Protokoll från sektionens budgetmöte den 10 november 2002 Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2002


    Till: Styrelsen
    Från: Sekretariatet
    Datum: 29 november 2003


    Protokoll från sektionens budgetmöte den 10 november 2002

    1. Välkomsthälsning
    Mötet öppnas av sektionens kassör Henrik Zetterqvist som hälsar mötesdeltagarna välkomna.

    2. Val av mötesordförande, -sekreterare och justerare.
    Mötet väljer till ordförande Elisabet Stålhane, till sekreterare Dan Grundin och till justerare Stig Johnell.

    3. Fastställande av dagordning
    Mötet beslutar att flytta diskussionen om framtida medlems- och gruppavgifter under punkt 7.3 till punkt 9.1.3. Henrik Zetterquist meddelar att juristgruppen väckt frågan om specialgruppernas medverkan på budgetmötet och han föreslår att frågan om samordnings- och specialgruppers eventuella medverkan på budgetmötet tas upp under punkt 12. Övriga frågor. Med dessa tillägg fastställs dagordningen enligt liggande förslag.

    4. Presentation av mötesdeltagarna.
    Enligt bifogad deltagarförteckning.

    5. Den svenska sektionens utveckling och status
    Jörgen Persson går igenom prognosen för sektionens ekonomi gjord efter andra tertialet 2002. Det finns anledning att tro att denna prognos t o m kan överträffas, eftersom intäkterna för månaderna september-oktober 2002 är de bästa på många år. Orsaken till denna utveckling är främst att insamlingsbreven går bättre än på länge och att stora gruppgåvor från Halmstad, Lund och Hörby kommit in under hösten.

    Henrik Zetterquist visar utvecklingen av intäkter från Humanfonden och övrigt insamlingsarbete 1999-2002. Den stora skillnaden mellan 2001 och 2002 är att vi under 2002 sett en positiv utveckling av i stort sett alla intäktsslag förutom Human- och Hjälpfonden.

    Eva Ingemarsson frågar om de stora gruppgåvorna under 2002 ska ses som enbart tillfälliga och en direkt följd av styrelsens uppmaning till grupperna att samla in mer pengar. På detta svarar Jörgen Persson att vi under en följd av år fått in stora gåvor från andrahandsförsäljning i Halmstad och Hörby, men att dessa under året gått nästan uteslutande till sektionen, vilket inneburit minskade intäkter till Amnestyfonden. Gruppgåvorna har därför budgeterats på en "normal" nivå 2003. Hanna Roberts informerar budgetmötet att diskussoner pågår mellan sektionen och Amnestyfonden om det framtida insamlingsarbetet i svenska Amnesty.

    6. Amnestyfondens budget 2003
    Mattias Rensfeldt går igenom Amnestyfondens budget för 2003 och uppmärksammar speciellt Amnestyfondens satsning på insamlingsaktiviteten AmnestyGuard. Budgeten visar att mindre pengar kommer att kunna betalas ut till bistånd jämfört med 2001 och 2002, vilket är bekymmersamt. Henrik Zetterquist frågar vilka intäktsslag som har en potential på sikt och hur Amnestyfonden ser på gemensam insamling med sektionen. På detta svarar Mattias Rensfeldt att utöver AmnestyGuard så tror man mest på minnesgåvor och gåvor i s m högtider och från kyrkor. Mer samarbete kring insamling vore dessutom önskvärt. Jan Nygren uppmanar Amnestyfonden att satsa mer på kollekter, men att också ta kontakt med de olika stiften från centralt håll. Eva Ingemarsson frågar hur Amnestyfonden klarar de krav som Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) ställer. Detta är problematiskt, medger Mattias Rensfeldt. År 2002 kunde de höga insamlingskostnaderna motiveras med satsningen på AmnestyGuard.

    7. Sammanfattande presentation av budgetförslag 2003
    Jörgen Persson går igenom styrelsens förslag till budget 2003. Budgeten är balanserad och omfattar 35 740 tkr, vilket är drygt 4 000 tkr lägre än budgeten 2002. Personalkostnaderna minskar med 17%, programkostnaderna med 13% och IS-avgiften med 8%.

