Viktiga frågor för framtagande av långsiktig inriktning Underlag till styrelsemöte 30-31 januari 2015

Viktiga frågor för framtagandet av Amnestys långsiktiga inriktning

1. Bakgrund

Vi närmar oss nu slutet av den sex-åriga planeringsperiod (2010-2016) som vi är inne i. Vi diskuterar därför internationellt vilka strategiska mål vi ska ha för nästkommande fyraårsperiod. Samtidigt pågår det stora förändringar globalt på grund av de långsiktiga beslut som fattats om Global Transition Programme (GTP), Moving Closer to the Ground (MCTTG) och One Amnesty. Amnesty är en organisation i förändring och då är det viktigt att vi har en stabil bas att stå på och en gemensam målbild och riktning framåt. Därför finns det nu ett momentum för oss att reflektera över var vi står idag och vad vi vill vara i morgon.

På styrelsens möte i september 2014 hade styrelsen och ledningsgruppen en gemensam workshop. Syftet var att reflektera över den gångna perioden för att på så sätt ta fram en lista på viktiga vägval/frågor inför nästa strategiska period, samt att prioritera och tidssätta dessa samt att bestämma hur vi lägger upp ett systematiskt arbete inför nästa strategiska period. Detta underlag försöker hantera de frågor som kom upp under den workshopen, sortera dem och ge förslag på hur vi tar dem vidare. Syftet är att styrelsen ska besluta om huruvida de frågor som sekretariatet härlett ur processen är de frågor som vi ska lyfta till årsmötet eller inte. Tanken är sedan att sekretariatet till nästa styrelsemöte i mars ska ta fram det underlag som sedan ska skickas ut till årsmötet. Det är av vikt att påpeka att nu när processen är igång dyker det upp relaterade frågeställningar och nyanser. Då har vi valt att lyfta in dem också. När frågeställningarna börjar att diskuteras på sekretariatet och i rörelsen kan det komma att dyka upp fler frågeställningar, som vi får hantera allt eftersom.

Vi har valt att hantera frågorna i tre grupper:

Grupp 1 Här hamnar identitetsfrågor där svenska sektionen antingen inte har bestämt sig alternativt där vi ser att vi behöver omvärdera eller åtminstone lyfta frågan igen. Det är frågor som hamnar på den existentiella nivån och därmed ska till årsmötet.

Sekretariatet vill formulera ett diskussionsunderlag utifrån frågorna i grupp 1 till årsmötet. Underlaget  diskuteras i interaktiva workshops där vi fångar upp fler frågeställningar och får en känsla av vad deltagarna på årsmötet anser vara viktigast.

Årsmötet skulle inleda konsultationsprocessen och skulle ge oss vägledning i hur riktningen ska formuleras. Till styrelsens marsmöte presenterar vi hur detta ska ske, tillsammans med en processplan för framtagande av den långsiktiga riktningen och där det är tydligt hur medlemmarna involveras i processen. Vi vet redan nu att vi vill ha någon form av medlemsrepresentation i gruppen som arbetar fram underlaget. Vi säkerställer att verksamhetsmötet blir ett bra tillfälle att diskutera vidare. Vi vill även titta på hur vi skulle kunna använda VoteIT i denna konsultationsprocess. Till årsmötet presenteras ett diskussionsunderlag, tillsammans med information om den långsiktiga riktningen och konsultationsprocessen kring den.

Grupp 2 Den här gruppen innehåller frågor där vi också behöver bestämma riktning men där det inte är akut eftersom det är frågor som styrelsen kan ta och som sekretariatet bedömer inte behöver lyftas till årsmötet.

Grupp 3 I den här gruppen hamnar frågor där svenska sektionen redan har fattat beslut och där vi inte ser att frågan är kontroversiell och behöver diskuteras.

Vi har försökt att vara resonerande i texten nedan för att fånga nyanser, utan att komma med lösningar eller tyckande. Detta för att inte föregå processen i medlemsrörelsen. Frågeställningarna eller resonemangen är alltså inte baserade på någon analys eller dylikt. Sekretariatet kommer att analysera olika perspektiv under framtagandet av den långsiktiga inriktningen samt verksamhetsplanen.

2. Grupp 1: Identitetsfrågor som ska upp på årsmötet

Vad betyder lokal relevans för oss?

