Förslag till vidareutveckling och fördjupning av lobbyarbetet inom EU Underlag till styrelsemöte 1-2 februari 1995

Till : styrelsen
Från : sekretariatet Elisabeth Löfgren
Datum : 18 september 1995

Vidareutveckling och fördjupning av lobbyarbetet inom EU

BAKGRUND
Vid AUs möte den 8 april 1995 beslutades: " att uppdra åt sekretariatet att utarbeta ett förslag till vidareutveckling och fördjupning av lobbyarbetet, med hänseende till Sveriges medlemsskap i EU samt svenska Amnestys resurser".
Eftersom lobbyarbetet visavi EU involverar även andra internationella organsiationer (som t.ex FN, OSSE) presenteras här ett underlag om sektionens arbete med lobby i ett vidare perspektiv som inte endast fokuserar på EU.
Under varje rubrik finns en presentation av hur arbetet bedrivs idag .
Dessutom finns förslag till vidareutveckling av arbetet på sikt , samt ett förslag till prioritering

I vårt kampanjarbete har de senaste åren har antalet "section level actions" mångdubblats. I så gott som samtliga aktioner, kampanjer, "rapid response", "section level actions" m m (ibland även blixtaktioner). poängteras parallellt med övriga medlemsaktiviteter dessutom vikten av kontakter med den egna regeringen och annan lobbyverksamhet. Vår strävan är att så långt det är möjligt involvera berörda samordnings- och specialgrupper i lobbyarbetet. Lobby gentemot riksdag och regering fanns även med som en punkt under utbildningshelgen för samordnings-och specialgrupper i våras. (utbildning i EU-lobbying, se vidare under rubriken EU)
Av tradition har Sverige en mycket stark roll internationellt, när det gäller arbetet för mänskliga rättigheter. Sverige har varit pådrivande när det gäller många frågor i FN t. ex när det gäller uppföljningen av FN-konferensen om mänskliga rättigheter 1993, ratificering och implementering av konventioner och kopplingen mellan bistånd och MR. Sverige har även varit ledande när det gäller arbetet mot dödsstraffet i t.ex Europarådet. Jämfört med flertalet andra AI-sektioner har den svenska sektionen "lätt" att föra fram och få gehör för våra frågor . Den svenska regeringen visar stor respekt för Amnestys arbete. Detta innebär att förväntningarna från t.ex IS och EU-föreningen är höga vad gäller den svenska sektionens lobbyarbete.

EU
Sedan ett år tillbaka får vi regelbundet förslag på aktioner från EU-kontoret. En del aktioner sammanfaller med "vanliga" "section level actions "och har liknande förslag till aktioner. Flertalet aktioner är dock riktade mot speciella EU-möten, ministerrådsmöten, EU-parlamentet etc. Ofta gäller det aktioner där samtliga EU-sektioner ombedes delta för att få en så massiv verkan som möjligt. Det gäller då uppvaktningar av ministrar eller tjänstemän som skall delta i olika möten. I vissa fall har vi fått förfrågningar om lobby av den svenska regeringen därför att EU-kontoret i Bryssel har ansett att Sverige har en speciellt strategisk roll.
Det är givetvis mycket svårt att efter endast åtta månaderna utvärdera betydelsen av de EU-aktioner som har genomförts. Den uppgift som vi har lagt ner mest arbetsresurser på är FNs kvinnokonferens. Den svenska regeringen drev mycket hårt "våra frågor" i förberedelsearbetet. Enligt uttalanden från representanter för den svenska regeringsdelegationen kunde frågorna om mänskliga rättigheter få en så stark genomslagskraft i det slutgiltiga dokumentetet bl a tack vare en gemensam policy från EU-länderna. Amnestys kvinnokampanj samt rapporten om kvinnor i Kina väckte stort intresse i bl a media och bidrog starkt till det stora intresset för kvinnokonferensen och fokuseringen på mänskliga rättigheter. Detta får väl ses som ett lyckat exempel på hur medlemsaktiviteter, lobbyverksamhet och kontakter med media, kan samverka och förstärka effekten av vårt arbete.

Vid EU-föreningens årsmöte i maj framfördes flera gånger förhoppningen att Sverige som ny medlem i EU och med en stark tradition vad gäller arbetet för mänskliga rättigheter, skulle driva dessa frågor hårt. Detta medför att förväntningarna på den svenska sektionens lobbyarbete är höga inom EU-föreningen.

