Rapport om den nya beredningsorganisationen Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2003

Till: Styrelsen
Från: Anja Persson och sekretariatet
Datum: 24 november 2003

Rapport om den nya beredningsorganisationen

Bakgrund
Inför styrelseåret 2002/2003 fattade styrelsen beslut om en ny beredningsorganisation. Bakgrunden till detta var dels årsmötesbeslutet om att tillsätta en utredning för att "se över styrelsens arbete i syfte att befria styrelsen från operativa arbetsuppgifter" (årsmötesbeslut 57:2001), dels själva utredningen som resulterade i 10 rekommendationer. Utöver styrelsens strävan att bli mer strategisk och mindre operativ innebar de största förändringarna att styrelsens årscykel förändrades, att utskotten, inklusive arbetsutskottet (AU), togs bort och ersattes av uppdragsgrupper, samt att styrelsen lade en särskild vikt vid organisationsdialogen inom sektionen. Dessutom skapades en ny permanent grupp, den internationella kommittén (AIK), vars syfte är att bistå styrelsen i arbetet med de internationella frågorna.

Uppdraget
I september 2003 uppdrog styrelsen åt Anja Persson och sekretariatet att till decembermötet 2003 inkomma med en rapport om det första året med den nya beredningsorganisationen. Utifrån detta beslut har vi gjort i huvudsak fem saker, vilka vi mer i detalj redogör för nedan.

1. En innehållsmässig genomgång av styrelsemötena före och efter beslutet om en ny beredningsorganisation för att se om styrelsens möten blivit mer strategiska och mindre operativa till sin karaktär.

2. En granskning av styrelsens nya årscykel för att se om den är mer ändamålsenlig än den tidigare. I det sammanhanget har vi också tagit upp det telefonmöte som ersatt AU.

3. Konsekvenserna av att ta bort utskotten och i stället arbeta med uppdragsgrupper. Här har vi särskilt tittat på de tidigare utskottens "rekryteringsfunktion" och styrelsens och sekretariatets arbetsbelastning.

4. En redogörelse för styrelsens arbete med organisationsdialogen.

5. Det internationella utskottets (AIK) rapport från det första verksamhetsåret, vilken bifogas denna rapport som en bilaga (bilaga 1).

Övergripande slutsatser
Vi vill redan inledningsvis säga något övergripande om det vi kommit fram till. För det första så har styrelsen fortfarande en hel del kvar att arbeta med för att bli mer strategisk och delegera det operativa arbetet till andra delar av organisationen. Vår genomgång av styrelsemötena visar att inte mycket har förändrats. Däremot har den nya årscykeln bidragit till att renodla styrelsearbetet och skapa en tydligare struktur på vart och ett av styrelsemötena. Att ta bort utskotten och arbeta i uppdragsgrupper har i stort varit positivt och bidragit till en minskad arbetsbelastning för styrelsen, dessutom har inte sekretariatets arbetsbelastning ökat i motsvarande grad, vilket befarades på sina håll. Vi vill i detta sammanhang dock fästa styrelsens uppmärksamhet på frågan om aktivisternas deltagande i arbetet. Under det första året var relativt få aktivister involverade i uppdragsarbetet, vilket kan ha berott på att styrelseåret 2002/2003 föregicks av en mr-konferens och alltså inte föranledde några åtgärder i samband med årsmötesbeslut för styrelsen. Däremot aktualiserar det frågan om de tidigare utskottens roll som "plantskola" för framtida förtroendevalda i sektionen. Det nystartade frivilligledarskapsprogrammet ser dock postivt ut och det verkar som om något fler aktivister kommer att ingå i uppdragsgrupperna för innevarande styrelseår. Vad gäller organisationsdialogen slutligen kan vi konstatera att det är ett långsiktigt arbete där det är svårt att dra några slutsatser efter endast ett år. Helt klart är dock att inte bara styrelsen, utan hela sektionen måste förbättra sitt strategiska arbete och här spelar dialogen i organisationen en oerhört viktig roll.

1. Genomgång av styrelsemöten före och efter den nya beredningsorganisationen
Sekretariatet har gått igenom styrelsemötena under de två verksamhetsåren 2001/2002 och 2002/2003 och delat in punkterna på stryrelsens dagordning i fem övergripande kategorier enligt följande:

1. Rapporter
2. Information/diskussion
3. Beredning
4. Beslut
5. Övrigt

En liknande sammanställning över kalenderåret 2001 presenterades styrelsen på januarimötet 2002, som en del i förarbetet till den nya beredningsorganisationen som sjösattes i juni 2002.