    7.1 Kassörens kommentarer till budget 2003
    Henrik Zetterquist redogör för förutsättningarna för sektionens ekonomi, budgetens kopplingar till handlingsplanen samt styrelsens prioriteringar. Den ekonomiska situationen är bekymmersam och neddragningar kommer att drabba i stort sett all verksamhet. Dock finns det områden som styrelsen anser bör ligga på en högre nivå. Henrik Zetterquist
    nämner här den kommande kampanjen för kvinnors rättigheter, som har en direkt koppling till ett av handlingsplanens huvudmål, fundraisingarbetet och satsningarna på direktdialog och autogiro samt det internationella arbetet genom deltagande i Directors Forum, Chairs Forum, Fundraising Working Group och det internationella finansmötet. Exempel på verksamhet som fått oförändrade resurser i budgeten 2003 är flyktingarbetet, stödet till EU-föreningen, mediaarbetet och Amnesty Press. Områden som ges mindre resurser genom neddragningar av tjänsteutrymme är samordningar och specialgrupper, lobbyarbetet, datorstöd och kontorsadministration.

    Tony Öhrling frågar vad svenska sektionen gör inom EU-föreningen. Christian Gräslund berättar om sektionens deltagande i EU-föreningens arbete och Carl Söderbergh informerar budgetmötet att sekretariatet fr o m 2003, och i likhet med andra sektioner inom EU, kommer att prioritera lobbyaktioner från EU-föreningen framför dem som kommer från IS.

    7.2 Budget 2004 och prognos 2002 - 2007
    Jörgen Persson redogör kort för sektionens planerade intäkter och kostnader 2004 samt den långsiktiga prognosen fram till 2007, som pekar på en relativt blygsam tillväxt. Henrik Zetterquist påpekar att det är styrelsens avsikt att börja bygga upp sektionens reserver 2004, vilket innebär att eventuella överskott i första hand måste gå till detta. Christine Pamp
    menar att långtidsprognosen framstår som nedslående och efterlyser styrelsens ambitioner. På detta svarar Henrik Zetterquist att prognosen i första hand ska ses som ett viktigt verktyg för sektionen i arbetet med att på ett realistiskt sätt bygga upp reserverna. Maria Ros Jernberg påpekar att sektionen under ett par år arbetat med en långsiktig strategi som inneburit att bygga en stabil plattform för fundraisingarbetet. Detta bör ge goda förutsättningar för ökade intäkter de kommande åren.

    7.3 Sektionens ekonomiska reserver
    Jörgen Persson redogör för utvecklingen av sektionens reserver 2001-2003. Den totala reserven består av en bunden och en fri reserv. En stor del av den fria reserven kommer att tas i anspråk under 2002. Den totala reservens storlek beräknas främst på budgeterade personalkostnader. Tony Öhrling frågar om den bundna reservens storlek 2003, varpå Jörgen Persson svarar att den kommer att minska, eftersom antalet anställda, och i och med det personalkostnaderna, minskar, men vara på den nivå som krävs. Som svar på en fråga från Christian Gräslund redogör Jörgen Persson för förhållandet mellan sektionens reserver och likvida medel.

    8. Granskningskommitténs rapport
    Jan Nygren från Granskningskommittén (GK) inleder med att säga att det är olyckligt att så få distrikt är representerade på årets budgetmöte, eftersom det är viktigt att medlemmar och grupper involveras mer i den ekonomiska utvecklingen. GK är positiv till att en utförlig budget för de närmaste två åren samt en långsiktig prognos gjorts, något som man efterfrågat i tidigare rapporter. Det är beklagligt att budgetramen krymper och GK har under en följd av år talat för en ökad försiktighet vad gäller användandet av sektionens reserver. Jan Nygren tar också upp Humanfondens utveckling. Med hänvisning till hur konjunkturcykler brukar uppträda är han försiktigt optimistisk vad gäller 2003-2004, frågan är bara hur många som blivit "brända" av aktiemarknaden. På kostnadssidan efterlyser GK kraftiga prioriteringar av programbudgeten och välkomnar de åtgärder som styrelse och sekretariat redogjort för. Avslutningsvis går Jan Nygren igenom de rekommendationer GK lämnat i sin rapport och uppmärksammar särskilt frågan om storleken på delegationen till det internationella rådsmötet (ICM).

