Gruppernas kontantinsamling Underlag till styrelsemöte 30-31 januari 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 16 januari 2015

 

INFORMATIONSUNDERLAG

 

Gruppernas kontantinsamling

 

Bakgrund

Kontantinsamling har blivit problematiskt i medlemsrörelsen sedan banker börjat ta ut stora avgifter vid insättning. På Årsmötet 2012 fattades ett beslut om att agera “för slopade kostnader för kontanthantering för Amnestygrupperna i Sverige hos samtliga storbanker”. Den bäst framkomliga vägen bedömdes vara att driva frågan i samarbete med FRII, eftersom fler organisationer som vår delade samma problematik och FRII kunde tala för samtliga. Sekretariatet diskuterade därför problemet med FRII och därefter togs även direkt kontakt med de fyra storbankerna. I uppföljningen (årsmötetshandlingarna 2013, §51)  rapporterades

 

Resultatet av kontakter med FRII och bankerna under 2013 gav en mer komplex problembild. Det är tydligt att bankerna inte bara skyr kontanthanteringen genom höga avgifter utan att de i princip helt övergett den i sina kontorsnät och istället hänvisar till handeln. Även i handeln är intresset för större kontantinsättningar numer blygsamt även om några aktörer i någon mån införlivat även insättningar i sitt kontantflöde, där fokus dock ligger på att erbjuda uttag och därmed minskat beroende av banker och säkerhetstransporter.

 

Problembeskrivning - Kortbetalningar och mobilt

Nya betalningslösningar har vuxit explosionsartat i Sverige de senaste tio åren, och främst då kortbetalningar. De är billigare, säkrare, miljövänligare och uppskattas av både konsumenter, handel och banker. Växande online-handel har ytterligare drivit upp användandet. Och Sverige ligger i framkant. I våras konstaterade Svensk Bankförening att svenskar genomför 240 korttransaktioner på ett år, att jämföra med 65 i EU-snitt. 70% av betalningar i handeln sker idag med kort och bara var femte svensk bär på mer än obetydliga belopp kontanter. Mobila betalningar utgör ännu en väldigt liten andel men är snabbt växande. Volymerna fördubblades mellan 2010 och 2012 och nästan igen under 2013. Skälet är främst att korttransaktioner och den typen av infrastruktur kostar mellan 3 och 10 kr per köptillfälle och mobila lösningar har avsevärt lägre kostnader. Att kostnaderna i allmänhet inte syns för konsumenten betyder inte att det är någon annan som betalar. Mobila lösningar anses även, åtminstone på sikt, kunna bli bättre ur säkerhetssynpunkt.

 

Det finns då två val för Amnesty,

  • att hitta en lösning tillsammans med någon “ny” aktör inom kontanthantering som kan erbjuda utbredd geografisk närvaro, t ex Ica eller liknande butiksnät, något säkerhetsföretag som hanterar kontantflöden, t ex Loomis, eller en aktör som hanterar t ex parkeringsavgifter över hela landet, som Cale.

  • eller att hitta en lösning som ersätter kontanthantering även i vår verksamhet.

 

Sekretariatet har, väl medveten om att försigkomna grupper redan gjort överenskommelser om kontantinsättningar med lokala handlare etc, sedan slutet av 2013 valt att fokusera på det senare. Utvecklingen har helt enkelt gått avsevärt fortare än vad som förutsågs ens så sent som 2012 och när torghandel och i vissa fall till och med loppmarknader börjat anpassa sig till det kontantlösa samhället vill vi inte lägga energi på att “bli sist”.

 

Däremot har vi, medvetna om symboliken, de högst påtagliga värderingarna vi kommunicerar med att välkomna även små gåvor, inte vidtagit åtgärder för att upphöra med kontantinsamling förrän det finns hållbara alternativ. Konsekvenserna av att sluta be om små gåvor lokalt är svåra att överblicka. Det direkta intäktsbortfallet är blygsamt (vi bortser från grupper med försäljningsverksamhet) men vi vill inte negligera effekten på fundraising i stort om vi slutar signalera vårt behov av stöd i många små lokala sammanhang. Och där står vi idag.

 

Det finns andra fördelar med att ersätta kontantinsamlingen. I nya lösningar och alternativ till kontantinsamlingen eftersträvas därför t ex

  • att vi, liksom vid kontantinsamling,

    • tydligt förmedlar behovet av stöd till vår verksamhet

    • gör det enkelt att bidra

  • men också att vi, med nya metoder, kan

    • höja säkerheten

    • förenkla redovisningen

    • förbättra spårbarheten till givaren (för fortsatt och utökat engagemang)

 

Det kan finnas skäl att göra en utvikning kring redovisning. Då och då lyfts problematiken med “insamling utanför 90-kontot” och vi anser att genom att centralt administrera en infrastruktur för lokal insamling torde vi kunna komma till rätta med en del av dessa oklarheter. För nytillkomna handlar detta om att försäkra att all insamling i Amnestys namn också ingår i redovisningen kopplat till vårt 90-konto.

 

Alternativ till kontanthantering

Vad finns det då för alternativ till kontantinsamling. I bilaga redovisas de huvudalternativ som sekretariatet identifierat och börjat testa/utvärdera i olika utsträckning. Alternativen är i princip kortbetalning, SMS och mobila plånböcker samt en fakturaliknande lösning som kan användas från mobil webb.

 

Nuläge och slutsatser

Sammantaget innebär ovanstående att:

  • Sekretariatet bedömer möjligheten att skapa en fungerande process för kontantinsamling som liten. (Vi har i praktiken släppt ambitionen att försöka påverka banker eller andra aktörer för att skapa en rationell kontanthantering när alla andra överger den.)

  • Istället koncentrerar insatserna på att bevaka och utvärdera olika sätt att ersätta kontantinsamling.

