Direktiv för pågående uppdragsgrupper - en sammanställning Underlag till styrelsemöte 1-2 maj 2004

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet
Datum: 3 juni 2004

DIREKTIV FÖR PÅGÅENDE UPPDRAGSGRUPPER

Gruppernas ansvar för sektionens ekonomi

Status: Pågående, rapport till styrelsemötet juni 2004
Gruppsammansättning: Jeanette Irekvist, Bo Lindblom (Laholm), Ernesto Katzenstein (Västerås), Sofia Karlsson (Stockholm), Malin Nyberg (Stockholm)
Styrelseansvar: Jeanette Irekvist

Bakgrund
1. Gruppernas deltagande i budgetprocessen
Styrelsen har under våren 2003 diskuterat gruppernas inflytande i budgetprocessen. Sedan 1985 hålls varje år ett budgetmöte med syfte att ge styrelsen råd beträffande verksamhet och budget för kommande år med den verksamhetsinriktning som årsmötet fastställt. Grupperna representeras på budgetmötet av ett distriktsombud samt ytterligare en distriktsmedlem med intresse för ekonomiska frågor. Distriktens närvaro på budgetmötet har de senaste åren varit låg. På budgetmöte 2002 fanns representanter från sju distrikt. Utöver dessa fanns granskningskommittén, styrelsen och sekretariatet samt ytterligare någon eller några intresserade närvarande. Under styrelsens diskussioner har framkommit synpunkter på förändringar av budgetmötet. Bland annat har det föreslagits att budgetförslaget och dess prioriteringar tydligare skall kopplas till handlingsplanen och verksamheten samt att budgetmötet skall får en inriktning på övergripande riktlinjer och prioriteringar snarare än detaljplanering. För att budgetsmötet skall få ett reellt inflytande över sektionens ekonomi har det också påpekats att det är viktigt att budgetmötet äger rum så tidigt som möjligt i processen.

2. Gruppernas betalningsansvar till sektionens verksamhet
Granskningskommittén uttryckte i sin rapport till årsmötet 2003 en oro över att många grupper inte betalar sin gruppavgift till sektionen och att endast 63 % procent av gruppuppgifterna inkommit 2002. Detta innebär inte bara ekonomiska förluster för sektionen utan är också oroande eftersom obetalda gruppavgifter kan vara ett tecken på att aktivitetsnivån i de grupper som inte betalar sin avgift är låg. Under ICM diskuterades vikten av att alla delar av organisationen känner ett ansvar för verksamheten (accountability) och för att vi har tillräckliga möjligheter till att genomföra den verksamhet som vi vill för att kunna arbeta för Amnestys åtagande och vår lagada handlingsplan. I denna diskussion innefattas då bland annat det ansvar grupperna har för att betala de avgifter som de är ålagda enligt stadgarna och senaste årsmötebeslutet.

Årsmötet beslöt att följa Granskningskommittén rekommendation och uppmanade styrelsen att inleda en diskussion kring gruppernas ansvar för sektionens ekonomi. Styrelsens fattade i juni beslut om att tillsätta en uppdragsgrupp för att behandla frågan.

Syfte samt formulering av uppdraget
Uppdraget syftar till att föreslå styrelsen hur grupper och enskilda aktiva medlemmarna kan uppmuntras till att ta större ansvar för sektionens ekonomi.
1. Uppdraget innefattar att utvärdera de möjligheter grupperna idag har att ta del av sektionens ekonomi (på bl.a. budgetmötet, distriktsmöte och årsmöte) samt att se hur gruppernas inflytande i budgetprocessen kan stärkas och hur fler aktiva medlemmar kan uppmuntras att delta genom att se över möteformer, processer etc.
2. I uppdraget ingår också att se över hur man kan få grupperna att förstå vikten av att betala in sina avgifter (genom att bl a förklara vad man får de pengar som man betalar in) och stödja sektionen med ekonomiska medel även på anant sätt. Som en del i detta ska gruppen ta fram ett förslag på ekonomisk rapportering för grupper och distrikt samt se över hur informationen till grupperna ser ut vad gäller hur de ska hantera pengar vid insamlingar etc.

