Protokoll decembermötet 2012 Protokoll från 1-2 december 2012

PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 8-9 DECEMBER 2012
SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

Tid: 8-9 december 2012
Plats: Sekretariatet i Stockholm
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Maria Eklund
Justerare: Pär Sköld

Närvarande

Ledamöter
Karin Armgren
Maria Eklund
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Kristina Lindquist
Elisabeth Löfgren (§ 90-104, 106-108)
Natasja Persson
Pär Sköld
Tora Törnquist
Maja Åberg

Sekretariatet
Katarina Bergehed (§ 99-104)
Lise Bergh
Annica Blidegård (§ 99-104)
Andrea Bodekull (§ 107-108)
Elisabet Dunder (§ 100-104)
Dan Grundin (§ 99-104)
Hannah Laustiola
Viriginia Matamaros Alas (§ 107-108)
Gunilla Odin (§ 107-108)
Sara Ångström (§ 99-104)

Övriga
Bodil Hansson, Amnestyfonden (§ 107-108)
Lisa Dahl, Amnestyfonden (§ 107-108)
Ernesto Katzenstein, Amnestyfonden (§ 107-108)


Frånvarande

Andreas Bokerud
Michael Falk


§ 90 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Maria Eklund.

Beslut

att utse Pär Sköld till justerare.


§ 91 Fastställande av dagordningen

Punkt 2.5 stryks eftersom Amnestyfonden kommer närvara vid en annan punkt på dagordningen. Punkt 7 och 8 kommer att slås ihop. Som övrig fråga läggs IT-rapporten som lämnats av sekretariatet i forum.

Beslut

att fastställa dagordningen med nämnda förändringar.


§ 92 Protokoll från möte med sektionens styrelse 27-28 oktober 2012

Beslut

att lägga protokollet från oktobermötet till handlingarna.


§ 93 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.


§ 94 Utvärdering av styrelsemötet 27-28 oktober 2012

Sofia Halth går igenom styrelsens utvärdering av oktobermötet. Då det endast var tre svarande diskuteras om värdet av utvärderingen så som den nu är utformad bör gås igenom vid den årliga utvärderingen av styrelsens år för att utröna eventuella förändringsbehov.


§ 95 Rapport om per capsulambeslut

Följande beslut har fattats per capsulam sedan styrelsens senaste möte:

2 november

Beslut

att uppdragsgruppen om styrelsens kärnuppgifter och arbetsbörda tillsätts med Hanna Roberts, Ida Burlin, Gustaf Löfgren och Lena Eriksson.


§ 96 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh berättar att 700 personer har värvats till det så kallade Rapid response-nätverket som ska stoppa tvångsvräkningar. Annat värt att uppmärksamma är att Amnestybutiken på nätet går mycket bra, nya Nudie jeans t-shirts har också börjat säljas och Amnesty får en stor del av intäkterna för dessa. På Aktivistseminariet genomfördes en manifestation mot mödradödlighet som en grupp i Sverige hade arbetat med tillsammans med en grupp från Amnestysektionen i Sierra Leone. Kampanjen Skriv för frihet går mycket bra med 90 grupper anmälda på fler än 50 orter. Aktiviteter har samordnats med givarbrev och andra aktiviteter på fundraisingsidan vilket gör kampanjen till ett bra exempel på en integrerad kampanj. Hon konstaterar även att telemarketing bytt namn till telephone fundraising, eller i kortform telefundraising (TF), då det namnet passar bättre för att beskriva verksamheten.


§ 97 Rapport från styrelsemedlemmar

Ledamöterna redogör för vad de gjort sedan senaste styrelsemötet.


§ 98 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)

Lisbeth Kohls meddelar att det inte finns något att rapportera från AIK då inga nya underlag funnits för dem att jobba med.


§ 99 Revidering av verksamhetsplan 2012-2013

Lise Bergh berättar att de revideringar som gjorts är relativt små, de mer övergripande förändringarna kommer ske i arbetet med att ta fram 2015-16 års plan. Styrelsen ges möjlighet att ställa frågor.

Lisbeth Kohls noterar att det är få resultatmål inom portföljen Dödsstraffet men att en del mål som rör dödsstraffet återfinns under den nya portföljen Försvara individers rättigheter. Hon föreslår att en hänvisning görs till den portföljen i dödsstraffsportföljen. Sekretariatet uppger att det skett en uppgradering av dödsstraffsarbetet i och med de mål som finns i den nya portföljen.

Tora Törnquist lyfter upp det uppdrag som sekretariatet fick som en följd av grupputredningens förslag angående att öka aktivismen på så kallade vita fläckar, i planen resursmål E4,1.3.2. Trots de argument sekretariatet framförde sist frågan diskuterades om varför målet var svårt att kvantifiera, upplever hon nuvarande målsättning - att bilda minst två nya grupper på två skilda orter där det inte finns verksamhet sedan tidigare - som lågt satt.