Internationell solidaritet är en av principerna/värderingarna som vi utgår ifrån enligt våra stadgar. Det, samt bl.a. principerna om global täckning, opartiskhet och oberoende, gjorde att vi i Amnesty under många år inte arbetade på eget land. Men världen och Amnesty har förändrats och vi ser idag att sektioner arbetar på eget land i varierande grad.

Frågan om att arbeta på eget land har också utvidgats till att handla om “lokal relevans”, dvs att koppla det internationellt prioriterade arbetet och göra det relevant för varje sektion/struktur. Hur är vi lokalt relevanta i Sverige? Vad krävs för att vi ska bli lokalt relevanta? Svenska sektionen har vuxit stort de senaste åren. De pengar vi bidrar med internationellt betyder mycket för rörelsen, framför allt i ett läge där allt fler och även stora sektioner går dåligt. Vi upplever att det finns en samsyn i svenska sektionen att vi inte “bara” vill bidra med finansiella medel utan vill bedriva ett eget MR-arbete och samtidigt vara lokalt relevanta. Att “bara” samla in pengar skulle på sikt urlaka vårt arbete och profil som engagerad och agerande global gräsrotsrörelse.

Att vara lokalt relevanta samt att agera på kränkningar i Sverige kan påverka våra förutsättningar som organisation. Det kan skapa ett engagemang hos våra medlemmar och allmänheten. Detta engagemang kan i sin tur skapa en bas för medlemsrekrytering, påverkansmöjligheter och en förstärkning av vårt “varumärke” och möjligheter till fundraising. Vi kan länka frågor i Sverige till frågor i regionen och globalt. Men det finns en risk att det inom rörelsen utvecklas olika förväntningar på vad vi ska fokusera på och i vilken utsträckning vi ska arbeta på Sverige.

Vidare finns i Sverige en bild av oss som land att vi är mycket bra på MR. Sverige är inte ett land där allvarliga, grova och systematiska kränkningar begås, men samtidigt ser vi att kräkningar sker även här och att system och strukturer behöver förbättras för att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras och implementeras till fullo. Om svenska Amnesty håller en relativt låg profil i den svenska debatten, bidrar då Amnesty till den självbilden? Sopar vi kränkningar i Sverige under mattan genom att inte belysa dem?

Vi upplever att vi har en samsyn i Sverige om att vi ska bedriva arbete på eget land, men vi har inte fattat några principiella beslut om hur mycket vi ska arbeta i Sverige och med vilket fokus utan detta har vuxit fram mer organiskt (vilket har varit helt naturligt).

Fokusering, var ger resurserna bäst effekt?

En annan relaterad fråga är hur vi skapar effekt. Amnesty är en påverkansorganisation och våra resurser ska gå till att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna. Hur gör vi det på bästa sätt? En förutsättning för effekt är fokusering. Hela rörelsen pratar om att fokusera mer, så även den svenska sektionen. Den svåra frågan är inte om vi ska fokusera eller inte - utan på vad och hur mycket vi ska prioritera bort. För samtidigt är vi en människorättsorganisation som förväntas kunna svara och reagera på de flesta MR-kränkningar, dvs vi förväntas stå för bredd samtidigt som fokus kräver djup. Ordet trovärdighet används både för att prioritera mer och att inte prioritera.

Tydliga kriterier är ett sätt att prioritera. Om vi inte har en gemensam syn på vilka kriterier vi ska ha när vi  riskerar vi att ha olika syn på vad som faktiskt ska prioriteras. Och i värsta fall så prioriterar vi att göra “saker rätt” snarare än “rätt saker”. Med otydliga prioriteringar riskerar vi att använda våra gemensamma resurser på ett ineffektivt sätt. Med otydliga prioriteringar riskerar vi också att besluten drivs fram av enskilda individer, det kan vara medlemmar såväl som anställda. Verksamheten kan då växa sig väldigt spretig och riskerar att bli ineffektiv. Drivkraften hos individer är oerhört positivt och basen i vår rörelse. Det gäller att balansera så att den drivkraften finns kvar. Därför är det viktigt att vi gemensamt sätter tydliga ramar så att alla i AI Sverige vet hur vi prioriterar.

Hur stärker vi medlemsdemokratin?

I Amnesty internationals stadgar klargörs att: “Amnesty International bildar ett globalt samfund av människorättsförsvarare som arbetar enligt principerna internationell solidaritet, effektivt agerande för drabbade individer, global täckning, de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet, opartiskhet och oberoende samt demokrati och ömsesidig respekt.”