Vad vi har gjort är alltså att titta på styrelseåret före respektive efter beslutet om den nya beredningsorganisationen och gjort en bedömning av hur mycket tid som på styrelsemötena ägnats åt de olika typer av frågor som hamnat på styrelsens bord. Vi gör inga anspråk på att dessa siffror ska vara exakta, tvärtom är det ibland omöjligt att t ex särskilja den tid som föregår ett beslut i form av information och diskussioner och själva beslutet. Vi tror ändå att översikten kan ge en bra bild av hur tiden på styrelsemötena disponeras.

Kategorierna
1. Rapporter
Här avses den stående punkten "Rapporter" på dagordningen, men också övriga rapporter som ges. Ekonomipunkterna på dagordningen har hanterats så att vi uppskattat hur mycket tid som ägnats åt rapportering, diskussion samt beslut.

2. Information/diskussion
Det här är en svårare punkt att definiera, men innebär nästan alltid ett underlag, skriftligt eller muntligt, som ger bakgrunden till/information om ett aktuellt ämne, men där tyngdpunkten ligger på diskussion, inte beslut. En sådan punkt leder dock ofta till att underlaget tas tillbaka för ytterligare bearbetning, alternativt att styrelsen efterfrågar ett skriftligt underlag om ett sådant inte finns, för att dyka upp som förslag till beslut på något kommande styrelsemöte.

3. Beredning
Det finns ett antal områden som styrelsen av tradition bereder mer eller mindre själva, hit hör årsmötet (både årsmötesformalia och motioner/förslag) och ICM.

4. Beslut
Återkommande beslutspunkter rör t ex årsmöte och budget, men även styrelsens ansvarsfördelning och utskottens/uppdragsgruppernas direktiv och sammansättning. Under året har en rad ytterligare beslut fattats, men ofta innebär dessa beslut att ge någon i uppdrag att fortsätta arbeta med/utreda frågan. I sammanställningen nedan har vi försökt räkna "rena" beslut.

5. Övrigt
Här ryms inledning, genomgång av protokoll, utbildning (inom ramen för själva styrelsemötet), arbetsgivarfrågor och övriga frågor.

Styrelseåret 2001/2002

Styrelsemöte Rapporter Info/diskussion Beredning Beslut Övrigt Timmar totalt
Jun -01 1,75 5,5 1,5 1,75 1 11,5 tim
Sep -01 1,5 6,5 1 1,5 1,5 12 tim
Dec -01 0,5 4 1 3 1,5 10 tim
Jan -02 0,75 8 0,5 0,5 0,75 10,5 tim
Mar -02 1,25 7,5 0,5 1,5 1,25 12 tim
Maj -02 0,5 5 0 1 1 7,5 tim
Totalt tim 6,25 36,5 4,5 9,25 7 63,5 tim
Snitt/möte 1 6,1 0,75 1,5 1,2 10,6 tim

Styrelseåret 2002/2003 (ny beredningsorganisation)
Styrelsemöte Rapporter Info/diskussion Beredning Beslut Övrigt Timmar totalt
Jun -02 1,25 9 0 2,5 2 14,75 tim
Sep -02 2 5 0,25 2,5 1,75 11,5 tim
Okt -02 0,5 5 0 1 1 7,5 tim
Dec -02 1,25 2 1,5 1,5 0,75 7 tim
Jan -03 0,5 6,5 3 1,5 0,5 12 tim
Mar -03 2 4,5 4,5 0,5 0,5 12 tim
Maj -03 1,5 2 3 0 2 8,5 tim
Totalt tim 9 34 12,25 9,5 8,5 73,25 tim
Snitt/möte 1,3 4,8 1,75 1,4 1,2 10,5 tim

Slutsatser
Vi kan inte se någon större skillnad mellan de två år vi jämfört. En skillnad är dock att mer tid lagts på beredning av frågor (årsmöte, ICM) och mindre på info/diskussion i den nya beredningsorganisationen (styrelseåret 2002/2003). Man ska dock ha i åtanke att 2003 hölls både ett beslutande årsmöte och ICM. Året innan var det mr-konferens och inget ICM, så det förvånar inte att styrelsen ägnade mindre tid åt den typen av beredningsarbete det året.