Sekretariatet menar att målet är realistiskt och inte för lågt satt då arbetet är mycket resurskrävande och sekretariatet genomför aktiviteterna utan att tillsätta extra resurser. Det är viktigt att sätta uppnåbara och långsiktigt hållbara mål. Detta är speciellt angeläget i förhållande till nya grupper eftersom sekretariatet då måste försäkra sig om att grupperna också får det stöd de behöver efter det att de startats upp, så att de finns kvar över tid. Karin Armgren tillägger att frågan om aktivism på vita fläckar är viktig men konstaterar samtidigt att planen bara gäller ett år och att målet därför är tillfredsställande för närvarande trots att det är relativt lågt satt.

Maria Eklund lyfter frågan om resursmål A4, delmål 1, som anger att minst 30% av intäkterna ska gå till den internationella rörelsen 2016. Hon påpekar att det är stor skillnad mellan Svenska Amnesty 2016, där målet kan tolkas som 35%, och målet i planen. Enligt hennes beräkningar borde sektionen kunna öka ambitionen i planen genom att inkludera det som skänks till IS via exempelvis specialprojekt så som bidraget från Postkodlotteriet (PKL).

Lise Bergh förklarar att sektionen fått en lägre IS-avgift på grund av de höga frivilliga bidrag vi har gett. Om sektionen skulle ge mindre i frivilliga bidrag (AVC) skulle vi istället få en högre avgift. Risken med att räkna in tillfälliga projektpengar, är att vi kan tvingas sänka procentsatsen för våra bidrag till den internationella rörelsen i kommande tvåårsplaner om vi inte får mer pengar för samma eller nya projekt. Då kan de se ut som att ambitionen minskar istället för att öka. Hon meddelar vidare att förslaget skulle få stora konsekvenser för den svenska sektionen som då skulle tvingas dra ner på verksamheten med närmare 3 mkr.

En lösning på hur styrelsen kan markera att ambitionen fortfarande är i linje med det som årsmötet beslutat genom Svenska Amnesty 2016 diskuteras. Lisbeth Kohls föreslår en kompromiss genom att det skrivs in en not i delmålet som förklarar att summan är ”exklusive specialprojekt”. Hon får stöd av övriga styrelsen.

Tora Törnquist frågar angående portföljen om individers rättigheter om ungdomsgrupperna är inräknade i det arbete som beskrivs. Katarina Bergehed förklarar att u-grupperna inte är inräknade i arbetet med individfall då det är ett långsiktigt arbete och det tidigare har bedömts att u-grupperna inte är lämpade för det på grund av för stor omsättning av medlemmar. Däremot finns det numer större utrymme för reaktivt arbete för u-grupperna på så kallade profilfall som får stor uppmärksamhet, som exempelvis Troy Davis, men även genom blixtaktioner. Den typen av individfallsarbete tror sekretariatet är bättre lämpat för u-grupperna som är bra på snabb mobilisering. Tora Törnquist föreslår dock att sekretariat när de återkommer med förslag på hur arbetet för enskilda kan stärkas generellt även tittar på hur u-grupperna tydligare kan inkluderas i det arbetet.

Beslut

att anta den reviderade verksamhetsplanen för 2013,

att uppdra till sekretariatet att göra eventuella språkliga revideringar av planens innehåll innan den kommuniceras ut i sektionen.


§ 100 Ekonomisk rapport tredje kvartalet 2012

Annica Blidegård föredrar. Utfallet av intäkter för perioden januari-september uppgår till 74% av prognosen, vilket gör att sektionen ligger bra i fas. På kostnadssidan uppgår utfallet till 60% av prognosen, det är ett väldigt lågt utfall, men de disponibla delarna på 12,3 mkr är inte beslutade och därmed inte kostnadsförda.


§ 101 Beslut om disponibla delar 2012

Elisabet Dunder föredrar. Den disponibla delen utgör bidrag till den internationella rörelsen, så kallad AVC, Additional Voluntary Contribution, som i år delats upp i två delar, en på 5,3 mkr baserat på en rekommendation från IEC, och den andra på 7 mkr, som ett ytterligare frivilligt bidrag. Totalt omfattar det frivilliga bidraget till IS 12,3 mkr.

Beslut

att den disponibla del avseende frivilligt bidrag 2012 till den internationella rörelsen på totalt 12,3 mkr antas enligt sekretariatets förslag.


§ 102 Överskottet 2012

Elisabet Dunder förklarar att detta är första året sedan den ekonomiska rapporteringscykeln gick över från tertial till kvartal. Sekretariatet vill invänta intäktssiffrorna för november för att kunna göra en preliminär helårsprognos. När det är klart föreslår sekretariatet att styrelsen skänker ett ytterligare frivilligt bidrag till IS för att nå upp till bestämmelserna om ändamålskostnader satta av Svensk Insamlingskontroll.

Kassör Maria Eklund föreslår att det i beslutet står att sektionen förutom att nå upp till nyckeltalen från Svensk Insamlingskontroll även ska nå målet om att 35% av intäkterna ska gå till IS, så som det är fastslaget i Svenska Amnesty 2016.

Diskussion om förslaget uppstår och det råder viss osäkerhet kring vad konsekvensen av det skulle bli. Sekretariatet förklarar att det i nuläget är svårt att ge besked om en exakt siffra för både intäkter och överskott eftersom resultatet för året inte blir klart förrän en bra bit in på nästa år. Sekretariatet måste även meddela IS summan för bidraget före årsslutet. Vidare är nuvarande förslag på lydelse för beslutet ett sätt att undvika ett minusresultat. Om styrelsen vill säkra att eventuellt ytterligare överskott efter att bokslut gjorts går till IS, måste det beslutet avse 2013. Styrelsen kan däremot när som helst under året besluta att skänka delar av, eller hela överreserven, till IS om de så önskar.

