Strategiska målen, version 2 Underlag till styrelsemöte 30-31 januari 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 23 januari 2013

 

INFORMATIONSUNDERLAG

 

Strategiska målen, version 2

 

Efter att under 2014 samlat in åsikter både inifrån och utifrån Amnesty har vi nu fått version två av de strategiska målen från IS. I detta dokument har vi jämfört de punkter vi lyfte i vårt remissvar med hur dokumentet som nu ligger på vårt bord ser ut. Det är således en jämförandeanalys och en preliminär analys.

 

Det har skett en del förändringar i det nya förslaget. Överlag tycker vi att det har blivit tydligare t.ex. vad gäller att det ska skapas förändringar för människor och inga ytterligare prioriteringar har gjorts utan det mesta verkar finnas kvar. Vi har fått gehör för vissa av våra invändningar andra inte. Vi har i detta underlag försökt sammanställa just detta uppdelat i varje mål för sig. När det gäller dokumentets form har det nya förslaget förenklats och smalnats av såtillvida att intro-texter under vart och ett av de fem målområdena kortats. Generelt sett innehåller det färre och mindre detaljerade “outcomes” som nu sägs beskriva de förändringar vi vill åstadkomma för rättighetsbärare. Hur arbetet ska bedrivas och av vem kommer istället att detaljeras i “Theory of Change” för vart och ett av målen. Dessa strategier är under utarbetning och det är sannolikt där som eventuella förändringar kommer att ske. Om vi ska påverka så är det sannolikt den processen vi ska fokusera på.

 

I detta skede gör vi analysen att det omarbetade dokumentet sannolikt bör uppfattas som att det i allt väsentligt, omfattar allt vårt arbete. Arbetet kommer att broderas ut i Theory of Change-dokumenten men det är inte troligt att helt nya/andra arbetsområden tas upp i dessa. Vi tolkar det även som att man i denna remissrunda kommer ha betydligt mer begränsade möjligheter att få till större förändringar i förslaget. Vi tror därför att det är strategiskt att fokusera på några punkter som vi upplever som mest relevanta och påpeka dessa, dels i nästa remissvar, dels driva dem på ICM. Vi har ännu inte haft en möjlighet att tillsammans med kollegor göra en djupare analys av vad vi tror förslaget skulle få för konsekvenser för den svenska sektionen. Därför kan det vara svårt för styrelsen att i dagsläget ta ett sådant beslut. Vi avser komma med en djupare analys till styrelsens marsmöte. Våra tankar kring en övergripande tidsplan är enligt följande.

 

TIDSPLAN

  • Diskussioner och analyser på sekretariatet febr-mars

Analys av vad förslaget får för konsekvenser för den svenska sektionens arbete och eventuella implikationer för den internationella rörelsen.

  • Theories of change

I det dokumentet kommer utförligare beskrivningar under varje mål i form av Theories of Change. Det är dock oklart när dessa kommer samt hur mycket sektionen kan/bör/ska komma med input på dessa. Oavsett är det en viktigt hållpunkt som kan förändra vår syn på förslaget i sin helhet.

  • Styrelsemöte 14-15 mars

Presentation av analysen av vad förslaget får för konsekvenser för den svenska sektionens arbete.

  • Chairs Assembly och Directors Forum 28-29 mars

Det verkar som att Theories of Change för mål 5 delvis kommer att tas fram under detta möte. IS menar därför att det är viktigt att vi har tagit fram de “targets and strategies” som de efterfrågar. Vi hoppas på förtydligande om vad detta innebär (se cover letter). Vi förstår att det är önskvärt men ser dock att det är  högst tveksamt om vi kan ta fram projiceringar/målsättningar inför framtiden och på så sätt visa vad vi kan bidra med till vår globala rörelsen i ett så tidigt skede av vår egen planering.

  • Årsmöte 8-10 maj

Till årsmötet tror vi att det är strategiskt att presentera ett så färdigt förslag till remissvar som möjligt som årsmötet kan ta ställning till.

  • Maj: Avstämning med styrelsen

  • Färdigställt svar till IS skickas in den 29 maj



DOKUMENTETS FORM OCH SYFTE

 

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

A) Dokumentet är ganska komplicerat med en blandning av strategiskt och operationellt innehåll och borde  renodlas (inga outcomes bör finnas med i dokumentet). Sektionen föreslog att dokumentet snarare bör ge en mer övergripande utblick och beskrivning av vad vi ska ha åstadkommit / var vi ska vara vid periodens slut.

