Ekonomisk rapport för andra tertialet 2002 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2002

Till: Styrelsen, Granskningskommittén
Från: Sekretariatet
Datum: 2002-09-16



Ekonomisk rapport för andra tertialet 2002
(5 bilagor)


1. Inledning

1.1 Bakgrund
Sekretariatet har under flera år genomfört grundliga tertialgenomgångar med alla budgetansvariga handläggare. Genomgången omfattar en prognos för årets intäkter och kostnader. Därutöver lämnar handläggarna en förklaring till skillnader mellan prognostiserat utfall och budgeterade intäkter och kostnader. Tertialgenomgångarna utgör underlag för denna tertialrapport. Rapporten är inte något periodbokslut, hänsyn har alltså inte tagits till t ex upplupna lönekostnader.

Amnestys sätt att budgetera innebär att beslut om budgetens disponibla delar tas i december, juni och i september. Som bas för dessa beslut ska tertialrapporten ligga.

De bifogade bilagorna innehåller följande information:
1. Sammanfattning av utfallet; en sammanfattande tabell med de sex intäktsgrupperna och 4 kostnadsslagen med: ackumulerat utfall för året, årets budget (inkl alla dispdelar), årets prognos, utfall i % av prognos, ackumulerat utfall föregående år, budget 2002, förändring av ackumulerat i % av Intäkter och kostnader för aktuell period föregående år.
2. Intäktsuppföljning; med en helårsprognos för 2002.
3. Kostnadsuppföljning; en tabell där kostnaderna kopplas till handlingsplanen och inkluderande en helårsprognos för 2002.
4. Nyckeltal
5. Direkta samt fördelade programkostnader; ackumulerat utfall för året samt årets budget.

1.2 De ekonomiska förutsättningarna
I december 2001 beslutade styrelsen om en balanserad budget på som högst 40 355 tkr.

Vid styrelsemötet i december ett beslut om den fasta verksamheten omfattandes 26 645 tkr och ett beslut om disp 1 och disp 2 omfattandes 13 295 tkr. På junimötet beslutade styrelsen om att sätta igång verksamhet för ytterligare 280 tkr. Totalt omfattar nu budgeten 40 222 tkr.

På styrelsemötet i september skall man ta ställning till om man ska sätta igång ytterligare verksamhet för 36 tkr. Denna tertialrapport ligger till grund för detta beslut.

1.3 Verksamhetsplan / Handlingsplan
Budget och sekretariatets verksamhetsplan är baserade på målen i sektionens handlingsplan och de prioriteringar styrelsen beslutat om.

Beträffande andra tertialets verksamhet och utfall är detta en ekonomisk rapport och beskriver framförallt hur budgeten följs och har därför inte en fullständig återkoppling till hur de olika målen i handlingsplanen uppnåtts (vilket däremot kommer att beskrivas utförligt i verksamhetsberättelsen för året.)

2. Intäkter och kostnader för perioden januari till augusti 2002

2.1 Periodens intäkter (januari-augusti) och en jämförelse med föregående år
Bilaga 2

2.1.1 Sammanfattning intäkter
Fram till och med augusti uppgår sektionens intäkter till 23 650 tkr mot 20 590 tkr 2001 (+3 060 tkr). 2001 var historiskt sett ett dåligt insamlingsår.

Årets intäkter är nästan exakt lika stora som 2000 vilket var ett normalt insamlingsår.

Jämförelsen med 2001 och 2000 är inte helt rättvisande då en större andel av medlemmarna numera betalar medlemsavgiften via autogiro. Detta medför att intäkterna från medlemsavgifter inte är så koncentrerade till årets början.

Trots att åren inte är exakt jämförbara kan sägas att insamlingsbreven gått klart bättre än förra året. Det har kommit in mer testamenten i år. Därutöver har insamling via autogiro gett mer och Lundagrupperna och framförallt Halmstadgrupperna har lämnat stora gåvor.

