Uppföljning av förslag från demokratiutredningen Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2012

Till: Styrelsen
Från: Strategigrupp 1
Datum: 30 november 2012


Uppföljning av förslag från demokratiutredningen

Bakgrund
Under styrelsens möte i juni diskuterades demokratiutredningens förslag samt hur dessa förslag skulle hanterats. Strategigrupp 1 (SG1) gavs i uppdrag att till septembermötet ta fram ett processförslag på fortsatt behandling av demokratiutredningens rapport utifrån förd diskussion.

Styrelsen ansåg vid september mötet att demokratiutredningen innehåller ett antal förslag som styrelsen bör föra en principiell diskussion runt.

Dessa var:
- att göra årsmötet mer tillgängligt på nätet
- frågan om val av styrelsen online
- att göra styrelsen mer tillgänglig på nätet

Detta underlag behandlar, i enlighet med tidigare beslut, frågan om att göra årsmötet mer tillgängligt på nätet, samt frågan om val av styrelsen online. Syftet är att identifiera de principiella frågor styrelsen har att ta ställning till för att föra beredningen vidare.


Årsmötet mer tillgängligt på nätet

Demokratiutredningen presenterar ett antal förslag som syftar till att göra årsmötet mer tillgängligt via nätet. Syftet är att öka delaktigheten och involvera fler medlemmar.

Utredningen presenterar ett antal förslag som styrelsen ej ännu behandlat och bör ta ställning till.

- Utredningen föreslår att sektionen bör skapa ett diskussionsforum som gör det möjligt att innan mötet diskutera motioner och förslag online. Dessa diskussioner sammanfattas sedan och presenteras i beredningsgrupperna på årsmötet. Utredningen menar att detta öppnar upp för medlemmar som annars inte har möjlighet att ta sig till årsmötet att vara med och göra sin röst hörd. Att låta diskussionen ligga öppet bidrar också till att fler har möjlighet att ta del av vad som sägs och kan bilda sig mer välgrundade uppfattningar i de aktuella frågorna.
- Sända live både från beredningsgrupperna och plenidiskussioner över webben.

- att öppna upp för flera beslut över webben, alternativt möjlighet att låta deltagare som följer mötet online vara med i diskussioner och omröstningar.

Gällande att sända live från årsmötet har detta sedan två år tillbaka testats men då endast under plenumsessionerna. Styrelsen har också tidigare - § 125, Styrelsens februarimöte 2011- diskuterat frågan om live sändning av årsmötet. Transparens och delaktighet lyftes då fram som argument för livesänding som motargument lyftets argument att det skulle kunna ha en hämnande effekt på debatten. Hänsyn till enskilda individers integritet och behov av anonymitet lyftets även fram som motargument.

Beslut från februari 2011:
“att följande KAN livesändas:

- Inledning, anföranden, Amnestyåret, förberedelser och samkväm med nominerade (dvs i princip hela fredagen).
- Seminarier som i huvudsak fungerar som anföranden, val. (Vi bör inte livesända seminarier som i första hand bygger på aktivt deltagande.)
-Avslutning

och;

att följande INTE kan livesändas:

- beredningsgrupper (lördagen)
- besluten (söndagen)
- seminarier som bygger på aktivt deltagande (dvs ett demokratiseminarium som styrelsen håller i, ex.vis, bör inte livesändas)
-Självklart kan vi inte heller sända "korridorshäng", middagen eller festen live om inte det handlar om speciella snuttar där deltagarna gett sitt medgivande först.”

Styrelsen har redan börjat verka för att skapa ett diskussionsforum som kan användas i samband med årsmötet. Inom ramen för medlemsforumet (öppet beslut § 85 Styrelsens kommunikation med medlemmarna) kommer de medlemmar som skaffar sig åtkomst till forumet kunna diskutera kommande årsmöte. Detta gör att medlemmarna kommer att kunna diskutera motioner och förslag online, det är rimligt att tror att detta kommer öka medlemmarnas deltagande i årsmötet.

Den principiella diskussionen måste föregå diskussionen om tekniska lösningar och hinder.

Principiella frågor kring att göra årsmötet mer tillgängligt på nätet

Diskussionsforumets/medlemsforumets relation till årsmötet:
- Hur ska årsmötet förhålla sig till diskussioner som föregår årsmötets beredning av motioner? Bör dessa diskussioner på ett systematiskt sätt delges årsmötet?

