Verksamhetsplan 2013 Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2012

[Verksamhetsplan2013.pdf]

FÖRSLAG TILL SVENSKA SEKTIONENS VERKSAMHETSPLAN 2013

1. MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

A: FATTIGDOM - EN RÄTTIGHETSFRÅGA
Övergripande mål: Egenmakten stärks hos människor som lever i fattigdom så att de kan utkräva sina rättigheter och leva i värdighet.

A1. MÖDRAHÄLSA & SEXUELLA OCH REPRODUKTIVA RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Kvinnor och flickor kan utkräva sina sexuella och reporduktiva rättigheter (SRR).

Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Översynen av Kairoprogrammet (ICPD+20) utmynnar i att sexuella och reproduktiva rättigheter bekräftas som mänskliga rättigheter. År 2014 antas en progressiv global strategi som säkerställer att alla kan åtnjuta sina sexuella och reproduktiva rättigheter.

1.1. De hinder som finns för flickor och kvinnor att åtnjuta sina sexuella och reproduktiva rättigheter kartläggs och lyfts fram under de regionala uppföljningskonferenserna om Kairoprogammet och utmynnar i att progressiva och heltäckande strategier för sexuella och reproduktiva rättigheter tas fram.
1.1.1. Minst 40 grupper på 20 orter deltar i sektionens aktivitetsdag (med ICPD i fokus) 8 mars och 15 000 personer agerar i samband med utåtriktade medlemsaktiviteter och via sociala medier.

1.1.2. Samtliga specialgrupper som arbetar med frågan är representerade på kampanjutbildningen och genomför aktiviteter i anslutning till aktivitetsdagen.

1.1.3. Minst 20 ungdomsgrupper agerar på aktivitetsdagen 8 mars.

1.1.4. Sektionen samarbetar med andra NGO:s kring mors dag, i syfte att säkerställa att Sverige agerar kraftfullt för att förhindra en urholkning av sexuella och reproduktiva rättigheter under ICPD 2014.

1.1.5. Dagen för avkriminalisering av abort i Latinamerika och Karibien (28 september) uppmärksammas genom aktivitet på webben och i sociala medier.

1.1.6. Givarbrev i mars om SRR samt AmnestyGuard 1 på samma tema. Den 8 mars görs ett epostutskick med aktion om SRR.
2. Kvinnor och flickor får tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter samt har tillgång till effektiva mekanismer för upprättelse och  gottgörelse (remedies), inom hälso- och rättssystemen. 2.1. Gratis mödravård (i form av The free health care initiative) görs till lag i Sierra Leone och kvinnor och flickor får upprättelse och gottgörelse när dessa rättigheter kränks. 2.1.1. Alla grupper i sektionen ges möjlighet att arbeta med internationella aktionen gällande Sierra Leone under 2013.



A2. SLUM OCH INFORMELLA BOSÄTTNINGAR
Övergripande mål: Människor som lever i slum och informella bosättningar skyddas från att tvångsvräkas och får ökad besittningsrätt. De kan aktivt delta i processer och beslut som inverkar på deras liv. De har tillgång till rättsmedel och mekanismer för ansvarsutkrävande då deras rättigheter kränks.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Regeringar ändrar befintliga lagar eller antar nya som förbjuder tvångsvräkningar, utverkar lagligt skydd mot tvångsvräkningar i enlighet med internationella MR-lagar, normer och principer, inklusive skyldigheten att genuint konsultera de människor som berörs. 1.1. Lagar som förbjuder tvångsvräkningar och lagligt skydd mot tvångsvräkningar införs i Rumänien och/eller Italien. 1.1.1. Minst 20 grupper agerar på internationella Roma-dagen 8 april. Minst 10 000 personer agerar genom namnunderskrifter online eller offline. Epostutskick 8 april med aktion som är fokus för dagen.

1.1.2. Ytterligare minst fem grupper blir temagrupper för romaaktioner.
2. Tvångsvräkningar stoppas. 2.1. Rapid response-nätverket bidrar till att tvångsvräkningar förhindras i utvalda länder.

2.2 Svenska sektionens aktiviteter bidrar till att ett moratorium för storskaliga tvångsvräkningar införs i Nigeria.
2.1.1 Under året uppgår antalet deltagare i nätverket till 1 000 personer.

2.1.2. Vi tar fram metoder för att mäta graden av deltagande i nätverket.

2.1.3. Vi genomför minst tre utåtriktade aktiviteter under perioden.

2.1.4. En blogg för nätverket startas och minst 15-20 inlägg produceras under perioden.

2.1.5. Vi utröner möjligheterna att ta upp Rapid response och slum via Postkodmiljonärsfilm under perioden.

2.1.6. Under perioden besöker vi minst tre av berörda länders ambassader.

2.2.1. Aktionen skickas ut till samtliga landprogramsgrupper för Nigeria (fem grupper) samt ESK-temagrupperna (två grupper).



A3. FÖRETAG
Övergripande mål: Företag ställs till svars för kränkningar av mänskliga rättigheter. De som drabbas har möjlighet att utkräva sina rättigheter samt att erhålla skäliga rättsmedel såsom kompensation och upprättelse.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Individer och samhällen erhåller ett bättre skydd mot företagsrelaterade kränkningar av mänskliga rättigheter genom förändringar i lagstiftning på nationell och/eller regional nivå. 1.1. Amnestys krav på starkare reglering av företags verksamhet utanför Sveriges gränser hörsammas, t ex genom motioner eller frågor i riksdagen av minst två riksdagspartier.

1.2. Nigeria, Indien och Guatemala vidtar effektiva korrigerande åtgärder i specifika fall såsom sanering, rehabilitering och utlämnande av information. 		1.1.1. Svenska sektionen arbetar enskilt och via det svenska nätverket för företags ansvarsskyldighet gentemot svenska regeringen genom att medverka i olika dialogsammanhang, t ex regeringens referensgrupp för CSR.

1.1.2. Svenska nätverket för företags ansvarsskyldighet för dialog kring bättre reglering med minst tio politiker från regering och opposition.

1.2.1. Svenska sektionen agerar på de aktioner som kommer på företagsrelaterade kränkningar i Nigeria, Indien och Guatemala
2. Berörda människor har tillgång till information vad gäller den inverkan som utvinningsprojekt har på deras rättigheter och de konsulteras. 2.1. Samtycke inhämtas från ursprungsfolket Dongria Kondh i Indien gällande pågående eller planerade
utvinningsprojekt.  

2.2 Domen gällande Sarayaku, Ecuador, i interamerikanska domstolen för mänskliga rättigheter efterlevs.

2.3. Samtycke inhämtas från de som berörs av gruvutvinning i tre specifika fall i Guatemala. 		2.1.1. Grupper i sektionen fortsätter agera i fallet Dongria Kondh. Dialog förs med relevanta investerare för att de ska trycka på i samma riktning.

2.2.1. Grupper i svenska sektionen agerar i fallet ‘Sarayaku v Ecuador’.

2.3.1. Grupper i svenska sektionen agerar i fallen om gruvutvinning i Guatemala.
3. Stater efterlever sina skyldigheter avseende MR då de stöder kommersiell verksamhet utomlands. 3.1. Sveriges hållning i internationella förhandlingar återspeglar ett erkännande av att Sverige måste respektera sina internationella förpliktelser då man stöder kommersiell verksamhet.

3.2. Svenska regeringen kräver att de svenska exportorganen och statliga företag respekterar mänskliga rättigheter i sin verksamhet.   		3.1.1. Sektionen deltar i relevanta diskussioner och lobbymöten för att säkerställa att Sverige agerar för att staters MR-förpliktelser reflekteras i internationella och regionala ramverk.

3.2.1. Svenska sektionen fortsätter lobbyarbetet gentemot regeringen och aktuella myndigheter.




B. KVINNORS RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Kvinnors rättigheter och aktörsskap stärks och våld mot kvinnor bekämpas.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Svenska regeringen och myndigheter har genomfört de rekommendationer avseende våldtäkt som tidigare ställts inom ramen för kampanjen ”Stoppa våldet mot kvinnor”. 1.1. Regeringens proposition om ny sexualbrottslagstiftning utgår från en samtyckesreglering. 1.1.1. Beroende på utfallet av regeringens proposition gällande ny sexualbrottslag försöker vi lyfta frågan medialt under året.

1.1.2. Beroende på utfallet av regeringens proposition gällande ny sexualbrottslag, delger vi de politiska partierna våra synpunkter i samband med utskottsbehandling och behandling i riksdagen.
2. Europarådets konvention för att förhindra och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet träder i kraft. 2.1. Vårt lobby-, påverkans- och mediaarbete (eget eller tillsammans med våra samarbetsorganisationer) leder till att Sveriges senast december 2013 tillträder konventionen.


2.1.1. Påtryckningar på regeringen för ratifikation genom att 75% av sektionens arbetsgrupper koordinerat skickar ett brev per grupp med krav härom vid lämplig tidpunkt under året.

2.1.2. Sveriges ratifikation lyfts vid behov in i aktionen 16 Days of Activism 2013 och kanaliseras via webben och Kvinnorättsgruppens nätverksutskick och andra relevanta kanaler kring den 25 november (internationella dagen mot våld mot kvinnor).
3. Könsbaserat våld mot kvinnor bekämpas och jämställdhet främjas i Saudiarabien 3.1. Sektionens arbete bidrar till att understödja kvinnorättsaktivisters kampanjer och krav i Saudiarabien.
3.1.1. Minst 20 grupper deltar i aktionen för kvinnors rättigheter i Saudiarbien och minst 4 000 personer agerar på webbaktion.  

