Granskningskommitténs rapport till årsmötet 2002 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2002

1. Inledning

Granskningskommitténs uppdrag, enligt beslut på årsmötet 1996, är att genomföra en granskning av
sektionens verksamhet, förvaltning och räkenskaper. Arbetsfördelningen mellan sektionens revisorer
och Granskningskommittén innebär att revisorerna genomför räkenskapsrevision, medan
Granskningskommittén inriktar sig på förvaltningsrevision.

Syftet med granskningen är att genom konstruktiv kritik av sektionens och Amnestyfondens styrelser
samt annan formell och informell verksamhet inom svenska sektionen, bidra till den demokratiska
processen. I uppdraget ingår att kontinuerligt följa verksamheten.

Granskningskommitténs arbete sker främst utifrån skrivna dokument, men även muntlig information
har inhämtats, så att verksamheten löpande kan utvärderas och snabbt rapporteras till berörda
personer. Händelser och protokoll från mars 2001 till början av mars 2002 har granskats.

Granskningskommittén har från juni 2001 till mars 2002 haft fyra möten, varav två i Stockholm, ett i
Göteborg och ett i Malmö.


2. Granskning av sektionsstyrelsens arbete

Arbetsformer och agerande

Granskningskommittén har granskat samtliga protokoll från sektionens styrelse och arbetsutskott
(AU) under tiden mars 2001 till februari 2002. Protokollen har varit tydliga och rutinerna kring
dem har fungerat tillfredsställande. Det har varit lätt att ta del av de frågor som styrelsen har
diskuterat och fattat beslut om. Protokollen har visat på ett konstruktivt och fungerande
styrelsearbete. Styrelsens utvärderingssamtal bekräftade det goda arbetsklimatet.

Enligt beslut på årsmötet 2001 har en arbetsgrupp på tre personer arbetat med en översyn av
styrelsens arbete i syfte att minska arbetsbördan. Till styrelsens decembermöte förra året lade gruppen
fram en genomarbetad och konstruktiv rapport med tio rekommendationer, som styrelsen under året
har diskuterat. Rapport om vilka åtgärder som är genomförda eller skall genomföras kommer till
årsmötet i år.


Utskotten

Tidigare rapporter har konstaterat att utskottsarbetet har kommit igång alltför sent.
Granskningskommittén konstaterar att arbetet i utskotten har förbättrats. Tillsättningen av
utskottsmedlemmar och själva arbetet kom igång tidigare än föregående år. Direktiv för utskotten
antogs redan på styrelsens junimöte förra året. Däremot saknar Granskningskommittén
utskottsprotokoll från innevarande år. I skrivande stund föreligger anteckningar endast från C- och
D-utskotten för 2002.
Vad gäller utskottsarbetet konstaterar Granskningskommittén att styrelsen diskuterar en ny
beredningsorganisation, som bland annat innebär att ”uppdragsgrupper” för tillfälliga utredningar och
permanenta kommittéer för ständiga bevakningsområden inrättas i stället för utskott.


Uppföljning av årsmötesbeslut

Granskningen av styrelsens agerande med avseende på beslut från årsmötet 2001 har inte gett upphov
till några kommentarer. Flertalet av besluten är genomförda eller är på gång att genomföras. Till
årsmötet i år kommer styrelsen att avlägga rapport om hur ett antal beslut har genomförts.


Granskning av bokslut

Intäkter

Årets resultat är oroväckande på åtminstone två punkter. Den första är det stora totala underskottet på
6,5 miljoner kronor (Mkr), där styrelsen redan i budgetberedningen tog drygt 4 Mkr från
Humanfondsreserven och varifrån ytterligare 2,4 Mkr nu måste hämtas. Den andra är att flera
intäktsslag, bland andra medlemsavgifter och gruppavgifter samt gåvor och bidrag, inte har nått
upp till budgeterade nivåer, vilket är illavarslande.

Granskningskommittén varnade redan vid budgetmötet år 2000 för att öka utgifterna i den
utsträckning som föreslogs, men fick inget gehör för detta.