Metoder
Uppdragsgruppen förutsätts inhämta synpunkter från olika strukturer inom sektionen, då särskilt grupper och ekonomiskt ansvariga inom sektionen, men det är upp till gruppen själv att välja de metoder man anser lämpligast för att inhämta den information som krävs för utvärdering och rekommendation.

Tidsram
Uppdraget föreslås löpa från oktober 2003 till juni 2004. Uppdragsgruppen anmodas att komma med en första rapport till styrelsens marsmöte 2004 samt med en slutrapport till styrelsens junimöte 2004.

Budget
Uppdraget beräknas inte ta mer resurser i anspråk än normala mötes- och resekostnader.

Uppdragsgruppens sammansättning
Uppdragsgruppen föreslås bestå av en grupp på 5-6 personer av vilka fyra bör vara aktivister. Minst två av dem bör sedan tidigare ha kunskap om sektionens ekonomi och erfarenhet av att följa budgetprocessen. Utöver det föreslås sekretariatets ekonomiansvarige ingå i gruppen.

Kontaktperson i styrelsen
Jeanette Irekvist.

Beslut vid oktobermötet 2003

att anta direktiven, med tillägget att förslaget om sekretariatets deltagande i uppdragsgruppen stryks.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Mångfald och jämställdhet

Status: Pågående, rapport till styrelsemötet mars 2005
Gruppsammansättning: Lisa Moraeus, Carl-Axel Johansson (Malmö), Meriam Chatty (Örebro), Sofia Halth (Lund), Johan Bäck (Malmö), Anna Olsson (sekretariatet)
Styrelseansvar: Lisa Moraeus

Bakgrund och beslut:

Årsmötet 2003 beslutade följande:
Beslut
att uppdra åt styrelsen
- att införa ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv, som skall genomsyra hela den svenska sektionens organisation och verksamhet,
- att tillsätta en uppdragsgrupp för att utreda hur vi aktivt ska arbeta med jämställdhet och mångfald inom sektionen samt
- att i arbetet med sektionens medlemsvärvningsstrategi låta mångfald och jämställdhet vara ett klart utsatt mål.

Genom denna uppdragsgrupp förverkligas den andra punkten i beslutet.

I yttrandet till den motion som förelåg årsmötets beslut, skrev styrelsen att man är medveten om vikten av att aktivt arbeta för mångfald och jämställdhet i sektionen, och att flera åtgärder redan vidtagits. Sekretariatet har en jämställdhetspolicy, som i tillämpliga delar även gäller frivilligt arbetande. Sekretariatet har även en jämställdhetsplan, något som jämställdhetslagen föreskriver.
Styrelsen hänvisade även till arbetet med den kommande kampanjen VAW (Violence Against Women) och menade att arbetet med kampanjen kan leda till mer kunskap inom sektionen, om jämställdhetsfrågor generellt. Man hoppades även att en del av dessa kunskaper kunde öka medvetenheten gällande etnisk mångfald.
Motionärerna ansåg även att svenska Amnesty ska arbeta fram en ny medlemsstrategi, med tanke på ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv. På grund av sektionens svaga ekonomi, ställde sig styrelsen kritisk till detta. De begränsade resurserna bör inte användas till att prova nya insamlings- och medlemsvärvningsområden, menade styrelsen.

På årsmötet diskuterades motionen och styrelsens yttrande livligt. Till sist kom motionärerna och styrelsen överens ovanstående kompromiss, som antogs av Årsmötet.

Även internationellt diskuteras hur Amnesty kan bli en bättre organisation ur genussynpunkt. I den internationella planeringen av VAW-kampanjen, påpekas vikten av att arbeta för jämställdhet inom Amnesty som organisation, för att vi ska kunna vara trovärdiga i kampanjen. En del av det kampanjmaterial som tas fram inför kampanjen syftar till att alla sektioner ska se över sin interna organisation ur ett genusperspektiv.