Att så pass mycket tid fortsättningsvis ägnas åt information/diskussion och frågor relaterade till årsmötet och ICM kan kanske förklaras av behovet att behandla dessa frågor vid möten då styrelsens ledamöter är fysiskt närvarande. Tillkomsten av AIK och den ökande användningen av styrelsens diskussionsdatabas gör att det t o m är rimligt att tro att styrelsen diskuterar och bereder frågor i ännu högre utsträckning nu än tidigare, även om en hel del av det arbetet sker "hemma" framför datorn. Vi vet t ex att det varit ett livligt diskuterande i diskussionsdatabasen om förslagen och motionerna till årsmötet, samt inför ICM, i synnerhet beslutet om ISP och nu senast förslaget till ISOP.

Vi kan inte se att per capsulam-besluten påverkat den tid som ägnas åt beslut på styrelsemötena. Vi tror att det behövs en fortsatt diskussion om vilka beslut som lämpar sig för per capsulam. Dessutom behöver styrelsens ledamöter bli mer vana vid att hantera längre - och ibland mer komplexa - underlag elektroniskt i diskussionsdatabasen. Med bättre rutiner tror vi att insikten om hur en fråga processats fram ökar och att beslutsunderlagen blir bättre. På sikt bör det leda till ett effektivare styrelsearbete.

Noterbart är att tillkomsten av ett endagars oktobermöte och att decembermötet hålls på en dag inte har minskat styrelsens arbetsbörda i tid räknat. Den totala mötestiden har ökat med ca 10 timmar, dock ska sägas att styrelsen tidigare år lagt in en utbildningsdag i oktober så förändringen är kanske egentligen bara marginell.

2. Styrelsens årscykel
Förändringen av styrelsens årscykel avser främst styrelsemötenas innehåll och tidpunkt på året och genomfördes dels för att skapa större tydlighet vad gällde de enskilda mötenas innehåll, dels för att ge styrelse och sekretariat en mindre och jämnare arbetsbelastning. Det var framför allt tre större förändringar som genomfördes:

- Varje enskilt styrelsemöte skulle få en tydligare profil vad gäller strategiskt innehåll.

- Arbetsutskottet (AU) och dess roll som förberedelsemöte inför styrelsemötena försvann och ersattes av ett kortare telefonmöte.

- Ett nytt endagars oktobermöte infördes då sekretariatet presenterar förslag till nästkommande års budget. Som en konsekvens av detta förkortades decembermötet från tidigare två dagar till en dag.

Redan efter ett styrelseår kan vi se tydliga effekter av beslutet om en ny beredningsorganisation, vilka redovisas nedan.

Strategiskt innehåll
Det finns nu en struktur på de olika styrelsemötena som tydligare följer sektionens organisation, verksamhet och planering. Det strategiska innehållet fördelar sig som följer.

Januarimötet (2 dagar) - "Visionsmöte", omvärldsanalys och framtidsfrågor
Detta styrelsemöte är utlokaliserat och startade i sin nuvarande form redan 2001. Då ägde mötet rum i Eskilstuna (distrikt Mälardalen) och tillsammans med representanter från distriktet diskuterades den internationella demokratiutredningen (DAWG) och åtagandet inför ICM i Dakar. År 2002 hölls mötet i Bollnäs (distrikt Södra Norrland) och handlade om sektionens medlemsutveckling och det nya åtagandet. I år ägde mötet rum i Malmö (distrikt Skåne-Blekinge) med organisationsdialogen, distriktens roll och utveckling, samt medlemsutvecklingen som teman.

Marsmötet (2 dagar) - Inför årsmötet och mr-konferensen
Vartannat år innebär detta möte att styrelsen ställer samman sina förslag till årsmötet och avger yttranden över inkomna motioner. I år upptog detta en stor del av mötet.

Majmötet (i regel två halvdagar) - Utvärdering och lärande, konstituerande möte
En stående punkt på detta möte ska vara den avgående styrelsens utvärdering av året som gått. Direkt efter årsmötet konstituerar sig den nyvalda styrelsen.

Junimötet (minst två dagar) - Styrelsens roll och uppgifter, formulering av uppdrag, rambeslut om budget
Den nya styrelsen sammanträder och diskuterar utifrån sektionens arbetsordning styrelsens roll och uppgifter. Nya uppdrag formuleras utifrån årsmötesbeslut och internationella beslut/utredningar. Direktiv ges inför sekretariatets budgetarbete genom rambeslut om nästkommande års budget.