Styrelsen kommer överens om att, likt i beslutet om överskottet från förra året, lägga till orden ”med marginal” istället, för att markera att sektionen inte enbart strävar efter att uppnå nyckeltalen från Svensk Insamlingskontroll, utan gärna överträffa dem om möjligt.

Beslut

att sektionen 2012 ger ett ovillkorat extra frivilligt bidrag till den internationella rörelsen. Storleken på detta bidrag ska vara sådan att sektionen uppnår Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal avseende ändamålskostnader, med marginal.


§ 103 Förslag till budget 2013

Annica Blidegård föredrar förslaget till budget 2013. Intäktsprognosen ligger på 101 mkr, en 8% ökning mot tidigare prognoser som beror på de den stora summa pengar sektionen fått för ett specialprojekt av PKL samt samarbetet med Nudie Jeans, där nya t-shirts nu säljs till förmån för Amnesty. Även utan PKL-projektet blir tillväxten god på 6 %.

På kostnadssidan ligger fundraising i nivå med årets prognos, medan kostnaderna för MR-arbetet ökar på grund av påslag på olika kampanjer, liksom de gemensamma kostnaderna har ökat för framtagandet av CRM-systemet, men också för årsmötet samt på grund av att det är ICM-år. På området Transaktioner inom rörelsen, återfinns IS-avgiften och de frivilliga extra bidragen, AVC.

Prognosen för Svensk Insamlingskontrolls nyckeltal är 78% för ändamålskostnader och 22% för insamlings- och administrationskostnader. Utgående reserv 2013 ligger på 25,3 mkr och överreserven på 4,3 mkr.

Diskussion följer kring den fråga som varit uppe i styrelsen ett flertal gånger angående riskerna med att sektionen inte redovisar hur de pengar som skänks till IS används, vilket ligger i linje med de krav som Svensk Insamlingskontroll ställer. Bidragen till IS betraktas helt och hållet som ändamålskostnader. Ur ett mediaperspektiv är det trots det oroande att inte kunna redogöra för hur dessa pengar används. Styrelsen konstaterar att dialog med IS behövs kring detta samt att det behövs beredskap för att möta eventuella förändrade krav från Svensk Insamlingskontroll, något som i dagsläget dock inte är aktuellt. Sekretariatet hävdar dock att vi kan vänta oss indikationer på ett tidigt stadium i det fall reglerna för hur pengar i andra led används skulle komma att ändras, eftersom det skulle påverka hela frivilligbranschen.

En annan fråga som styrelsen lyfter är terminologin i Cocoa där det kan se ut som om Amnesty ägnar mindre resurser åt det som faktiskt är vårt huvudsakliga uppdrag, MR-arbetet, medan andra områden sammantaget ser ut att få mycket mer stöd. Sekretariatet håller med om att det är en riskfråga framför allt hur detta kommuniceras ut och konstaterar samtidigt att svenska sektionen måste redovisa efter Svensk Insamlingskontrolls regler vilket medför delvis andra definitioner. Det är enbart i våra egna resultatrapporter och budgetförslag som vi använder oss av den internationella terminologin i Cocoa. Ett förslag från styrelsen är att tillsvidare införa en ordlista med översättningar av de engelska begrepp som används för att underlätta förståelsen av budgeten och minska risken för missförstånd.

Beslut

att anta den av sekretariatet föreslagna budgeten för 2013 i sin helhet.


§ 104 Prognos intäkter 2014-2018

Den långsiktiga intäktsprognosen för perioden 2014-18 utgår från förslaget till budget 2013 och är en förenklad modell för att uppskatta tillväxten över en femårsperiod. Det är rimligt att vänta sig en nivå på 5% tillväxt årligen gällande intäkterna och att kostnaderna ökar med 4% årligen för fundraising, 3% på MR-området och på det som kallas organisational support. Bidraget till IS ökar successivt med en procentenhet per år under perioden och landar på 38% 2018.


§ 105 Uppföljning av ICM-beslut 21 och 22

Maria Eklund föredrar förslaget från strategigrupp 3 i tre delar gällande ersättningsmöjligheter och hur dessa redovisas. Bakgrunden är beslut 21 och 22 från ICM 2011 som rörde samma områden gällande den internationella styrelsen (IEC).

Första delen handlar om att ledamöter bör kunna få ersättning för kostnader för barnomsorg i samband med exempelvis styrelsemöten. Lise Bergh förklarar att ersättning för detta innebär att avtalsenlig lön måste betalas ut, kontanter kan inte accepteras, inte heller att anlita minderåriga eller familjemedlemmar. Detta kan göra det svårhanterligt framför allt för den som söker ersättning. Framgår dessa och andra kriterier tydligt i riktlinjerna har dock sekretariatet inga övriga invändningar.