Problemformulering:
Amnesty är traditionellt en organisation som till stor del består av välutbildade kvinnor med svensk bakgrund. Beror detta på att vi omedvetet riktar oss främst till denna grupp med vår information? Utesluter vi grupper genom hur vi formulerar oss, eller genom andra traditioner eller strukturer inom rörelsen? Kan vi i så fall göra något åt detta?

Mer att tänka på:
Det är väl känt att medlemmar värvar medlemmar som är lika dem själva. Om medlemskåren är homogen riskerar vi att bara rikta in oss på en liten grupp av människor. Om vi vill bli fler medlemmar bör vi rikta oss till så stor del av befolkningen som möjligt. Kanske kan vi bara göra detta, om vår medlemskår redan är heterogen. Fler unga män inom medlemskåren, gör det helt enkelt lättare att nå gruppen unga män. Därför kan det vara motiverat att specifikt rikta sig till vissa grupper, för att skapa större möjlighet för Amnesty att växa på längre sikt.

I organisationer (liksom i skolor, företag och på andra platser) är det vanligt att en omedvetenhet om jämställdhetsfrågor skapar en ojämlikhet när det gäller vem som kommer till tals, vem som blir lyssnad på. Gäller det Amnesty också? Vilken kunskap finns det om sådana omedvetna strukturer ute i grupperna?

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter:
Syftet är att utreda hur vi aktivt ska arbeta med jämställdhet och mångfald inom sektionen. I utredningen ingår att klargöra vilka brister som finns inom jämställdhet och mångfald i den svenska sektionen. Utredningen ska utmynna i rekommendationer gällande olika delar av organisationen.

Metoder och tidsram:
1. Gruppen bör inhämta och sammanställa information om hur jämställdhet och mångfald tidigare diskuterats inom Amnesty, både inom svenska sektionen och i andra sektioner. Dessutom bör erfarenheter från andra organisationer inhämtas. Rapport till styrelsens möte i mars 2004.

2. Som ett andra steg bör gruppen definiera vad ett mångfalds- och jämställdhetsperspektiv bör innebära konkret för svenska sektionen. Vilka åtgärder behöver göras? Inom vilka områden ska vi tillämpa perspektivet? IS har i kampanjmaterialet inför VAW definierat hur ett genusperspektiv bör integreras i sektionernas interna organisation. Hur är detta tillämpbart för Sverige? Rapport till styrelsens möte i september 2004.

3. Slutligen bör gruppen ta fram rekommendationer om hur mångfald och jämställdhet kan implementeras i sektionen. Hur når vi ut till medlemmarna med kunskap i frågorna? Hur säkerställer vi att perspektivet fortsätter att vara synligt, och inte glöms bort? Slutrapport till styrelsens möte i marsmöte 2005.

Under hela uppdragstiden bör gruppen se till att dess arbete för ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv är väl synligt inom den svenska sektionen.

Budget:
Förutom normala mötes- och resekostnader kan en del medel komma att behövas för att ge viss ersättning till forskare eller annan person med dokumenterad erfarenhet inom området (se nästa punkt).

Uppdragsgruppens sammansättning:
Gruppen bör bestå av ca 6 personer:
- En eller två medlemmar från Amnestys kvinnorättsgrupp, förslagsvis någon som var med och utformade motionen som ledde till årsmötesbeslutet.
- Någon med dokumenterad kunskap och erfarenhet inom genus- och mångfaldsfrågor, inte nödvändigtvis Amnesty-medlem. Gärna knuten till något universitet/högskola. Om en sådan person inte kan tänka sig att sitta med i gruppen under hela perioden, kanske vederbörande kan konsulteras några gånger under arbetets gång.
- Några aktivister, gärna någon medstor kunskap om Amnesty och som varit medlem länge, och någon som är ganska ny.

Vid sammansättning av gruppen bör så stor mångfald som möjligt eftersträvas.

Kontaktperson i styrelsen:
Som kontaktperson i styrelsen föreslås Lisa Moraeus.