Septembermötet (två dagar) - Planering och uppdrag, möte med distriktsombuden
Utifrån beslut på junimötet beslutas på detta möte om direktiv för uppdragsgrupperna. Traditionellt hålls sektionens distriktsombudsmöte parallellt med och på samma plats som styrelsemötet. En stående punkt är att styrelsen lyfter någon större fråga till diskussion med distriktsombuden. I år gällde det beslutet på ICM om den nya internationella handlingsplanen och arbetet med sektionens handlingsplan.

Oktobermötet (en dag) - Sekretariatets förslag till budget
Sekretariatets förslag till budget har flyttats fram ca tre veckor i och med tillkomsten av oktobermötet. I år innehöll dessutom oktobermötet ytterligare en längre ekonomirelaterad punkt, samarbetsavtalet om insamling mellan sektionen och Amnestyfonden.

Decembermötet (en dag) - Beslut om budget
Detta möte har förkortats med en dag.

Förberedande telefonmöte i stället för AU
Det tidigare arbetsutskottet (AU) var till formen starkt knutet till utskotten och bestod av ordförande, kassör och sammankallande för utskotten. AUs funktion var att bereda ärenden inför styrelsens möten samt fatta beslut i frågor av mindre principiell betydelse, i brådskande fall kunde AU även fatta beslut i mer principiella frågor. En invändning som ofta framfördes mot AU var att det skapade en situation där ungefär hälften av styrelsen vid tidpunkten för själva styrelsemötet redan hade diskuterat igenom frågorna på AU, resten av styrelsen var betydligt mindre insatta. Mycket av AUs roll har nu tagits över dels av förfarandet med per capsulam-beslut mellan styrelsemötena, dels av styrelsens diskussionsdatabas, där hela styrelsen kan involveras i beredningen av större frågor. Att ta bort AU har även inneburit kostnadsbesparingar för sektionen. På det nuvarande förberedande telefonmötet, som i allmänhet hålls fem dagar före styrelsemötet, deltar ordförande, ordförandereserven, generalsekreteraren, kontorschefen och styrelsesekreteraren. Inga beslut fattas på det förberedande telefonmötet.

Oktobermötet
Den nya årscykeln har inneburit att sekretariatet får mer tid till förslaget till budget för nästkommande år. Sekretariatets planeringsdagar hålls i månadsskiftet augusti/september och planeringsprocessen resulterar i ett förslag till budget som presenteras på oktobermötet. En nackdel med denna förändring skulle kunna vara att distrikten får mindre tid att sätta sig in i förslaget till budget. Detta var dock inget som togs upp på budgetmötet 2002, kanske beroende på att budgetmötets deltagare oftast är personer som är speciellt intresserade av och insatta i sektionens ekonomi och varit med på ett flertal budgetmöten. Tiden för att eventuellt förankra budgeten bland distriktens medlemmar blir dock onekligen kortare.

Övrigt
Det finns naturligtvis flera andra faktorer som påverkat arbetsbelastningen under det förra styrelseåret. Vi vill här lyfta fram tre saker: ICM, handlingsplanen och användandet av diskussionsdatabaser.

Ett ICM-år som 2003 innebär automatiskt en ökad arbetsbelastning, särskilt för dem som ingår i delegationen och i de "förberedelsegrupper" som skapas. Eftersom ICM äger rum vartannat år skapar detta en tvåårscykel i styrelsearbetet, som gör att styrelsens årscykel och arbetsbelastning inte kan se likadan ut år från år. Det samma kan sägas om den tvåårscykel för årsmötet/mr-konferensen som sektionen har.

Handlingsplanen innebär ett slags flerårig cykel (tidigare fyra, nu sex år) som innebär extra arbete för styrelsen i början och i slutet av en handlingsplaneperiod. Under 2002/2003 har mycket tid lagts ner på den internationella handlingsplanen, under det nuvarande styrelseåret 2003/2004 är det arbetet med vår egen handlingsplan som står i fokus.

Användandet av diskussionsdatabaserna för styrelsen och för den internationella kommittén har onekligen underlättat arbetet med de stora internationella frågorna. Det innebär också en möjlighet för dem i styrelsen som inte ingår i ICM-delegationen att delta i förberedelsearbetet. Vi tror dock att styrelsen behöver skaffa sig ytterligare vana i att diskutera komplexa frågor och hantera utförliga underlag i diskussionsdatabaser. Vem eller vilka bestämmer hur en fråga ska diskuteras? Vem eller vilka bestämmer vad i ett underlag som är relevant att ha synpunkter på? När är en fråga "slutdiskuterad"? En enkel "lathund" för detta och för beslut per capsulam skulle kunna vara till hjälp.