Många i styrelsen anser att det är en viktig principfråga att möjligheten ges och konstaterar att det lämpligast införs i dokumentet Kostnadsersättning för förtroendevalda. Styrelsen lämnar åt sekretariatet att utforma ersättningsprincipen på ett sådant sätt att begränsningarna respekteras.

Den andra frågan handlar om huruvida beloppsgränsen i ersättningsnivån för förlorad arbetsinkomst i samband med styrelsemöten bör höjas från nuvarande maximala 3% av ett prisbasbelopp per dag. Majoriteten av ledamöterna uttrycker ingen stark åsikt i frågan men ett par ledamöter menar att det är viktigt att beloppsgränsen höjs något för att ligga mer i linje med de löner som finns i samhället idag och därmed försäkra sig om att ingen förlorar inkomst på grund av sitt förtroendeuppdrag.

Frågor kring hur detta ska ses i förhållande till arvodering samt arbetsbörda för styrelseledamöterna och ordförande lyfts. Någon poängterar att det med en höjd nivå kan komma att bli mycket olika vad ledamöterna får ut beroende på vad de har i lön, om de är arbetslösa, studenter osv. och att arvodering i sådant fall kanske vore att föredra så att allas arbete värderas lika. De som är för en höjd beloppsgräns framhåller dock att detta inte är att likställa med arvodering då det rör sig om undantagsfall och snarare handlar om att inte få ett inkomstbortfall.

Det konstateras att den pågående utredningen av styrelsens arbetsbörda och uppgifter eventuellt kommer att beröra frågan om arvodering och att det därmed kan finnas skäl att återkomma till frågan längre fram, i samband med att utredningen presenteras.

Tredje området i underlaget gäller redovisningen av ersättningsnivåer. I ICM-beslutet listas en rad olika typer av ersättningar till IEC och lönerna på IS bör redovisas. Sekretariatet påminner om att då frågan var uppe i styrelsen sist diskuterades vad IEC avsåg med att rapportera årligen, då det inte framgår om det ska rapporteras internt eller externt. Det kan sålunda avse årsredovisningen, hemsidan, medlemssidorna eller bara till styrelsen i en intern rapport.

Då styrelsen inte har tid att diskutera igenom samtliga förslag till hur transparensen kring ersättnings- och lönenivåer kan redovisas bättre inom svenska sektionen, ombeds sekretariatet ta fram ett nytt underlag kring denna punkt där det framgår hur implementeringen av förslagen i beslutet från ICM skulle kunna se ut i den svenska sektionen.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att i riktlinjerna ”Kostnadsersättning för förtroendevalda” införa möjligheten att begära ersättning för rimliga kostnader för barnomsorg i samband med förtroendeuppdraget,

att återkomma till frågan om gränsen för ersättning för förlorad arbetsinkomst senast i samband med att rapporten från uppdragsgruppen om styrelsens arbetsbörda och uppgifter ska upp i styrelsen.

att uppdra åt sekretariat att ta fram ett förslag på hur det skulle se ut om ICM-beslut 22:2011 implementeras i den svenska sektionen, i enlighet med underlaget från decembermötet, till februarimötet 2013.


§ 106 Uppföljning av demokratiutredningen

-Val av styrelse online

Pär Sköld presenterar förslaget från strategigrupp 3 (SG3) om att införa onlineval av i första hand sektionsstyrelsen och så småningom kanske alla förtroendevalda. Omfattande diskussion följer om förväntade fördelar respektive nackdelar med att införa onlineval av styrelsen. Delade meningar råder mellan de som anser att val online skulle höja valdeltagander och samtidigt öka konkurrensen mellan kandidater vilket skulle vitalisera demokratin; och de som anser att det skulle skapa en situation där personvalskamapanjer skulle bli vanligt förekommande, vilket skulle öka risken för personangrepp och att de som känner flest i rörelsen också får flest röster.

I slutänden konstateras att djupare analys behövs för att kunna fatta ett välgrundat beslut. Styrelsen kommer överens om att en kortare utredning av just denna aspekt av demokratiutredningens förslag bör genomföras och framför allt belysa sådant som risker och vinster för demokratin samt jämförelser med hur andra organisationer som har onlineval genomfört detta rent praktiskt.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att återkomma i styrelseforum med förslag på uppdrag och direktiv till en uppdragsgrupp som undersöker onlineval av förtroendevalda senast i januari, inklusive förslag på uppdragsgrupp,

att återkomma till februarimötet vad gäller frågan om att göra årsmötet mer tillgängligt på nätet.


§ 107 Avstämning med Amnestyfonden [Gemensam punkt med Amnestyfondens styrelse]

Ordförande för Amnestyfonden (Fonden) Ernesto Katzenstein får ordet och presenterar de närvarande ledamöterna, något decimerade till antalet, och ger därefter en presentation om Fondens arbete följt av frågor från styrelsen.


§ 108 Amnestys globala utvecklingsprocesser - Global Transition Programme

Lise Bergh redogör för bakgrunden till den globala förändringsprocess som pågår och går under namnet Global Transition Programme (GTP). GTP består av tre delar, dels den process som kallas Moving Closer to the Ground, dels genomförandet av BRICS-strategin (avseende länderna Brasilien, Indien, Ryssland, Kina, Sydafrika) samt dels en strukturell omorganisering på IS i syfte att bli bättre på att integrera vår verksamhet, exempelvis på områdena kommunikation och kampanj. Visionen är att skapa ett Amnesty som är en verkligt global rörelse för MR, med målet att fyrdubbla Amnestys påverkan till 2020 genom att öka kvantiteten, kvaliteten och relevansen i vårt påverkansarbete.

