Direktiv till översyn av specialgruppernas ställning och organisation Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2002

Till: Styrelsen
Från: David Langlet
Datum: 12 septmeber 2002

Direktiv till översyn av specialgruppernas ställning och organisation

Bakgrund
Det har under en längre tid och i olika sammanhang förts diskussioner om specialgruppernas arbetsförhållanden och organisatoriska ställning i sektionen. Specialgrupperna utgör en viktig del av aktivismen inom sektionen och fungerar bland annat som kunskapsbanker inom sina respektive områden samt driver, i varierande omfattning, utåtriktad aktivistverksamhet. De specialgrupper som idag finns i sektionen har vuxit fram under olika skeden och utifrån olika behov och önskemål varför de i vissa avseenden skiljer sig markant från varandra. Vissa gruppers roll har också förändrats över tiden beroende på att sektionens behov och kompetens i övrigt förändrats.
Vissa grupper ger uttryck för en svårighet att hitta en naturlig och väl fungerande roll i sektionens struktur. Det är naturligtvis av avgörande betydelse för ett framgångsrikt arbete att varje grupp fungerar bra inom organisationen liksom att den övriga organisationen har kunskap om och möjlighet att rationellt utnyttja varje specialgrupps särskilda kompetens. Utöver kunskap och informationsfrågor är gruppernas ekonomiska ställning något som återkommande diskuteras.

Frågeställningar
Med bakgrund i den sedan länge pågående diskussionen och med insikt om gruppernas i vissa fall mycket stora inbördes skillnader bör följande frågor behandlas av uppdragsgruppen i nära samarbete med de berörda specialgrupperna, sekretariatet och styrelsens kontaktperson:

1. Är begreppet ”specialgrupper” en ändamålsenlig och klargörande definition av de mycket olika grupper och verksamheter som idag går under den beteckningen eller finns det behov av en ny begreppsbildning som ger uttryck för gruppernas olika karaktär och också möjliggör en mer differentierad reglering av gruppernas verksamhet? En tydlig skiljelinje mellan olika typer av grupper är graden av utåtriktad resp. organisationsintern verksamhet.

2. Hur bör de olika verksamheter som idag bedrivs under benämningen specialgrupper finansieras? I dagsläget finns en post i den centrala budgeten varur grupperna kan äska medel till särskilda kostnader medan utgångspunkten är att grupperna skall vara självfinansierande. Bör det göras skillnad mellan arbete som grupperna genomför på eget initiativ och sådant som härrör från sekretariatet eller annan del av organisationen med avseende på finansieringen? Är det en lämpligt ordning att grupperna inte betalar någon avgift till sektion eller distrikt?

3. Är, med hänsyn till de remissvar som inkommit från grupperna, den föreslagna modellen med frivilliga stadgar och subsidiära riktlinjer en bra modell för att skapa tydlighet i arbetet samtidigt som nödvändig flexibilitet bibehålls?

4. Vad är en lämplig "kravprofil" för de aktuella grupperna och i vad mån behövs en sådan?
I vad mån bör krav ställas på följande:
· Kunskap om ämnesområdet och faktiskt möjlighet att besvara frågor från olika grupper som sekretariatet, den övriga rörelsen samt allmänheten?
· Extern opinionsbildning och intern utbildning (seminarier, utbildningar, utställningar, artiklar, föredrag etc.)
· Att ta fram internt och/eller externt arbetsmaterial
· Att ta initiativ till egna aktiviteter
· Att stödja sekretariatet, t.ex. i samband med kampanjer och aktioner, ambassadbesök eller asylärenden?


Utredningens genomförande
Utredningen bör genomföras av en uppdragsgrupp på tre till fem personer och utmynna i ett förslag rörande specialgruppernas framtida ställning och organisation till sektionsstyrelsens januarimöte 2003. Gruppens kontaktperson i sektionsstyrelsen ska vara David Langlet.
Utredningen väntas inte medföra kostnader utöver ordinär ersättning för resor och boende.