Framtida utveckling och målsättning
Arbetet inom EU erbjuder obegränsade möjligheter.
I nuläget är alla EU-aktioner riktade till sektionsnivå, det innebär att vi främst har riktat in oss på ett samarbete med samordningar. Det har framförts starka önskemål (även från den svenska sektionen) om att EU-kontoret skall producera material som vänder sig till lokala amnestygrupper och involverar dem i aktioner. Detta finns med i EU-föreningens handlingsplan.
Viktiga arbetsuppgifter inom EUs område, blir förberedelserna inför regerings-konferensen 1996.

I februari/mars kommer sekretariatet tillsammans med EU-föreningen att genomföra ett tvådagars seminarium om EU. Inbjudan kommer i första hand att gå ut till samordningar-och specialgrupper. I mån av plats kommer även andra medlemmar erbjudas att delta.
Syftet är att ge en större kunskap om Amnestys arbete inom EU och de möjligheter som finns att påverka utvecklingen och försvaret av mänskliga rättigheter och att detta skall leda till att fler personer involveras i arbetet gentemot EU.

UD OCH REGERINGEN
Som tidigare nämnts har antalet " section level actions" mångdubblats de senaste åren. Med det har också följt önskemål om kontakter med den egna regeringen.
Aktivitetsgraden från svenska sektionen skiftar från enbart utskick av landrapporter till UD (minimum), till uppvaktning av landansvarig på UD eller statsråd i form av besök, brev eller telefonsamtal. Det senaste året har samarbetet med samordningar och specialgrupperna (främst juristgruppen) utvecklats när det gäller kontakterna med UD.
Förutom aktioner i samband med "section level actions" och kampanjer får vi rätt ofta förfrågningar direkt från olika handläggare på IS, där de ber oss kontakta den svenska regeringen (UD) i enskilda ärenden . Det kan också gälla att ta reda på den svenska regeringens ståndpunkt i olika frågor speciellt i samband med internationella möten. Ofta framförs det önskemål från IS om att vi skall "lobba" för att den svenska regeringen skall ta upp vissa frågor. Sedan inträdet i EU har flera sådana förfrågningar även kommit från EU-kontoret.

Varje månad får vi från UD ett kalendarium med statsrådens uppdrag den närmaste månaden. Kalendariet tar upp statsrådens egna resor, men också besök av regeringsrepresentanter från olika länder. Denna lista skickas till berörda samordningar.
När det gäller samordningarnas deltagande i ambassaduppvaktningar har vi redan idag den rutinen att samordnaren deltar (när så är möjligt).

Framtida utveckling och målsättning
Vad gäller aktivitetsnivån kan kontakten med enskilda tjänstemän på UD ökas väsentligt, däremot bör uppvaktningar till framför allt utrikesministern bibehållas på nuvarande nivå, dvs inte för ofta, för att inte "slita ut" kontakten.
När det gäller bevakningen av UDs kalendarium, bör målsättningen vara att vi i så stor utsträckning som möjligt sammanställer ett underlag med de punkter som Amnesty vill att den svenska regeringen skall ta upp i sina kontakter. Tillsammans med samordnarna skulle vi kunna göra ett mycket bättre arbete när det gäller att informera inför resor och besök, men eftersom vi får kalendariet i början av månaden har samo ofta har svårt att hinna med denna uppgift.

Ett område som skulle kunna utvecklas betydligt är vår information till och kontakten med svensk ambassadpersonal placerad utomlands. Där har samo en självklar roll.
I den brittiska sektionen har man utarbetat en modell för intensiv MR-utbildning som främst riktar sig till UD-tjänstemän och ambassadpersonal. Det vore önskvärt att utveckla en liknande modell i den svenska sektionen.

ÖVRIGA ORGANISATIONER

OSSE (fd ESK) Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
Förra hösten genomförde vi ett intensivt lobbyarbete under (dåvarande) ESK-konferensen i Budapest. Den minst sagt kaotiska personalsituationen på LIOP(Legal and International Organizations Program) har medfört att arbetet på OSSE haft mycket låg prioritet de senaste månaderna, men Brian Wood (ansvarig för MEK/MSP på IS) informerade vid sitt besök i svenska sektionen i maj 1995 att IS har för avsikt att intensifiera arbetet inom OSSE.