    Tony Öhrling ber att GK förtydligar vad man menar med en "balanserad budget". Jan Nygren svarar att det innebär att man inte tar från reserverna för att balansera budgeten. Eva Ingemarsson tycker att rapporten är motsägelsefull, eftersom man samtidigt föreslår kraftiga nedskärningar och kraftiga satsningar. På detta svarar Jan Nygren att kraftiga prioriteringar behövs för att kunna göra nödvändiga satsningar. Christine påpekar att det förvisso går att samla in pengar utan att vara en aktivistorganisation, men att det är just aktivismen som särskiljer oss från andra mr-organisationer. Vi behöver därför en strategi för att på sikt bygga upp aktivismen i svenska sektionen.

    9.1.1 Presentation av intäktsbudgeten och kostnader för fundraising
    Maria Ros Jernberg presenterar intäkter och kostnader för fundraising i förslaget till budget 2003. Inledningsvis nämner hon att den långsiktiga fundraisingstrategin börjar ge resultat. Resultatet av den senaste tidens autogiroaktiviteter via direktdialog och telemarketing är över förväntan.

    Intäkter från medlemsavgifter väntas 2003 ligga på en något högre nivå, men medlemsantalet beräknas vara oförändrat. Ökningen av intäkterna beror på att flera delbetalande går över till autogiro och blir helbetalande medlemmar. Maria Ros Jernberg redogör därefter för de direkta kostnaderna för medlemsvärvning, avisering och påminnelser. Birgitta Grind frågar varför man inte riktar sig till nya målgrupper utan söker "tvillingar" i medlemsvärvningsarbetet. På detta svarar Maria Ros Jernberg att det är en fråga om kostnader. En breddning av medlemskåren, och de ökade kostnader detta skulle innebära, är något som styrelsen måste fatta beslut om. Det har under en längre tid varit svårt att få in gruppavgifter . Dessa budgeteras lägre än budget 2003, men högre än årets prognos. Vad gäller gruppgåvor så har det under året kommit in flera stora sådana, men intäkterna 2003 är budgeterade utifrån en mer normal nivå. Företagssamarbete har gett dåligt resultat under 2002 och det pågående projektet kommer att avslutas vid årsskiftet. Vi räknar dock med vissa intäkter från företag även 2003. Spontana gåvor är budgeterade på samma nivå som 2003, insamlingsbreven obetydligt lägre. Trots minskade upplagor, p g a att allt fler givare går över till autogiro, har breven gett goda resultat under 2002. Gåvor via autogiro beräknas öka kraftigt och ge 7 000 tkr 2003. Almanackan kommer att läggas ner, några nya satsningar på speciella insamlingsaktioner kommer inte att göras. Intäkterna från AmnestySupporter beräknas hamna över utfallet 2002. Humanfonden har budgeterats enligt sektionens fastställda regler, men Hjälpfonden beräknas inte ge några intäkter, eftersom den i princip inte längre marknadsförs.

    Slutligen går Maria Ros Jernberg genom de direkta kostnaderna för insamlingsarbetet samt redogör för de regler för insamlingskostnader som Stiftelsen för insamlingskontroll (SFI) ställt upp för organisationer med 90-konto. Christine Pamp frågar om det fortfarande i sektionens finns riktlinjer för hur mycket en satsad krona på en specifik insamlingsaktivitet måste ge tillbaka. På detta svarar Maria Ros Jernberg att man numera tittar på det som i fundraisingtermer kallas "life time value", d v s hur mycket olika givare bidrar med sett över tid.