 

B) Förslaget är för smalt om det är tänkt att omfatta allt vårt arbete (utelämnar exempelvis viktiga arbetsområden som dödsstraffet) men är för brett om vi med dokumentet avser att staka ut rörelsens prioriterade arbete för 2016-2019

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Nya förslaget har förenklats och smalnats av såtillvida att introtexter under vart och ett av de 5 målen kortats. Generellt sett färre och mindre detaljerade outcomes som nu sägs beskriva de förändringar vi vill åstadkomma för rättighetsbärare. Hur arbetet ska bedrivas och av vem kommer istället att detaljeras i “Theory of Change” för vart och ett av målen.  

 

B) Kriterier för att bedriva arbete som faller utanför de strategiska målen anges i cover letter och därför bör det omarbetade dokumentet sannolikt uppfattas som att det i allt väsentligt, omfattar allt vårt arbete. Arbetet kommer att broderas ut i Theory of Change-dokumenten men det är inte troligt att helt nya/andra arbetsområden tas upp i dessa. Cover letter förklarar hur vi ska arbeta med dödsstraffet (fokusera detta arbete, se över hur vi kan nå förändring i specifika länder), och tortyr (ingår i arbetet under mål 1-4 i kontexterna HRD:s, diskriminering, kris och ansvarsutkrävande) .



KVINNORS RÄTTIGHETER, GENDER MAINSTREAMING, DISKRIMINERING

 

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

A) Amnestys arbete för kvinnors rättigheter bör stärkas samt att ett jämställdhetsperspektiv bör anläggas på alla områden i förslaget. Arbete med diskriminerade grupper bör inkludera ett genusperspektiv för att fånga dubbel diskriminering/intersektionalitet.

 

B) Sektionen saknar mål kring sexuella och reproduktiva rättigheter.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Enligt nya förslaget är kampen för ökad jämställdhet globalt prioriterad för Amnesty (se mål 2). Arbetet med diskriminerade grupper/individer kommer nationellt och regionalt fokusera på dubbelt diskriminerade samt de som nekas sina ESK-rättigheter.

 

B) Inget särskilt mål eller omnämnande av sexuella och reproduktiva rättigheter finns i nya förslaget.

 

CURRENT AND FUTURE WORK - PLAN FOR EXIT

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

Vi börjar inte från noll utan mycket arbete har påbörjats och måste fullföljas och avslutas. Hur integreras exempelvis kampanjfrågor i vårt löpande, programmatiska arbete? Man vill se ett uthålligt, hållbart arbete på områden som Amnesty investerat betydande resurser i, samt genomtänkta “exit strategier” för globala kampanjer.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

Frågorna besvaras inte. Ett av kriterierna för att få bedriva arbete utanför de strategiska målen (se Cover Letter) är  “ethical exit” från arbete som avbryts pga nya prioriteringar. Även kriteriet om “Response to request” kan vara relevant här, och som innebär att sektionen löpande följer utvecklingen i en viss fråga/ område, som är av vikt för kommunikation och/eller rykte/trovärdighet.



MÅL 1: RECLAIMING FREEDOMS (tidigare Excercising fundamental freedoms)

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

Förslaget bör explicit innefattaarbete mot MR-kränkningar såsom godtyckliga gripanden, påtvingade försvinnanden, tortyr, utomrättsliga avrättningar och för rättvisa rättegångar , dödsstraffarbete samt arbete för samvetsfångar. Individen ska stå i fokus, inte teniken som sådan.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

Introtexten under målet omskrivet, starkare individfokus. Godtyckliga gripanden, påtvingade försvinnanden, tortyr, utomrättsliga avrättningar, rättvisa rättegångar osv omnäms inte specifikt.

Arbetet mot dödsstraff och tortyr omnämns i cover letter (se ovan)



MÅL 2: SECURING EQUAL RIGHTS FOR ALL (tidigare Securing rights for all)

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar * att:

A) Målet är spretigt och saknar en röd tråd. Styrelsen undrar vad den mest strategiska ingången är för Amnestys arbete kring ESK-rättigheter. Oklart också vilken del av rörelsen som ska jobba med marginaliserade grupper/communities.  

 

B) Kvinnor kan inte betraktas som en diskriminerad grupp i paritet med andra diskriminerade grupper och kan därför inte väljas bort när Amnesty beslutar om vilka grupper som vi  framledes ska fokusera på i anti-diskrimineringsarbetet /securing rights for all.