Nedan kommenteras alla de stora intäktskällorna.

2.1.2 Intäkter från medlemsavgifter
Hitintills har vi fått in 11 227 tkr i medlemsavgifter, det är 96 % av föregående år eller 469 tkr lägre.

Autogiroprojektet medför att en stor del av medlemsavgifterna betalas med en mindre summa varje månad istället för att hela medlemsavgiften betalas i början på året. Eftersom autogiroprojektet precis startat 2001 är en rättvis jämförelse med det året inte möjlig att göra. Till och med augusti i år uppgår inbetalda medlemsavgifter via autogiro till 1 710 tkr mot 960 tkr föregående år.

Intäkter från gruppavgifterna ligger 50 tkr under föregående år trots att antalet grupper inte minskat nämnvärt. Det kan tyckas underligt att flera grupper inte betalt in sin gruppavgift när sektionens ekonomi nu är dålig. Sektionen har dock mottagit fler och större gruppgåvor än förra året.

2.1.3 Försäljning
Försäljningsintäkterna uppgår till 217 tkr. Intäkterna är lika stora som föregående år. Största försäljningsintäkter kommer från försäljning av annonsbilagor till Amnesty press (160 tkr).

2.1.4 Prenumerationer
Prenumerationsintäkterna uppgår till 375 tkr. Intäkterna är ungefär lika stora som föregående år.

Intäkterna från prenumerationer på Amnesty Press ligger något lägre än förra året då prenumerationspriset sänkts.

2.1.5 Gåvor och bidrag
Intäkter från gåvor och bidrag uppgår till 11 820 tkr, det är 143 % av föregående år eller 3 540 tkr mer. Resultatet är 1 790 tkr bättre än 2000.

Inom intäktsgruppen Gåvor och bidrag finns flera olika intäktsslag som kommenteras nedan.

Gruppgåvor: Intäkterna uppgår till 1 330 tkr mot 440 tkr föregående år. Starkt bidragande till ökningen är gåvorna från Halmstadgruppen (Byring & Bråte) som i år valt att stödja sektionen mer och Amnestyfonden mindre. Lundagrupperna har lämnat en stor gåva på 355 tkr. Flera andra grupper har också bidragit med större belopp och en ökning av gruppgåvor har skett efter ordförandens brev till grupperna.

Företagssamarbete: Intäkterna uppgår till 46 tkr. Intäkterna avser ett samarbete med Bokningsbolaget.

Spontana gåvor: Intäktsslaget uppgår till 2 640 tkr, 660 tkr bättre än förra året. Spontana gåvor delas in i tre delar: Spontana Gåvor < 10 tkr, Spontana Gåvor > 10 tkr och Testamenten.

-Utfallet för Gåvor < 10 tkr ligger 490 tkr under förra året. Förra året var dock ett ovanligt bra år för den här formen av gåvor samtidigt som en del av intäkterna från insamlingsbreven hamnade här. Jämför man istället med år 2000 är resultatet dubbelt så bra.

-Gåvor > 10 tkr ligger i nivå med föregående år. Vi har fått sju gåvor över 10 tkr hitintills.

-Intäkterna från Testamenten är 1 140 tkr högre i år än föregående år. Även jämfört med år 2000 har vi fått in ovanligt mycket testamenten.

Insamlingsbrev: Intäkterna uppgår t o m augusti till 3 530 tkr vilket är 1 090 tkr mer än förra året. Jämfört med 2000 är utfallet 1 000 tkr lägre. Jämförelsen med tidigare år är inte rättvisande då många givare till följd av autogiroprojektet lämnar bidrag via autogiro istället för genom insamlingsbrev, resultatet 2002 får därför ses som mycket bra.

Autogiro: Intäkterna uppgår t o m augusti till 3 510 tkr mot 2 570 tkr förra året. Amnesty får gåvor från autogiro med 470 tkr per månad.

Amnestysupporter: Intäkterna uppgår till 190 tkr vilket är 50 tkr mer än förra året.

