Onlinevalen på årsmötet Underlag till styrelsemöte 30-31 januari 2015

Till: Styrelsen

Från: Sekretariatet

Datum: 23 januari 2015

INFORMATIONSUNDERLAG

Onlinevalen på årsmötet 2015

Bakgrund och lägesbeskrivning

Vid årsmötet 2013 uppdrogs styrelsen att “till årsmötet 2014 återkomma med ett konkret förslag till stadgeändring som möjliggör onlineröstning vid val av sektionens styrelse - och eventuellt även andra förtroendevalda - vid årsmötet 2015”. Vid årsmötet 2014 hade styrelsen kommit fram till att ingen stadgeändring var nödvändig och beslutet som fattades blev således “att införa onlineval av förtroendevalda på årsmötet 2015” samt “att det där efter ska ske en utvärdering av resultatet inför kommande årsmöten”.

Syftet med att införa onlineval var enligt styrelsens förslag att möjliggöra ett ökat deltagande i valen och därmed öka delaktigheten i interndemokratin och stärka förankringen hos medlemmarna. Onlinevalen kommer att förrättas via plattformen VoteIT, som innebär att såväl deltagare på plats på årsmötet som de som deltar i valen på distans, kommer att rösta genom webbverktyget. En så kallad responsiv lösning håller på att byggas så att webbverktyget fungerar även i mobilen, vilket möjliggör ännu mer flexibilitet för de som röstar på distans och för de som deltar på plats.

I de diskussioner styrelsen hade inför att lägga fram förslaget om onlineval till åresmötet 2014 landade styrelsen i ett antal premisser under vilka onlinevalet ska genomföras. Dessa går att utläsa i protokoll från styrelsemötena och i det förslag styrelsen la till årsmötet. De premisser vi utgått ifrån är:

• Syftet är att locka fler deltagare till valen än de som fysiskt närvarar, vilket förutsätter så stor flexibilitet kring tider som möjligt;

• Genomförandet ska i så liten utsträckning som möjligt påverka det sätt som våra årsmöten i övrigt brukar vara utformade på för de fysiskt närvarande;

• I händelse att en inte blir vald till den post en kandiderar till ska praxis, det vill säga möjligheten att kandidera till en annan post, kvarstå;

• Praxis med möjligheten till att nominera efter årsmötets öppnande, genom ett sent nomineringsstopp, ska kvarstå;

• Då årsmötet beslutar om valberedningens riktlinjer kan utformningen inte innebära mer än marginella förändringar för valberedningens sätt att arbeta;

• Både delatagare på plats och distansdelatagare ska rösta online

Utifrån ovanstående premisser har sekretariatet landat i att genomföra valen på följande vis:

Nomineringar

Det är viktigt att tänka på att presentationen av respektive kandidat måste vara tillgänglig för de som inte är på plats fysiskt i Umeå eller följer videoströmmen. Därav går det inte att ha presentation över Skype eller i plenum bara, utan det behöver helst vara skrivna texter eller video upplagda någonstans. Förslagvis länkar vi det från VoteIT, eller har en egen webbsida med kandidater och deras presentationer.

För sent inkomna nomineringar är det både möjligheten att lägga upp en skriftlig presentation i VoteIT samt att ta kreditupplysning på plats som behöver ordnas.

Nytt för i år är även att Svensk Insamlingskontroll vill att vi säkerställer innan valen att både sittande och nya styrelsemedlemmar inte har betalningsanmärkningar. Därav behöver en kreditupplysning tas på samtliga kandidater som accepterar nomineringen, även om de dyker upp sena nomineringar på plats. Sekretariatet ser dock inget problem i detta då det finns möjligheter till snabba kreditupplysningar. Denna utmaning gäller dessutom oavsett om röstningsförfarandet är manuellt eller digitalt.

Valens genomförande

Röstandet till valen kommer att kunna ske parallellt över en tid på 12-24 timmar. Beräkningen av valresultatet (inte omröstningen) behöver däremot vara sekventiell om vi vill värna om möjligheten att ställa upp i flera val.

Det betyder att det i beslutet om mötesordningen kommer behöva ingå ordning på valen. Rent praktiskt betyder det att en person som exempelvis inte blir vald till ledamot ändå kan ställa upp i valet till suppleant, men däremot inte tvärt om.

När resultaten sedan beräknas stängs omröstningarna i den förutbestämda ordningen. Om någon kandidat redan vunnit en plats och inte ska vara med i nästa omröstning plockas kandidaten bort innan nästa omröstning stänger. Inkomna röster hanteras genom att de kandidaterna markeras som ogiltiga och inte tas med i slutberäkningen.