Amnestyfonden som deltar vid denna del av punkten får inleda diskussion med sina frågor. Ernesto Katzenstein menar att det inte är svårt att ställa sig bakom den s k Blueprinten (styrdokumentet för hela processen) men förklarar att det finns fyra punkter som Fonden oroar sig över:

- För det första oklarheter kring programmet som sådant, där många frågor inte alls berörs eller besvaras. Framför allt menar Fonden att det i de flesta dokument trycks på ett förändringsbehov, men att det är otydligt vilket problemet egentligen är som vi måste lösa.

- Det andra rör utflyttningen av Amnesty i världen. Fonden anser att det är en bra idé att Amnestynärvaron ökar men ifrågasätter att just en Amnestysektion/kontor alltid är den optimala vägen att gå. I linje med senaste Internationella strategiska planen (ISP), som säger att vi ska jobba med att stärka MR-rörelsen globalt, menar Fonden att Amnesty i vissa fall kanske hellre borde samarbeta med de lokala organisationer som finns på plats och har kontakter, kultur och historia i landet. De menar vidare att det inte alltid varit förankrat med lokala organisationer att vi ska etablera oss och i vissa fall finns risken att de ser oss som konkurrenter.

- Tredje frågan Fonden vill lyfta gäller hur pass demokratiskt förankrad processen är i rörelsen. Fonden framhåller att även om GTP diskuterades vid ICM 2011 presenterades ett utkast till den s k Blueprinten för sektionerna endast en vecka före ICM, då det inte var någon resolution. Den enda resolution Fonden kunnat finna som det röstats om där GTP nämnts är i förhållande till de finansiella strategierna. Fonden menar att en sådan stor förändring som GTP innebär kräver större demokratisk förankring. Vidare menar de att det inte bara är IS och IEC som inte förankrat frågan med rörelsen tillräckligt, utan att det även verkar ha varit bristande förankring inom sektionerna, för att tid inte funnits. Om vi i svenska sektionen inte hunnit förankra processen med medlemmarna är risken stor att det är likadant i övriga sektioner, anser Fonden.

- För det fjärde oroar sig Fonden över situationen på IS. De har redan stöttat personal på IS ekonomiskt som inte haft tillräcklig budget för att göra utredningsresor. Förtroendekrisen mellan personal och ledning är allvarlig vilket får stora konsekvenser för Fondens arbete.

Slutligen uttrycker Fonden en önskan om att få delta i delegationen till ICM 2013.

Styrelsen och Fonden diskuterar de frågor Fonden har väckt. Sofia Halth bemöter frågan om den bristfälliga demokratiska förankringen. Hon menar att anledningen till att GTP inte gick ut som en resolution eller ett cirkulär till ICM 2011 – och följaktligen inte beslutades om heller – var att den delen av processen betraktades som en operativ konsekvens av den ISP som antagits och påföljande beslut om Ett Amnesty. GTP sågs som ett sätt att implementera dessa. Det gavs dock stort utrymme att diskutera frågan på ICM och även om frågan inte hade förankrats tillräckligt då, upplever hon det som att så gott som alla sektioner och strukturer står bakom det nu.

Därefter lämnar Fonden styrelsen att fortsätta diskussionen ensamma. De frågor och farhågor som lyfts i den fortsatta diskussionen rör:

- En oro över hur utredningsarbetet kommer att påverkas av förändringarna. Många utredare är allvarligt oroade och upplever att deras farhågor inte tagits på allvar, bl a gällande risken att i de utflyttade kontoren, de nya regionala centran, tvingas ägna för stor del av sin tid åt reaktivt arbete på plats så att utredningarna blir lidande. Bristande konskevensanalys av de beslutade förändringarna är huvudkritiken som riktats mot GTP. Ordförande har varit i samtal med en ledamot i IEC och då efterfrågat publicering av den riskförteckning som gjorts internationellt men som hittills inte delgivits sektionerna.

- Frågetecken kring hur IS hanterar vissa tidigare givna policyer angående arbete på eget land (WOOC) och vilka utredare som anställs. Kommer de regionala centran överge WOOC-policyn för att uppnå lokal relevans, och vad händer när vi har börjat anställa utredare från samma land som de ska utreda. Här uttrycker styrelsen en stark oro över vad som uppfattas som ”policyglidningar” där vi långsamt börjat överge en del principer som tidigare setts som kärnan i vår trovärdighet och opartiskhet. Även om sektionerna står bakom GTP som sådant är eventuella glidningar i policy inte något som diskuterats eller kommit i dagen och således inte heller något som sektionen ställt sig bakom.

- Styrelsen ser allvarligt på den förtroendekris som uppstått på IS, där klyftan mellan personal och ledning blivit stor i samband med genomförandet av GTP och de två personalstrejker och många uppsägningar som följt på det. Det konstateras att informationen är motstridig från de olika parterna och därmed svår att värdera.