Almanackan : Intäkterna uppgår till 485 tkr vilket är något mindre än förra året.

Speciella insamlingsprojekt: Intäkterna uppgår till 90 tkr mot 155 tkr förra året.


2.2 Periodens kostnader
Bilaga 3

Kostnaderna uppgår efter åtta månader till 27 403 tkr inklusive flyttkostnader om 400 tkr, 68 % av den totala budgeten. Flyttkostnaderna ingår inte i budget.


3. Prognos för 2002

3.1 Sammanfattning av prognosen
Bilaga 1.

Prognosen visar på ett underskott om 2 550 tkr efter upplösning av Humanfondsreserven. Intäkterna beräknas bli 35 580 tkr och kostnaderna 40 220 tkr.

De budgeterade intäkterna 2002 uppgår till 38 272 tkr och de budgeterade kostnaderna till 40 355 tkr. Det budgeterade underskottet om 2 083 tkr (38 272 - 40 355) täcks av upplösning av Humanfondsreserven med samma belopp. Utöver budgeterade kostnader tillkommer flyttkostnader som beräknades bli kring 500 tkr. För 2002 räknades således med ett underskott om 500 tkr.

Jämfört med budgeterat resultat inklusive flyttkostnader är prognosen 2 050 tkr sämre (500 - 2 550).

Denna prognos efter andra tertialet visar på ett resultat som är 800 tkr lägre än första tertialprognosen. Det som framförallt bidragit till nedjusteringen av prognosen är att den beräknade utdelningen från Humanfonden minskat med 1,7 Mkr.

Nedan kommenteras intäkts- och kostnadsprognosen utförligare.

3.2 Intäktsprognos för 2002 och en jämförelse med budget
Bilaga 2.

3.2.1 Sammanfattning intäktsprognos
Intäkterna prognosticeras till 35 580 tkr mot budgeterade 38 272 tkr. Intäktsbudgeten riskerar därmed att underskridas med 2 700 tkr (35 580 - 38 272). Främst är det intäktsslagen Gåvor via autogiro, Speciella insamlingsprojekt och Human- & Hjälpfonden som går sämre än budgeterat. Gruppgåvor och Spontana gåvor går bättre än budget.

Prognosen som gjordes i maj visade på intäkter om 36 683 tkr. Intäktsprognosen har alltså nu dragits ned med 1 100 tkr. Under perioden har beräknad utdelning från Human- & Hjälpfonden minskat med 1 700 tkr.

Nedan redogörs mer i detalj för de olika intäktsslagens beräknade resultat.

3.2.2 Intäkter från medlemsavgifter
Intäkter från intäktsgruppen Avgifter (medlemsavgifter och gruppavgifter) bedöms komma att uppgå till 12 340 tkr mot budgeterat 12 600 tkr (98 % av budget).

Intäkter från medlemsavgifter beräknas understiga budget med 140 tkr vilket innebär att vi når 99 % av budget. Något fler har betalt medlemsavgiften via autogiro än vi räknat med, samtidigt har färre betalat hela årsavgiften på vanligt sätt.

Intäkter från gruppavgifter bedöms bli 120 tkr mindre än budgeterat, 65 % av budget.

3.2.3 Försäljning
Intäkterna från intäktsgruppen Försäljning bedöms uppgå till 240 tkr mot budgeterade 300 tkr.

Anledningen till att budget inte nås är att det inte sålts tillräckligt med bilagor i Amnesty Press vilket leder till lägre annonsintäkter.

3.2.4 Prenumerationer
Utfallet för hela 2002 beräknas uppgå till 380 tkr, 84 % av budget. Det är prenumerationer på Kortkampanjen som går sämre än budgeterat.

3.2.5 Gåvor och bidrag
Utfallet för 2002 beräknas i sin helhet uppgå till 22 420 tkr, 91 % av budget.

Intäktsgruppen är uppdelad i flera intäktsslag som kommenteras nedan.