Medlemmar utgör alltså den demokratiska basen. Detta är också något som vi upplever karakteriserar Svenska Amnesty. I styrdokumentet “Svenska Amnesty 2016” slår årsmötet fast att Amnesty ska vara en medlemsstyrd organisation. Demokrati är ett värde i sig och därmed är en medlemsdemokrati en förutsättning. Till medlemmarnas hjälp finns anställda, professionella, som underlättar arbetet och måluppfyllelsen. Med ömsesidig respekt för kompetens, förutsättningar och engagemang kompletterar alla olika roller och personer varandra i den svenska rörelsen. Det är utgångspunkten.

I nuvarande planeringsperiod fokuserar vi på att växa vad gäller antalet medlemmar. Antalet medlemmar har ökat dramatiskt under de senaste åren. Vill vi i svenska sektionen vara så många medlemmar som möjligt eller finns det en risker med det?

I takt med att antalet medlemmar har ökat har andelen medlemmar som kommer på årsmöten minskat. Den absoluta majoriteten av de som väljer att stödja Amnesty gör det utan att engagera sig i de demokratiska processerna, oavsett om de är medlemmar eller givare. Skulle vi kunna rekrytera supporters som inte nödvändigtvis är medlemmar? Hur säkerställer vi tillväxten av de som vill vara med och leda vår rörelse på olika sätt?

Ett Amnesty har betytt mycket för att stärka den gemensamma identiteten i rörelsen. Samtidigt har det lett till att medlemmarna kommer längre ifrån de beslutande organen. Internationella prioriteringar fattas av ICM och av IS och att påverka de besluten som medlem i svenska sektionen är svårt. Samtidigt finns det en naturlig spänningen i svenska sektionen mellan ett sekretariat och medlemsrörelsen. Som medlem är det svårt att påverka det dagliga arbetet, men även de långsiktiga prioriteringarna. Hur skapar vi förutsättningar för att vara en riktigt medlemsstyrd organisation?

Hur tillvaratar vi potentialen till aktivitet bland medlemmar (och supporters?)

I stadgarna står vidare att Amnesty avslöjar kränkningar och “(r)esultaten offentliggörs och medlemmar, sympatisörer och anställda utövar offentliga påtryckningar mot regeringar och andra för att stoppa kränkningarna.” Vidare konstateras att “Amnesty International är som organisation baserad på frivilligt medlemskap, vilket innebär att verksamheten är beroende av frivilligas, d v s gruppers och enskilda medlemmars, aktiva medverkan.”

Antalet medlemmar har ökat, men vi ser att aktivism och ekonomisk tillväxt inte nödvändigtvis går hand i hand. Framför allt inte (och kanske bara då) om vi tittar på antalet grupper och fungerande distrikt som i stort har varit detsamma samtidigt som vi har ökat antalet medlemmar och vår budget. Samtidigt finns det massor av nya former att aktivera sig på inom Amnesty. “Agera på egen hand” har varit en succé och lockade snabbt 100 nya aktiva. Att vara aktiv medlem och att delta i de demokratiska processerna hänger ofta ihop, men vår bild av aktiva medlemmar är fortfarande kopplad till grupper och distrikt. Hur ser det ut med aktiva medlemmar som är mer löst kopplade till organisationen? Vad tror vi om kopplingen till medlemsdemokratin? Är det ett problem eller möjlighet?

Potentialen i aktivismen är stor! Utnyttjar vi den? Vågar vi utnyttja den? Samtidigt som vi är en aktivistorganisation är vi också en professionell organisation. Om 10% av våra medlemmar skulle bli aktiva skulle det innebära 10 000 aktiva medlemmar. En stor potential och forstås en stor utmaning. Vad behövs för att det ska funka, för att vi ska vara effektiva och dra åt samma håll/arbeta mot samma mål, och tala med en röst/vara Ett Amnesty? Vi tror på att alla roller behövs, men hur ser vi till att alla i organisationen ser sin roll och hur den kompletterar andras? Hur tydliggör vi anställdas roller i relation till aktiva medlemmars? Hur ser vi till att aktiva medlemmar är med och skapar förändring? Hur många av våra medlemmar vill vi ska vara aktiva och på vilket sätt? Vad behövs för att det ska funka, för att vi ska vara effektiva och dra åt samma håll och arbeta mot samma mål, att tala med en röst och verkligen vara Ett Amnesty?

