Utvärdering av distriktscenter Skåne/Blekinge Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2003

Till: Styrelsen
Från: Utvärderingsgruppen; Eva Ingemarsson, sekretariatet, Tony Öhrling, distrikt Skåne/Blekinge och Christian Engberg, styrelsen
Datum: 26 november 2003

Utvärdering av distriktscenter Skåne/Blekinge

Styrelsen tog i september 2001 ett beslut om att projektet med ett distriktcenter i Malmö ska utvärderas. Se direktiv.

Bakgrund
Distriktet Skåne/Blekinge startade våren 2002 ett distriktcenter i Malmö. Enligt beslut av årsmötet maj 2000 ska sektionen utvärdera om regionala aktivistcentra gagnar aktivismen. Svenska sektionens handlingsplan för åren 2000–2004, sidan 6, andra meningen under Mål: ”Vi ska utvärdera regionala aktivistcentra som idé och ha ytterligare två vid periodens slut om utvärderingen visar att detta gagnar aktivismen.”

I mars 2002 öppnades kontoret på Spångatan i Malmö och det anställdes en distriktsssamordnare, Agnetha Hejll (AH). AH jobbade som samordnare tills i april 2003, då hon sade upp sig. Tjänsten var vakant från april till augusti 2003. Den 4 augusti 2003 började den nya samordnaren Anna Olsson som är anställd tom maj 2004.

Syfte och mål
Tre huvudfrågor har satts upp för utvärderingen:

1) Har målen i projektplanerna (år 1 och år 2) uppfyllts?
För de mål som inte uppfyllts, vad finns det för förklaringar till detta?
2) Har uppfyllelsen av ovanstående mål gagnat aktivismen i distriktet?
Om alla eller delar av målen i projektplanerna har uppfyllts- har detta gagnat aktivismen i distriktet? Hur mycket har det i så fall ökat aktivismen och på vilket sätt? Har några mål uppfyllts utan att det har ökat aktivismen?
3) Utifrån resultatet av utvärderingen, rekommenderas en fortsättning av projektet med en anställd samordnare eller inte?

Utvärderingen kommer att innehålla en kvantitativ och en kvalitativ del. Båda dessa delar ska ge svar på ovanstående frågor. Den kvantitativa delen ska ge svar på frågorna, uttryckt enligt Amnestys sk kriterier för aktivism. Eftersom detta mätredskap endast kan begränsade svar på frågorna, behövs även den kvalitativa delen. Denna del ska ge svar på samma frågor, men även inkludera icke-mätbara resultat.

Vad ska man utvärdera mot?
Vid projekets start fanns det en 2-årig projektplan för samordnaren och distriktcentret; Projektplan Aktivistcenter Skåne . I samband med att AH började, skrevs en ny projektplan för samordnaren och distriktcentret; Projektplan för projektledare AIs distriktsarbete/distriktscenter Skåne-Blekinge 2002-2004 . Under sommaren och hösten 2002 togs det även för hela distriktet fram en verksamhetsplan för 2003, en ungdomsstrategi, en mediaplan och en utbildningsstrategi.

För att förenkla planeringen av sitt arbete, sammanförde Anna Olsson när hon började tillsammans med distriktsstyrelsen det flertalet projekt- och verksamhetsplaner som då fanns till ett dokument; Distrikt Skåne-Blekinge: Förslag till gemensam planering och arbetsfördelning för samordnaren och styrelsen aug 2003-maj 2004.

Det faktum att man under projekttiden har haft två samordnare som har arbetat efter olika projektplaner och med olika inriktning på sitt arbete, gör utvärderingen lite svår. Vi anser att man gör projektet mest rättvisa genom att dela upp utvärderingen i två tidsperioder, år 1 och år 2. För varje fråga som man söker svar på anger man svaret uppdelat i dessa tidsperioder. År 1 kommer i utvärderingen att innebära mars 2002- mars 2003, dvs under den perioden som Agnetha Hejll fanns på plats. År 2 kommer att innebära perioden från det att Anna Olsson började, tills dess att utvärderingen påbörjades, dvs augusti 03-januari 04.

Metoder
Utvärderingen kommer att innehålla en kvantitativ och en kvalitativ del .