Beslut vid oktobermötet 2003

att anta direktiven.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Översyn av sektionens reservpolicy

Status: Pågående
Gruppsammansättning: Jeanette Irekvist, Patrik Cedemar (Stockholm), Jörgen Persson (sekretariatet)
Styrelseansvar: Jeanette Irekvist

Bakgrund/beslut:

Vid årsmötet 2003 beslöts att den bundna reservfonden slopas och att sektionens hela reserv i fortsättningen betraktas som disponibel för styrelsens budgetarbete.

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter:

Uppdragsgruppens syfte är att ta fram förslag till riktlinjer för styrelsen gällande:
- Syftet med att ha en resev inom sektionen.
- När sektionens reserver kan användas.
- Lämplig storleksnivå på reserverna.
- Eventuell miniminivå på reserverna.

Arbetet görs i två steg: I steg 1 ska ovan riktlinjer tas fram enligt nedan tidsram. I steg 2 ska man ta hänsyn till de internationella riktlinjer som håller på att arbetas fram, den handlingsplan som fastställs för svenska sektionen 2004-2010 och dess effeker på organisationen.

Metoder:

Resevpolicyn för andra sektioner, andra insamlingsorganisationer och FRIIs riktlinjer kommer att studeras. Dessutom ska det tas hänsyn till de risker som sektionen ska kunna hantera inom ramen för det beslut man tar om reservens storlek och villkor.

Tidsram:

Steg 1: Styrelsemötet 6 december.
Steg 2: Hösten 2004 eller när man har kunnat ta hänsyn till och fått in de delar som hanteras av den internationella rörelsen.

Budget:

Normala mötes- och resekostnader. Alla i gruppen finns i Stockholm.

Uppdragsgruppens sammansättning:

Jeanette Irekvist (styrelseledamot, kassör), Jörgen Persson (sekretariatet, ekonomiansvarig) och Patrik Cedemar (tidigare medlem D-utskottet, bankman).

Kontaktperson i styrelsen:
Jeanette Irekvist

Beslut vid oktobermötet 2003

att anta direktiven.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Decentraliserad och utlokaliserad verksamhet vid distriktskontoren i Göteborg och Malmö

Status: Pågående, underlag till styrelsemötet september 2004
Gruppsammansättning: Christian Engberg (Jönköping), Sarah Chaara (Malmö), Martin Rydehn (Göteborg), Dan Grundin (sekretariatet)
Styrelseansvar: Utses på styrelsemötet juni 2004

Viktiga begrepp
Decentralisering innebär här att tjänster placeras utanför Stockholm och att arbetsuppgifterna innebär att ge stöd och service till grupper och medlemmar i ett distrikt (eller flera distrikt som i region väst). Planer för verksamheten görs lokalt och distriktet ansvarar för arbetsledning och styrning, samt genomförande och uppföljning av verksamheten. Sektionen har det yttersta arbetsgivaransvaret för anställningsförhållanden, lön o d. Sedan år 2000 då teamorganisationen infördes på sekretariatet tillhör också de decentraliserade anställda aktivistteamet.

Utlokalisering är när anställda arbetar med sektionsuppgifter, men är placerade utanför Stockholm, t ex Katarina Bergehed som idag arbetar med SVAW-kampanjen i Göteborg. Den utlokaliserade arbetar helt i enlighet med sekretariatets verksamhetsplaner och ingår i sekretariatets organisation.

Bakgrund/beslut
Årsmötet 2003 beslutade att uppdra åt styrelsen att ta fram riktlinjer för hur frågan kring decentralisering och utlokalisering ska hanteras inom sektionen. I juni 2003 beslutade styrelsen att detta skulle ske genom en uppdragsgrupp och i september samma år beslutades att direktiven för uppdragsgruppen skulle sammanställas först efter utvärderingen av distriktscentret i Malmö som presenteras på styrelsens marsmöte 2004.

Svenska sektionen har idag två kontor med anställda utanför Stockholm: Det f d regionkontoret i Göteborg som har två anställda och till övervägande del finansieras av sektionen, samt distriktscentret i Malmö, som har en anställd och är ett projekt finansierat av distrikt Skåne-Blekinge.