    9.1.2 Diskussion kring intäktsbudgeten och kostnaderna för fundraising
    Gunnar Jansson anser att det bör gå att höja medlemsavgiften 2004 med förslagsvis 40 kr/år. Det är dock viktigt att höjningen inte upplevs som alltför kraftig. En höjning av medlemsavgiften ger ett större utslag än att höja gruppavgiften. Hanna Roberts informerar budgetmötet om att styrelsen i januari 2003 kommer att diskutera medlemsutvecklingen och då också medlemsavgiftens storlek. Tony Öhrling menar att en höjning av gruppavgiften skulle kunna fungera som ett incitament för grupperna att öka sitt insamlingsarbete. Henrik Zetterquist meddelar att gruppavgiften diskuterades på distriktsombudsmötet i september och efterlyser budgetmötets åsikt om fördelningen mellan avgiften till sektionen respektive distrikten. Yvonne Busk återger diskussionerna i distrikt Mälardalen, där man funderar på att höja den totala avgiften och låta hälften gå till distriktet och hälften till sektionen. Christine Pamp efterlyser å GKs vägnar en vidare årsmötesdiskussion om gruppernas och distriktens roll som inte bara handlar om pengar. På detta replikerar Henrik Zetterquist att det underlag som diskuterades av distriktsombuden inte bara handlade om distriktsavgiften. Stig Johnell redogör för situationens i Stockholmsdistriktet, där man tar ut 4000 kr i distriktsavgift, en summa som inte är något problem för 80% av grupperna. Han ser också positivt på uppmaningar från styrelsen och sekretariatet till grupperna om insamling och undrar om inte medlemmar skulle kunna användas i arbetet med direktdialog. Tony Öhrling ser ett samband mellan det låga deltagandet på budgetmötet och den låga gruppavgiften till sektionen. Sektionen bör kunna föra en diskussion om en omfördelning av resurserna utan att slå sönder fungerande distrikt. Eva Ingemarsson berättar att flera initiativ för att öka medlemsvärvning och insamling lokalt har tagits från centralt håll, men tyvärr har utbildningar i rekrytering och fundraising fått ställas in p g a bristande intresse. Maj-Britt Vianden anser att det på mindre orter kan vara svårt att bedriva insamling regelbundet. Minskad insamling kan på dessa orter
    ha frigjort tid för annat arbete. Yvone Busk påpekar att mycket återstår att diskutera när det gäller distriktens roll och uppgifter och menar att det inte är säkert att distrikten är en bra organisatorisk mellannivå. Tony Öhrling meddelar att det tagit sex år att organisera distrikt Skåne-Blekinge på ett bra sätt, så detta arbete tar tid. Elisabet Stålhane sammanfattar diskussionen som en tydlig rekommendation från budgetmötet att höja medlemsavgiften samt att uppmana styrelsen att förbereda en diskussion om distriktens roll och uppgifter till årsmötet 2003.

    9.1.3 Fundraisingteamet ger tips på insamlingsformer
    Maria Ros Jernberg ger distriktsrepresentanterna på budgetmötet tips på konkreta insamlingsaktiviteter. En vidare diskussion kring distriktens och gruppernas insamlingsverksamhet bordläggs.

    9.1.4 Generalsekreteraren redogör för personalneddragningar 2003
    Carl Söderbergh redogör för sekretariatets organisation och de förhandlingar om personalneddragningar 2003 som genomfördes under sommaren och som ledde till att sekretariatets personal 2003 kommer att minska från 27,5 fasta tjänster till 22,5. Områden som inte kommer att drabbas av minskat tjänsteutrymme är fundraising, mediaarbete, ekonomi, flyktingarbete och medlemsutbildning. Områden som kommer att drabbas är lobby, mr-information, stödet till samordnare och specialgrupper, datorstöd samt kontorsadministration. Dessutom har en frivillig minskning av arbetstid skett inom personaladministration och Amnesty Press.

    9.2.1 Fortsatt presentation av verksamheten/kostnaderna
    Maja Åberg berättar om budgeten 2003 inom informationsteamets områden. Den största neddragningen drabbar sektionens deltagande på ICM, där antalet delegater föreslås minska från åtta till fem. Amnesty Press kommer även 2003 att ges ut med endast fyra nummer/år. Dessutom minskar styrelsens budget något då utskotten avskaffats och ersatts av uppdragsgrupper. Kostnaderna för pressklipp ökar, men förhandlingar om att försöka få ner priset pågår.

    Eva Ingemarsson berättar om budgeten 2003 inom aktivistteamets områden. Kostnader för kampanjer och aktioner ökar beroende på den kommande kvinnokampanjen, dock har tjänsteutrymmet minskat något då de två anställda som arbetar med kampanjer och aktioner även kommer att arbeta med stöd till samordnare och specialgrupper. Samordnarna kommer dessutom att tilldelas mindre resurser för deltagande i internationella möten och utbildning. Hanna Roberts meddelar att styrelsen utsett två ledamöter som ansvariga för samordnare och specialgrupper för att följa det fortsatta arbetet. Medlemsutbildningen kommer däremot inte att drabbas av nedskärningar. Totalt innebär personalneddragningen inom teamet att servicen till aktivister kommer att minska. Under året har mycket tid lagts ned på stöd till ungdomsgrupper, som är den del av aktivistarbetet som utvecklas mest. Flera framgångsrika ungdomsträffar har hållits. Christine Pamp undrar om det är ett beslut av styrelsen som ligger bakom prioriteringen av ungdomsarbetet. På detta svarar Carl Söderbergh att dessa prioriteringar gjorts efter överväganden i aktivistteamet.