Gruppgåvor: Intäkterna beräknas för hela året uppgå till 1 800 tkr vilket är 275 tkr mer än budgeterat. Främst är det de stora gåvorna från Byring & Bråte som gör att budgeten överträffas. Även Lundagrupperna har lämnat stora bidrag.

Företagssamarbete: För helhåret 2002 beräknas intäkterna uppgå till 80 tkr eller 27 % av budget. Ett företagssamarbete med Nudiejeans kommer att ge pengar under hösten. Anledningen till att Företagssamarbete gått sämre än budgeterat kan vara lågkonjunkturen som gjort att företagen minskat sina marknadsföringskostnader.

Spontana gåvor: För helhåret 2002 beräknas intäkterna uppgå till 4 100 tkr eller 117 % av budget. Intäktsslaget delas in i tre delar: Spontana Gåvor < 10 tkr, Spontana Gåvor > 10 tkr och Testamenten. Det är givetvis svårt att göra en prognos för spontana gåvor men man kan använda statistik från tidigare år. Vad gäller testamenten är det känt vilka som snart är klara för utbetalning. För att prognosen skall slå in är det viktigt att ett testamente om drygt 400 tkr som ligger för utbetalning hinner betalas ut i år.

Insamlingsbrev: Det kommer att gå ut två givarbrev till under året. Prognosen för 2002 är 5 400 tkr mot budgeterat 5 500 tkr, 98 % av budget.

Autogiro: Inklusive intäkter från Amnestyguard erhålls 470 tkr per månad från autogirogivare, i april var siffran 400 tkr. Ökningen beror på det direktdialog projekt som genomförts under våren och sommaren. Under hösten kommer en telefonkampanj genomföras där givare tillfrågas om de vill höja sin autogirogåva (uppgradering).

Totalt beräknas gåvor via autogiro ge 5 400 tkr under året. Det är 430 tkr lägre än budgeterat eller 93 % av budget.

Amnestysupporter: För hela året beräknas 270 tkr samlas in vilket är 60 % av budget. Lågkonjunkturen bör ha medfört att det är svårare att samla in pengar från företag än beräknat.

Almanackan: Almanackan beräknas ge 730 tkr mot budgeterat 850 tkr, 86 % av budget.

S peciella insamlingsprojekt : För helåret beräknas intäkterna uppgå till 90 tkr mot budgeterat 400 tkr. Under budgetåret har medel som avsatts för intäktsslaget styrts över till andra mer lönsamma projekt som exempelvis uppgradering av autogiro.

Human- & Hjälpfonden beräknades per 31 augusti ge 4 550 tkr mot budgeterat 6 267 tkr. Fondutdelningen är nu 1 700 tkr under budget. Sedan årsskiftet har Humanfondsutdelningen gått ned med 44 %, till största delen beror det på börsnedgången men antalet sparare har också minskat med 5 %.

3.3 Kostnadsprognos för 2002
Bilaga 3

3.3.1 Sammanfattning kostnadsprognos
Vad gäller de totala kostnaderna för året kommer de enligt denna prognos att hamna på 39 820 tkr (exkl flyttkostnader). Det är 540 tkr lägre än den totalt budgeten (inklusive alla disponibla delar). Största anledningarna till att kostnaderna blir lägre än budgeterade är att hyreskostnaderna och insamlingskostnaderna blivit något mindre än förväntat.

I budgeten finns ett sparbeting för personalkostnader om 500 tkr. Det innebär att det budgeterats med att vakanser skulle uppkomma under året och att därmed personalkostnaderna skulle minska. Det finns nu också vakanser nästan i den utsträckning som budgeterats med vilket innebär att sparbetinget troligen kommer att klaras. Fler vakanser i september än vad som fanns i maj är anledningen till att kostnadsprognosen sänkts med 300 tkr sedan tertial 1.

Flyttkostnaderna som ligger utanför budget blir 400 tkr mot förväntade 500 tkr.

