Påverkanstorg en metod för Amnestys årsmöten? Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2003

Till: Styrelsen
Från: Fredrik Kron
Datum: 30 november 2003


Påverkanstorg en metod för Amnestys årsmöten?

Idén om Påverkanstorg har utvecklats av Svenska Scoutförbundet och har sitt ursprung i ett dåligt genomfört årsmöte som scoutförbundet upplevde år 1995 varpå man utvecklade idén om ett påverkanstorg till årsmötet 1996. Ett flertal svenska organisationer har därefter prövat metoden med påverkanstorg på sina årsmötet bland dessa kan nämnas: SIF, Röda korset ungdomsförbund, Sveriges förenade studentkårer (SFS), Hyresgästföreningen m.fl.

Då scoutförbundets årsmöten före 1996 endast genomfördes i plenum med besluts- och yttranderätt uteslutande för ombud drog man fyra slutsatser vad detta innebar för mötet som helhet:
- Någon dialog formades inte
- Beslut togs i korridoren
- Få vågade tala från talarstolen
- Möten var tråkiga.

Syftet med påverkanstorg är därför att minimera tiden av diskussion och debatt i plenum och i stället föra ut dessa diskussioner på ett torg bestående av olika stationer (inflytandepunkter) där exemplevis vissa motioner som hör samman med varandra diskuteras vid en station eller där vissa delar av ett handlingsprogram diskuteras vid en annan station.

Varje station är bemannad med en inlytandepunktsansvarig (IFP) som har en moderatorsroll och därmed ett uppdrag att föra samman potentiellt motstridiga viljor under just de punkter som stationen behandlar. IFP skall inta en neutral roll och skall främst lyssna samt stimulera till samtal.

Torget är i övrigt i hög grad självorganiserat dvs. deltagarna går till den station man finner intressant och stannar kvar så länge hon/han finer att man kan bidra till samtalet. Då antalet stationer kan vara ganska många kommer givetvis deltagarna också behöva prioritera vilka motioner, propositioner, delar av av handlingsprogram som han/hon vill diskutera.

Emellertid utgör påverkanstorget endast själva processdelen av årsmötet, alla beslut skall fattas i laga ordning dvs. i plenum och av ombuden (om representativ demokrati tillämpas). Scoutförbundet har drivit processen ganska långt beträffande denna fas och därför fattas endast beslut i plenum, diskussionen är avslutad när påverkanstorget stänger och diskussion är ej tillåten i plenum. Andra organisationer som exempelvis SFS har valt att tillåta diskussion även i plenum men under betydligt kortare tid, budskapet är tydligt: diskussionen skall i första hand ske på påverkanstorget.

I ett annat hänseende har även scoutförbundet gått mycket lång då man lämnat ett plenumsystem med yttrande- och beslutsrätt endast för ombud till att även inbjuda icke medlemmar till påverkanstorget men som tidigare nämnt, beslut skall fattas i laga ordning och det görs endast av ombuden och i plenum.

Amnesty har ett lite annorlunda utgångsläge än andra organisationer då beslutsfattandet vid årsmötet bygger på direktdemokrati och då även systemet med beredningsgrupper tillämpas.
Emellertid är det kanske så att den dynamik som kan uppnås via ett påverkanstorg går förlorat i Amnesty val av system med stora beredningsrupper och omfattande diskussioner i plenum efter det att beredningsgruppen har lagt fram förslag.


Påverkanstorget har det goda med sig att alla deltagarna i bästa fall finns i samma lokal hela tiden men pendlar mellan olika stationer och diskussioner vilket sannolikt skapar en god förutsättning för en bättre dialog.

Påverkanstorg kan genomföras på lite olika sätt men huvudprincipen är att påverkanstorget sker under en dag. När torget stängt sammanställer inflytandepunktansvariga sina inflytandepunkter till ett beslutsunderlag. Beslutsunderlaget diskuteras med styrelsen och med ett redaktionsutskott varefter redaktionsutskottet redigeraroch layoutar detta och trycker ut till samtliga deltagare. Deltagarna får beslutsunderlaget på morgonen ges tid att läsa och därefter sker beslut i plenum.

Beträffande AI:s årsmöte 2004 är min bedömning att handlingsplanedelen (med tillhörande motioner) mycket väl kan genomföras i form av ett påverkanstorg men det kräver förberedelser och bistånd från personer som tidigare varit med och genomfört ett påverkanstorg.

Mycket tentativt kan man tänka sig att påverkanstorget öppnas på fredagen och sker under cirka tre timmar därefter sker en paus under lördagen som är MR-konferens och att påverkanstorget återupptas under söndagen. Masssor med praktiska frågor måste emellertid tänkas igenom. Fungerar lokalerna för ett påverkanstorget? (det verkar så enligt arrangörsgruppen). En variant är att göra halvtidsavslutning redan på fredagen dvs att IFP, styrelse och redaktionsutskott skriver ihop underlag under fredagkvällen på basis av påverkanstorgets diskussioner och att detta nya underlag är det material som diskuteras på del 2 av påverkanstorget under söndagen. Med tanke på tiden är detta nog nödvändigt. Söndagen kan i sådana fall ske i form av ett kortare torg t.ex två timmar. Därefter sker sammanställning under den tid som t.ex. inbjuden talare medverkar och vid slutet av lunch får samtliga deltagare beslutsunderlaget. Observera att detta är tentativt, logistik och tider kan styrelsen återkomma till.
Det råder dock ingen tvekan om att det bästa vore att ha en heldag för påverkanstorget och beslut dagen efter. Samtidigt kan man i sådana fall starkt ifrågasätta poängen med årsmötesreformen: vartanat år årsmöte, vartannat år MR-konferens om det faktiskt inte lämnas någon tid just för MR-konferens.

Det styrelsen i första hand har att överväga är om påverkanstorg är en tillräckligt intressant metod att pröva för att skapa bättre förutsättningar för samtal och dialog under årsmötesförhandlingarna. Påverkanstorg är inget trollspö utan endast en metod av många och förutsättningen för framgång är tid för förberedelse, kompetensbidrag för hur man genomför ett torg samt ett tidigt involverande av de ganska många personer som skall göra processen möjlig: IFP:n, redaktionsutskott, årsmötesordförande m.fl.

Den som vill lära sig mer om påverkanstorg kan med fördel läsa: Stridh, Johan: Påverkanstorg. Från konfrontation till dialog (Agora 2003).


Fredrik Kron