Rapport om handlingsplanens mål om tortyr och flyktingarbete Underlag till styrelsemöte 1-2 december 2002

Till: Styrelsen
Från: Sekretariatet/Andrea Bodekull, Madelaine Seidlitz
Datum: 27 november 2002

Rapport om handlingsplanens mål om tortyr och flyktingarbete

Bakgrund
På styrelsens januarimöte 2002 gavs en lägesrapport avseende arbetet med sektionens handlingsplan 2000-2004. Utifrån denna rapport gjordes en uppskattning av hur arbetet med handlingsplanen ditintills bedrivits. Denna bedömning låg till grund för styrelsens fortsatta övergripande prioriteringar av handlingsplanens huvudmål, som gjordes på styrelsens junimöte. Dessa sammanfattades som följer (utdrag ur styrelseprotokoll juni 2002, § 22):

Bekämpa tortyr och dödsstraffet - har varit högprioriterade områden men anses nu integrerade i verksamheten.

Arbeta mot övergrepp som drabbar kvinnor - kommer att prioriteras och integreras i verksamheten i samband med temakampanjen. Arbetet inom sektionens befintliga kvinnogrupper ska understödjas.

Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter - den aktuella situationen i Europa gör detta till ett högprioriterat område och frågan ska synliggöras ytterligare.

Agera för människorättsförsvarare - p g a begränsade resurser föreslås sektionen tillsammans med Amnestyfonden agera för mr-försvarare i ett gemensamt pilotprojekt eller annat samarbete.

Öka aktivismen - ett fortsatt högprioriterat område trots att handlingsplanens mål att öka antalet medlemmar med 5% inte kommer att nås.

Effektivare fundraising - sektionen prioriterar internt fundraising men kommer inte att genomföra några nysatsningar 2003.

Vidare beslutade styrelsen "att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens decembermöte utvärdera de två första åren med särskild betoning på de två högprioriterade målen Bekämpa tortyr och dödsstraffet och Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter".

Uppdraget
Sekretariatet har valt att precisera uppdraget så att vi ger en kortfattad kompletterande rapport av arbetet inom dessa två områden, med tyngdpunkt på var vi befinner oss nu och vad vi kan se ligger framför oss under den återstående handlingsplanetiden (d v s fram till maj 2004). Exempel på konkreta aktiviteter inom dessa områden under perioden 2000-2001 finns dels i den lägesrapport som presenterades styrelsen i januari 2002 (ORG 53/002/2002), dels i sektionens verksamhetsberättelse 2001. I framställningen nedan har vi valt ut relevanta mål och aktiviteter i handlingsplanen som vi kommenterar.

Tortyr

HP: Vi ska välja ut ett antal länder och utveckla och genomföra strategier som syftar till att Amnestys tolvpunktsprogram mot tortyr ska vara genomfört i dessa länder 2010.

Kommentar
Alla de tre länder, Peru, Turkiet och Israel, som vi valde som projektländer i kampanjen kan komma att bli de första länderna för att utveckla CAP (Country Action Program). Eftersom tortyr är ett problem i alla tre länderna kommer det att ge oss möjlighet att arbeta mer intensivt med frågan. Under nästa år kommer det att komma aktioner på Peru och Turket som fokuserar på tortyr. Vi kommer att försöka sprida dessa aktioner till ett större antal grupper.

Sektionen har gett ekonomiskt bidrag (USD 7 000) till ett projekt "För livet mot tortyr" som drivs perioden augusti 2000 - december 2002. Vi har bett peruanska sektionen om redovisning men inte fått det ännu.

HP: Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om förekomsten av tortyr i världen, och särskilt om i vilka länder systematisk tortyr förekommer.

Kommentar
I samband med de aktioner som kommer gör vi alltid insändarförslag som grupperna kan skicka till lokala media, som för det mesta tar in dem.

HP: Sektionen ska även efter tortyrkampanjen 2000 upprätthålla och utveckla arbete mot kampanjens mål.
Vi ska utveckla metoder så att aktivister kan arbeta förebyggande mot tortyr.

Kommentar
Arbetsgruppen mot tortyr (AMT) anordnade en stor utställning på stadsbiblioteket i Göteborg i våras. Inför utställningen läste medlemmarna i gruppen in sig på olika specialområden som berör tortyr. Gruppen har ett nätverk med 250 medlemmar som får ett månatligt utskick med aktioner. Av dessa mottagare är ca 10-15 amnestygrupper som kopierar upp materialet till alla medlemmar i gruppen. Tyvärr har AMT tappat några medlemmar och är f n bara 4 aktiva, men den kommer att ta nya tag under våren 2003 och försöka få fler aktiva medlemmar.

HP: Vi ska utveckla utbildnings- och informationsmaterial kring tortyr och dödsstraffet.