  • Till dess det finns hållbara alternativ att rekommendera/erbjuda från sekretariatet kommer vi inte att uppmana grupper att sluta med kontantinsamling. (Några grupper har lokalt lyckats etablera en rationell lösning och det är säkerligen självreglerande om man inte har det. Från sekretariatet vill vi inte förringa symbolvärdet i de små gåvorna för en stor sak.)

  • Vi kommer kontinuerligt väga potentialen i gruppernas kontantinsamling mot andra möjligheter som
    t ex aktiv leadsgenerering till fördjupat engagemang (konvertering till medlemskap/aktivism). Vi lyfter redan dessa frågor med aktivister och testar i kampanjer.

 

Fortfarande finns inget enkelt och självklart alternativ till kontantinsamling. En kombination av SMS-betalningar, Swisch och gåvounderlag kanske kan komma att fungera (se bilagan). Beroende på omfattningen av en insamlingsaktivitet, om gruppen även avser sälja något, och hur behoven av redovisning ser ut får avgöra vad man väljer. Men sekretariatet fortsätter följa den snabba utvecklingen, testar och utvärderar. Möjligen finns ett tydligare erbjudande att lansera till grupperna under 2015.














Bilaga - Alternativ till kontantinsamling

 

En översikt av de alternativ till kontantinsamling som sekretariatet identifierat och i olika utsträckning påbörjat test och utvärdering av.

 

  • Kortbetalningar. T ex Izettle erbjuder en kortläsare som sammankopplad med en mobiltelefon ger möjlighet att ta emot kortbetalningar i stort sett överallt. Bl a i Göteborgsdistriktet har detta testats. Generellt kan sägas att hårdvarulösningen är väldigt dyr och svår att implementera i en så utspridd rörelse. Förtroendet från konsumenter/givare är växande men det finns en osäkerhet och ett visst motstånd fortfarande. Möjligheterna till särredovisning för grupper och för olika sammanhang är goda.

  • SMS-betalningar. Kanske den kanal som såg mest lovande ut länge. Efter ett tag infördes dock en reglering som innebar försämringar avseende enkelhet och användbarhet (medan mycket annat, som t ex avgiftsnivåer, förbättrades avsevärt). De större mobiloperatörerna misslyckades nästan helt i sin lansering av den gemensamma tjänsten, Wywallet. Några stora aktörer, som t ex SL, valde att utveckla egna tjänster. (Parallellt påverkas SMS-tjänsterna av s k mobila plånböcker, se nästa punkt, liksom av framväxten av en uppsjö mobila meddelandetjänster.) Amnesty har genom SMS-aktivismen stor erfarenhet av SMS-betalningar, med olika operatörer, men även här är dagens teknik och avtalslösningar inte ideala för att exempelvis följa och spåra enskilda gruppers insamling. En förbättring som dock uppstod efter regleringen är att konsumenten förhållandevis enkelt kan SMS-betala privat även från en tjänstetelefon, genom att ansluta ett privat betalkort till sitt mobilnummer.

  • Appar. Den snabbast växande mobila betalningsformen är appar i smarta telefoner. Snart sagt varje kaffekedja utvecklar en egen lösning för att öka lojalitet och kundinsikt (läs: i detalj kartlägga kundbeteenden) och i vissa fall göra vinster även i transaktionshantering. Några lösningar är mer generella och slåss för närvarande vilt om marknadsandelar. Bankerna visar ett yrvaket intresse sedan de insett att helt nya finansiella institut börjat lägga beslag på delar av värdekedjan. Tekniken varierar, ibland scannar konsumenten en typ av grafisk kod med telefonen, ibland visar en upp motsvarande kod i mobilen som scannas av i kassan. Några lösningar kommunicerar med bluetooth och andra tror att NFC, ett radiochip som redan idag byggs in i flertalet mobilmodeller, kommer att vinna mark. En betalar, checkar in eller låser upp hotellrummet, genom att hålla mobilen nära en sensor. Vid större belopp kanske kompletterat med en pin-kod i mobilen. Amnesty har pågående test med bl a Seqr och Swisch. Den första använder koder, den senare använder själva mobilnumret som en form av kontorepresentation, populär framförallt bland yngre för att låna och återbetala småsummor. Svagheten i alla app-lösningar är att givaren måste ha den aktuella appen installerad och att tjänsterna än så länge är många och väldigt olika. Redovisningen kan med val av appar, olika koder etc, förhållandevis enkelt kopplas till olika grupper och till olika sammanhang. I Swisch är det något mer omständligt.

  • Gåvounderlag (fakturering) från mobil webblösning kringår behovet av appar. Tillsammans med företaget Berazy testar Amnesty en webblösning som innebär automatiskt ifyllande av personuppgifter utifrån personnummer (eller privat registrerat mobilabonnemang), och en omedelbar framställning av ett gåvounderlag. Underlaget är i princip en faktura som vi dock inte betraktar som en fordran utan som en intention till gåva. Underlaget landar omedelbart hos givaren via länk i SMS och/eller i en på förhand angiven mejlbox. Givaren väljer själv hur hen betalar t ex från sin internetbank. Fördelen är att vi får utförliga kontaktuppgifter, nackdelen att intentionen kanske rinner ut i sanden, trots att vi kan skicka (vänliga) påminnelser. Redovisningen är enkel men administrativa kostnader innebär att gåvan för närvarande bör överstiga 50 kr. Ett visst motstånd hos givare att lämna ut personuppgifter finns säkert också. Lösningen är dock intressant som verktyg även för våra värvare. Och vid försäljning av profilprodukter, böcker etc kan vi med enkelhet skicka riktig faktura från samma plattform. Ingen hårdvara eller ens särskilt avancerad mobil behövs.