Styrelsen framför olika tankar om vad den svenska styrelsen kan och bör göra med anledning av detta. Några ledamöter menar att det inte är styrelsens roll att i det läge rörelsen nu befinner sig i gå in och försöka bromsa en process som är demokratiskt beslutad om. Det är fullt naturligt att stora förändringsprocesser är smärtsamma men att de kommer att leda till mycket positivt för Amnesty när de väl är genomförda. Fokus bör därför ligga på att se till att effekterna av den process som pågår blir så lindriga som möjligt. Det framförs även att få förändringar faktiskt har genomförts i praktiken, än så länge har diskussionerna framför allt kommit att handla om vad som förväntas hända när de föreslagna förändringarna genomförs. Vidare är det viktigt att vara medveten om att personalen på IS inte är en enhetlig grupp, det finns också många som ställer sig bakom processen.

Andra ledamöter uttrycker en stark oro över vilka konsekvenserna kan bli för Amnesty av den pågående låsningen på IS och den process som nu genomförs och menar att det därmed inte är väsentligt vems felet är eller vad avsikten med processen har varit från början. Istället anser de att svenska styrelsen bör göra mer än att bara ställa förtydligande frågor, och kanske till och med gå så långt som att ”dra i handbromsen” gällande GTP.

Sammantaget är oron störst för att en ofrivillig konsekvens av pågående förändringsprocess kan bli det som kan beskrivas som policyglidningar, där kärnvärden så som trovärdighet och opartiskhet riskerar stryka på foten. Tankar väcks om att lyfta denna fråga i samband med ICM 2013, något som som ska diskuteras närmare under ICM-punkten. Nästa steg blir att ordförande och generalsekreteraren samlar ihop de åsikter och frågor som framkommit i diskussionen och kommer med förslag i styrelseforum på hur styrelsen bör gå vidare. En kvarstående fråga att lyfta upp då blir även hur kommunikationen med medlemmarna kring detta ska ske.


§ 109 Inför ICM 2013

Pär Sköld berättar vilka förslag som hittills lyfts i styrelsens forum och vilka idéer som styrelsen känner till så här långt från resten av rörelsen. Styrelsen diskuterar vilka resolutioner som kan bli aktuella att lägga för svenska sektionens del.

Efter grundlig diskussion om de olika idéerna samt tankar om vad som är genomförbart tidsmässigt och strategiskt, kvarstår två områden: Det ena som löst benämns som ”policyglidningar” med ursprung i de frågor som lyftes under punkten om GTP och handlar om att värna vad som kan kallas ”Amnestys kärnvärden”; den andra om SRHR och mer specifikt abortfrågan, med avsikt att följa den plan för arbetet med abort som styrelsen antagit. I den förra lämnas det upp till ICM-delegationen att avgöra huruvida en resolution eller ett seminarium är lämpligast att föreslå och i den senare frågan kommer styrelsen överens om att temat lämpar sig väl för en så kallad MR-panel, som inte är beslutsgrundande.

Beslut

att uppdra åt ICM-delegationen att ta fram ett resolutionsförslag eller förslag på seminarium inom området Amnestys kärnvärden senast 11 januari,

att uppdra åt ICM-delegationen att fortsätta diskussionen kring detta och återkomma i styrelseforum snarast möjligt,

att uppdra åt Kristina Lindquist att återkomma i styrelseforum med ett kort förslag på en MR-panel inom SRHR med fokus på abortfrågan, senast 31 december.


§ 110 Inför årsmötet 2013

- Förslag till årsmöteskallelse och årsmötesdagordning

Hannah Laustiola föredrar förslaget till årsmöteskallelse och styrelsen kommer med förslag på några förtydliganden. Vidare redogör hon för förslaget till årsmötesdagordning.

-Valberedningens roll vid årsmötet

Sofia Halth har haft dialog med valberedningen för att reda ut vad som gäller angående deras roll under årsmötet. Bakgrunden till frågan är den oklarhet som uppstått vid de två senaste årsmötena vid sena avhopp och förändringar i nomineringarna.

Valberedningen anser att deras roll sträcker sig över hela årsmötet, med följden att de kan ändra i sitt förslag, byta plats på nominerade eller avnominera någon under mötets gång. De har också meddelat att de för närvarande sammanställer en handbok som ska tydliggöra valberedningens arbetssätt.

Diskussion följer kort om valberedningens syn på sin roll. Det poängteras att det är viktigt att oavsett vilken ordning sektionen har bör det vara transparent och tydligt vad som gäller, särskilt processen vid avhopp och ifall valberedningen har möjlighet att avnominera.

Sofia Halth föreslår att styrelsen utser en kontaktperson gentemot valberedningen likt den som finns för AIK och Fonden. Styrelsen tycker att det är ett bra förslag och Tora Törnquist föreslås då hon har en bakgrund i valberedningen.

-Styrelsens förslag till årsmötet

Sofia Halth går igenom en lista över vilka förslag styrelsen vid tidigare möten diskuterat och/eller beslutat lägga fram samt lämnar öppet för ledamöterna att komma med nya förslag. Följande förslag går styrelsen vidare med:

- Medlemsavgifterna 2014 (läggs årligen): Sekretariatet kommer med förslag vid styrelsens februari- eller marsmöte som utgångspunkt för diskussion.