Livesändning från beredningsgrupperna och plenuidiskussioner över webben:

- Styrelsen har tidigare varit relativ restriktiva med webbsändningar från årsmötet och inte sänt inifrån berededningsgrupperna eller seminarierna. En anledning till detta har varit att skydda deltagarnas anonymitet. Hur avväger styrelsen strävan att öka delaktigheten via webben mot enskilda deltagares önskan om anonymitet/behov av skydd? Finns det skäl att ompröva tidigare beslut med anledning av demokratiutredningen resultat?

- Kan ökad livesändning riskera hämma diskussionen på plats och därmed få motsatt effekt för deltagandet stort?
- Hur ska styrelsen förhålla sig till utökad livesändning i det fall styrelsen även beslutar om att fortsätta med påverkanstorg som beredningsform?

(Finns nog fler frågor/för- nackdelar man kan lista här, kan vara bra idé att gå tillbaka till gamla diskussionen om livesändning från nov samt feb- eller marsmötet 2011. /Hannah)
Beslut via webben:

- Ser styrelsen något principiellt hinder mot ett fullvärdigt deltagande på årsmötet via webben? Ett fullvärdigt deltagande skulle förutsätta att medlemmar kan delta i diskussioner och omröstningar utan att fysiskt vara närvarande


Val av styrelsen online
En av de rekommendationer som ges i demokratiutredningen är följande:

"Styrelsen bör vidare utreda möjligheterna att genomföra val av styrelse online med resultatet att styrelsen för sektionen väljs av betydligt fler medlemmar och därmed har större legitimitet och tydligare mandat."

Uppfattningen grundar sig inte i ett missnöje med det sätt på vilket styrelsen väljs idag eller på en uppfattning om att styrelsen idag anses ha bristande legitimitet eller ett otydligt mandat. Rekommendationen får snarare ses som ett försök att ytterligare stärka styrelsens legitimitet samt utveckla interndemokratin inom sektionen.

Styrelsen har vid tidigare tillfälle (november 2010) på sekretariatets initiativ diskuterat möjligheten till en digital valprocedur. Dåvarande styrelsen hänsköt senare frågan till demokratiutreningen.

SG1 ser positivt på förslaget att utreda förutsättningarna för onlineval.

Några argument som talar för initiativet:

    Onlineval av styrelsen skulle möjliggöra för betydligt fler medlemmar att utöva sitt demokratiska inflytande. Vi ser detta som en förstärkning av den interna demokratin.
    Om medlemmarna ges möjlighet att aktivera sig genom att välja styrelse kan det möjligen också smitta av sig och leda till ökat deltagande också på andra sätt.
    De valda styrelseledamöterna skulle möjligen känna att de fått ett tydligare mandat och ökad legitimitet.
    Amnesty skulle kunna visa att vi ligger i framkant bland enskilda organisationer när det gäller att utveckla interndemokratin vilket är positivt för vårt renommé.
Några argument som talar emot initiativet:
    Det finns inget missnöje med nuvarande ordning. Varför lägga tid och resurser på att ”reparera det som inte är trasigt”?
    Aktivister, valberedning och styrelse riskerar att få sämre kontroll över vilka som blir valda.
    Det är rimligt att anta att väljarna i ett onlineval är något sämre informerade om kandidaterna och konsekvenserna av sitt val, än de väljare som deltar på ett årsmöte.
    Möjligen kan intresset för att delta på årsmötet minska.

Nedan diskuteras ett antal relevanta aspekter av denna fråga.

Onlineval till vilka församlingar?
Demokratiutredningen nämner endast val till sektionens styrelse, men SG1 ser inga inga principiella skäl till varför inte även Fondstyrelsen, granskningskommitten, valberedningen och revisorerna ska tas med i diskussionen. Dock tycker vi det är högst rimligt att i första hand koncentrera diskussionen till sektionsstyrelsen, i stället för en ”big bang” där alla val reformeras samtidigt.

En ytterligare fråga är om hela styrelsen ska väljas online eller om man – åtminstone i ett första steg – skulle kunna införa onlineval till posten som ordförande. Vi tror dock att det är mest rimligt att se styrelsen som en helhet och låta hela styrelsen väljas enligt samma metod. Från den enskilde medlemmens sida (som inte deltar på årsmötet) kan det också upplevas som konstigt och inkonsekvent att få delta i valet av ordförande men inte av övriga ledamöter.