Det är intressant att notera att tidigare år har kostnadsbudgeten alltid kommit att understigas med stora belopp. Till följd av den snäva budgeten 2002 finns det inte lika mycket "luft" i budgeten vilket innebär att utfallet inte avviker mycket från det budgeterade.

3.3.2 Direkta programkostnader
Nedan kommenteras kortfattat den kostnadsprognos som upprättats samt prognosen i relation till budgeten (inkluderande alla disponibla delar). Någon prognos som innefattar fördelade programkostnader per program har inte gjorts.

3.3.2.1 Utredning och aktioner
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen utredning och aktioner 840 tkr, prognosticerat utfall 770 tkr.

Aktioner och kampanjer: Budget 180 tkr, prognos 90 tkr.
Lägre kostnader än budget, bl a beroende på överbudgeterat porto.
Lobbyverksamhet : Ett extra EU-föreningsmöte som bestämdes efter att budgeten gjorts innebär ett mindre överdrag av budget.
Flyktingfrågor: Kostnaderna inom detta program avser i huvudsak avgift till Rådgivningsbyrån. Ingen avvikelse mot budget.

3.3.2.2 Medlemsaktiviteter
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen Medlemsaktiviteter 1 070 tkr, prognosticerat utfall 910 tkr.

Specialgrupper: Kostnaderna för delprogrammet beräknas hamna något under budget.
Arbetsgrupper: Årets kostnader bedöms i stort sett överensstämma med de budgeterade.
Distrikt: Årets kostnader bedöms överensstämma med de budgeterade.
Samordningsgrupper: Årets kostnader bedöms överensstämma med de budgeterade.
Medlemsutbildning: Kostnaderna beräknas understiga budget med 45 tkr. Genom att hålla kurserna på sekretariatet istället för i hyrda lokaler har kostnaderna kunnat hållas nere.
Blixtaktioner: Årets kostnader beräknas understiga budget med 25 tkr. Lägre portokostnader än budgeterat samt att internet i större utskräckning utnyttjas för utskick.
Kortkampanjen: Kostnaderna beräknas understiga budget med 30 tkr. Det beror på att pengarna för marknadsföring av Kortkampanjen inte har använts.

3.3.2.3 Främja de mänskliga rättigheterna
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen 10 tkr, prognosticerat utfall 1 tkr.

3.3.2.4 Medlemmar och organisation
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen 1 360 tkr, prognosticerat utfall 1 260 tkr.

Årsmötet: Budgeterat 225 tkr, prognos 186 tkr. Kostnaderna för resor, mat och logi har kunnat hållas nere. En extra kostnad har varit bevakningen av årsmötet över internet (50 tkr).
Kostnaderna för styrelsen blir något lägre än budgeterat.
Valberedningen: Kostnaderna blir större än budgeterat då fler personer sitter i valberedningen och de är spridda över landet.
Budgetmötet: Besparing genom att mötet hålls i sekretariatets lokaler.
ICM/Internationella möten: Finansmötet blir troligen inte blir av varför budgeten inte behöver användas.
Kostnaderna för personalutbildning beräknas överensstämma med budget.

3.3.2.5 Information och kommunikation
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen 1 560 tkr, prognosticerat utfall 1 670 tkr.

Mediearbete: Årets kostnader beräknas överstiga budget med 30 tkr. Kostnader för presskonferens och utskick när årsrapporten släpps har inte budgeterats. Ett extra pressekreterarmöte i Italien har inte budgeterats. Pressklippskostnaderna blir dyrare än budgeterat.
Amnesty Press: Budgeterat 1 337 tkr, prognos 1 414 tkr.
Anledningen till det förväntade budgetöverdraget är att tryck- och papperskostnaderna blivit högre än beräknat. Layout- och portokostnaderna har varit något underbudgeterade. Samarbetsmötet för de nordiska redaktörerna bedöms inte genomföras, inte heller utvecklandet av en taltidning.
Marknadsföring och Infomaterial: Årets kostnader bedöms överensstämma med de budgeterade.