3.1.2.  Ett ambassadsbesök eller andra påtryckningar riktade mot Saudiarabiens ambassad genomförs och följs upp.

3.1.3. Kvinnorättsgrupperna (KRG) anordnar minst ett seminarium om våld mot kvinnor i Saudiarabien under året.

3.1.4. Ett möte med UD:s Saudiarabienhandläggare och ansvarig FMR-person hålls och följs upp.

3.1.5. Ett givarbrev under 2013 tar upp våld mot kvinnor i Saudiarabien.
4. Stater uppfyller sina skyldigheter vad gäller att bekämpa våld mot kvinnor 4.1 I samband med den internationella dagen mot våld mot kvinnor ges medlemmar och allmänheten möjlighet att agera mot våld mot kvinnor i minst två utvalda länder. 4.1.1  Minst 20 grupper deltar i 16 Days of Activism.

4.1.2. Kvinnorättsgrupper i minst tre städer uppmärksammar internationella kvinnodagen och/eller internationella dagen för våld mot kvinnor genom att arrangera eller delta i eller själva arrangera olika typer av events/utåtriktade aktioner.




C. DISKRIMINERING AV HBT-PERSONER
Övergripande mål: Verka för och skydda HBT-personers rättigheter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Stater vidtar åtgärder för att diskriminerande lagstiftning mot HBT-personer upphävs. 1.1. Förslag om diskrimineriande lagstiftning stoppas Uganda.

1.2. Inga personer döms enligt Artikel 347 i Kameruns brottslagstiftning, som förbjuder samkönat sex. 		1.1.1. - 1.2.1. Sektionen deltar i aktioner på länder i Afrika (Uganda och Kamerun). I första hand agerar de fyra temagrupperna, men vissa aktioner kan spridas vidare till andra nätverk och organisationer.
2. Människor kan samlas och försvara HBT-personers rättigheter. 2.1. Prideparader i Europa tillåts utan inskränkningar.

2.2. Vi har stabila HBTQ-grupper i minst tre städer.
2.1.1. Sektionen deltar i minst en hotad Prideparad under året och/eller stöder andra sektioners deltagande.

2.1.2 Minst 10 000 personer agerar på Amnestys solidaritetsaktioner för hotade och förföljda HBTQ-aktivister eller när myndigheterna i specifika länder förhindrar att Prideparader genomförs.

2.1.3. Vi framför våra krav till berörda ambassader och följer upp i syfte att öka påtryckningarna.

2.1.4. Aktivister deltar och sprider information på minst tre HBTQ-festivaler i Sverige.

2.1.5. Minst 100 personer deltar på seminarier arrangerade av Amnesty under HBTQ-festivaler under året.

2.2.1. Nya medlemmar till HBTQ-grupperna rekryteras i samband med rekryteringsmöten i Stockholm, Göteborg och Malmö.




D. MENA - MELLANÖSTERN OCH NORDAFRIKA
Övergripande mål: Stödja övergångsprocessen, reformarbetet och byggandet av demokratiska institutioner.

D1. SYRIEN
Övergripande mål: Yttrande-, mötes- och organisationsfrihet ska respekteras.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Skyldigheten att skydda civila respekteras av alla parter i den pågående väpnade konflikten i Syrien. 1.1. Sektionen har beredskap för att löpande arbeta med och prioritera krisarbetet på Syrien. 1.1.1. Minst 25 grupper deltar i vårt löpande reaktiva krisarbete på Syrien.
2. Människorättskrisen övervakas och människorätts- kränkningar dokumenteras. 2.1. Svenska sektionen har beredskap för att ingå i utredningsresor till Syrien på IS begäran, om/när regimen faller.

2.2. Människor inom och utanför Amnesty,  beslutsfattare och myndigheter får information om och ges möjlighet att agera mot MR-kränkningar och brott mot mänskligheten i Syrien.  
2.1.1. Sektionens Syriensamordnare är anmäld till den “pool” av tänkbara delegater som har beredskap för att med kort varsel delta i utredningsresor till Syrien/ grannländer på IS begäran.

2.1.2. Om Syriensamordnaren åker till Syrien görs ett givarbrev med henne som avsändare.

2.2.1. Seminarium i riksdagen (tillsammans med tvärpolitiska nätverket) för att belysa människorättssituationen i Syrien och ge riksdagsledamöter och relevanta myndigheter fördjupad kunskap och information.

2.2.2. Informationsmaterial om Syrien tas fram som grupper kan använda i sina aktiviteter under året.  

2.2.3 Den 17 mars anordnas manifestationer på minst tre orter (Stockholm, Göteborg och Malmö) för att uppmärksamma årsdagen för det syriska upproret.

2.2.4. Ett epostutskick med en aktion görs på årsdagen 17 mars.

2.2.5. Genom en gruppstafett uppmärksammas Syrien av minst tio grupper från mitten av april. Gruppstafetten inleder årets andra kampanj som har fokus på MENA (se vidare aktiviteter i kampanjrutan) .

2.2.6 Samtliga 25 arbetsgrupper som deltar i krisarbetet på Syrien genomför minst en lokal offentlig aktivitet under hösten.

2.2.7. Information om situationen för MR och aktioner gällande Syrien sprids via hemsida, traditionella och sociala medier, samt epostutskick.

2.2.8. Amnesty deltar vid minst fyra tillfällen under året i arrangemang som organiseras av andra aktörer, inklusive syrier i exil.
3. FN:s säkerhetsråd hänskjuter situationen i Syrien till åklagaren för ICC.

3.1. Svenska regeringen stödjer och uttalar krav om att säkerhetsrådet hänskjuter situationen i Syrien till ICC.

3.2. Ryssland upphör att blockera resolutioner i FN:s säkerhetsråd som syftar till att stoppa människorätts- brotten och brott mot mänskligheten i Syrien. 		3.1.1. Vi för löpande dialog med och trycker på UD, så att Sverige agerar internationellt i enlighet med våra krav.

3.2.1. Samtliga 25 Syriengrupper deltar i vårt påtryckningsarbete riktat mot de ryska myndigheterna.

3.2.2. Riksdagens tvärpolitiska nätverk till stöd för demokrati och mänskliga rättigheter i Syrien agerar genom att minst två gånger per halvår skicka brev till Rysslands utrikesminister.  

3.2.3. Vi bistår med förberedelser för den delegation från riksdagens tvärpolitiska Syriennätverk som träffar ryska ambassaden.

3.2.4. Vi tar, tillsammans med övriga nordiska sektioner, förnyad kontakt med Rysslands ambassad med begäran om möte eller genomför andra påtryckningar  mot ambassaden.
4. FN:s säkerhetsråd  inför ett internationellt vapenembargo mot Syrien.
4.1. Svenska regeringen stödjer och uttalar krav om att säkerhetsrådet beslutar om ett internationellt vapenembargo mot Syrien.

4.2. Ryssland upphör att  leverera vapen till den syriska regimen och verkar för ett  internationellt vapenembargo mot Syrien i FN:s säkerhetsråd. 		4.1.1. Vi för löpande dialog med och trycker på UD, så att Sverige agerar internationellt i enlighet med våra krav.

4.2.1. Vi tar förnyad kontakt med Rysslands ambassad med begäran om möte eller genomför andra påtryckningar mot ambassaden.



D2. EGYPTEN
Övergripande mål: Yttrande-, mötes- och föreningsfriheten respekteras.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål   
1. Landets lagar anpassas till internationella människorättslagar och normer.
1.1. Civilsamhället stöttas i kampen mot lagstiftning som inskränker yttrandefriheten. 1.1.1. Landprogramsgrupperna (15 st),  deltar i kampanjarbetet på Egypten.

1.1.2. Grupperna får underlag för att kunna agera på relevanta aktioner.

1.1.3. Landsamordningen arrangerar ett seminarium under året.
2. Utöva påtryckningar för ansvarsutkrävande för begångna brott mot mänskliga rättigheter under Mubarak-
regimen, 25 januari- revolutionen och militärrådet, SCAF.
2.1 Ansvariga ställs inför rätta och de drabbade får upprättelse. 2.1.1. Vi framför Amnestys krav till Egyptens ambassad och följer upp hur det togs emot på högre ort.

2.1.2. De 15 LP-grupperna agerar på minst tre aktioner.

2.1.3. Minst fem insändare från grupperna uppmärksammar årsdagen 25 januari.

2.1.4. Temagrupperna (jurist) agerar på minst två aktioner.




D3. LÄNDER I EN ÖVERGÅNGSPROCESS I MENA-REGIONEN
Övergripande mål: Yttrande- mötes- och föreningsfriheten samt rätten att inte diskrimineras respekteras.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Rätten till yttrande-, förenings- och mötesfrihet, samt rätten att inte diskrimineras skyddas i lagen. 1.1.  Förhindra att rättigheter inskränks

1.1.1. Se nedan MENA-kampanj.
2. Ansvar utkrävs för människorättsbrott som begåtts under diktaturerna och under upproren. 2.1. Ansvariga förövare ställs inför rätta och åtgärder för straffrihet upphävs.
2.1.1. Temagrupperna (jurist) och LP-grupperna arbetar med minst två aktioner under året.
3. Jämställdhet främjas och kvinnors rättigheter respekteras 3.1 Sektionen har beredskap för att understödja nationella kampanjinitiativ som kvinnorättsorganisationer i övergångsländerna bedriver. 3.1.1. LP-grupperna, KRG och temagrupperna för kvinnors rättigheter arbetar med minst två aktioner under året.
4. Beredskap för eventuella kriser som uppstår i regionen. 4.1 Sektionen har beredskap för att snabbt kunna agera vid en krissituation. 4.1.1. Vid nya kriser i regionen agerar vi utifrån vår krisplan.