Regionkontoret i Göteborg startade sin verksamhet redan 1989 och har sedan dess haft en anställd fram till 1996 och därefter två anställda. Från början startade verksamheten med en halvtidsanställd regionsamordnare. 1996 anställdes en regionsamordnare på 75% tjänst, dessutom utlokaliserades en 75% tjänst till regionkontoret, för arbete med Kortkampanjen och Pådraget. Vid två tillfällen har man även haft projektanställda, 1999 ett fundraisingprojekt och 2001 ett projekt om frivilligarbete. Under 2002 fattades beslut att dra ner på en tjänst vid regionkontoret och bemanningen har sedan dess varit en utlokaliserad tjänst på 75% samt en decentraliserad vikarierande regionsamordnare på halvtid.

Då distrikten Älvsborg-Bohuslän och Jönköping drog sig ur regionen 31 december 2003 har region väst upphört att existera. Detta har aktualiserat frågan om framtiden för verksamheten i Göteborg. Några formella beslut om fortsättningen för verksamheten vid det f d regionkontoret i Göteborg har inte fattats. I skrivande stund vill distriktet driva verksamheten vidare som ett distriktscenter med en anställd distriktssamordnare. Den huvudsakliga finansieringen av detta måste sektionen stå för, eftersom distriktet saknar ekonomiska resurser för en sådan verksamhet. Distriktet skulle kunna bidra med vissa driftskostnader för centret.

Våren 2002 startade distriktscentret i Malmö. En decentraliserad projektanställning på två år inrättades. Distriktscentret är nu föremål för utvärdering. Beslut om den fortsatta verksamheten fattas av sektionsstyrelsen i mars 2004. Handlingsplanen 2000-2004 talar om att etablera fler aktivistcentra om dessa "gagnar aktivismen", utöver detta finns inga riktlinjer i sektionen för verksamhet med anställd personal utanför sekretariatet i Stockholm.

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter
En uppdragsgrupp bör titta på förutsättningarna att driva verksamheten i Göteborg och Malmö vidare, och om förutsättningar finns, föreslå former för det fortsatta arbetet. Perspektivet för uppdragsgruppens förslag bör vara en långsiktigt hållbar lösning. Uppdragsgruppen skall även föreslå en tidpunkt för en eventuell utvärdering av den nya organisationen av de lokala kontoren. Gruppen bör fokusera på följande frågeställningar/områden:

- Utlokalisering och/eller decentralisering?
- Verksamheten ur ett sektionsperspektiv (effektivitet)
- Verksamheten ur ett distriktsperspektiv (lokal aktivism)
- Finansiering
- Arbetsgivar- och arbetsledaransvar
- Arbetsmiljö för de anställda

Tidsram
Uppdragsgruppen bör tillsättas efter styrelsens marsmöte 2004 och presentera ett förslag till beslut på styrelsemötet i september 2004. Det är viktigt att styrelsen kan komma till ett beslut vid denna tidpunkt då beslutet måste integreras i budgetprocessen för 2005.

Budget
Möteskostnader inom ramen för budget 2004.

Kontaktperson i styrelsen
Christian Engberg

Förslag till beslut

att anta direktiven för uppdragsgruppen.


Ur protokollet från marsmötet 2004:

§ 118 Utvärdering av distriktscentret i Malmö samt förslag om direktiv för uppdrag om decentraliserad och utlokaliserad verksamhet vid kontoren i Göteborg och Malmö

Christian Engberg går igenom utvärderingen av distriktscentret i Malmö. Underlaget bygger dels på skriftliga rapporter från de två personer som innehaft/innehar tjänsten som distriktssamordnare, samt en intervju med den nuvarande distriktsamordnaren. Dessutom har en enkät skickats ut till samtliga 50 grupper i distriktet varav 14 inkommit med svar. 17 personer i distriktet har också intervjuats om hur de upplevt distriktscentret. I utvärderingen beskrivs de svårigheter som de anställda har upplevt, till exempel ensamarbete och oklarheter i arbetsgivaransvar och arbetsledning, men också centrets positiva effekter i form av ökad aktivism.