Framtida utveckling och målsättning
Det är framför allt fyra viktiga frågor för Amnesty inom OSSEs ram.
1. Dödsstraffet, där arbetet för ett totalt avskaffande går mycket trögt pga USAs (miss)bruk av vetorätten. Sverige har varit mycket aktiva i denna fråga och vi bör inom EUs ram aktivt arbeta för ett rapporteringssystem.
2. "Moskvamekanismen", dvs möjligheten att genomföra utredningar av MR-kränkningar på plats. Sverige har varit pådrivande, men behöver stöd från andra länder, även detta bör ske inom EUs ram.
3. Skydd för MR-aktivister
4. Ett bättre utnyttjande av NGOs. Här är Sverige ett föregångsland och bör spela en stor roll framför allt när det gäller "utbildning" av de nya medlemmarna från Östeuropa.

UD inbjuder regelbundet NGOs till möten för att diskutera arbetet inom OSSE. Från IS sida ser man den svenska sektionen som en strategiskt viktig sektion, eftersom den svenska regeringen i allmänhet är positivt inställd till att ta upp de frågor som Amnesty anser vara viktiga. Målsättningen bör vara att vi deltar i de möten som arrangeras av UD och driver Amnestys nyckelfrågor.


EUROPARÅDET
Det senaste året har arbetet främst gällt dödsstraffet . Hans-Göran Franck fick 1994 uppdraget att skriva en rapport till Europarådet om dödsstraffet. Detta arbete gjordes i nära samarbete med AMD. Rapporten är nu på remiss i de olika Europarådsorganen och vi har haft flera kontakter med UD och även möten där personal från IS deltog.

Framtida utveckling och målsättning
Det är viktigt att vi följer upp arbetet mot dödsstraffet inom Europarådet och OSSE de närmaste åren. Dels genom AMDs nätverk, men även i kontakterna med regering och riksdag. Under ICM arrangerades ett möte om Turkiet där man bl. a tog upp möjligheten att anmäla Turkiet för brott mot mänskliga rättigheter. Den svenska sektionen har under många år haft en mycket hög profil när det gäller Turkiet, både när det gäller medlemsaktiviteter, media och lobby. Målsättningen bör vara att i samråd med AMD och Turkietsamordnaren genomföra medlemsaktiviteter inom dessa bägge områden.
Detta kan ses som en förberedelse till den kommande Turkietkampanjen.

FN
Återkommande uppgifter är att delta i aktioner (initierade av IS och EU-kontoret) inför MR-kommis-sionen och generalförsamlingen. Vi deltar regelbundet i möten på UD. Arbetsinsatsen när det gäller andra organ inom FN eller olika konferenser varierar givetvis beroende på vilka frågor som tas upp. Inför t ex kvinnokonferensen i Peking har sekretariatet bedrivit en intensiv lobbying. Andra viktiga frågor för Amnesty är FNs fredsbevarande operationer och inrättandet av en permanent internationell brottmålsdomstol.
I vissa frågor har samordningar eller juristgruppen varit involverade, men merparten av kontakterna när det gäller FN har tagits av sekretariatet. All landinformation (protokoll från MR-kommissionen m m ) distribueras till berörda samordningsgrupper. Detsamma gäller information om barnkonventionen som skickas till barngruppen.

Framtida utveckling och målsättning
Arbetet med att sprida de rapporter som Amnesty producerar samband med olika FN-möten och konferenser skulle kunna förbättras. Lobbyarbetet vad gäller MR-Kommissionen bör (enligt IS) påbörjas mycket tidigare och intensifieras. Detta arbete kommer för Sveriges del att bedrivas inom EUs ram.

RIKSDAGENS GRUPP FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Denna grupp har existerat under tre år. Generalsekreteraren och lobbyansvarig på sekretariatet träffar gruppen en gång per månad. Inför varje möte förbereder sekretariatet 6-10 vädjandebrev. Cirka hälften av fallen initieras av riksdagsgruppen, övriga av sekretariatet i samråd med samordningar och på initiativ från enskilda amnestygrupper. Riksdagens MR-grupp är unik i AI-världen. De flesta av de större sektionerna har kontakt med enskilda och grupper av parlamentariker, men ingen annan sektion har en riksdagsgrupp som enbart arbetar med Amnesty.

Arbetet med framförallt riksdagsgruppen har utvecklats betydligt det senaste året och även fört med sig ytterligare uppgifter, som möten med utrikesutskott och andra utskott i riksdagen som tar upp "våra" frågor.
Det händer ofta att riksdagsledamöter hör av sig mellan mötena och begär information om speciella länder eller fall i samband med interpellationer i riksdagen, möten med politiker från andra länder (statsbesök m.m.) och svenska riksdagsledamöters utlandsbesök och deltagande i internationella möten. Ett exempel är då vi inför den turkiske utrikesministerns besök, sammanställde ett "informationspaket", med en lista över de frågor som vi önskade att riksdagsledamöterna skulle ta upp med ministern. Detta "paket" skickades till samtliga partigrupper.