Gemensamma aktivitetsmål för MENA-kampanjen (Aktivitetsmål för Syrien D1, Egypten D2 samt övergångsländerna D3)
1. Kampanjutbildning inför Syrienstafetten under slutet av våren (se D1, Syrien, aktivitetsmål  2.2.5) och sommarkampanjen inkluderat utåtriktat event som start på stafetten i samband med utbildningen. Aktion tas fram på Syrien, mål 20 000 namnunderskrifter. Tidpunkt: mitten av april. Stafetten pågår april-juni på tio orter och är den första delen av MENA- kampanjen. Samtidigt drar kampanjen också igång på webben.

2. Den 3 maj, på pressfrihetens dag (D3: aktivitetsmål 1.1.1), drar del två av MENA-kampanjen igång med temat rätten till yttrande-, mötes- och organisationsfrihet. Samma dag anordnas ett seminarium i Stockholm med inbjudna gäster från regionen. De inbjudna gästerna deltar därefter i seminarier på sektionens årsmöte den 3-5 maj.

3. På pressfrihetens dag görs ett epostutskick med aktion och information om kampanjens start.

4. Den 17 maj skickas ett givarbrev ut med kampanjtema.

5. Amnesty Guard skickas ut under maj eller juni med temat MENA.

6. I maj anordnas en nationell aktivitetsdag på temat rätten till yttrande-, mötes- och organisationsfrihet.

7. På festivaler (Peace & Love, Almedalen, Way out West samt Malmöfestivalen) uppmärksammas kampanjens tema genom event och namninsamling sker, minst 25 000 namnunderskrifter.

8. Två seminarier anordnas på temat, det ena på Peace & Love 26 juni och det andra i Almedalen.




E. SÄKERHET OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Människor skyddas från människorättskränkningar grundade i bristande rättssäkerhet, terrorism och terrorismbekämpning. Ansvariga för kränkningar ställs till svars.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Den svenska regeringen uttalar att Sverige aldrig kommer att använda sig av diplomatiska försäkringar. 1.1. Enskilda riksdagsledamöter samt prominenta företrädare för (S) och (M) uttalar att Sverige aldrig kommer att använda sig av diplomatiska försäkringar. 1.1.1. Amnesty träffar minst tio ledamöter/företrädare från (S) och (M) årligen i enskilda samtal och lyfter frågan om diplomatiska försäkringar.
2. De europeiska stater som varit inblandade i utomrättsliga transporter från ett land till ett annat (renditions) ställer ansvariga till svars samt erbjuder drabbade kompensation och upprättelse. 2.1. Europaparlamentet och Europarådets parlamentariska församling tar åter upp frågan om renditions till diskussion.
2.1.1. Amnesty har kontakter med minst fem svenska ledamöter årligen från Europarådet respektive Europaparlamentet i syfte att få dem att driva frågan vidare i respektive parlament med anledning av frågan.

2.1.2. SMR-gruppen (Säkerhet och mänskliga rättigheter) arbetar med aktionen gällande renditions i Europa.
3. Den amerikanska administrationen tar tydliga steg mot en stängning av Guantánamobasen. Fängslade personer ställs antingen inför rätta i en rättvis rättegång eller försätts på fri fot. 3.1. Den svenska regeringen och enskilda parlamentariker från Alliansen uttalar offentlig kritik mot Guantánamolägret och kräver en stängning samt driver frågan i bilaterala samtal med USA och inom EU.

3.2. Sverige tar emot minst en av de fängslade personerna på Guantánamo. 		3.1.1. Sektionen besöker amerikanska ambassaden med anledning av frågan.

3.1.2.-3.2.1. SMR-gruppen arrangerar ett seminarium om Guantánamo runt den 11 januari (årsdagen av basens öppnande) med medverkan av svenska parlamentariker och opinionsbildare.

3.2.2. Vi initierar möte med riksdagsledamöter som vi tidigare haft kontakt med kring denna fråga.

3.2.3. Vi bjuder in oss till möte med riksdagens tvärpolitiska flyktinggrupp för att lyfta frågan.

3.2.4. Vi tar kontakt med Redress och relevanta personer på IS i syfte att utröna möjligheterna till förnyat samarbete i frågan.




F. FLYKTINGARS OCH MIGRANTERS RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Asylsökande erhåller en rättssäker asylprocess. Skyddsbehövande erhåller skydd i form av uppehållstillstånd. Varken reguljära eller irreguljära migranter diskrimineras på grund av sin status.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Förbättringar sker i tillämpningen av gällande rätt och rättssäkerhet ökar i den svenska asylprocessen. 1.1 Amnestyinformation och annan relevant landinformation används av myndigheter och domstolar vid prövning av asylärenden.

1.2. Amnestys arbete med enskilda asylärenden bidrar till en rättssäker asylprocess.

1.3. Jurister (inkl advokater) som vill åta sig uppdrag som offentliga biträden i asylärenden genomgår obligatoriska och återkommande kunskapstester i asylrätt och folkrätt.

1.4. Sektionens interna ärendehantering effektiviseras.

1.1.1. Amnesty tillsammans med andra svenska aktörer arrangerar årligen minst ett landseminarium riktat till myndigheter och domstolar gällande land eller region där det finns anledning att vara oroad över svensk rättstillämpning på asylområdet.

1.2.1. Amnesty medverkar till att Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar arbetar utifrån en överenskommen handlingsplan vilket skapar utrymme för kvalitativt arbete med enskilda ärenden.

1.2.2. Sektionen arrangerar årligen minst en utbildning relaterat till asylrätt och folkrätt för offentliga biträden.

1.2.3. Sektionen arrangerar under året minst två utbildningar om tortyr och asyl för Migrationsverkets personal.

1.2.4. Amnestys media- och påverkansarbete i asylrättsliga och folkrättsliga frågor bidrar till en rättssäker asylprocess.

1.2.5. Amnestyfonden bidrar fortsatt med att stärka rättsprocesser genom tortyrskadeutredningar och rättshjälp när offentliga medel är uttömda.

1.3.1. I lobbyarbete lyfter vi frågan med relevanta aktörer om obligatoriska kunskapstester i asylrätt och folkrätt i syfte att uppnå en samsyn kring behovet.

1.4.1. Ny intern databas samt nytt och uppdaterat system för ärendehantering utarbetas.
3. EU-stater och EU-organ såsom Frontex tillhandahåller mer data och statistik gällande migrationskontrollerande åtgärder samt överenskommelser med tredje land. 3.1. Den svenska regeringen och myndigheter agerar aktivt för ökad transparens gällande migrationskontrollerande åtgärder inom EU. 3.1.1. Sektionen arrangerar  minst två seminarier med svenska riksdags-
ledamöter om migranter- och asylsökandes rättigheter i Europa (Europakampanjen).

3.1.2. Sektionen har årligen kontakt med minst fem svenska EU-parlamentariker för att diskutera Europakampanjen.
4. Spanien, Grekland och Cypern upphör med att frihetsberöva migranter, flyktingar och  asylsökande. 4.1. Den svenska regeringen liksom EU-kommissionen agerar kraftfullt mot frihets-
berövande av migranter, flyktingar och asylsökande inom EU. 		4.1.1. Sektionen arrangerar minst två seminarier med svenska riksdagsledamöter om migranters och asylsökandes rättigheter i Europa (Europakampanjen).

4.1.2. Sektionen har årligen kontakt med minst fem svenska EU-parlamentariker för att diskutera Europakampanjen.
5. Diskriminering av irreguljära migranter, s k papperlösa, inom EU upphör och de får lika tillgång till hälso- och sjukvård. 5.1. Irreguljära migranter och asylsökande i Sverige garanteras rätten till vård på lika villkor som personer som är mantalsskrivna i Sverige.

5.2. Sverige vidtar åtgärder om ökat skydd för migranter genom ratificering av FN:s migrantarbetarkonvention eller andra lämpliga åtgärder. 		5.1.1. Amnesty driver frågan om irreguljära migranters rätt till vård i Sverige inom ramen för Vårdinitiativet.

5.1.2.-5.2.1. Sektionen arrangerar minst två seminarier med svenska riksdagsledamöter om migranters och asylsökandes rättigheter i Europa (Europakampanjen).

5.1.3.-5.2.2. Sektionen har årligen kontakt med minst fem svenska EU-parlamentariker för att diskutera Europakampanjen.

5.2.3. Sekretariatet inventerar och sammanställer de existerande rättigheter för migrantarbetare som finns i såväl Migrantarbetarkonventionen som i ILO-konventioner och andra internationella dokument samt svensk lagstiftning.

5.2.4. Sekretariatet sammanställer information om migrantarbetares rättigheter och  hur man utövar dessa samt gör informationen tillgänglig för migrantarbetare i Sverige.




G. VAPENHANDEL OCH MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Motverka kränkningar av mänskliga rättigheter genom att kontrollera och hindra vapenexport och export/överföringar av annat materiel till länder där de riskerar att användas till att kränka mänskliga rättigheter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sverige är en pådrivande kraft i FN-förhandlingarna för att få till stånd ett starkt och omfattande internationellt bindande vapenhandelsavtal. (Arms Trade Treaty, ATT). 1.1. UD:s enhet för  nedrustning och icke-spridning (UD-NIS) använder sig av Amnestys information och rekommendationer i förhandlingsarbetet.