Kostnader

Positivt, ur ekonomisk synvinkel, är att styrelse och sekretariat har lyckats hålla nere kostnaderna
med drygt 2 Mkr mot budget. Om så inte hade skett, hade den ekonomiska situationen varit än värre.
Vad gäller övriga enskilda kostnadsposter har Granskningskommittén inget att anföra. Vi inser att det
har varit ett tufft år för styrelse och sekretariat ur ekonomisk synvinkel. Att ta på sig för stora
”spenderbyxor” sätter sina spår även för innevarande år.

Granskningskommittén anser att bokslutet som helhet är mycket överskådligt, för att inte säga
förnämligt upplagt och redovisat.


Granskning av budget 2002

Det av styrelsen framlagda förslag till budget för 2002, som diskuterades på budgetmötet i
november förra året, ansåg Granskningskommittén var för hög. Vi föreslog att styrelsen skulle
presentera en balanserad budget på 38 Mkr, för att inte ytterligare urholka sektionens ekonomi.
Ej heller detta förslag fick gehör på budgetmötet eller från styrelsen. Vi står därför inför ett år där
ytterligare medel tas från reserverna, samtidigt som kursfallet fortsätter, vilket kan medföra än mindre
bidrag från Humanfondens sparare. Detta är allvarligt!

Granskningskommittén har under flera år påmint om det beslut som togs 1997 om en ny
budgetmodell. Det måste vara dags att införa den nu. Budgeten skall innehålla en översikt över
det gångna året, innevarande år och de två kommande åren, inte en enkel ekonomisk plan som den
som lades fram för budgetmötet.
Budgeten bör också utformas så att kopplingarna till handlingsplanen blir tydligare och så att man
vid uppföljningar kan se utfall inom genomförda kampanjer och aktiviteter, med andra ord vad man
får för pengarna.


Uppföljning av styrelseprotokoll

Följande paragrafer har varit föremål för särskild granskning:

§ 169 (3-4 mars 2001) Arbetsmiljön på sekretariatet
Paragrafen behandlade Översynskommitténs rekommendationer. En av dessa rekommenderade
styrelsen att snarast åtgärda problemet med arbetsmiljön på sekretariatet och att organisationen på
sekretariatet borde ses över. Granskningskommittén konstaterar att den psykosociala arbetsmiljön
har förbättrats, samtidigt som den fysiska miljön på grund av ombyggnad under hösten och
flyttförberedelser, har varit mycket dålig. Den höga personalomsättningen tycks vara på väg att
minska.
Sekretariatet genomförde under förra året en omorganisation, som syftade till en bättre arbetsmiljö.
Där finns en arbetsmiljögrupp och utvecklingssamtal genomförs kontinuerligt. Personalen ges
möjlighet till friskvård genom Företagshälsovården.
Granskningskommittén betonar vikten av att ständigt bevaka och utveckla detta arbete och
konstaterar, efter kontakt med sektionens ordförande och generalsekreterare, att det även är deras
uppfattning.

§ 190 (3 maj 2001) IT-strategi
Under en följd av år har sektionens IT-strategi diskuterats. C-utskottet gjorde en utredning, som
behandlades av styrelsen 1998. Sedan dess har ingenting hänt, utom att Granskningskommittén har
anmärkt på att ingenting hänt.
Enligt protokoll från den 3 maj 2001 skulle ett diskussionsunderlag kring IT-frågan presenteras och
diskuteras på styrelsens utbildningshelg i oktober 2001. Underlaget blev inte klart, men styrelsen
diskuterade IT-frågan på utbildningshelgen.
Trots att beslut om en IT-strategi saknats, har mycket av utredningens intentioner genomförts under
åren.
Styrelsen tog på marsmötet i år beslut om en ny kommunikativ plattform, varifrån en mediapolicy och
en separat och anpassad IT-strategi skall utarbetas.
Granskningskommittén anser sig nöjd med det beskedet. Samtidigt skall ju beslut verkställas.
Därför bör styrelsen formellt fatta beslut om för att avföra den tidigare IT-frågan från dagordningen.