Diskussioner förs hur man på bästa sätt kan tillvarata de positiva effekter som distriktscentret har medfört samtidigt som den anställdes arbetsformer måste bli mer rimliga. Styrelsen enas om att förlänga verksamheten vid distriktscentret fram till den 31 december 2004 och att det fulla arbetsgivaransvaret inklusive arbetsledaransvaret från och med den 1 april 2004 ska ligga på sekretariatets ledning.

Vidare diskuteras ett brev till sektionsstyrelsen från Göteborgsdistriktet angående distriktets fortsatta verksamhet med anställd personal.

Beslut

att förlänga distriktssamordnarens tjänst vid distriktscentret i Malmö fram till den 31 december 2004,

att arbetsgivaransvaret inklusive arbetsledaransvaret för distriktssamordnartjänsten fr o m den 1 april 2004 tills vidare åligger sektionen,

att uppdra åt Christian Engberg att svara på Göteborgdistriktets brev.


Christian Engberg redogör för förslaget till direktiv för uppdrag om decentraliserad och utlokaliserad verksamhet vid kontoren i Göteborg och Malmö.

Beslut

att uppdra åt Christian Engberg att revidera förslaget på direktiv för uppdrag om decentraliserad och utlokaliserad verksamhet vid kontoren i Göteborg och Malmö utifrån styrelsens diskussion varefter beslut fattas per capsulam,

att tillsätta en uppdragsgrupp som ska arbeta i enlighet med förslaget om direktiv för decentraliserad och utlokaliserad verksamhet vid kontoren i Göteborg och Malmö.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

CAP och samordningarnas roll i framtidens Amnesty

Status: Pågående
Gruppsammansättning: Magnus Öhman, Jan Ristarp (fd DRC samo), Sten-Göran Dahlgren (Turkiet), Pedro da Cruz (Brasilien, PABRAN), Ulrika Nilsson (Kuba), Charlotta Savander (USA), Katarina Hellström (sekretariatet)
Styrelseansvar: Magnus Öhman

Bakgrund/beslut: Övergrepp mot de mänskliga rättigheterna sker i världens alla länder och regioner. En viktig del i Amnestys arbete med att uppmärksamma och beivra dessa övergrepp är våra samordningar.

Samtidigt sker förändringar både i omvärlden och i Amnestys arbete. Antalet ”traditionella” aktionsfall som delas ut till grupperna minskar, varvid en av samordnarnas tidigare roller blivit mindre central. Denna minskning har inneburit att många arbetsgrupper känner en minskad kontinuitet i arbetet, ett problem som kontinuerligt arbete tillsammans med en landsamordning eller RAN kan hjälpa till att minska. På samma gång ökar förväntningarna på samordningarna att delta i lobbyverksamhet av olika slag samt i annan ”icke-traditionell” verksamhet.

Till detta kommer att Amnesty efter beslut 10 på ICM i Dakar utvecklar Country Action Programs (CAP), som är tänkt att radikalt ändra det sätt som Amnesty arbetar med övergrepp i olika länder. Försöksverksamhet pågår för närvarande, och det är viktigt att den svenska sektionen kan hänga med i utvecklingen inför och efter lanseringen under våren 2004. En förhoppning från IS sida är att man samordnarna i framtiden ska kunna ta över delar av IS verksamhet. För att den svenska sektionen ska kunna avgöra vilken kapacitet vi har att delta på ett tidigt stadium och hur CAP kommer påverka vår verksamhet så är det avgörande att utförandet av CAP granskas under genomförandeperioden.

Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter: Tonvikten i utredningen bör ligga på att följa utvecklingen av CAP, i Sverige (försöksverksamheten) och internationellt (inför och efter lanseringen våren 2004). Syftet är att bedöma hur den svenska sektionen bör svara på den utveckling som sker. I detta sammanhang måste utredningsgruppen granska hur samordnarna uppfattar sin roll i rörelsens arbete idag och hur de anser att den kan förbättras i framtiden.

Det är viktigt att utredningsgruppen kan identifiera den påverkan som CAP kommer ha på samordningarnas arbete, samt på sektionens verksamhet i övrigt. En fråga som bör diskuteras är om den svenska sektionen, liksom t.ex. den irländska, bör fokusera sig näst intill uteslutande på arbete med ett begränsat antal länder (vilket naturligtvis kommer påverka samordnarnas arbete). Hur arbetet med CAP ska integreras med den svenska handlingsplanen och med den nya kampanjstrukturen måste också studeras.