1.2. Sveriges regering uttalar sig i enlighet med Amnestys krav. 		1.1.1. - 1.2.1. Svenska sektionen har löpande kontakter med UD:s enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktaträtt (UD-FMR).

1.1.2.-1.2.2. Minst två möten hålls per år med representanter för UD-NIS.
2. Sverige följer sina egna vapenexportriktlinjer och exporterar inte vapen till länder där de riskerar att användas till att kränka mänskliga rättigheter. 2.1. Medlemmar av Exportkontrollrådet uttrycker att de vill bli mer restriktiva gällande export till länder som kränker mänskliga rättigheter.

2.2. Riksdagsledamöter tar upp frågan i minst fem motioner/frågor/ interpellationer per år. 		2.1.1. Svenska sektionen träffar representanter för Inspektionen för strategiska produkter och exportkontrollrådet minst en gång per år.

2.2.1. Tillsammans med  SANSA och SAV-nätverken arrangerar Amnesty två seminarier eller rundabordssamtal om vapenexport och ATT för riksdagsledamöter.

2.2.2. Riksdagsledamöter hålls informerade om frågan och samarbetet med riksdagens grupp mot det okontrollerade spridandet av lätta vapen fortsätter.
3. Sverige signerar och ratificerar ATT:n, förutsatt att den antas av FN under 2013 3.1. Sveriges ATT-ambassadör Paul Beijer uttalar sig positivt om ratificering. 3.1.1. Riksdagsledmöter
hålls informerade via samarbetet med riksdagens grupp mot det okontrollerade spridandet av lätta vapen.

3.1.2. Gemensamt arbete med SAV- och Sansanätverken fortsätter med fokus på Sveriges ratifikation




H. DÖDSSTRAFFET
Övergripande mål: Dödsstraffet avskaffas i hela världen.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sverige och svenska sektionen av Amnesty ska bidra till att ett antal länder avskaffar dödsstraffet, inför moratorium eller bibehåller moratorium. 1.1. Svenska regeringen via UD och regeringsrepresentanter driver frågan om dödsstraffets avskaffande,

1.2. Antal avrättningar minskar och/eller konkreta steg tas mot avskaffandet av dödsstraffet i Iran, Kina, Japan, Vitryssland, Nigeria och USA. 		1.1.1. Sektionen lyfter frågan om dödsstraffet med UD regelbundet.

1.2.1. Sektionen lyfter frågan om dödsstraffet med riksdagens MR-grupp regelbundet och MR-gruppen tar upp dödsstraffet minst 10 gånger varje år.

1.2.2. Besöka Japans ambassad under året.

1.2.3. Besöka USAs ambassad under året.

1.2.4. Aktionsgruppen mot dödsstraffet (AMD) i samarbete med relevanta landprogram och samordnare agerar i första hand på prioriterade länder (Vitryssland, Iran, Kina, Japan, Nigeria, USA och MENA).

1.2.5. AMD tillsammans med sekretariatet anordnar event/arrangemang i Stockholm på internationella dagen mot dödsstraffet, 10 oktober.

1.2.6. Minst ett givarbrev har ett tema kopplat till dödsstraffet.

1.2.7. 75% av värvarna inom face-to-face ska någon gång under perioden haft  dödsstraffet som huvudtema i värvningssamtalet. Dödsstraffet är ett regelbundet utbildningstema för värvarna.

1.2.8. Den årliga statistiken gällande dödsstraffet i världen kommuniceras ut i såväl traditionell som social media.




I. KRÄVA RÄTTVISA OCH BEKÄMPA STRAFFRIHET
Övergripande mål: Rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för människorättskränkningar och folkrättsbrott. Bryta den onda cirkel av straffrihet som gör att förövare går ostraffade.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Fler stater ratificerar den internationella brottmålsdomstolens (ICC) stadga (Romstadgan). 1.1. Sverige implementerar Romstadgan i svensk lagstiftning.

1.2. Malaysia tar tydliga steg mot en ratificering av Romsstadgan. 		1.1.1. Juristgruppens ICC-grupp och sekretariatet har relevanta kontakter med UD gällande ICC- och Romstadgefrågor.

1.1.2. Frågan tas upp med riksdagsledamöter och informationsunderlag för motioner och annat finns tillgängliga.

1.2.1. Juristgruppens ICC-grupp arbetar tillsammans med IS för att Malaysia ska ratificera Romstadgan.
2. Nationella juridiska system anpassas till stadgan. 2.1. Sverige inför brottet tortyr i svensk lagstiftning. 2.1.1. ICC-gruppen tillsammans med sekretariatet arrangerar under året ett seminarium med medverkan av politiker och jurister i syfte att lyfta behovet ev ett explicit tortyrbrott i svensk lag.

2.1.2. Sekretariatet och ICC-gruppen har fortlöpande kontakt med justitiedepartementet i samband med framskrivande av en lagrådsremiss.
3. Fler länder utreder MR-kränkningar och ställer förövare inför rätta. 3.1. Svenska sektionen, inklusive Amnestyfonden, bidrar till rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för människorättskränkningar och folkrättsbrott. 3.1.1. Amnestyfonden ger bistånd vid strategiska rättsfall för att bekämpa straffrihet.

3.1.2. Personal inom face-to-face och telefundraising ges utbildning i frågor som rör straffrihet och ICC.

3.1.3. Landprogram och grupper för Balkan och Colombia och specialgrupper arbetar med de aktioner som kommer under perioden.

3.1.4. Grupper inom landprogram får publicerat minst tre insändare i lokala tidningar.

3.1 5. Besök på kroatiska ambassaden under året inför ett eventuellt inträde i EU.

3.1.6. Sektionen arbetar med frågor som rör straffrihet och tillgång till rättvisa och kompensation, bl a genom ambassadspåtryckningar och via riksdagens MR-grupp.




J. FÖRSVARA INDIVIDERS RÄTTIGHETER
Övergripande mål: Människor runt om i världen kan till fullo åtnjuta och försvara sina mänskliga rättigheter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Skapa positiv förändring för enskilda individer som utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter. 1.1. Vårt arbete bidrar till att enskilda kvinnliga och manliga MR-försvarare garanteras skydd och kan utföra sitt arbete utan risk.

1.2. Minst tre fall av dödsdömda får genom våra aktioner sina straff omvandlade.

1.3. Vårt arbete bidrar till att HBT-personer skyddas från hot och trakasserier och andra övergrepp, och tillåts verka fritt.

1.4. Vårt arbete bidrar till att människor i MENA-regionen som frihetsberövats p g a  sina fredliga aktiviteter friges.

1.5. Vårt arbete bidrar till att människor som gripits godtyckligt får tillgång till en säker rättsprocess och inte utsätts för tortyr.

1.6. Svenska sektionen bidrar till rättvisa och upprättelse för människor som utsatts för människorättskränkningar och folkrättsbrott.

1.7. En positiv förändring sker i minst ett av fallen som vi lyfter inom kampanjen Skriv för frihet .
1.1.1.-1.5.1. Minst 10 av de grupper (60) som 2012 inte hade något fall har tagit sig an ett under året.

1.1.1.-1.6.1. Vid val av fall vi tar upp till grupper, i månadens aktion, veckans vädjande, kortkampanjen, epostutskick, sociala medier och via riksdagens MR-grupp strävar vi efter en jämn könsfördelning.

1.1.3.-1.5.3. I vårt arbete för individer använder vi en rad olika kanaler och metoder såsom månadens aktion, veckans vädjande, kortkampanjen, epostutskick, sociala medier och via riksdagens MR-grupp .

1.1. 4.-1.5.4. Amnestyfonden agerar genom proaktivt och reaktivt biståndsarbete till stöd för enskilda individer och grupper som utsatts för kränkningar av sina mänskliga rättigheter.

1.2.1. Månadens aktion har dödsstraffstema i oktober.

1.2.2. Veckans vädjande har dödsstraffstema ca en gång i månaden.

1.2.3.  Dödstraffsfall i IAR-basen läggs ut på arbetsgrupper. AMD använder sig av fallen i minst tre nätverksutskick

1.2.4. Grupper på minst tio orter uppmärksammar den 10 oktober (internationella dödsstraffsdagen).

1.2.5. Epostutskick med aktion går ut 10 oktober.

1.3.1. Minst en månadens aktion tar upp HBT-fall.

1.3.2. Minst tre aktioner under året gällande HBT-personer skickas till andra ickestatliga organisationer som arbetar med frågan.

1.4.1. Minst tre relevanta MENA-fall lyfts av riksdagens MR-grupp.

1.4.2. Månadens aktion, veckans vädjande och kortkampanjen tar upp minst fem fall under året.

1.6.1. Sektionen lyfter IAR-fall som gäller straffrihet minst fem gånger i t ex givarbrev, olika former av e-aktioner och  veckans/månadens vädjande.

1.7.1. Under perioden 10 oktober fram till och med jul anordnas kampanjen Skriv för frihet (se nedanstående ruta för aktiviteter inom kampanjen).


Gemensamma aktivitetsmål för kampanjen Skriv för frihet (H. Dödsstraffet samt  J. Försvara enskilda individers rättigheter)
Under perioden 10 oktober till och med jul pågår kampanjen Skriv för frihet . Under perioden lägger vi fokus på hur brevskrivning förändrar livet för enskilda individer.