    Jörgen Persson berättar om budgeten 2003 inom resursteamets områden. Kostnaderna för personal och personalutbildning kommer att minska, dessutom går personalansvarige frivilligt ner i arbetstid. Hyran för sekretariatet blir något billigare än budgeterat 2002. Datorstödet kommer att minska som en kosekvens av att en heltidstjänst dras in. Tjänsteutrymme motsvarande en halvtid har dragits ned inom området reception/växel/vaktmästeri.

    9.2.2 Diskussion kring kostnaderna
    Tony Öhrling föreslår att prenumerationsavgiften på Kortkampanjen höjs för att få mer intäkter. Eva Ingemarsson informerar om att avgiften för Kortkampanjen höjdes i år från 95 till 110 kt/år. Vivi Anna Steinmark påpekar att flera grupper dessutom "säljer" Kortkampanjen vidare och på det sättet får in pengar. Dan Grundin förtydligar att principen bakom prenumerationsavgiftens storlek hittills varit att få kostnadstäckning inte att generera intäkter.

    Hanna Roberts efterlyser budgetmötets syn på GKs rekommendation om tydliga prioriteringar av programbudgeten. Tony Öhrling stödjer styrelsens förslag och tycker att tydliga prioriteringar gjorts. Han tycker dessutom att de fria reserverna inte kan byggas upp redan 2003. Christine Pamp anser att prioriteringarna blivit tydligare efter styrelsens och sekretariatets genomgångar. Det är tydligt att aktivismen drabbats av stora neddragningar och det är nu upp till budgetmötet att avgöra om prioriteringarna är tillräckliga, menar hon. Vad gäller reservernas storlek bör de följa de internationella riktlinjerna och är främst till för att trygga de anställdas villkor och varnar för att sektionen kan hamna i en värre ekonomisk situation om man inte börjar bygga upp reserverna. Vad gäller aktivismen replikerar Carl Söderbergh att budgeten visar på en oförminskad satsning på medlemsutbildning. Tony Öhrling undrar vad som ytterligare ska dras ned om man inför en post för återskapande av den fria reserven redan 2003. Hanna Roberts säger att styrelsen uppskattar GKs tydliga rekommendation om sektionens reserver, men efterfrågar budgetmötets syn på om det ska ske 2003 eller 2004. Elisabet Stålhane frågar därpå om budgetmötet vill uppmana styrelsen att skapa en post för återuppbyggande av sektionens reserver redan 2003. Budgetmötet fattar efter diskussion beslutet att rekommendera styrelsen att sträva efter att återskapa den fria reserven senast 2004.

    Vad gäller ICM-delegationen menar Bo Lindblom att styrelsens ursprungliga förslag att minska delegationen till hälften var helt orimligt med tanke på arbetsbördan under ett ICM. Efter en kortare diskussion beslutar budgetmötet att stödja GKs rekommendation om att skicka en "tillräckligt stor" delegation till ICM, utan att närmare precisera antal.

    10. Genomgång och diskussion om när extra medlemsmöte skall hållas om bundna reserven används
    Jörgen Persson redogör för underlaget om den bundna reserven och extra medlemsmöte. Förslaget är att tolka årsmötesbeslutet från 1980 så att extra medlemsmöte ska hållas endast om styrelsen lägger en budget som innebär att den bundna reserven tas i anspråk. Styrelsen vill ha budgetmötets åsikter i denna fråga för att se om man bör lägga ett förslag till årsmötet. Prognosen visar att den bundna reserven inte kommer att behöva tas i anspråk 2002. Budgetmötet stödjer förslaget. GK har inte hunnit diskutera frågan och kommer att meddela styrelsen sina synpunkter inför decembermötet.