Slutsatser
Vi anser att styrelsens nya årscykel fungerat bra och att de enskilda styrelsemötena har ett tydligare innehåll och bildar en mer ändamålsenlig helhet under ett styrelseår. Vi ser avskaffandet av AU kombinerat med användandet av diskussionsdatabaser och beslut per capsulam som både en arbetsbesparande åtgärd och ett sätt att ge alla i styrelsen möjlighet att bidra till beredningen av frågor, även om detta arbetssätt ännu inte riktigt fått en inarbetad struktur. Vi kan slutligen konstatera att skapandet av ett oktobermöte underlättat sekretariatets planeringsprocess. Dock bör man här vara uppmärksam på om den tid budgetmötets deltagare har till förberedelser blivit för kort.

3. Uppdragsgrupper, aktivisters medverkan och sekretariatets arbetsbelastning
I detta avsnitt har vi tittat på de frågeställningar som väcktes i och med det relativt kontroversiella förslaget att helt ta bort utskotten och ersätta dem med uppdragsgrupper.

Utskottens roll som "plantskola"
En viktig roll för utskotten i den tidigare organisationen var att "slussa in" nya personer i arbetet på central nivå. Personer som i flera fall så småningom kom att bli förtroendevalda på olika nivåer i organisationen. Ibland skedde det omvända, personer som suttit i styrelsen kunde "slussas ut" till utskotten där deras erfarenheter kom sektionen till godo. En av farhågorna med att lägga ner utskottsarbetet var att denna positiva "bieffekt" skulle försvinna. För att motverka detta fattade styrelsen 2002 beslut om att inrätta ett speciellt utbildningsprogram för frivilligledarskap. Programmet startade hösten 2003 med ett 20-tal aktivister och redan har två av deltagarna valts in i den internationella kommittén.

Sekretariatets arbetsbelastning
En annan farhåga med den nya beredningsorganisationen var att sekretariatets arbetsbörda skulle öka om de permanenta utskotten försvann och ersattes med uppdragsgrupper. Detta har inte visat sig stämma under det första året med den nya beredningsorganisationen.

Uppdragsgrupper 2002/2003
Eftersom årsmötet 2002 var en mr-konferens fanns inga årsmötesbeslut att årgärda för den nytillträdda styrelsen. De uppdrag som formulerades var istället sådana som gällde förberedelser inför nästa årsmöte eller frågor som varit aktuella under en tid i sektionen. Uppdragen 2002/2003 var följande (sammansättningen inom parentes):

- Förslag till direktiv ang. arbetet med åtagandet (AIK och två anställda)
- Översyn av specialgruppernas ställning och organisation (tre aktivister och en anställd)
- Revidering av sektionens stadgar (en styrelseledamot, en anställd och en aktivist)
- Utvärdering av Distriktcenter Malmö (en styrelseledamot, en aktivist och en anställd)
- Distriktens roll och uppgifter (en styrelseledamot, en aktivist och en anställd)
- Riktlinjer för betalning för information och utbildning (två styrelseledamöter och en anställd)
- Utbildning i frivilligledarskap (en styrelseledamot och en anställd)

Omräknat i verkliga personer deltog sju styrelseledamöter, sex aktivister och fem anställda i arbetet med uppdragen 2002/2003. För de anställda ska detta jämföras med att fyra anställda tidigare fungerade som sekretariatets kontaktpersoner för utskotten, därtill kom att ytterligare ett antal ansällda arbetade med olika utskottsfrågor. På en direkt fråga till de anställda har ingen upplevt att arbetsbelastningen ökat, enstaka anställda har tvärtom angett att deras arbete underlättats av övergången till uppdragsgrupper.

Uppdragsgrupper 2003/2004
Styrelsen har beslutat om sju uppdragsgrupper, varav fyra börjar arbeta under hösten 2003:

- Gruppernas ansvar för sektionens ekonomi
- Översyn av sektionens reservpolicy
- Mångfald och jämställdhet
- Internutredning om den nya beredningsorganisationen (rapport till styrelsen december 2003)

Följande uppdrag påbörjas 2004:

- Country Action Programs (CAP) och samordningarnas roll i framtidens Amnesty
- Utvärdering av mr-konferens som årsmötesform
- Riktlinjer för decentralisering och utlokalisering av verksamhet

I skrivande stund är sammansättningen av uppdragsgrupperna inte helt klar, men det verkar som om fler aktivister kommer att ingå än föregående år, dessutom kommer, såvitt vi kan bedöma, sekretariatets arbetsbörda inte att öka.