1. Den 10 oktober anordnar AMD/sekretariatet ett event (aktivitetsmål H 1.2.5), minst 10 grupper gör utåtriktade aktiviteter (aktivitetsmål J 1.2.4) samt ett epostutskick görs. Kampanjen lanseras på amnesty.se.

Följande aktiviteter är kopplade till aktivitetsmål J 1.7.1:

2. Kampanjutbildning i samband med aktivistseminariet i oktober. Då anordnas också en manifestation inom ramen för kampanjen.
3. Temanummer av Insats i november.
4. Bloggstafett under oktober eller november.
5. Digital fundraisingaktivitet under kampanjperioden.
6. Givarbrev skickas ut i november.
7. Brevskrivningsmaraton i början av december. I samband med det epostutskick varje dag med fokus på ett fall, fallen lyfts på amnesty.se och i sociala medier. Aktivitetsdag för grupper 7 december.
8. Amnesty Guard skickas ut med kampanjtema i december.




2. RESURSMÅL

A. TILLVÄXT OCH MEDLEMSVÄRNNING


A1. År 2016 har svenska Amnesty minst 100 000 medlemmar och minst 100 miljoner i årliga intäkter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen har minst 104 000 medlemmar och givare vid utgången av 2013. 1.1. Cirka 15 000 medlemmar och givare värvas årligen. Cirka 61% via face-to-face, 17% via telemarketing, 15% via digitala kanaler och 7% via övriga kanaler. 1.1.1. Genomföra minst en digital medlemsvärvningskampanj årligen.

1.1.2. Utveckla arbetet med prospects och leads samt öka värvningen i denna grupp.

1.2.3. Utveckla nya värvningsmetoder.
2. Regelbundet givande är stommen i vårt insamlingsarbete och minst 87% betalar via autogiro. 2.1. Vi har fortsatt fokus på att rekrytera medlemmar på autogiro och årsvärdet för det regelbundna givandet ökar med minst 5%. 2.1.1. Aktivt arbeta med “supporter journeys” för att bättre kunna segmentera medlemmar och rikta insamlingsaktiviteter som ger bäst effekt.

2.1.2. Vi fortsättera att arbeta med att höja medelgåvan på både nyrekryterade och befintliga medlemmar, samt arbeta på att bredda antalet kanaler en individ ger i.

2.1.3. Utveckla de administrativa systemen kring autogiro och förkorta tidsperioden mellan värvningstillfälle och betalning.
3. Sektionen värderar medlemmar och givare med hög lojalitet, och arbetar aktivt för att bibehålla en hög lojalitet. Den totala avhoppsfrekvensen på alla medlemmar och givare ska vara fortsatt låg, max 11%. 3.1. Avhopp för medlemmar på autogiro ligger på max 10%, medlemmar på inbetalningskort på max 20% och gåvogivare på max 30% per år.

3.2 Kvaliteten på medlemsservice har höjts. 		3.1.1. Investera resurser i och utveckla riktade medlemsvårdande aktiviteter baserade på segment.

3.1.2. Medlemsservice bidrar aktivt i arbetet att behålla medlemmar.

3.1.3. Genomföra minst en medlemsundersökning/analys under perioden för att öka kunskapen om våra medlemmar.

3.2.1. Utöka öppettider i medlemsservice, använda nya kanaler samt förbättra hantering av reklamationer.
4. Sektionen har en årlig tillväxt på minst 5%, vilket innebär intäkter på cirka100 miljoner kronor vid utgången av 2013. Vi har en bred fundraisingmix och arbetar aktivt med utveckling för att hitta nya insamlingsmetoder, intäktskällor och kanaler för medlemsvärvning. 4.1. Mixen inkluderar ett mer systematiskt arbete på områdena stora gåvor, stiftelser och fonder samt testamenten. Minst en utveckling har skett inom stora gåvor och minst ett bidrag har mottagits från en stiftelse eller fond.

4.2. Vi har fokus på innovation och att hitta nya metoder och aktiviteter för samla in pengar.

4.3. Intäkterna från digitala fundraisingkanaler samt Amnestybutiken har ökat.

4.4. Intäkterna från minnes- och hyllningsgåvor har ökat. 		4.1.1. Utveckla en långsiktigt struktur för arbetet med stora gåvor, stiftelser och fonder samt testamenten.

4.2.1. Testa minst en ny fundraisingmetod per år.

4.3.1. Utveckla arbetet med insamling i de digitala kanalerna:
- minst 3% av besökarna på webbplatsen ger en gåva.
- minst 3 450 personer är SMS-aktivister
- minst 1 200 personer är kunder i Amnestybutiken.

4.4.1. Utveckla och sytematisera abetet med hyllnings- och minnesgåvor.
5. Vi ska arbeta med att integrera fundraising och kampanj, och ska även delta i det arbetet på global nivå. 5.1. Sektionen har om möjlighet funnits deltagit i en internationell integrerad kampanj. Minst en av sektionens kampanjer under året är integrerad fullt ut i samtliga kommunikationskanaler. 5.1.1. Skapa rutiner för att säkerställa att vi integrerar kampanj och fundraising både i kampanjer och löpande arbete. Utgångspunkt är att en aktiv medlem både är mer lojal och mer givmild.

5.1.2. Aktivt arbeta med “supporter journeys” för att bli bättre på att engagera medlemmar och givare på rätt sätt i olika faser.
6. Sektionen säkerställer att vi har infrastruktur som stödjer utveckling inom fundraising, aktivism och kommunikation för att kunna öka effektiviteten av våra aktiviteter. 6.1. Arbetet med att implementera ett nytt CRM-system fortlöper, vilket möjliggör bättre uppföljningar och ett mer effektivt arbete med “supporter journeys”.

6.2. De digitala plattformarna är anpassade efter behoven i en dynamisk kampanjorganisation. 		6.1.1.-6.2.1. Utveckla ett nytt CRM-system samt sektionens digitala plattformar. Investera i infrastruktur.




A2. År 2016 följer vi principen att tillväxt och aktivism hänger ihop. Det ökade medlemsantalet återspeglas i mer aktivism. Våra möjligheter att värva medlemmar och samla in pengar hänger på att sektionen är en stark, trovärdig och transparent organisation som i sitt arbete engagerar många människor i och utanför Amnesty.*
* Detta mål fokuserar på tillväxt i form av aktivister (individer), tillväxt av de långsiktiga medlemsstrukturerna (enheter) finns i mål E4.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vi har blivit bättre på att integrera tillväxt och aktivism. Vi har olika typer av aktivism och arbetar för att alla ska kunna jobba för mänskliga rättigheter inom Amnesty utifrån sina egna förutsättningar. 1.1. Rekrytering och mobilisering av aktivister är i högre grad integrerat i vårt fundraisingarbete. 1.1.1 Anställda inom face-to-face informeras om aktivistverksamheten och kan sprida informationen vidare till nya medlemmar.

1.1.2. 350 medlemmar har via telefundraising angett att de är intresserade av att bli aktiva. Tio procent av dessa går med i en långsiktig medlemsstruktur.




A3. År 2016 har vi förstärkt riktade insatser för att öka antalet aktiva medlemmar bland skolungdomar och stärka deras engagemang.*
* Detta mål har samordnats med D5 och E1 och har därför ingen egen målkedja.


A4. År 2016 går en större del av våra ekonomiska resurser till den internationella rörelsen. Det innebär mer än 35% av våra kostnader (2009 års andel). Vi strävar efter att följa internationellt satta mål för ekonomiska bidrag till den globala Amnestyrörelsen och om det går att överträffa dem. Samtidigt värnar vi om sektionens långsiktiga möjlighet att bidra till arbetet för mänskliga rättigheter. Vi strävar efter en balans mellan dessa mål utifrån bedömningen av var våra insamlade medel gör mest nytta. Vi prioriterar ner delar av sektionens arbete om vi anser att det gynnar arbetet för mänskliga rättigheter i stort.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen ger minst 30% av intäkterna till den internationella rörelsen i form av IS-bidrag och frivilliga bidrag. 1.1. Sektionen har under en tvåårsperiod bidragit med minst 55 miljoner kronor till den internationella rörelsen.
2. Vi deltar aktivt i att utveckla fundraisingarbetet internationellt, både genom att bidra till rörelsen med vår kunskap men också genom att implementera idéer och koncept från andra sektioner i vår egen sektion. 2.1. Svenska sektionens FMT-representant lägger minst 10% på internationellt arbete.

2.2. Minst en väsentlig förändring har gjorts i sektionens fundraisingarbete baserat på lärdomar från andra sektioner.

2.3. Minst fyra fundraisers från svenska sektionen har årligen deltagit i Fundraising Skillshare och hållit minst en workshop där eller i liknande sammanhang. 		2.1.1.-2.3.1. Samarbeta med andra sektioner och bidra med vår kunskap. Lära oss och hämta inspiration från andra.

2.1.1.-2.3.2. Delta i internationell benchmarking.
3. Vi arbetar mer systematiskt med prioritering av effektiva och lönsamma fundraisingmetoder. 3.1. Vi mäter Livstidsvärdet (LTV) och Return On Investment (ROI) på samtliga aktiviteter utifrån internationella definitioner och använder det som bedömningsgrund vid prioritering. 3.1.1. Utveckla system för regelbunden mätning och prioritering.