- Mandatperioder för förtroendevalda, inklusive stadgeändringsförslag (årsmötesbeslut 2012): Enligt tidigare beslut är det ålagt SG1 att ta fram förslaget men då strategigruppen har mycket på sitt bord för tillfället bör uppdraget flyttas till SG3.

- Svenska sektionens resolution eller seminarium om Amnestys kärnvärden till ICM: Bör lyftas på något sätt, dock inte nödvändigtvis genom förslag till årsmötet. Eventuellt bör även resolutioner till ICM från andra sektioner eller IEC, som bedöms vara av stor vikt, förankras hos årsmötet på ett eller annat sätt.

- Någon typ av motionskommitté som bereder inkomna motioner: Frågan har lyfts vid ett flertal tillfällen tidigare och diskussion har påbörjats i styrelseforum. Sofia Halth menar att frågan kan lyftas igen på februarimötet men diskussionen måste avslutas i styrelseforum först då det ännu finns för många frågetecken kring om och hur ett sådant förslag skulle utformas. Karin Armgren föreslår att styrelsen, i det fall ingen gemensam ståndpunkt i frågan finns, kan lägga ett öppet förslag till årsmötet likt det som förra året lades fram om mandatperioder, för att inhämta årsmötets åsikter i frågan.

- Insamling utanför 90-kontot: Frågan har varit uppe tidigare i samband med riskbedömningar och föreslås tas upp igen på årsmötet. Styrelsen är överens om att det är viktigt att förankra eventuella förslag väl och då styrelsen inte själv fastställt någon linje i frågan än är det svårt att säga om det alls går att lägga fram ett förslag. Styrelsen vill dock lyfta frågan vid årsmötet på något sätt.

Beslut

att tillsvidare anta innehållet i kallelsen till årsmötet 2013,

att tillsvidare anta förslaget till dagordning för årsmötet 2013,

att utse Tora Törnquist till styrelsens kontaktperson för valberedningen 2012-2013,

att uppdra åt SG3 att ta fram ett förslag om mandatperioder för förtroendevalda senast till marsmötet,

att uppdra åt Tora Törnquist, Maria Eklund och Karin Armgren, att återkomma i styrelseforum senast 1 mars om och hur styrelsen kan lyfta frågan om insamling utanför 90-kontot på årsmötet.


§ 111 Undersökning långsiktiga medlemsstrukturer

Tora Törnquist föredrar förslaget från SG2 om hur man på regelbunden basis kan undersöka attityderna till styrelse och sekretariat och det stöd som ges bland sektionens aktiva medlemmar. Styrelsen har vid junimötet fattat beslut om att en sådan undersökning ska göras och i underlaget till detta möte presenteras förslag på områden som bör undersökas. Det är sedan tänkt att vara upp till sekretariatet att utforma frågorna och enkäten samt avgöra hur den ska genomföras.

Lisbeth Kohls önskar se en fråga i början av enkäten som klargör vilken typ av tid den svarande har lagt ner på sitt engagemang, om det är långsiktigt eller kortsiktigt.

Lise Bergh framför att sekretariatet har funderingar kring hur de insamlande svaren ska hanteras. Hon poängterar att det görs en omfattande medlemsundersökning vartannat år då även frågor ställs till de som är aktiva medlemmar. En hel del utvärderingar görs också av diverse medlemsarrangemang, från vilka värdefull information från de aktiva medlemmarna inhämtas. Vidare kommer det CRM-system som är på väg att tas fram, också att förbättra möjligheterna att mäta medlemmarnas inställning i olika frågor. Slutligen ser sekretariatet ogärna att undersökningen blir en fråga om att mäta sekretariatets servicegrad.

Tora Törnquist förklarar att avsikten inte är att mäta servicegraden utan att det är styrelsens undersökning av hur mycket tillhörighet medlemmarna känner till organisationen som är fokus. SG2 anser inte att undersökningen bör vara del av den allmänna medlemsundersökningen. Natasja Persson tillägger att det ibland höjs kritiska röster i olika frågor och att vi ofta hänvisar till dessa åsikter men att det är oklart hur stor del av de aktiva medlemmarna som delar dessa åsikter.

Karin Armgren anser att syftet med undersökningen något oklart och poängterar att det bör förtydligas för att kunna kommunicera ut varför det är viktigt att medlemmarna svarar på frågorna.

Beslut

att uppdra till sekretariatet att utifrån områden i underlaget ta fram en medlemsenkät som skickas ut till alla kärnaktivister och att återkomma med en rapport om resultatet senast till styrelsens junimöte.


§ 112 Ökad transparens i FRII:s kodrapport

Lise Bergh föredrar detaljerna kring vilka dokumentationskrav som gäller för FRII:s kodrapport. Många organisationer redovisar kodens krav på olika sätt.

Lisbeth Kohls säger att SG3 som ansvarat för frågan är nöjda med att antalet hänvisningar i rapporten kommer att ökas och menar på att de styrdoument som omnämns i ingresser och brödtext till koden även bör hänvisas till i tabellen. Sekretariatet får gärna konsultera SG3 i det arbetet.