Exempel på val:

1. Alla val är öppna samtidigt, och valdeltagarna kan rösta och rangordna kandidaterna i varje val.

2. Alla val stänger för omröstning samtidigt - möjligheten att rösta försvinner.

3. Först räknas valet av ordförande, Anna vinner.

4. Sedan vinner David kassörsposten.

5. Innan val av ledamöter räknas tas Anna och David bort som giltiga alternativ. Bertil är däremot kvar eftersom han inte blev ordförande.

6. Valet av ledamöter räknas, av de kvarvarande vinner tre stycken.

Ex. Om Shirin vill att Bertil ska bli ordförande, men samtidigt vill försäkra sig om att han är kvar som ledamot i styrelsen i det fall han inte blir vald, kan hon alltså rösta på Bertil både i valet till ordförande och ledamot. Först när valen stängs vet dock Shirin om Bertil blev vald till ordförande, ledamot eller ingetdera.

För- och nackdelar med tillvägagångssättet

Nackdel:

• Det går inte att rösta strategiskt på det helhetsförslag en helst vill se i förhållande till utfallet i någon av de övriga kategorierna, eftersom en måste rösta i alla val samtidigt. Ex. Om Bertil blir vald till ordförande vill Shirin se Ceasar som kassör och Anna, David och Elin som ledamöter, men om däremot Bertil inte skulle bli ordförande, då vill Shirin hellre se David som kassör och Bertil, Frej och Gustav som ledamöter. Den typen av strategiskt tänk är alltså inte möjlig.

Fördel:

• Vi uppfyller alla premisser samtidigt. Den viktigaste fördelen med förslaget är att den löser den problematik som uppstått i och med alla alternativa varianter sekretariatet har gått igenom, nämligen svårigheten att ha alla val öppna samtidigt (vilket är huvudtanken för att locka distansröstare) och samtidigt kunna erbjuda möjligheten till att ställa upp till fler än den position en nominerats till. I de andra lösningarna har dessa båda villkor inneburit ett avsevärt mycket krångligare förfarande både för deltagarna på plats och de på distans.

• Val till samtliga förtroendevalda (Styrelsen, Amnestyfondens styrelse, Granskningskommittén, Valberedningen och revisorer) kan ske samtidigt i och med detta förslag. i enlighet med det senare årsmötesbeslutet från 2014. Värt att notera är dock att det kräver en del arbete från både valberedningen och kandidaterna för att presentera sig själva, t ex genom en filmsnutt som kan läggas upp, för att skapa intresse kring valen och få folk att vilja rösta på distans. Det är en förutsättning för ett lyckat resultat (vilket sannolikt påverkar årsmötets inställning till framtida användande av både onlineval och andra digitala utvecklingsmöjligheter).

Röstmetod

Det finns ett antal röstmetoder tillgängliga men en av de vanligare, Schulze, är den som sekretariatet föreslår. Den innebär att kandidaterna, förutsatt att det finns fler kandidater än platser, rankas av väljarna. (Se bilaga)

De huvudsakliga anledningarna till varför Schulze är en bra metod är:

• Det går att hantera fler förslag än två samtidigt. Att i en majoritetsvalmodell exempelvis sätta ett kryss framför ett av tre alternativ leder till att förslag med mindre stöd kan vinna mot förslag med mer stöd. Schulze löser den problematiken. (Se exemplet på Modernballots.com.)

• Modellen uppfyller många viktiga kriterier för att vara en bra valmodell. Bl.a. majoritetsförlust vilket är viktigt. (http://en.wikipedia.org/wiki/Schulze_method#Satisfied_and_failed_criteria)

• Den finns redan i VoteIT och är beprövad.

• Även om deltagarna inte förstår modellen fullt ut så kommer de rösta rätt. Rankningssystem är intuitiva.

Exempel på Schulze-omröstning från Modernballots.com:

Bilaga: Röstmetoder - Schulze

Eftersom valet av ledamöter innehåller fler än två alternativ går det inte att använda majoritetsval. En digital motsvarighet till kontraproposition är Schulze-modellen, som används av en mängd olika organisationer för digitala val. Den har fördelen att bara en omröstning behövs, jämfört med digital kontraproposition där exempelvis valet av ledamöter sannolikt skulle innebära fler än 100 omröstningar (ungefär: antal kandidater multiplicerat med antalet platser som ska fyllas).

Deltagarna behöver bara ranka kandidaterna så kan ett resultat räknas fram genom att VoteIT gör parvisa jämförelser mellan kandidaterna. Mer djuplodande information: http://en.wikipedia.org/wiki/Schulze_method)

I så fall skulle omröstningarna se ut så här:

• Ordförande och kassör:
  Om 1-2 kandidater - majoritetsval, 3 eller fler - Schulze med en vinnare.

• Ledamöter, både ordinarie och fyllnadsval:
  Schulze med x antal vinnare. Deltagarna rangordnar kandidaterna.

• Suppleanter:
  Schulze PR med rankning. Resultatet blir en numrerad lista utifrån deltagarnas preferenser. Personen på plats 1 blir alltså förste suppleant.