Framtida utveckling och målsättning
Riksdagsgruppen är en del av lobbyverksamheten som har mycket stora utvecklingsmöjligheter. Med ytterligare resurser skulle vi kunna informera enskilda ledamöter i större utsträckning och även bättre bevaka MR-frågor i riksdagen.
Samordningsgruppernas roll i arbetet med riksdagsgruppen kan stärkas. Framför allt när det gäller att bistå riksdagsledamöterna med landinformation inför resor till, resp. besök av personer från, länder där Amnesty har dokumenterat kränkningar av mänskliga rättigheter. Det i dag största hindret när det gäller ett bättre utnyttjande av samordningar, är den stora tidspressen. Ofta måste uppgifter kontrolleras eller material skickas över samma dag som vi får förfrågan.
Det främsta målet för Amnestys arbete i riksdagen bör vara att förmedla vår information, väcka intresse för våra frågor och förbereda ledamöterna inför deras kontakter med andra länder.

NGO s
Kontakten med vissa NGOs är väl utvecklad (Röda Korset, Rädda Barnen, Svenska Freds, MR-fonden m fl.). Önskemålen om att ha med Amnesty i alla möjliga sammanhang är många. När det gäller kontakter på central nivå sker en hård prioritering. Vi deltar (sporadiskt) i möten med NGO-nätverket inom OSSE och FN-förbundet. Grupper och distrikt har i mycket varierande utsträckning kontakt med lokala NGOs.


Som framgått av ovanstående beskrivning finns stora utvecklingsmöjligheter inom lobbyområdet. Arbetet har utvecklats under det senaste året och nya uppgifter tillkommit.
Mycket av arbetet kommer att ske inom ramen för EU-aktioner. Det gäller t. ex FNs generalförsamling, MR-Kommissionen, OSSE samt regeringskonferensen 1996, där Amnesty är starkt engagerat i frågan om krav på en harmonisering (med höga krav) av vapenexport en s.k Code of Conduct.
Den norska sektionen har uttryckt önskemål om ett vidare nordiskt samarbete när det gäller lobby. Det finns förslag om att arrangera ett gemensamt nordiskt möte i slutet av 1995 eller i början av nästa år.

Förslag till beslut
När det gäller lobbyinsatser i land-och temakampanjer och andra aktioner, kan ett urval ske utifrån flera kriterier:
1. Sveriges strategiska roll
2. Möjligheter att involvera/lämna över arbetet till samordnings-eller specialgrupperna
3. Förfrågningar från IS resp. EU-kontoret
4. Mediaintresse

Prioriteringsnivåer :
Nivå 1
Skicka landinformation via fredagsutskicket från sekretariatet och rapporter i samband med kampanjer. Detta är absoluta minimum beträffande lobbyverksamheten och motsvarar den nivå som infördes efter omorganisationen 1992, då arbete med lobby gentemot riksdag och regering nedprioriterades.

Nivå 2
Nivå 1 samt bibehålla kontakten med riksdagsgruppen som påbörjades 1993 och som resulterade i inrättandet av en 1/2-tjänst i augusti 1994.
Delta i möten på UD inför FNs generalförsamling och MR-kommissionen
Detta innebär att vi kan bibehålla kontakten med UD och nuvarande nivån på arbetet vad gäller dessa delar av FNs arbete och även fortsätta arbetet med riksdagsgruppen på samma nivå som idag, möten varje månad, samt kontakter med enskilda ledamöter.

Nivå 3.
1 och 2 samt delta i aktioner initierade av EU och vissa utvalda lobbyaktioner som ingår i kampanjer.
Detta innebär att vi skriver brev och även gör uppvaktningar tillsammans med samordningsgrupper.
Kontakter med handläggare på UD och i vissa fall ministrar innebär att vi kan öka kunskapen och aktivt påverka den svenska regeringens arbete bilateralt och inom EU vad gäller mänskliga rättigheter.

Nivå 4.
1,2 och 3 samt delta i aktioner, initierade av IS, EU eller samo där vi av strategiska skäl är speciellt utvalda att agera. Även svara på speciella förfrågningar från UD och göra ett mer aktivt lobbyarbete i kampanjer.

På samtliga nivåer skall där så är möjligt medlemsaktiviteter ingå. I första hand genom ett samarbete med samordningsgrupper och specialgrupper, men med en strävan att även involvera lokala amnestygrupper.

Sekretariatet föreslår att lobbyverksamheten skall bedrivas utifrån nivå 3.