    11. Sammanställning av budgetmötets förslag till styrelsen
    Elisabet Stålhane sammanfattar budgetmötets rekommendationer till styrelsen som följer:
    - att säkerställa att den svenska delegationen till rådsmötet 2003 är så stor att den har möjlighet att följa, delta i och påverka beslutsprocesserna
    - att till årsmötet 2003 lägga förslag om höjda medlemsavgifter
    - att till årsmötet 2003 utöver förslaget till gruppavgift initiera en ny diskussion om gruppernas gemensamma ansvar för sektionens ekonomi
    - att sträva efter att återskapa sektionens fria reserver senast 2004, samt
    - att höja prenumerationsavgiften för Kortkampanjen 2003 i avsikt att öka intäkterna.

    Budgetmötet fattar beslut att rekommendera styrelsen detta.

    12.1. Övrig fråga - deltagagande på budgetmötet för samordnare och specialgrupper
    Frågan har väckts av Anna Dahlbäck i juristgruppen, som också bjudits in till budgetmötet. Henrik Zetterquist vill veta hur budgetmötet ser på andra medlemsstrukturers deltagande på budgetmötet. Yvonne Busk menar att man bör vara tydligare med vad man förväntar sig av distriktens representanter på budgetmötet. De flesta distrikt har förmodligen ingen möjlighet att diskutera budgetförslaget på distriktsnivå. Christian Gräslund påpekar att samordnarna och specialgrupperna dels är olika i storlek och verksamhet, dels inte bidrar till sektionens ekonomi på samma sätt som grupper och distrikt. Ingvar Runhagen påpekar att det inte bara är distriktsombud med på budgetmötet, utan ekonomiintresserade i distrikten. Jan Nygren tycker att fastställandet av tidpunkt för budgetmötet bör samordnas bättre med distriktsmötena. Elisabet Stålhane sammanfattar att budgetmötet bör förankras och förberedas bättre och materialet skickas ut i god tid till deltagarna. Frågan om samordnarnas och specialgruppernas deltagande bordlades efter detta då ingen representant för dessa grupper var närvarande.

    12.2 Övrig fråga - pressklipp
    Yvonne Busk väcker frågan om de höga kostnaderna för pressklipp och undrar om inte pressbevakningen kunde skötas av frivilliga ute i landet. Carl Söderbergh svarar att han tror att det är omöjligt att bygga upp en så heltäckande verksamhet på idell basis och det är viktigt att sektionen får in allt pressmaterial där Amnesty förekommer. Birgitta Grind meddelar att det tidigare i sektionens gjorts försök med frivillig mediabevakning som inte slagit så väl ut.

    13. Utvärdering
    Jörgen Persson delar ut en utväderingsenkät för deltagarna att fylla i.

    14. Mötets avslutning
    Elisabet Stålhane tackar deltagarna och avslutar budgetmötet 2002, varpå deltagarna ger ordförande en varm applåd för hennes sätt att leda budgetmötet.

    Elisabet Stålhane
    Mötesordförande

    Dan Grundin
    Mötessekreterare

    Stig Johnell
    Justerare

    Deltagarförteckning budgetmötet 10 november 2002

    Gunnar Jansson, Älvsborg-Bohuslän
    Yvonne Busk, Mälardalen
    Maj-Britt Vianden, Södra Norrland
    Ingvar Runhager, Kalmar-Kronoberg
    Stig Johnell, Stockholm, justerare
    Linda Davidsson, Uppsala
    Bo Lindblom, Halland, valberedningen (från punkt 7)
    Vivi Steinmark, Gotland, valberedningen (från punkt 7)
    Tony Öhrling, Skåne-Blekinge, valberedningen (från punkt 7)
    Hanna Roberts, styrelsen
    Henrik Zetterquist, styrelsen
    Christian Gräslund, styrelsen
    Magnus Öhman, styrelsen (från punkt 7)
    Birgitta Grind, Granskningskommittén
    Christine Pamp, Granskningskommittén
    Jan Nygren, Granskningskommittén
    Mattias Rensfeldt, Amnestyfonden (punkt 6)
    Fredrik Mattsson, Amnestyfonden (punkt 6)
    Annica Blidegård, sekretariatet
    Carl Söderbergh, sekretariatet
    Dan Grundin, sekretariatet, mötessekreterare
    Jörgen Persson, sekretariatet
    Eva Ingemarsson, sekretariatet
    Maria Ros Jernberg, sekretariatet
    Maja Åberg, sekretariatet (från punkt 9.1.4)
    Elisabet Stålhane, Stockholm, mötesordförande