Kommentar
En "Manual for Action" har tagits fram på IS. Den ställer samman rekommendationer och konventioner från olika källor. Den tar också upp andra aspekter på tortyren och innehåller fallstudier. Vi kommer att beställa manus för att se om vi eventuellt ska översättta delar av den och göra den tillgänglig för alla grupper.

Flyktingarbetet

Liksom tidigare är arbetet på Flyktingavdelningen indelat i tre olika områden nämligen arbetet med enskilda asylärenden, lobbyarbete samt information- och utbildningsaktiviteter.

HP: Vi ska ge stöd och bistånd åt asylsökande enligt vårt åtagande och våra riktlinjer.
Vi ska engagera oss i fall som kan leda till ändringar i nu gällande myndighetspraxis .

Kommentar
Asylsökandens begäran om stöd upptar en stor del av arbetet och vad gäller praktikanterna, går så gott som all deras tid åt till detta. Under tidigare år har möjligen ett något för stort antal så kallade yttranden i enskilda ärenden ingivits till svenska myndigheter. I syfte att undersöka vilken betydelse myndigheterna lägger in i dessa yttranden vid sina bedömningar, görs nu en uppföljning av samtliga fall i vilka Amnesty genom yttranden, vädjanden eller mer allmänna uttalanden har agerat i ärenden. Vi begär in Utlänningsnämndens beslut och kommer att analysera dessa för att komma fram till vilka arbetsmetoder som är mest effektiva.

HP: Den svenska regeringen och EU:s ministerråd ska leva upp till de internationella konventionerna gällande flyktingar och asylsökande. Flyktingar som faller inom Amnestys åtagande ska få det skydd de behöver och har rätt till.

Kommentar
Angående lobbyarbetet deltar flyktinghandläggaren regelbundet i de möten inom Utrikesdepartementet - på såväl tjänstemannanivå som ministernivå. Dessa möten är till stor del relaterade till harmoniseringen inom EU men gäller vid vissa tillfällen också av regeringen beslutad ny praxis. Möten ger goda möjligheter till att framföra Amnestys synpunkter.
Möjligheten att genomföra ytterligare lobbyarbete genom att utveckla kontakterna med såväl Socialförsäkringsutskottet som EU-nämnden finns och kommer att diskuteras inom Gruppen för flyktingfrågor.

Vissa lobbyaktioner genomförs på initiativ av Amnestys EU-kontor. Flyktinghandläggaren har deltagit i ett möte med Refugee Working Group som består av flyktingahandläggarna inom EU - sektionerna. Två möten kommer att hållas under nästkommande år i syfte att samordna sektionernas lobbyarbete inom EU. En av vårens flyktingpraktikanter kommer också att till allra största delen fokusera sitt arbete på harmoniseringen. Detta är mer eller mindre nödvändigt eftersom såväl direktiv som andra dokument angående harmoniseringen produceras i snabb takt.

HP: Vi ska förstärka och vidareutveckla nätverket av flyktingombud och starta en specialgrupp för flyktingarbete.

Kommentar
Intresset inom sektionen för att arbeta med flyktingfrågor är stort. Många enskilda medlemmar är intresserade och villiga att på olika sätt utföra arbete. Flyktingombudens roll bör diskuteras då många medlemmar verkar se andra arbetsformer som mer attraktiva än den som flyktingombudets medger.

Flyktinghandläggaren har under hösten hållt en kurs för såväl flyktingombud som flyktingintresserade inom sektionen, Två kurser kommer att hållas under nästkommande år.

Ytterligare aktivititeter bedrivs av de grupper som regelbundet besöker förvaren i Stockholm, Göteborg och Malmö. Verksamheten verkar bedrivas olika i de olika städerna och bör samordnas. Ett möte bör anordnas i detta syfte under nästa år.

HP: Den svenska allmänheten ska göras medveten om kopplingen mellan kränkningar av mänskliga rättigheter och människors behov av skydd.

Kommentar
Mediakontakterna är många och goda. Flyktinghandläggare blir förhållandevis ofta kontaktad av media både i syftet att bistå med bakgrundsinformation som för att ge Amnestys synpunkter i specifika frågor. Det förekommer också att media ber om uppslag på intressanta flyktingrelaterade ämnen att behandla.

Sammanfattningsvis fungerar arbetet med flyktingfrågor bra även om arbetsbelastningen är mycket hög. Under nästkommande år kommer en mängd frågor hänförliga till EU:s harmonisering att behöva avgöras. Arbetet med information om flyktingars situation och orsaker till flykt bör utökas. Det förekommer många missförstånd inom media (exempelvis när man talar om illegala flyktingar som ju inte existerar ), där på senare tid asylsökande ofta framställs negativt som rent kriminiella eller i ökande omfattning personer utan "riktiga" asylskäl.