§ 64 (22-23 september 2001) Utvärdering insamlingsprojekt region Väst
Utvärderingen av det ettåriga insamlingsprojektet var starkt försenad och visade inga mätbara
effekter. Granskningskommittén understryker att det är av största vikt att sådana projekt i
framtiden förankras lokalt innan beslut fattas, vilket även styrelsen och sekretariatet har
poängterat. Dessutom bör projektplanen innehålla en ordentlig uppdrags- och arbetsbeskrivning
samt riktlinjer för utvärdering och uppföljning.

§ 75 (15-16 december 2001) Rapport från sekretariatet
Paragrafen innehöll bland annat en rapport om negativa reaktioner på Amnestys deltagande i en
manifestation den 24 oktober. Med tanke på dessa reaktioner och en ovisshet beträffande
Amnestys samarbete med andra organisationer, anser Granskningskommittén att det vore dags att
se över befintliga riktlinjer, vilket har visat sig, redan är på gång. Styrelsen och sekretariatet
svarade på kritiken och gav anvisningar till grupper och distrikt hur man skall hantera liknande
situationer.

§ 79 (15-16 december 2001) Idémöte sektionen-fonden
Ett idémöte om samverkan hade ställts in på grund av för få anmälda och frågan om en
samverkansgrupp bordlades. Granskningskommittén anser att arbetet med frågan om samverkan
mellan sektionen och Amnestyfonden är mycket angelägen och beklagar förseningen.


Handlingsplanen 2000-2004

Sekretariatet har genomfört en utvärdering av den rådande handlingsplanen. Styrelsen diskuterade det
fortsatta handlingsplanearbetet på sitt marsmöte i år och tillsatte en grupp för arbetet med kommande
handlingsplan från 2004.

Den nu rådande handlingsplanen har sex huvudmål:
1. Bekämpa tortyr och dödsstraffet
2. Arbeta mor övergrepp som drabbar kvinnor
3. Stärka asylrätten och flyktingars rättigheter
4. Agera för människorättsförsvarare
5. Öka aktivismen
6. Effektivare fundraising

Generellt kan sägas att handlingsplanen följs och att den fungerar bra, framför allt som ett
styrdokument för sekretariatet. Av de sex huvudmålen har man kommit i gång väl med arbetet
mot tortyr och för flyktingar. Arbetet mot övergrepp som drabbar kvinnor har inte prioriterats,
inte heller aktioner för människorättsförsvarare. När det gäller att öka aktivismen och att
effektivisera insamlingsverksamheten, är det tveksamt om målen kan nås.

Tabellen visar utvecklingen av intäkter, antal medlemmar och grupper de senaste tre åren:



Intäkter (Mkr)
1999
2000
2001
Totalt
43, 040
39, 833
34, 793
Varav från fundraising
28, 034
25, 405
21,165

Medlemmar
1999
2000
2001
Antal medlemmar
66 162
61 464
59 146
Antal grupper
286
259
250

Samtidigt konstaterar Granskningskommittén att styrelsen har tagit beslut om nya kriterier för
aktivism med nyckeltal, vilket gör det möjligt att mäta antalet aktivister utifrån andra kriterier än
gruppmedlemskap.

Vad gäller uppföljningen av handlingsplanen, har Granskningskommittén följande synpunkter:

Arbetet mot tortyr . Det har varit flera framgångar i målet som avser tortyr och dödsstraff. EU har
antagit de riktlinjer mot tortyr, som Amnesty föreslog under det svenska ordförandeskapet.
I februari i år totalförbjöd Europarådet dödsstraffet. Ett nätverk mot tortyr och en aktionsgrupp
har bildats. Granskningskommittén ställer sig dock frågande till varför kampanjen mot tortyr
avslutades, trots att den fortsätter internationellt.

Uppföljning . Sekretariatets utvärdering av innevarande handlingsplan är den första samlade som
gjorts. Den kommer först 20 månader efter det att handlingsplanen antogs. Styrelsens
verksamhetsberättelse till årsmötet 2001 baserade sig på den tidigare planen.
Granskningskommmittén anser att 20 månader är väl lång tid. Det är även svårt att i budget och
budgetuppföljning se vilka mål olika aktiviteter hör samman med.