Metoder: En betydande del av utredningen blir en undersökning av existerande samordnares syn på sin nuvarande och framtida roll, i samband med de förändringar som CAP kommer innebära. Gruppen behöver därför föra en nära dialog med samordningarna. Den existerande e-maillistan för samordnare, samt det samordnarmöte som vi hoppas genomföra under året (2003-2004) kommer vara utmärkta kontaktytor.

Gruppen kommer också behöva hålla viss kontakt med ansvariga för utvecklingen av CAP på IS, samt med den ansvariga på sekretariatet. Tillsammans med de senare kan gruppen även behöva förse samordnarna med information om CAP:s utveckling. I möjligaste mån bör även arbetsgrupperna konsulteras, både de som är kopplade till en samordning och de som ännu inte är det. Utredningsgruppen kommer också behöva gå igenom den betydande samling dokument som redan producerats om CAP, inklusive de enkätsvar som givits av svenska samordnare och av den svenska sektionen.

Tidsram: Om gruppen tillsätts på septembermötet så torde det vara rimligt att arbetsgruppen presenterar sina resultat ca. ett år senare. För att gruppen ska hinna ta hänsyn till utvecklandet av CAP så är oktobermötet 2004 en lämplig tid för en slutrapport. Om detta inte bedöms som tillräckligt med tid kan decembermötet fungera som deadline (hänsyn måste tas till hur snabbt CAP implementeras). Orsaken att utredningen inte bör starta senare är att den ska underlätta för sektionen att redan från början integrera CAP i arbetet.

Budget: Det finns inte skäl att tro att uppdraget kommer att ta mer resurser i anspråk än normala mötes- och resekostnader.

Uppdragsgruppens sammansättning: De som genomför utredningen bör vara väl insatta i samordningarnas arbetssituation. Det föreslås därför att utredningsgruppen består av tre nuvarande eller tidigare samordnare. Åtminstone en av dessa bör ha längre erfarenhet av Amnestys arbete även utanför samordnarrollen. En av deltagarna kan dock gärna vara ny i Amnesty och i samordnarrollen.

Kontaktperson i styrelsen: Till kontaktperson i styrelsen föreslås den ansvarige för samordningarna, f.n. Magnus Öhman. Denna kommer inte delta i gruppens möten (med undantag för telefonmöten), men kommer i övrigt att stå till gruppens förfogande.

Beslut vid styrelsens septembermöte 2003

att anta direktiven för uppdraget om CAP och samordningarnas roll i framtidens Amnesty, samt

att detta uppdrag inleds i januari 2004.

------------------------------------------------------------------------------------------------------

Utvärdering av mr-konferens som årsmötesform

Status: Pågående, deadline mars 2005
Gruppsammansättning: Magnus Öhman, Elisabet Stålhane (Stockholm), Eva Sandhammar (Härnösand), Maria Eklund (Bollnäs)
Styrelseansvar: Magnus Öhman


Bakgrunden till den nuvarande ordningen är beslut från årsmötet i Uppsala 1997 i vilket styrelsen uppmanades att initiera en diskussion i rörelsen om förändring av årsmötet. Förslag utarbetades av dåvarande C-utskottet (ORG 53/007/1998/) och beslut fattades vid årsmötet i Vaxjö 1998 (alternativ B) om att udda år, med början 1999, hålla en MR-konferens i anslutning till årsmötet samt att dessa år sker ingen motionsbehandling. Vid ordinarie årsmöte i Malmö år 2000 beslutades att MR-konferens skall ske jämna år istället för udda år för att därmed ligga bättre i fas med det internationella amnestyarbetet. År 2002 sker en MR-konferens i Ljungskile, tonvikten ligger på AI-internt arbete.