Sofia Halth instämmer och poängterar samtidigt att det kvarstår att genomföra förbättringar på flera områden för att nå upp till de högt ställda målen om transparens i Svenska Amnesty 2016. Hon uppmanar SG3 att bevaka frågan och överväga om det behövs ett större uppdrag där ett helhetsgrepp kan tas om frågor gällande transparens.

Beslut

att sekretariatet i samråd med SG3 ökar transparensen i kommande kodrapporter till FRII med hänvisning till de mest relevanta styrdokumenten.


§ 113 Anställningsformer

Lise Bergh redogör för rådande anställningsformer på sekretariatet med fokus på de anställda inom face-to-face (F2F) och telefundraising (TF), enligt underlag. Bakgrunden är den arbetsgivarstrategi som hon presenterade för styrelsen ifjol vilken gav upphov till frågan om det fanns strategiska frågor i strategin som styrelsen borde diskutera sin inställning till.

Styrelsen diskuterar underlaget och ställer frågor till generalsekreteraren. Flera ledamöter efterfrågar mer information kring vilka vägval som ligger bakom de anställningsvillkor och anställningsformer sekretariatet idag har. Risker respektive fördelar med nuvarande ordning, vad som föreskrivs av lagen, alternativa vägar att gå samt vad de skulle innebära för verksamheten, är exempel på sådant som ett fördjupat underlag kunde belysa.

Vidare diskuteras vikten av att Amnesty är oförvitlig som arbetsgivare i förhållande till de hårda ekonomiska mål som verksamheten har, inte minst genom kraven från den internationella rörelsen. Maja Åberg föreslår att medlemsrekryterare inom F2F och telefonkommunikatörer inom TF bjuds in till ett möte för att beskriva sitt arbete.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att återkomma med ett resonemang kring de principiella och strategiska överväganden som görs gällande sekretariatets anställningsformer och anställningsvillkor senast till styrelsens majmöte.


§ 114 Kravprofil ny generalsekreterare

Sofia Halth berättar att kravprofilen på den nya generalsekreteraren tagits fram genom diskussion i styrelsen, samt konsultation av personalen. Det har varit slående i rekryteringsgruppens arbete hur samlad bilden är mellan både styrelsen och personalen om vilken profil som är önskvärd. Beskrivningen är dock intern och annonstexten kan komma att se annorlunda ut.

Styrelsen diskuterar kravprofilen och stannar speciellt upp kring frågan om vilken MR-kompetens och utbildningsnivå som bör vara ett krav respektive meriterande. En del övriga frågor och medskick, som exempelvis vikten av språkkunskaper, görs till rekryteringsgruppen. Inga konkreta förändringar av kravprofilen föreslås.

Beslut

att fastställa kravprofilen för ny generalsekreterare enligt liggande underlag.


§ 115 Övriga frågor

-IT-grupp

Sofia Halth föredrar. Bakgrunden är det årsmötesbeslutet från 2012 som handlar om möjligheten att skapa en rådgivande IT-grupp bestående av kunniga aktivister. Beslutet härstammar från diskussionen om en motion där motionären själv inte var närvarande. Diskussionen i beredningsgruppen var på grund av detta något förvirrad och kom till stor del att handla om något annat än förslaget i motionen. Beslutet som sedan fattades har därför varit svårtolkat. Klart är dock att det finns viss otrygghet bland en del aktivister kring hur sektionen jobbar med IT-frågor.

Vid styrelsens diskussion råder stor osäkerhet kring hur årsmötesbeslutet ska tolkas och hur ”IT-frågor” ska definieras. Sekretariatet har redan vid tidigare tillfälle meddelat att man inte ser något behov av en rådgivande grupp, men lämnar frågan öppen ifall styrelsen önskar ha en sådan grupp knuten till sig. Styrelsen kommer fram till att det bästa sättet att lösa frågan är att lyfta IT som tema för ett seminarium på årsmötet där medlemmarna ges möjlighet lufta sina frågor kring IT-arbetet och bolla förslag med sekretariatet.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att till februarimötet ta fram förslag på några it-strategiska frågor lämpliga att ta upp på ett årsmötesseminarium.


§ 116 Mötet avslutas

Mötet avslutas av Maria Eklund.




Sofia Halth
Ordförande




Maria Eklund
Vice mötesordförande




Hannah Laustiola
Sekreterare




Pär Sköld
Justerare


Förkortningar:
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
AVC – Additional Voluntary Contribution, frivilliga bidrag till IS
F2F – face-to-face
GK – Granskningskommittén
GPS – Global Priority Statement, internationella gemensamma tvåårsplaner inom ramen för ISP
GS – Generalsekreterare
GTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan
IAR – Individuals at Risk, individfall
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötet
IEC – International Executive Committee, den internationella styrelsen
IS – Internationella Sekretariatet
ISP – International Strategic Plan, den sexårsplan som styr Amnestys globala arbete.
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internet
PKL - Postkodlotteriet
SG – Strategigrupp
SRHR – Sexuella och reproduktiva rättigheter
TF – Telephone fundraising
WOOC – Work on own Country, arbete på eget land