Vilka är röstberättigade?
Det är rimligt att de som enligt stadgarna har rätt att närvara vid årsmöten också skulle räknas som röstberättigade vid ett onlineval.

h Varje medlem av sektionen har rätt att närvara vid årsmöte och extra medlemsmöte förutsatt att medlemmen innan anmälningstiden till mötet gått ut har erlagt medlemsavgift för innevarande eller föregående år.” § 9.2 Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International

Valberedningens roll?
SG1 menar att valberedningen vid onlineval i huvudsak skulle kunna fungera som idag. För att onlineval ska vara meningsfullt bör det dock finnas alternativa kandidater och inte bara en uppsättning styrelsekandidater.

Valberedningen skulle kunna ha som uppgift att ansvara för presentationen av kandidaterna samt även vara ansvarig för onlinediskussionen om de olika kandidaterna och deras idéer och visioner inför själva valet.

En av valberedningens ytterligare uppgifter skulle kunna vara att fungera som ”valmyndighet” och därmed vara högst ansvarig för valens genomförande, men med stöd från sekretariatet naturligtvis. Om det bedöms bli för betungande för valberedningen kan sekretariatet ta ansvar för valens genomförande.

Granskningskommittén skulle i båda fallen kunna fungera som ”valobservatör”.

Vilket valsystem?
En rad frågor måste naturligtvis diskuteras och besvaras innan ett onlineval kan prövas.

Man kan t ex tänka sig en variant där onlinevalet endast är rådgivande och snarast fungerar som ett provval och att årsmötet har kvar samma formella makt över styrelsevalet som idag. SG1 förordar dock att ett eventuellt onlineval, om det ska vara meningsfullt, blir beslutande. En kompromissvariant skulle kunna vara att årsmötet måste bekräfta onlinevalets resultat innan det ska bli giltigt och att årsmötet därmed får någon slags vetorätt. SG1 förordar inte denna modell.

Man kan tänka sig att själva onlinevalet fungerar som en möjlighet till förtidsröstning och därmed endast utgör ett komplement till valet på årsmötet. De som vill delta i valet men inte avser delta på årsmötet skulle därmed kunna utnyttja onlinevalet. Onlinerösterna räknas sedan samman med de röster som avläggs på årsmötet. Ingen otänkbar variant enligt SG1.

Man kan laborera med olika beslutsmässighetsnivåer, som skulle garantera att en viss andel medlemmar deltar i onlinevalet för att detta ska vara giltigt. SG1 är skeptisk till sådana begränsningar.

Det skulle gå att använda onlineval som ett sätt att välja representanter som sedan i sin tur – lämpligen på årsmötet – väljer styrelse. Detta skulle i så fall bli ett mellanting mellan nuvarande valsystem och direktval online. Modellen skulle möjligen kunna liknas vid ett onlineval av elektorer, liknande de i presidentvalen i USA. SG1 förordar inte denna modell.

Teknik och kostnad
SG1 har i huvudsak begränsat sig till att diskutera principfrågan och ännu inte analyserat de tekniska möjligheterna eller kostnaden. Vi tror dock att tekniken finns och att kostnaden ska vara överkomlig.

Erfarenheter
I demokratiutredningens rapport nämns några organisationer som på olika sätt använder sig av onlineval,
t ex Svenska Turistföreningen och spelföreningen Sverok. Det mest relevanta exemplet att studera är möjligen AI i Australien. I rapporten sägs:

h Den australiska sektionen – som har representativ demokrati – har nyligen fattat beslut om att framöver välja sin styrelse via onlineomröstning som är öppen för alla medlemmar i sektionen.”

(SG1 har inte funnit någon information om detta på AIA:s hemsida.)

Stadgefrågor
I sektionens stadgar sägs bland annat följande:

h Ordförande och kassör väljs särskilt av årsmötet för en tid av två år med val av ordförande ena året och kassör andra året. Sex ledamöter väljs av årsmötet för en tid av två år med val av halva antalet ena året och halva antalet andra året. Två suppleanter väljs av årsmötet för en tid av ett år. ”

En stadgeändring skulle således behövas för att möjliggöra onlineval av styrelsen, även om det bara är under en försöksperiod.

Core Standards
I utkastet till Core Standards sägs att:

“The board is elected by the membership through free, fair and transparent election processes that encourage relevant skills and experience among board members with locally appropriate diversity and gender balance.”

Enligt nuvarande skrivning är det alltså fullt möjligt att välja styrelsen online.

Förslag till beslut

att uppdra åt …… att utreda frågan vidare med syfte att utforma ett konkret förslag till hur ett försök med onlineval skulle kunna genomföras.