Av ovan bakgrund framgår tydligt att MR-konferensreformen har haft en mycket kort tid att sätta sig i rörelsen, dessutom har tidscykel rubbats och avgränsningen till ordinarie årsmöte uttunnats genom beslut 56 från årsmötet i Härnösand om att öppna upp 2004 års MR-konferens för beslut och motioner anknytande till den internationella handlingsplanen.
Det kan därför kännas något tidigt att utreda en reform som näppeligen satt sig i organisationen och som dessutom förändrats starkt under resans gång. Icke desto mindre finns skäl att utreda frågan men att ta ett bredare grepp samt att anslå rikligt med tiden för utredning.

Syfte
Vid genomgång av bl.a. C-utskottets underlag till styrelsen samt motioner till årsmötet i Uppsala finner man lite olika bevekelsegrund för den kommande reformen, men några av huvudargumenten synes vara: behovet av mer idédiskussion och att komma ifrån formalian
för att göra årsmötet mera tilltalande och därmed locka mer medlemmar att delta, dessutom finns ett näraliggande argument kopplat till 2001 års mandatförändring som ansågs kräva en betydande idédiskussion och ett närmande till andra svenska MR-organisationer och dess medlemmar vilket skulle underlättas genom MR-konferens. Ytterligare en aspekt är tidpunkten för årsmötet och om just våren skall anses vara den lämplig tidpunkten.

Mot bakgrund av detta bör en utredning tillsättas som har till uppgift:

- Att analysera MR-konferensreformen utifrån genomförda konferenser 1999, 2002 samt 2004
och i analysen bedömma om de ursprungliga ambitionerna med ökat deltagande, bredare deltagande och mer dynamiska diskussioner har uppnåtts.

- Att analysera behov av reformer för årsmötet i syfte att öka antalet deltagare vid årsmötet samt att skapa högre grad av deltagande i årsmötet som sådant. Nya former av demokratiska mötesformer såsom Påverkanstorg, Öppet forum och arbete i fokusgrupper bör beaktas och erfarenheter från organisationer som arbetet med detta i beslutsprocesser ( SIF, Svenska Freds, Tidningen i Skolan, Röda Korsets ungdomsförbund m.fl. ) bör tas tillvara.

- Att undersöka lämpligaste tidpunkt för årsmötet för att öka antalet deltagare samt att väga detta mot administrativa och praktiska problem som ett mer radikalt tidsbyte kan innebära.

- Att tänka över frågan om årsmötets lokalisering och dess betydelse för deltagandet. Finns det skäl att under ett par år låta årsmötet ske i storstadsregionerna? På samma plats ett par år i rad?

Metod
Den arbetsmetod som väljs torde kunna vara att sammanställa relevant bakgrundsmaterial, intervjuva personer vilka haft en central position rörande diskussionen om MR-konferens, enkät till medlemmar och grupper samt inte minst studera hur andra, med Amnesty jämförbara, organisationer väljer att genomföra sina årsmöten.

Tidsplan
Då reformen ej hunnit verka tillräckligt länge bör utredningen inte läggas fram förrän till årsskiftet 2004/05 för att därmed hinna analysera 2004 års MR-konferens. Utredningen skall även formulera möjliga förslag till beslut som styrelsen kan lägga fram till årsmöte 2005.

Budget
Ansvar för utredningen läggs lämpligen på en en arbetsgrupp bestånde av 3-4 personer, gärna med varierad amnestyerfarenhet. Någon extra kostnad utöver resekostnader, ordinarie sekretariatsstöd och möten torde ej uppstå.

Kontaktperson från styrelsen
Fredrik Kron

Ur protokollet från septembermötet 2003:

- Utvärdering av mr-konferens som årsmötesform

Fredrik Kron redogör för underlaget, som innebär att man även vill införliva erfarenheterna av nästa års mr-konferens i uppdraget. Styrelsen vill i direktiven lägga till att utreda hur årsmötena/mr-konferenserna förbereds och förankras av aktivisterna. Dessutom bör frågan om mångfald bland deltagarna tas upp.

Beslut

att med styrelsens tillägg anta direktiven för uppdraget om utvärdering av mr-konferens som årsmötesform, samt

att detta uppdrag inleds i januari 2004.