att nå intäktsmålet under perioden kommer vi att prioritera följande tre områden:
1. Bibehållande av aktivitetsnivån inom face-to-face, telemarketing och direktmarknadsföring för att upprätthålla en fortsatt intäktsökning från våra basområden i fundraisingstrategin. I detta arbete ingår att hitta nya värvningskanaler för att bredda fundraisingarbetet. Vi kommer även att rikta oss till nya målgrupper utifrån mångfalds- och ungdomsstrategierna.
2. Utvecklingsområdet stora gåvor från individer samt samarbeten med nya målgrupper som t ex stiftelser/fonder. I detta ingår samarbetet med Postkodlotteriet som innebär ökade intäkter till Amnestys verksamhet, ökad synlighet i grupper som vi normalt inte når med vår kommunikation, men också aktiviteter från Amnestys sida för att marknadsföra samarbetet. Området företagssamarbeten kommer att tonas ner utifrån Amnestys riktlinjer för samarbete med företag.
3. Fortsatt satsning på stödområdena i fundraisingstrategin genom att prioritera "brandingarbetet" (One Amnesty) och att stärka vårt varumärke genom att ännu tydligare än tidigare samla kommunikationen under ett tak. Dessutom vill vi intensifiera arbetet med utvecklingen av internet och annan digital teknik för att nå nya målgrupper men också underlätta för människor att skänka en gåva eller bli medlem.
5.8.4: Vi ska fortsätta att ta fram kunskap om hur vår medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att bli mer attraktiva för olika grupper i samhället. Vi kommer varje år göra en mätning av medlemsdatabasen på individnivå. Under perioden vill vi öka antalet medlemmar med utländsk bakgrund.
Rapport 1:a tertialet, januari-april 2009:
5.8.1 Per den sista april 2009 har Amnesty 78 023 personer som medlemmar och bidragsgivare (samma period förra året var vi 72 220). Av dessa är 72 864 medlemmar (66 119) och av dessa i sin tur är 61 706 AG-medlemmar. 5.8.2 Den 30 april 2008 hade vi 66 119 medlemmar. Den 30 april 2009 hade 6 322 hoppat av vilket motsvarar 9,56%. Trots att detta är lägre än etappmålet på 11,5% finns det anledning att även i fortsättningen bevaka avhoppen då avhoppet på autogiro under tertial 1:2009 legat högre än normalt och än det budgeterade 0,7%. Avhoppet har även påverkat medelbeloppet då personer som hoppat av i medel gett ett aningen större bidrag än den övriga medlemsstocken. Dessutom har ett större antal än vanligt valt att ligga kvar, men med sänkt månadsbelopp. En ljuspunkt är dock att avhoppet gick ner under april och jämförelsevis med andra sektioner inom Amnesty och andra organisationer är våra avhoppssiffror fortfarande mycket låga. 5.8.3 Intäkterna till och med april uppgår till 19 701 tkr (17 642 tkr), föregående års utfall inom parantes. Intäkterna prognostiseras till 67 337 tkr (budget 67 785), dvs 448 tkr under budget. Den lägre intäktsbudgeten beror bl a på att gåvor via autogiro, trots lyckade uppgraderingskampanjer via TM och att face-to-face går bra, ändå är lägre än beräknat på grund av lägre medelgåva samt ett ökat antal avhopp i den totala medlems- och givarbasen (se 5.8.2). En annan post som har sänkts är testamenten. Däremot går våra invärvningsaktiviteter bra vilket gör att medlemmar via autogiro ökar. Glädjande nog har även värdet av Humanfonden ökat och ligger per den 30 april strax under budget på 4 035 tkr (budget 4 068 tkr). 5.8.4 En SCB-mätning på individnivå som gjordes under 2008 kommer att genomföras under hösten 2009 för att mäta utvecklingen av medlemskåren i förhållande till mångfaldsstrategin. Ur ett aktivitetsperspektiv är face-to-face den metod där vi påbörjat riktat arbete utifrån mångfaldsstrategin. Exempelvis befinner vi oss kontinuerligt i invandrartäta områden, exempelvis Tensta, Rosengård och Angered. Vi har också en hel del värvare med utländsk bakgrund och inom gruppen 18-25 år överväger för första gången antalet män i rekryterargruppen. För att ytterligare stärka mångfaldsarbetet tittar vi på riktade uppsökande aktiviteter där vi kan komma ut till föreningar och liknande för att värva rekryterare men givetvis också medlemmar. Utifrån ungdomsstrategin har vi gjort ett antal mycket lyckade besök på skolor (gymnasier och universitet), enbart face-to-face eller tillsammans med praktikanter/aktivister. Detta har varit lyckat ur både rekryterings-, mångfalds- och ungdomsperspektiv. Vi värvar nästan dubbelt så många som en genomsnittsdag på gatan. |