A5. År 2016 är vi en organisation som präglas av mångfald*, med avseende på färdigheter, erfarenheter, kunskap och personligheter.
* Vi har en mångfaldspolicy och mångfaldsstrategi som tar upp mångfald ur andra aspekter och som vi utvärderar och förnyar vartannat år.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Alla som ställer sig bakom vårt arbete för mänskliga rättigheter ska känna sig välkomna som
anställda, frivilliga, praktikanter, medlemmar och aktivister. Vi arbetar utifrån vår mångfaldspolicy och mångfaldsstrategi. 		1.1. Alla som är aktiva inom organisationen ska känna till och förstå vår mångfaldspolicy och mångfaldsstrategi. 1.1.1. Utveckla metoder och kanaler för att rekrytera anställda och praktikanter med mångfald.

1.1.2. Informera om sektionens mångfaldsstrategi till aktiva medlemmar, till exempel via Insats på tema mångfald.

1.1.3. Genomföra en utbildning i att leda med mångfald för förtroendevalda (styrelse och valberedning) och ledningsgrupp på sekretariatet.

1.1.4. Genomföra en mångfaldsworkshop på aktivistseminariet med fokus på konkreta metoder.

1.1.5.  Erbjuda mångfaldsworkshop på årsmötet med fokus på konkreta metoder.

1.1.6. Uppdatera ”Handledning för mångfald i Amnesty” med fokus på konkreta metoder.

1.1.7. Uppdatera mångfaldsinformation
på medlemssidorna på webben.




B. KOMMUNIKATION OCH TROVÄRDIGHET

B1. År 2016 kommunicerar vi mer enhetligt än idag. Alla som kommunicerar för organisationens räkning känner till vår globala identitet och hur vi använder den i utåtriktat arbete.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Den globala identiteten är etablerad i den svenska sektionen och både anställda och medlemmar arbetar med att upprätthålla den. Grundsynen i sektionen är att alla, både medlemmar och anställda, kommunicerar och därmed har ett ansvar för kommunikationen. 1.1. Amnestys kommunikation sticker ut och vi upplevs utifrån vår globala identitet som en öppen, intelligent, uppfinningsrik och beslutsam organisation. Vi berättar, involverar och inspirerar människor att arbeta tillsammans - för mänskliga rättigheter, mot orättvisor. 1.1.1. Implementera den globala identiteten i form av utbildning för anställda, förtroendevalda och andra nyckelpersoner.

1.1.2. Aktivt delta i det internationella arbetet med att implementera den globala identiteten.
2. Den externa kommunikationen samordnas i sektionens samtliga kanaler och vi skapar synergieffekter för att budskapen ska få största möjliga effekt. Den interna kommunikationen har utvecklats och anpassats till ett mer integrerat arbetssätt. 2.1 Sekretariatet arbetar mer integrerat med de olika kanalerna för extern kommunikation.

2.2 Sekretariatet har ett system för intern kommunikation som på ett bra sätt understödjer organisationens behov. 		2.1.1. Genomföra och utvärdera minst två kampanjer/aktioner årligen med samordning i samtliga externa kanaler, både traditionella och digitala.

2.2.1 Utvärdera de anställdas nöjdhet med de olika tillgängliga kanalerna för internkommunikation.
3. Aktiva medlemmar och anställda kan skapa grafiskt basmaterial utan stöd. 3.1. Aktiva medlemmar och anställda har verktyg för att bidra till att upprätthålla Amnestys globala identitet. 3.1.1. Utifrån behov och förutsättningar utveckla stödet till sektionens formgivningsgrupp.

3.1.2. Utveckla system där aktiva medlemmar och anställda kan skapa grafiskt material utifrån Amnestys globala identitet.




B2. År 2016 är kännedomen om Amnesty större än idag, bland allmänheten i Sverige.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vi har stärkt vårt varumärke och position som en medlemsorganisation som arbetar tillsammans - för mänskliga rättigheter, mot orättvisor. 1.1. Den allmänna kännedomen om Amnesty är minst 94%. Av dessa ska andelen som tycker verksamheten är viktig vara minst 86% och 72% ska ha en positiv inställning till Amnesty.

1.2. Vi vet mer om allmänhetens kännedom om vilka frågor Amnesty arbetar med. 		1.1.1.-1.2.1. Årligen delta i undersökning för att mäta kännedom och attityd, med tilläggsfrågor för att kunna mäta kunskap om vilka frågor Amnesty arbetar med.

2. Sektionen har ett ökat mediaarbete utanför storstäderna. 2.1. Ökat mediarbete av aktivisterna vilket resulterar i större mediagenomslag på lokal nivå.

2.2. Antal lokala mediaklipp utanför storstad i samband med aktionsdagar ökar. 		2.1.1.-2.2.1. Ge stöd till samordnare, specialgrupper och Amnestygrupper i det lokala mediaarbetet, samt fortsätta utveckla mediastöd och utbildning inom ramen för ordinarie utbildning till aktiviststrukturer.
3. Sektionen har fortsatt hög digital närvaro. Vi arbetar mer sofistikerat med kommunikation i webb- och mobilkanalen och använder den för att nå ut till nya målgrupper på innovativa sätt. 3.1. Amnesty.se är ett väl fungerande verktyg som  stöder utvecklingen inom kampanj, kommunikation och fundraising.

3.2. Svenska sektionen är en sektion med digital kunskap och deltar aktivt i det internationella arbetet.

3.3. År 2013 har sektionen:
- 650 000 besök på amnesty.se
- 10 000 besökare i mobilsajten m.amnesty.se
- 40 000 fans på Facebook
- 8 000 följare på Twitter
- minst 50 000 prenumeranter på epostutskicket Apsis. 		3.1.1. Skapa en fungerande webbproduktion som stödjer en dynamisk organisation.

3.1.2. Undersöka i vilka sammanhang bloggar kan vara en fungerande kommunikationskanal för Amnesty och under året genomföra minst ett testprojekt.

3.1.3. Utveckla informationen om mänskliga rättigheter på hemsidan.

3.2.1. Delta i internationell löpande webbanalys.

3.2.2. Delta i undersökning om användarvänlighet och jämföra oss med de nordiska sektionerna.

3.2.3. Två personer deltar årligen i Digital Skillshare.

3.3.1. Genom olika aktiviteter öka antalet personer vi har kontakt med via digitala kanaler.

3.3.1. Utveckla och samordna arbetet med vädjanden på amnesty.se.




B3. År 2016 är trovärdighet fortfarande ett centralt värde för Amnesty och är något som allmänheten förknippar oss med. I avvägningar mellan korrekthet, snabbhet, effektivitet och tillgänglighet väger korrekthet tyngst.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vår kommunikation är anpassad till ett medialandskap med fler aktörer och kanaler. I detta mediaklimat med sitt höga tempo, ska Amnesty uppfattas som en relevant, snabb och trovärdig aktör. 1.1. Traditionella kanaler och nya kanaler kompletterar och förstärker varandra och ger tillsammans en trovärdig bild av Amnestys arbete. 1.1.1. Kommunicera aktivt i en bredd av kanaler.

1.1.2. Skapa genomtänkta rutiner och ansvar för olika kanaler för att garantera att informationen är korrekt och kommunikationen anpassad för respektive kanal.

1.1.3. Agera på relevanta “mediatunga” händelser för att ta en position i frågan.
2. Vår kommunikation förmedlar såväl känslor och berättelser som kunskap och fakta, utan att ge avkall på korrekthet i innehållet. 2.1. Amnesty upplevs som en trovärdig,  intelligent och öppen organisation - där både känsla och fakta väger tungt i kommunikationen.

2.2. Vi är snabba, flexibla och proaktiva i kommunikationsarbetet för att kommunicera våra kampanjer på det mest effektiva sättet. 		2.1.1. Genomföra undersökning av hur Amnesty uppfattas i media årligen och specifikt inkludera frågor rörande korrekthet och trovärdighet.

2.1.2. Undersöka hur Amnesty upplevs i medlemsundersökning och specifikt inkludera frågor rörande korrekthet och trovärdighet.

2.2.1. Agera på aktuella frågor i form av bland annat sociala medier och egna pressnotiser. Vi skapar under året ett antal egna aktiviter med stor spridning i sociala medier.




B4. År 2016 hanterar vi risker på ett proaktivt sätt, som är ett föredöme för den ideella sektorn i Sverige. Vi har ökat vår transparens och ger tydlig, pedagogisk information om våra arbetsmetoder, vår organisation och de resultat som vårt arbete leder till.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionens löpande omvärldsbevakning ligger till grund för riskidentifiering och riskanalys. Utifrån denna analys agerar vi proaktivt snarare än reaktivt. 1.1. Metoder och verktyg finns framtagna för kontinuerlig omvärldsbevakning, riskanalys och krishantering. 1.1.1. Genomföra en årlig riskanalys av verksamhet och fundraisingkanaler.

1.1.2. Löpande genomföra omvärldsbevakning som en del i sekretariatets strategiska kommunikationsarbete.

1.1.3. Vid behov aktivera sekretariatets ”krishanteringsgrupp”.
2. Vi informerar i högre grad om processer och resultat i vår kommunikation till medlemmar, media och allmänhet. 2.1. Amnestys medlemmar, allmänheten och media får en korrekt och tydlig bild av vad Amnesty har åstadkommit, både framgångar och motgångar, under året. 2.1.1. Presentera vad Amnesty åstadkommit under året i relevanta kanaler på ett öppet, tydligt och transparent sätt.