Grupp 2: frågor att hantera framöver, men inte existentiella

Grupp 2 innehåller frågor där vi också behöver bestämma riktning men där det inte är akut eftersom det är frågor som styrelsen normalt beslutar om och därmed kan hanteras löpande i verksamheten.

Mångfald och jämställdhet vs tillväxt och aktivism

Mångfald, var börjar vi? Hur ambitiösa är vi och hur mycket resurser vill vi lägga på mångfald och jämställdhet? Om vi skulle satsa på att öka mångfalden betydligt inom vår medlemskår är det sannolikt att det skulle kosta mer pengar. Kan vi hitta en rimlig avvägning? Denna fråga kommer att tas in i processerna med långsiktig riktning och verksamhetsplan 2016-2019.

Samarbeten med andra organisationer
Konkurrensen ökar på vårt område och hur ska vi samarbeta med andra organisationer. Inför nästa verksamhetsperiod kommer sekretariatet att se över vilka vi samarbetar med, varför och hur. Avsikten är att styrelsen ska fatta beslut om samarbeten där det är kontroversiellt men att det annars hanteras löpande av sekretariatet. Vad gäller den ökande konkurrensen på vårt område kommer detta naturligt in i den långsiktiga riktningen när vi definierar vilka Svenska Amnesty är 2027.

Transparens och insyn

Transparens och insyn är viktiga principer där det råder en stor samsyn. Vad vi faktiskt menar med det i praktiken kommer därför att genomsyra vårt arbete på flera olika sätt. Det handlar om hur vi applicerar det inom medlemsdemokratin, i vår kommunikationsstrategi etc. Det skulle kunna vara en fråga som vi väljer att utreda vidare under nästa fyraårsplan (utöver att inkludera i medlemsdemokratidiskussionen och kommunikationsstrategin).

MR i skolan

Vi är en erkänd och uppskattad kunskapsförmedlare inom MR till primärt gymnasieskolor men vilken är vår roll i relation till kommunens och statens ansvar nu är MR uttryckligen krävs i läroplan? Ska vi erbjuda våra tjänster mer riktat mot de som bär ansvaret i kommunerna och i vilken utsträckning ska vi ta betalt? I skolan finns även en stor potential för värvning av medlemmar och aktivister och vi har vidtagit åtgärder för att bättre tillvarata denna potential. Hur långt ska vi driva den aspekten? Frågorna bör lyftas in i den långsiktiga riktningen och verksamhetsplanen för 2016-2019.

Nya kommunikations- och engagemangsformer, webb, CRM

Traditionellt har korrekthet föregått alla andra hänsyn i vår kommunikation. Dagens medialandskap och inte minst sociala medier fokuserar mer på snabbhet och det har utvecklats en större tolerans även i traditionellt förtroendetunga kanaler för att rapportera på grundare underlag. Hur bör Amnesty agera för att bibehålla trovärdighet och ändå vara relevanta i ett snabbare mediatempo? Denna fråga ska tas med i kommuniktionstrategin för 2016 och framåt, där även andra konsekvenser av vägvalen ovan kommer behandlas.

Webben är fortsatt central i såväl kommunikation som fundraising. Under 2015 pågår omfattande utvecklingsarbete inom såväl CRM som vår framtida webbplattform. Med detta tar vi viktiga steg för att stötta verksamheten med moderna kommunikationskanaler, mer riktade och därmed relevanta för mottagaren, samt mer tillgängliga via mobila klienter. På vilka plattformar och i vilka kanaler vill vi möta våra sympatisörer, givare och andra intressenter?

En annan utmaning är vilka engagemangsformer vi bör erbjuda på skalan tid - pengar (“5 kr eller 5 min”). Vad vill vi uppnå med en fokusering inom olika aktionsformer och olika sätt att stötta oss ekonomiskt? Var finns det synergier med medlemstillväxt och ökat engagemang etc.?  Fundraising har fortsatt fokus på att generera nya kanaler och att generera mer leads till befintliga kanaler men även att t ex erbjuda nya transaktionslösningar i traditionella kanaler (mobila betalapplikationer etc). Kommunikationsstrategin som tas fram under 2015 kommer att följas av en reviderad fundraisingstrategi.