Kvantitativ del
Denna ska med hjälp av mätbara nyckeltal ge svar på om uppfyllelsen av de målen i projektplanerna har gagnat aktivismen i distriktet. Dessa nyckeltal kan endast användas för de mätbara målen i projektplanerna. Vilka mål som anses vara mätbara och som ska ingå i denna del bör definieras i början av arbetet med utvärderingen.

Styrelsen antog 2001 "Kriterier för aktivism". Kriterierna består dels av ett antal fasta nyckeltal och dels ett antal övriga nyckeltal. Utvärderingen ska jämföra de fem nyckeltalen vid utgångsläget innan distriktcentret startat med läget vid utvärderingen. Denna jämförelse ger förändringen i aktivism i absoluta tal. Som definition på aktivism använde man den man kommit fram till i Aktivistutredningen år 1996 som säger att en aktivist är en person som:
- gör upprepade insatser för organisationen
- är synlig i organisationen
- påverkar det inre arbetet i organisationen

De fasta nyckeltalen för att mäta aktivism är:
* Antalet grupper som betalar gruppavgiften x 9
* Antalet personer med formaliserade uppgifter på distriktsnivå (DO, FLO, styrelseledamöter, kassörer, utbildare, informatörer etc.)
* Antalet enskilda aktivister
* Antalet medlemmar i samordningsgrupper (både land- och RAN-samordnare)
* Antalet medlemmar i specialgrupper

Övriga nyckeltal:
* Antalet deltagare på utbildningar på central- eller distriktsnivå
* Antalet deltagande grupper i centrala land- och temaaktioner
* Antalet grupper som bidrar med pengar till sektionen utöver gruppavgiften
* Antalet prenumeranter på Kortkampanjen, Aktivisten och blixtaktioner
* Antalet nätverk och antalet personer knutna till dessa

Extra nyckeltal (utöver de beslutade av styrelsen):
* Antal personer från distriktet som deltagit på årsmötet
* Antal personer från distriktet som deltagit på distriktsmötena

Frågeställningar:
- Hur ser en jämförelse ut med tiden före distriktscentret gällande dessa nyckeltal?
- Kan man göra kopplingar mellan förändringar i vissa nyckeltal till vissa mål i projektplanerna?
- Finns det externa faktorer som kan ha påverkat dessa nyckeltal som man bör ta hänsyn till?

Hur ska man gå till väga?
Det mesta av denna informationen kan man hitta i sekretariatets databaser och genom kontakt med berörda aktivister och handläggare.

Kvalitativ del
Denna ska fokusera på de mål i projektplanerna som inte anses vara mätbara. Den ska visa hur distriktscentret har påverkat aktivismen inom distriktet uttryckt på sätt som inte går att sätta siffror på. För att få ett svar på frågeställningarna här får man gå till väga på ett annat sätt än för den kvalitativa delen.

Frågeställningar:
- I vilken utsträckning har man uppnått de mål i projektplanerna som inte anses mätbara?
Ex: Mål: Att aktivister inom distriktet känner sig deltaktiga i hela distriktets verksamhet
- Finns det andra aspekter av de mål som tagits upp i den kvantitativa delen som har icke-mätbara resultat?
Ex: Skapa ett informatörsnätverk med en samordnare i Malmö.

Hur ska man gå till väga?
- Genom den rapport som AH skrev innan hon slutade
- Genom information som Anna Olsson fick in skriftligen i samband med att hon började.
- Genom en kort enkät till alla grupper i distriktet via epost, vanlig post och telefon (Tony Öhrling har gjort en mall med fyra frågor).
- Via intervjuer med ett antal nyckelpersoner, ca 10-15 st. Helst med några som har varit med under hela processen och de som har/har haft nyckelpositioner i sammanhanget. Dessa intervjuer kan göras personligen, via telefon eller via mail.

Tidsram
Utvärderingen ska göras så att en rapport är klar till styrelsens marsmöte 2004. Projekttiden och den anställdes projektanställning är tom maj 2004.

Budget
Troligtvis inte så stort behov. Ev resa för några personer till Malmö.

Ansvariga personer
Eva Ingemarsson- sekretariatet. Kommer dock att vara föräldraledig from 15 januari 2004. Det är inte bestämt om hennes vikarie Katarina Hellström kommer att ta hennes roll eller den kommer att fyllas av Dan Grundin.
Christian Engberg - sektionsstyrelsen
Tony Öhrling - distriktet