 

C) Sektionen är oroad över det föreslagna projektet om vad ett rättighetsbaserat perspektiv kan tillföra i analysen av hur olika former av ojämlikhet och mänskliga rättigheter på ett djupare plan överlappar makro-ekonomiska frågor såsom skatte- och budgetfrågor . Potentiellt kontroversiellt och kan också komma att ändra Amnestys arbetssätt i en mer lösningsfokuserad kritik av det globala ekonomiska systemet. En sådan förändring av arbetssätt måste behandlas i en demokratisk process, särskiljd från framtagandet av de strategiska målen.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Aningen mer renodlat fokus på diskriminering orsakat av ojämlikhet och exkludering. Fortsatt fokus på arbete att stärka “poor communities” att kunna utkräva sina rättigheter. Kommande Theory of Change ska klargöra vem som gör vad. Processen kring FN:s Sustainable Development Goals identifieras som en viktig möjlighet till påverkan. Fortfarande många outcomes under detta mål.

 

B) Arbete för ökad jämställdhet anges vara en global prioritering. I övrigt sätts regionala /nationella  prioriteringar för övriga områden under mål 2 för att motverka de allvarligaste formerna av diskriminering i varje region. Dubbel diskriminering och identitetsbaserat våld har möjligen tydliggjorts genom en mer uttömmande “lista” av diskrimineringsgrunder.

 

C) Det föreslagna projektet omnämns inte specifikt under mål 2.  Däremot säger man att AI ska undersöka relationen mellan djupare former av ojämlikhet och MR, samt hur korruption, utlandsinvesteringar och “kriget mot droger” inverkar på MR. Inledningsvis anges också att AI kommer att “utveckla sin analys av hur och varför MR-kränkningar sker, koppla orsaker till konsekvenser och problem till lösningar.” Kan uppfattas som att organisationen ska bli alltmer lösningsfokuserad?



MÅL 3: RESPONDING TO CRISIS

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

A) Det finns ett behov av att definiera “kris” då en alltför snäv definition exempelvis riskerar att exkludera många flyktingar. Arbetet för “people on the move” måste innefatta alla de olika typer av situationer som  inte kan betecknas som “kris” men där människor ändå tvingas fly och då den enskilda individens rättigheter riskerar att kränkas; flyktingar som flyr förföljelse internt eller som korsar en gräns, flyktingar som behöver fly vidare och söka skydd i ett land , rätten att söka asyl och få tillgång till en rättssäker asylprocess.

 

B) Vi anser inte att det är strategiskt för Amnesty att prioritera frågan om vidarebosättning  (refugee status determination processes). Istället bör den strategiska planen uttryckligen innefatta “access to asylum and a fair and secure asylum procedure” (där lagliga vägar att söka asyl och immigration detention ingår som en del).

 

C) Balansen mellan trovärdig rapportering och snabbhet

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Ordet “kris” har behållits i rubriken men finns inte längre med i texten under målet utan konflikt och förföljelse används genomgående.  “People on the move” inte längre en sammanhållen “body of work” utan är en del av arbetet kring konflikter. Migranter kan komma att innefattas av arbetet mot diskriminering i vissa regioner (mål 2).

 

B) Ökad vidarebosättning finns med som en av flera outcomes. “Access to asylum and a faior and secure asylum procedure” nämns inte explicit men innefattas möjligen (?) i “improved protection of internally displaced people and refugees by transit and host states…”.  Det outcome som handlar om “implementering av lagar, policys och procedurer för att  förhindra  stängda gränser och andra push-back practices…” kan innefatta lagliga vägar att söka asyl.

 

C) Nya förslaget talar nu om “timely” utredningsarbete och omedelbar exponering av resultaten, Tidigare skrivningar om att öka kapaciteten att svara upp snabbare finns inte kvar.   



MÅL 4: ENSURING ACCOUNTABILITY

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

A) Saknas en röd tråd och många outcomes fokuserar snarare på var vi vill se förändring än vad vi vill uppnå.

 

B) Arbetet kring företags ansvar bör fortsatt inriktas på utvinningsindustrin.

 

C) Förslaget fokuserar på nationell reglering i hemma- och värdstater. Det bör klargöras om AI kommer att lyfta kraven om internationellt bindande regler kring staters extrateritoriella skyldigheter i ett senare skede eller om vi ser nya möjligheter att med framgång driva frågan.

 

D) Vikten av att utreda MR-kränkningar som företag gör sig skyldiga till även om våra krav främst riktas mot stater. “Name and shame”.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Nya förslaget är mer koncist och fokuserar på att stärka human rights governance och ansvarsutkrävande på nationell nivå, samt att stärka regionala och globala MR-maskineriet.