Grupp 3: Frågor där svenska sektionen redan har fattat beslut och där vi inte ser att frågan är kontroversiell och behöver diskuteras i Sverige men däremot eventuellt internationellt

Vissa ställningstaganden upplever vi är så starkt förankrade i den svenska rörelsen att de inte behöver diskuteras. Kanske just därför är det också ofta frågor som vi bevakar i den internationella rörelsen. Vi kommer att ta fram en tydligare plan kring vad Svenska Amnesty kan bidra med internationellt baserat på bland annat den långsiktiga riktningen, analys av behov internationellt och våra styrkor. Men vi ser redan nu att det finns frågor som aktualiseras av de förändringar som sker internationellt och som vi därför lyfter här.

Frågor som aktualiseras på grund av de processer som pågår i vår internationella rörelse är till exempel följande:

Globala MR-rörelsen och vår roll i den
I den sexåriga ISP:n som vi nu är inne i, är den globala MR-rörelsen en central aktör. Den globala MR-rörelsen består av en mängd aktörer, från stora tunga internationella MR-organisationer till små organisationer som jobbar lokalt. Amnesty, som en av de tunga organisationerna, är en del av rörelsen och vår roll är att bidra till att stärka den. I detta måste vi hitta balans mellan den globala MR-rörelsens mångfald och vårt behov av att bygga vår organisation (branding/fundrasing) för att på sikt kunna nå våra önskade mål. Den balansen blir än viktigare att bevaka när vi nu vi skaffar oss en ökad närvaro i olika regioner och länder. Amnesty ska inte uppfattas som en konkurrent utan som en partner.

Konsekvenser av tillväxt i globala syd

Antalet supporters och medlemmar i det globala syd ökar. Vad händer om vi i det globala nord hamnar i minoritet? Är vi tillräckligt öppna för att faktiskt förändra oss om det är vad som krävs och det som händer? Tidigare fokus på geografisk neutralitet har förändrats, vad innebär det för oss och hur vill vi att det ska vara?

Medlemsdemokrati

Medlemsdemokrati gäller inte bara i Sverige utan också förstås i den globala rörelsen. I internationella Amnesty är det sektionerna som är medlemmar och står för det demokratiska ägandet (sektionerna representerar då sina medlemmar genom sina respektive styrelser). Medlemsdemokratin är viktig, samtidigt som vi är Ett Amnesty, med gemensamma prioriteringar. Hur hittar vi reella möjligheter för medlemmar att påverka och vara och känna sig viktiga samtidigt som vi är Ett Amnesty. Hur bibehåller vi medlemsdemokratin. Hur ser vi till att fortsätta vara en medlemsbaserad rörelse så att vi inte blir en internationell organisation utan medlemsförankring.

Transparens, insyn för medlemmarna
Transparens och insyn för medlemmar ligger väldigt nära ovanstående styrningsfråga. Det är viktigt att beakta transparens och insyn i hur vår internationella verksamhet bedrivs. Kan vi ytterligare förbättra transparens och insyn för de olika sektionerna och enskilda medlemmar i det arbete som utförs av den internationella styrelsen och sekretariatet? Det handlar också om att den svenska rörelsen, och ytterst styrelsen, är ansvarig gentemot t.ex de personer som skänkt pengar till vår verksamhet och gentemot de rättighetsbärare vi arbetar med och för. Kan vi förbättra vår ansvarighet inom dessa områden?

Just nu görs en större översyn över styrningen över vår internationella rörelse. Det här är exempel på frågor kommer att finnas med i den svenska sektionens bidrag till diskussioner framöver. Vi ämnar också förtydliga hur den svenska sektionen dels kan bidra på bästa sätt internationellt och dels hur vi kan lära av andra.

Förslag till beslut

att uppdra åt sekretariatet att till marsmötet ta fram förslag på en konsultationsprocess för den långsiktiga riktningen,

att uppdra åt sekretariatet att presentera ett diskussionsunderlag till årsmötet, tillsammans med information om den långsiktiga inriktningen, utifrån följande frågeställningar:  

• Vad betyder lokal relevans för oss?

• Fokusering, var ger resurserna bäst effekt?

• Hur stärker vi medlemsdemokratin?

• Hur tillvaratar vi potentialen till aktivitet bland medlemmar (och supporters?)

att styrelsen och sekretariatet gemensamt fångar upp de andra identifierade frågor i arbetet såsom t.ex i den långsiktiga inriktningen, den 4-åriga verksamhetsplanen och andra styrningsdokument.