3.3.2.6 Finansiell stabilitet och tillväxt
Budgeterade kostnader totalt för programgruppen 5 680 tkr, prognosticerat utfall 5 540 tkr.

Medlemmarna: Bedöms dra över budget något p g a att ett ej budgeterat utskick till autogirogivare har gjorts.
Insamlingsarbete: En inbesparing av ett budgeterat givarbrev till gamla ej aktiva givare kan komma att ställas in vilket sparar 180 tkr. En ej budgeterad inkät i AP ökar programmets kostnader med 40 tkr. Pengar budgeterade för marknadsföring av Humanfonden kommer att användas för direktdialog.
Försäljning: Kostnaderna beräknas understiga budget något.
Almanackan 2002: Utfallet blir något under budget.

3.3.3 Sekretariatskostnader (inkl avskrivningar)
Enligt prognosen kommer Sekretariatskostnaderna (exkl flyttkostnader) att understiga budget med 310 tkr. Årets hyra blir 280 tkr lägre än budget då sektionens nya sekretariatslokaler blev billigare än beräknat. Kostnaden för kontorsmaterial beräknas bli 75 tkr lägre än budgeterat då en ny billigare leverantör hittats samtidigt som vi använt av gamla lager. Portokostnaderna beräknas överstiga budget med 30 tkr. Transportkostnaderna beräknas bli 35 tkr högre än budget p g a nya högre kostnader för att hämta post. Efter upprepade inbrott i sekretariatets lokaler blir säkerhetskostnaderna högre än budgeterat.

ADB-kostnaderna bedöms överensstämma med de budgeterade.

Kostnaderna för tryckeriet bedöms bli något lägre än de budgeterade.

3.3.4 Flyttkostnader
Flyttkostnaderna har lagts utanför budget. Flyttkostnaderna uppskattades i samband med budgetarbetet till 500 - 600 tkr. De blev 400 tkr. Bland annat har ingen ny datakabel behövts dras vilket sparat mycket pengar.

Observera att i bilaga 1 "Sammanfattning av utfallet" och i bilaga 3 "Kostnadsuppföljning" ingår flyttkostnaderna bland sekretariatskostnaderna. Jämförelsen med budget blir därför inte helt rättvisande.

3.3.5 Personalkostnader
Personalkostnaderna har budgeterats till 10 384 tkr. I budgeten har förutsatts att tjänster kunnat hållas vakanta för att budgeten inte skulle överskridas, besparingen med hjälp av vakanser bedömdes kunna uppgå till 500 tkr. Prognosticerade kostnader uppgår nu till 10 530 tkr. Hitintills uppgår besparingar med vakanser till 350 tkr. En ytterligare besparing är att växeln håller öppet kortare tid än tidigare och därmed tjänsteutrymmet i växeln minskat från 100 % till 75 %.

Övertidsersättningar bedöms komma att uppgå till 150 tkr mot budgeterade 100 tkr. Övriga personalkostnader beräknas uppgå till 75 tkr mot budgeterat 50 tkr.

3.3.6 Internationella rörelsen
IS-avgiften beräknas överensstämma med den budgeterade. Kostnaden för 2002 utgörs av tre delar:

1. Faktisk avgift att betala baserad på avgiftsunderlaget 1999 och 2000.
2. Reserv från 2000 att upplösa.
3. Reservering för IS-avgiften 2004 baserad på avgiftsunderlag 2001 och 2002.

Punkt 1 och 2 påverkas inte av det beräknade försämrade resultatet 2002. Inte heller punkt 3 påverkas då det inte budgeterats med någon reservering för 2004 enligt gällande reserveringsgrunder.