4. Organisationsdialogen och kontakten med distrikten
Att öka den strategiska dialogen inom sektionen och att prioritera kontakten med distrikten var precis som en ny beredningsorganisation ett förslag till styrelsen från den översyn av styrelsens arbete som genomfördes 2001. Styrelsen har som ett led i den nya beredningsorganisationen därför strävat efter att förbättra dialogen inom organisationen och att förbättra styrelsens kontakt med framförallt distrikten, eftersom dessa innefattar även samordnare, special- och arbetsgrupper. Syftet med en stärkt organisationsdialog är att öka distriktens, gruppernas och de enskilda medlemmarnas inflytande och ansvarskänslan och uppmuntra till mer strategiskt tänkande på alla nivåer. Av denna anledning har styrelsen också valt att följa utredningsgruppens rekommendation (nr 7) att prioritera kontakten med distrikten och att "synas" inom organisationen

Organisationsdialogen
Styrelsen gav på marsmötet 2003 två ledamöter ansvaret att under styrelseåret 2003/2004 från styrelsens sida ansvara för organisationsdialogen. Styrelsen beslöt också att styrelsen vart styrelseår skall välja ut ett tema som alla delar av organisationen uppmanas att diskutera. På junimötet 2003 bestämdes att handlingsplanen 2004-2010 skulle vara temat för 2003/2004. Arbetet med organisationsdialogen har därför under hösten knutits till förberedelserna inför handlingsplanen och medlemskåren har inbjudits att delta i diskussionen kring vad, och på vilket sätt, sektionen skall arbeta med under den kommande handlingsplaneperioden. Dialogen har från styrelsens sida förts på distriktsombudsmötet, på distriktsmöten samt via en för ändamålet skapad diskussionsdatabas på den interna hemsidan. En enkät med frågor har gått ut till alla grupper och styrelsen har uppmanat den aktiva medlemskåren att sprida diskussionen i grupper och distrikt och inkomma med sina synpunkter till styrelsen.

Kontakten med distrikten
För att säkerställa kontakten med distrikten har styrelsen valt att fördela ansvaret så att alla ledamöter och suppleanter i styrelsen ansvarar för två distrikt var. Ledamöter och suppleanter uppmanats att ha regelbunden kontakt med de distrikt som de ansvarar för och att delta i deras distriktsmöte åtminstone en gång per år. Distriktsansvaret har också knutits till organisationsdialogen genom att kontaktpersonerna har getts i uppdrag att diskutera det för året aktuella temat när de besöker distriktsmötena. Under hösten 2003 har detta uppdrag bestått i att uppmuntra till en diskussion om den kommande handlingsplanen.

Slutsatser
Att skapa en bra dialog inom organisationen måste vara ett långsiktigt arbete som bör drivas av varje ny styrelsen. Under hösten har styrelsen lyft en omfattade strategisk fråga till medlemskåren och det är i nuläget för tidigt att dra några slutsatser om vilka effekter det haft. Vi tror dock att det är viktigt att styrelsen fortsätter att prioritera dialogen inom sektionen och att även fortsättningsvis lyfta fram strategiska frågor för diskussion. En bra dialog inom organisationen är ett redskap för styrelsen att få veta vad medlemskåren tycker, i syfte att kunna fatta bra beslut. Men det är också ett medel för varje enskild medlem och grupp att göra sin röst hörd. En bra kommunikation ligger i allas intresse, och det måste vara allas ansvar att bidra. Målet med organisationsdialogen bör vara att få hela rörelsen att känna delaktighet i Amnestys framtid. Det är positivt att dialogen kan föras i flera forum, och även på nätet via sektionens hemsida. Detta får dock inte ersätta styrelsens närvaro bland grupper och distrikt och deras deltagande på t.ex. distriktsmöten. Vi har fått uppfattningen att styrelsen under hösten besökt de flesta distriktsmöten och att detta har varit positivt. Styrelsen bör dock fundera över hur den kan förbättra kontakten med de distrikt som inte anordnar några distriktsmöten och hur den kan stötta de distrikt som har problem. Att styrelsen inom sig delar upp ansvaret för distrikt, specialgrupper och samordningar är positivt och vi anser att styrelsen även fortsättningsvis bör prioritera dessa kontakter.

5. Rapport från den internationella kommittén (AIK) - bilaga 1

[AIK RAPPORT - 031119.doc]