C. ARBETE FÖR JÄMSTÄLLDHET

C1. År 2016 är sektionen fortsatt en aktiv röst som i den internationella Amnestyrörelsen och är pådrivande i arbetet med att integrera ett jämställdhetsperspektiv i hela rörelsens verksamhet. Det arbete som bedrivs inom sektionen är ett föredöme för den ideella sektorn i Sverige.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vår externa kommunikation genomsyras i högre grad av ett genus- och jämställdhets- perspektiv. 1.1. Informationen på delar av den externa hemsidan har ett jämställdhetsperspektiv i text- och bildmaterial. 1.1.1. I januari genomför vi en personalutbildning om jämställdhetsintegrering i Amnestys publicistiska material. Utbildningen följs upp med en mindre grupp anställda under våren.

1.1.2. Under året tillämpar vi konkreta metoder för att jämställdhetsintegrera text och bild.
2. Medarbetarna på sekretariatet och styrelsen har kunskap om och kan tillämpa metoder för jämställdhets- integrering. 2.1. Amnestys anställda och styrelse har goda kunskaper om vad jämställdhet och jämställdhetsintegrering innebär och har verktyg att  tillämpa det inom det egna arbetsområdet. Arbetet bedrivs kontinuerligt, planmässigt och utgår från ett urval av metoder.

2.2. Genomförandeplanen för jämställdhetsintegrering revideras senast april 2013.
2.1.1. Medarbetarna får kunskap om och verktyg för att jämställdhetsintegrera verksamheten genom att delta vid personalutbildningar i frågan vid två tillfällen årligen.

2.1.2. Lednings- och resursgruppen på sekretariatet samt medarbetare som direkt berörs av projektet får fördjupad kunskap om och verktyg för jämställdhetsintegrering genom att delta i utbildning/processledning vid två tillfällen under året.

2.1.3. Sektionens och Amnestyfondens styrelser får kunskap om jämställdhetsintegrering genom att delta i utbildningar i frågan vid ett tillfälle årligen.

2.2.1. Ledningsgruppen reviderar genomförandeplanen baserat på utvärdering som genomförs av konsult.
3. Arbetet med jämställdhetsintegrering och kvinnors rättigheter stärks internationellt. 3.1. Svenska sektionen är representerade i International Women’s Human Rights Network (IWHRN). 3.1.1. Svenska representanter deltar i internationella möten med IWHRN och bevakar IWHRNs nätverkslista.




D. AKTIVISM, AKTIVT DELTAGANDE OCH PARTNERSKAP

D1. År 2016 har sektionen en tydlig och transparent process för dialog med de vars rättigheter har kränkts eller riskerar att kränkas och som berörs av vårt arbete. Vi lyssnar till och tar hänsyn till omvärldens perspektiv när vi planerar, prioriterar och följer upp vårt arbete*.
*Inget arbete kommer att bedrivas inom detta område 2013.


D2. År 2016 har vi nya aktionsformer för medlemmar och icke-medlemmar. Vi är flexibla och väljer metod utifrån vad vi bedömer är mest effektivt för arbetet för mänskliga rättigheter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen kan erbjuda fler metoder för engagemang som innebär att allmänheten i större utsträckning kan delta i vårt påverkansarbete. 1.1. Sektionen vidareutvecklar befintliga aktionsformer för medlemmar och icke-medlemmar. 1.1.1. Utvärdera de nya aktionsformerna Rapid response och ambassadorientering.




D3. År 2016 har vi utvecklat fördjupade partnerskap* och samarbeten med andra aktörer, vilket ökar våra möjligheter att bedriva påverkansarbete och mobilisera aktivister.
* Vi har ett partnerskap under fem år med sektionen i Sierra Leone som regleras av en Service Level Agreement där vi för varje år kommer överens om en handlingsplan för aktiviteter. Partnerskapet utvärderas varje år enligt en överenskommen process och redovisas därför inte i denna verksamhetsplan. Partnerskapet redovisas på vår hemsida.


D4. År 2016 erbjuder vi våra medlemmar och aktivister allsidig, specialiserad och tillgänglig
utbildning för att bibehålla och öka deras engagemang.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Fler medlemmar har grundläggande kunskaper om Amnesty och ökat deltagande i prioriterad verksamhet. 1.1. Sektionen bedriver relevanta utbildningar för våra aktivister i syfte att öka deras engagemang.

1.2. Ökat intresse för deltagande i årsmöte, ledarskapsutbildningar och övriga plattformar för medlemmar med förtroendeuppdrag.
1.1.1. Samtliga pågående kampanjer inleds med interna medlemsutbildningar (kampanjutbildningar) för aktivister.

1.1.2. Sekretariatet tillhandahåller material och ekonomiskt stöd så att distrikt kan hålla lokala kampanjutbildningar.

1.1.3.  Amnestyakademins grundutbildning “A som i Amnesty”, kampanjutbildningar, projektledarutbildningen, ledarskapsprogrammet och distriktsworkshops tillhandahålls utan kostnad för de aktiva medlemmarna.

1.2.1. Hundra personer deltar årligen på aktivistseminariet.

1.2.2. 45 personer genomgår årligen projektledarutbildningen och ledarskapsprogrammet.
2. Genom Amnestyakademins kurser fördjupa kunskapen om mänskliga rättigheter och Amnesty bland medlemmarna. 2.1. 40 tematiska kurser genomförs årligen, främst i Stockholm, Göteborg och Malmö, 10% av kurserna på andra orter (lokala kurser).

2.2. Vi har säkerställt fortsatt hög kvalitet i kursverksamheten.

2.3. Det finns ett webbaserat utbud av Amnestyakademins kurser. 		2.1.1. Marknadsföra Amnestyakademins kurser i relevanta kanaler.

2.1.2. Kommunicera Amnestyakademin via e-post till medlemmarna både för att marknadsföra kursutbudet och som medlemsvård.

2.2.1. Vidareutveckla kurserna så att de är aktuella och tydligt kopplade till Amnestys prioriterade områden.

2.2.2. Rekrytera nya kursledare samt underhålla kursledarnätverket. Anordna 1-2 kursledarträffar årligen.

2.2.3. Förbättra de administrativa rutinerna genom att utveckla ett internt system för hantering av betalningar.

2.3.1. Utveckla och testa webbaserade kurser.




D5. År 2016 utbildar vi både lärare och elever om mänskliga rättigheter, och är en av de främsta källorna till kunskap om detta i skolan. Utbildningen syftar också till att öka ungdomsaktivismen i skolan.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen ska inom ramarna för projekten MR i gymnasieskolan och Angeläget erbjuda verktyg och arbetsmaterial för pedagoger i gymnasieskolan vilka möjliggör en MR-relaterad undervisning i olika skolämnen. 1.1. Fler lärare ska registrera sig som användare på vår skolsida.

1.2. Ungdomar som besökt Angelägets filmfestival och skapat filmer ska få ett fördjupat intresse för mänskliga rättigheter.

1.3. Ungdomar som tagit del av filmer från Angelägets dvd ska få en inblick i och ökat engagemang för mänskliga rättigheter och värdegrundsfrågor.

1.4. Ungdomar som arbetet med Mitt ibland oss (digitala spel) ska få fördjupat intresse för och kunskap om mänskliga rättigheter. 		1.1.1. Under året utvecklar vi och håller skolsidan ständigt aktuell genom att ta fram nytt utbildningsmaterial.

1.2.1. Angelägets filmfestival har minst 300 besökare årligen varav en klar majoritet är ungdomar.

1.3.1. Under året distribueras minst 2 500 ex av Angelägets dvd.

1.4.1. Lärarhandledning till digitala spelet Mitt ibland oss laddas ner av minst 400 pedagoger under året.
2. Vi erbjuder vissa utvalda gymnasieskolor att bli s k MR-skolor. 2.1. Sektionen har ett koncept för fördjupat samarbete med utvalda MR-skolor, vilket inbegriper utbildning av både lärare och elever. 2.1.1. Utveckla koncept för MR-skolor.

2.1.2. Starta ett antal pilotprojekt på ett fåtal skolor.

2.1.3 Uppstartskonferens MR-skolan innehåller utbildning för lärare i MR-skolorna.
3. Arbetet med att öka engagemanget i Amnesty är integrerat i allt arbete gentemot skolan. 3.1. Det finns system för ungdomars väg in i organisationen via vårt arbete gentemot gymnasieskolor. 3.1.1. Tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att skapa en brygga mellan ungdomsaktivism och utbildningsverksamheten MR i gymnasieskolan.




E. DEMOKRATI OCH ORGANISATIONSUTVECKLING

E1. År 2016 har vi bibehållit vår identitet som en medlemsstyrd demokratisk organisation där medlemmarna är sektionens kärna för ett effektivt arbete för mänskliga rättigheter.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. År 2013 finns lättillgängliga arenor för kontakt mellan medlemsstrukturer.   1.1. Aktivister har möjlighet till erfarenhetsutbyte vid flera tillfällen per år.

1.2. Ökat utrymme för våra medlemmar att diskutera den demokratiska organisationen. 		1.1.1. Majoriteten av distrikten och en fjärdedel av grupperna tar del av eller bidrar till diskussioner som rör vår verksamhet på årsmöten, verksamhetsmöten och interna diskussionsforum.

1.1.2. Vi erbjuder forum för erfarenhetsutbyte och kontakt på årsmöte, möte för aktiva på distiktsnivå och aktivistseminariet.