 

B) Anges inte vilken typ av företagsverksamhet som AI avser att fokusera på, men cover letter talar om en mer robust analys av hur företag och andra icke-statliga aktörer begår och underblåser mr-kränkningar.

 

C) Nya förslaget anger såväl nationell reglering som ökat skydd internationellt mot MR-kränkningar som involverar företag.

 

D) Omnämns ej



MÅL 5: MAXIMIZING OUR RESOURCES AND ENGAGEMENT

Svenska sektionen anförde i sitt remissvar att:

A) Helhetsgrepp om aktivismen

Om Amnesty ska fokusera på att skapa en “vibrant movement” ter det sig mycket märkligt att organisatoriska mål avseende aktivism, medlemsskap och interndemokrati lyser med sin frånvaro i förslaget (även om de hanteras i flera andra paralella processer ) Styrelsen ville att dokumentet explicit skulle uttrycka och genomsyras av att Amnesty är en stark gräsrotsorganisation som består av engagerade.

 

B) medlemmarnas roll i den demokratiska strukturen

Svenska sektionen vill också betona vikten av våra enskilda medlemmar och deras roll i våra demokratiska strukturer. Därför finner vi det märkligt att mål 5 inte nämner de demokratiska utmaningar som vi står inför, utan att de istället hänskjuts åt parallella processer (där vi antar att den pågående Governace reform är en). Det finns risker i att organisatoriska reformer inom AI ofta så starkt förordar effektivitet,. Vi vill se en betoning av vikten de demokratiska strukturerna, förankring och deltagande som del i mål fems organisatorisk utblick.

 

C) Amnestyidentitet

För att uppnå en vi-känsla av ett One Amnesty behövs ett strategiskt arbete kring vad det innebär att vara medlem och aktivist. Precis som sektionen lyfte i vårt förra remissvar är det viktigt att AI utvecklar en gemensam "Amnestyidentitet" som bygger på våra kärnvärden (internationell solidaritet, opartiskhet och oberoende) och som genomsyrar vårt arbete på alla nivåer i rörelsen. Vi tror att det skulle vara gynnsamt att lyfta in detta i de strategiska målen. Att specifikt satsa på att stärka denna Amnestyidentitet skapar kraft, lojalitet, trovärdighet och även marknadsvärde.

 

D) Tillväxtmålen i absoluta tal

Vad gäller tillväxtmålen finner vi det underligt, för att inte säga direkt olämpligt, att målsätta andelen medlemmar från globala syd (och i viss mån även andelen ungdomar). Svenska sektionen skulle bäst bidra till den ett sådant mål genom att sluta värva medlemmar. Vi menar att målen bör formuleras i absoluta tal, eller i förändring relativt nuläge och inte i andel av en framtida medlemsbas.

 

E) Integrera fundraising

Svenska sektionen vill understryka att AI ska arbeta med fundraising som en integrerad del av det MR- och kommunikationsarbete vi bedriver, inte som en verksamhet för sig.

 

F) Inte specificera sociala nätverk

Det är även märkligt att låsa fast organisationen vid två sociala nätverk (Facebook och Twitter) vilkas relevans år 2019 på intet sätt kan garanteras. Vår spridning via sociala medier bör givetvis öka, men antal webbesökare och "följare" är väldigt trubbiga mål och vi ser gärna, återigen, att vad vi ska med dessa följare till bör problematiseras.

 

Hur återspeglas sektionens synpunkter i nya förslaget?

A) Det har skett en förändring i det nya förslaget där man har lyft in aktivismen mer explicit. Det har tillkommit 2 outcomes där det ena rör ökad mobilisering och det andra ökad delaktighet (partners, rättighetsbärare och aktivister). Det är lite oklart extakt vad dessa outcomes innebär men precis som i de andra målen är tanken att det ska förtydligas i den “Theory of Change” som ska kopplas till målet.

 

B) Ett av de övergripande målen är att förbättra: “governance arrangements for better democratic participation.” Det finns dock inget konkret mål (outcome) knutet till detta.

 

C) Omnämns ej

 

D) I det nya förslaget har man ändrat tillväxtsiffrorna till relativa tal precis som sektionen föreslagit.

 

E) Ej fått gehör för

 

F) Hela delen om sociala nätverk och digital närvaro har plockats bort. I följebrevet till den nya versionen skriver man: “Based on feedback we received, Goal 5 has also been narrowed to focus specificaqlly on growth” (resources and engagement)