4. Direkta programkostnader + fördelade programkostnader
Bilaga 4

Eftersom en stor del av sektionens kostnader är lön och sekretariatskostnader är det intressant att se hur programredovisningen påverkas när dessa kostnader fördelas. Exempelvis har ett programområde som Medlemsaktiviteter relativt låga direkta kostnader (programkostnader). Samtidigt arbetar många inom programmet och när därför lönekostnaderna fördelas ut får man en mer rättvisande bild av hur mycket resurser sektionen satsar på programområdet.

Nyckeln för fördelningen av direkta programlönekostnader och administration är förhållandet mellan tjänster med direkt programanknytning och det totala antalet tjänster, samt den använda tiden för respektive program. Detta innebär att om mycket tid läggs ned på ett delprogram tilldelas detta också en större andel av de administrativa kostnaderna.


5. Eget kapital och reservens storlek

I budgetmanualen sägs:

" Svenska Amnesty har, genom årsmötet, valt att dela in det egna kapitalet i två delar; en bunden reserv och en fri reserv. Fördelningen mellan dessa två delar görs vid årets början utifrån kommande års budgeterade kostnader. Den totala reserven ska enligt styrelsebeslut maj 1998 följa den internationella normen så att den omfattar 75% av personalkostnader och 25% av övriga kostnader, vilket tolkas som sekretariatskostnader inkluderande avskrivningar. Den bundna reserven skall uppgå till 13 procent av kommande års budgeterade kostnader. Återstoden av det egna kapitalet räknas till de fria reserverna. Den bundna reserven får endast användas efter särskilt årsmötesbeslut. Om den ekonomiska utvecklingen blir sådan att sektionens reserver sjunkit till en nivå där det är nödvändigt att ta bundna reserver i anspråk skall extra medlemsmöte utlysas. "

De fria reserverna skall användas av styrelsen för att utjämna oväntade variationer i intäkter och kostnader.

Förutsatt att 2002 års resultat blir det prognosticerade kommer det egna kapitalet vid årets utgång att uppgå till 6 193 tkr.

Enligt Amnestys reservpolicy bör den totala reserven 2002 uppgå till 8 842 tkr. Varav den bundna reserven till 5 246 tkr och den fria reserven till 3 596 tkr.

Amnestys kapital kommer inte att vara tillräckligt stort för att tillgodose reservpolicyn. Den fria reserven måste tas i anspråk med 2 649 tkr (8 842 - 6 193) och uppgår därmed till 947 tkr.

Med en balanserad budget 2003 som omsluter 36 Mkr bör den fria reserven uppgå till 3 000 tkr. Minskningen beror på att en mindre budget ger lägre reserveringskrav. Därmed sjunker använd del till 1 470 tkr och reserven kommer att uppgå till 1 530 tkr (3 000 - 1 470)


6. Slutord

Prognosen för 2002 visar på ett underskott efter Humanfondsreservsupplösning om 2 500 tkr. Det är en försämring gentemot prognosen från första tertialet med 800 tkr. Under perioden mellan prognoserna har den tänkta Humanfondsutdelningen minskat med 1 700 tkr. Detta uppvägs till en del av att det kommit in större gruppgåvor och testamenten än vi räknat med. Personalkostnaderna ser också ut att bli lägre 2002 än vad som beräknades vid förra prognosen.

Resultatet 2002 budgeterades efter Humanfondsreservsupplösning till 0 kr, därtill kom beräknade flyttkostnader på 500 tkr vilket innebar ett underskott på 500 tkr. Prognosen visar nu på ett underskott som är 2 Mkr större. Det innebär att vi måste ta mer pengar från våra reserver och den fria reserven sjunker därmed till 950 tkr.

Från första till andra tertialet minskade prognosen med 800 tkr. En fortsatt tillbakagång, exempelvis för Humanfonden som är den osäkra faktorn i prognosen, skulle kunna innebära att den fria reserven helt måste användas. Det sker dock en viss "automatisk" återhämtning av den fria reserven 2003 då beräkningsgrunden för reserverna detta år är lägre. Därutöver bör det den närmaste tiden prioriteras att återställa de fria reserverna till av årsmötet beslutad önskvärd nivå.