1.2.1. Utveckla diskussionsforum för medlemmarna.
2. Sektionens årsmöten präglas av delaktighet och engagemang.   2.1. Ökad förståelse för hur man kan påverka inom Amnesty hos våra långsiktiga medlemsstrukturer. 2.1.1. Erbjuda samt uppmana deltagare på ledarskapsprogrammet att delta på årsmötet.

2.1.2. Utbilda i hur organisationen fungerar inom ledarskapsprogrammet och projektledarutbildningen samt på verksamhetsmötet.

2.1.3. Påverkanstorg används som metod på årsmötet och förbereds med en artikel om påverkanstorg i Insats.
3. Sektionens ungdomsgrupper upplever att de är en del av organisationen och är delaktiga i påverkansarbetet och den demokratiska organisationen. 3.1. Fler unga i Amnestys ungdomsgrupper engagerar sig i det demokratiska och organisatoriska arbetet.

3.2. Ungdomar inom sektionen deltar i det internationella ungdomsarbetet. 		3.1.1. De nationella ungdomsträffarna innehåller pass om den demokratiska organisationen och prioriterade kampanjer.

3.2.1. Tio ungdomar från sektionen deltar årligen på den nordiska ungdomskonferensen.




E2. År 2016 bedriver vi en verksamhet av hög kvalitet och effektivitet utifrån omvärldens ökande krav och förväntningar.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen ska genom utbildning höja kompetensen vad gäller målstyrning, utvärdering och måluppfyllelse. 1.1. Årligen genomföra utbildning för styrelsen, sekretariatets ledning samt anställda inom valda nyckelområden. 1.1.1. Styrelsen och sekretariatets ledning utbildas i målstyrning och måluppfyllelse vid minst ett tillfälle under året.
2. Sektionen ska utveckla bättre system för planering, prioritering och utvärdering. 2.1. Sektionen blir bättre på att planera, prioritera och utvärdera sin verksamhet. 2.1.1. Kartlägga och genom goda exempel identifiera lämpliga system inom den internationella rörelsen som skulle kunna implementeras i den svenska sektionen.
3. Sektionen ska utveckla arbetet med rapportering genom nyckeltal (KPI), kalkyler och prognoser inom områdena ekonomi och fundraising. 3.1. Sektionens arbete med fundraising och ekonomistyrning effektiviseras och optimeras. 3.1.1. I samarbete med IS och internationella arbetsgrupper ta fram gemensamma rapporter och nyckeltal.

3.1.2. Genomföra en “livscykelanalys” av sektionens olika intäktsslag.
4. Sektionen ska genom utbildning och genomförda riskanalyser utveckla arbetet med styrning, ledning och kontroll av verksamheten. 4.1 .Sektionen blir bättre på att allokera resurser och göra “rätt saker”, d v s bedriva ett effektivt arbete för mänskliga rättigheter. 4.1.1. Genomföra riskanalyser av verksamhet och intäkter och ta fram åtgärdsplaner utifrån de genomförda analyserna.
5. Sektionen ska öppet kunna redovisa hur vi använder de medel vi samlar in i Sverige och redogöra hur vi på bästa sätt använder dem för Amnestys ändamål. 5.1. Sektionen blir ett föredöme internationellt i Amnestyrörelsen vad gäller transparens och öppenhet. 5.1.1. Fortsatt implementera det internationella redovisningssystemet Cocoa.

5.1.2. Genom konkreta exempel i årsredovisningen, på amnesty.se och i andra kanaler redovisa hur Amnesty utifrån planer och prioriteringar omsätter de insamlade medlen till verksamhet till förmån för de mänskliga rättigheterna.

5.1.3. Rapportera enligt
SFIs riktlinjer och FRIIs kvalitetskod.

5.1.4. Genom uppsökande verksamhet identifiera de redovisningsgrupper i sektionen som har problem med sin redovisning och erbjuda dem hjälp att fullgöra sina åtaganden.




E3. År 2016 är sektionen fortsatt en attraktiv arbetsgivare.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vi ska utveckla vårt varumärke som arbetsgivare och förbättra vårt rekryteringsarbete. 1.1. Amnesty har en välgenomtänkt strategi där personal- och kommunikationsarbetet samordnas på bästa sätt.

1.2. Ökad mångfald bland anställda. 		1.1.1. Utveckla system för e-rekrytering.

1.2.1. Utveckla flera kanaler för rekrytering som t ex annonser i fackpress och deltagande på arbetsmarknadsdagar.
2. Vi har utvecklat vårt arbete med kompetenshöjande åtgärder. 2.1. Anställda erbjuds mer strukturerat olika former av kompetenshöjning, vilket bidrar till högre kvalitet på sekretariatets arbete. 2.1.1. I samband med utvecklingssamtal, samlat kartlägga och dokumentera de anställdas utbildningsbehov.

2.1.2. Vid minst två tillfällen under året erbjuda samtliga anställda gemensam utbildning inom centrala verksamhetsområden.
3. Vi har ett mer strukturerat arbete med ledarskapsutveckling. 3.1. Vi har en ledarskapsutbildning av hög kvalitet för sekretariatets ledning.

3.2. Anställda med arbetsledande uppgifter har genomgått ledarskapsutbildning. 		3.1.1. Genomföra ledarskapsutbildning för sekretariatets ledning.

3.1.2. Fortsatt arbete med individuell ledarskapsutbildning för sekretariatets ledning.

3.2.1. Erbjuda ledarskapsutbildning till anställda med arbetsledande uppgifter inom face-to-face och telefundraising.




E4. År 2016 har har vi utvecklat och stärkt aktiviteten och det demokratiska deltagandet inom
sektionens långsiktiga medlemsstrukturer. Vi ser de långsiktiga medlemsstrukturerna som en fortsatt viktig förutsättning för vår interna demokrati och en garanti för vår långsiktiga effektivitet och legitimitet. Med långsiktiga medlemsstrukturer menar vi all typ av medlemsorganisering där man bygger upp kompetens över tid och arbetar för uthållighet i aktivismen.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Sektionen har stabila distrikt och grupper som initierar och stödjer verksamhet inom ramen för sektionens prioriterade verksamhet. 1.1. Aktivister tar ansvar för att sprida och förankra prioriterad verksamhet i organisationen.

1.2. Stabilitet och ökad aktivitet i redan fungerande strukturer.

1.3. Sektionen har fler långsiktiga medlemsstrukturer på “vita fläckar”. 		1.1.1. Deltagare på projektledarutbildning och ledarskapsprogram tar ansvar för att genomföra aktiviteter i samband med festivaler, Almedalen, distriktsworkshops och andra centralt initierade aktiviteter.

1.2.1. Vi erbjuder stöd till distrikt utanför storstäderna genom aktivisthjälpen, möte för aktiva på distriktsnivå, lokala kampanjutbildningar, mentorskap, rekryteringsträffar, distriktsworkshops.

1.2.2. Majoriteten av deltagarna på ledarskapsprogrammet är aktiva på distriktsnivå.

1.3.1. Två aktivistworkshops genomförs under året.

1.3.2. Minst två grupper bildas under året på två orter där det inte finns verksamhet sedan tidigare.
2. Sektionen har ett aktivt och strukturerat arbete med syfte att öka antalet aktivister bland skolungdomar och för att stärka deras engagemang. 2.1. Väcka engagemang hos skolungdomar kring mänskliga rättigheter och Amnesty.

2.2. Befintliga ungdomsgrupper bibehåller sitt engagemang.
2.1.1. Femton interaktiva workshops med skolungdomar äger rum i storstadsdistrikten.

2.2.1. En nationell och tre regionala ungdomsträffar anordnas varje termin.

2.2.2. Vi ger specifikt stöd till ungdomsgrupper i storstadsdistrikten genom praktikantverksamhet.
3. Sektionen arbetar mer strategiskt med rekrytering av nya aktivister. 3.1. Distrikten tar större ansvar för rekrytering, mobilisering och aktiviteter på lokal nivå. 3.1.1. Grupper och distrikt ha verktyg och rutiner för rekrytering av lokala aktivister.

3.1.2. Minst 20 lokala rekryteringsmöten anordnas under året.

3.1.3. Vi använder telefundraisingverksamheten för att rekrytera nya aktivister i samband med rekryteringsmöten på tre orter.




E5. År 2016 har vi starkare ledarskap på alla nivåer i organisationen*.
* Målsättningar för sektionens ledarskapsprogram och projektledarutbildning finns under D4.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vi ska utveckla vårt arbete med ledarskapsutveckling bland förtroendevalda i sektionen. 1.1. Skräddarsydda utbildningspaket för styrelsen och förtroendevalda i sektionen finns på plats. 1.1.1. Årligen erbjuda utbildningar i ledarskap för styrelsen och förtroendevalda i sektionen. Dessa sker dels i egen regi, dels via andra aktörer.

1.1.2. Delta i utbildning via Utvecklingsforum/Ledarinstitutet och Ideell Arena.




E6. År 2016 bidrar vi med mer kompetens och personal till den internationella Amnestyrörelsen och vi känner en starkare samhörighet med den globala människorättsrörelsen.
Delmål Resultatmål Aktivitetsmål
1. Vi ska delta i internationella arbetsgrupper och nätverk. 1.1. Den globala Amnestyrörelsen stärks genom insatser från den svenska sektionen. 1.1.1. Aktivt placera personer från sektionen i internationella nätverk och grupper.

1.1.2. Samverka med andra sektioner, dela med oss av vår kunskap och lära av andra.