Revidering . Det finns mål som sekretariatet inte längre anser realistiska, t.ex. det att sektionens
intäkter skall öka med 5 procent per år. Det är oklart hur sådana mål skall behandlas. Skall
styrelsen lägga fram förslag till reviderad handlingsplan mitt under perioden? En komplikation är
att sektionen har beslutande årsmöte endast vartannat år.

Beroende av IS . Arbetet för människorättsförsvarare har inte påbörjats. Det är oklart om det
över huvudtaget kan komma i gång, eftersom IS inte kommer att ta fram något material.
Om vi inte kan agera på egen hand, är det då mödan värt med egna handlingsplaner, om vi är
beroende av IS för att kunna genomföra dem?


3. Granskning av fondstyrelsens arbete

Arbetsformer och agerande

Granskningskommitténs uppfattning är att arbetet inom fondstyrelsen fungerat väl. Däremot tar det
alltför lång tid att justera protokollen och att få tillgång till dem.
Granskningskommittén har tidigare påpekat att budgetarbetet inom fonden bör ske i likhet med
sektionen och att förslag till budget skall utsändas tillsammans med sektionsstyrelsens förslag inför
budgetmötet. I fondstyrelsens förslag bör framgå utfall under året, innevarande års budget samt
budgeten för kommande år.
Hur samverkan mellan fonden och sektionen skall ske, har under lång tid diskuterats. Ett idémöte
fick ställas in på grund av för få anmälda. Granskningskommittén beklagar att arbetet med en
samverkansgrupp har försenats.

Utskotten

I likhet med sektionsstyrelsen sker mycket av arbetet i fondstyrelsen i fyra utskott. Däremot finner
Granskningskommittén att utskottens roll är något oklar. Eftersom vi inser att det kan ta tid att finna
formerna, skall ej detta ses som en anmärkning.

Uppföljning av styrelseprotokoll

Granskningen av protokollen har inte gett anledning till någon anmärkning, förutom den sena
justeringen. Dock kan påpekas att vid styrelsemöte nr 2 framfördes synpunkter på redan
justerade protokoll.
Vid punkten Ekonomisk rapport och budgetuppföljning, som är en stående punkt på dagordningen,
bör även framgå vad som finns disponibelt för biståndsverksamheten.


4. Distrikt och grupper

Distrikt

Sektionens C- och D-utskott har sedan 1999 haft som uppgift att utreda frågan om distriktens
juridiska och ekonomiska status. Uppgiften gick till en särskild grupp (CDU), ursprungligen med
medlemmar från C- och D-utskotten. Gruppens uppdrag var, enligt årsmötesbeslut år 2000, att utreda
hur uttaget av avgifter till sektionen och distrikten på bästa sätt kan harmoniseras så att en långsiktig
stabil lösning kan nås och att därvid beakta distriktens skiftande behov och möjligheter.
Enligt tidsplanen skulle gruppen avge en slutrapport i januari 2002, men utredningen har under åren
ökat i omfattning och arbetet har av olika anledningar blivit starkt försenat. Gruppen har decimerats
och haft svårigheter i arbetet. Styrelsen har enligt AU-protokoll från februari i år uttryckt att den
borde ha hjälpt gruppen att hantera svårigheterna, i vilket Granskningskommittén instämmer. En
muntlig rapport lämnades till AU-mötet den 24 februari 2002, då gruppen bland annat redogjorde för
den enkät, som skickats ut till distrikten. En delrapport lades fram till styrelsens marsmöte. Till
styrelsens möte maj kommer en utredningsgrupp med representanter för styrelsen, sekretariatet och
CDU att definiera uppdraget på nytt. Med en klar definition av gruppens uppdrag, fortsätter CDU sitt
arbete fram till nästa årsmöte 2003.
Granskningskommittén beklagar förseningen av arbetet, men har förståelse för de svårigheter gruppen
har haft.

Aktivistcenter

Aktivistcentret region Skåne startade sin verksamhet i mars 2002. En projektplan har antagits och en
samordnare för centret har anställts. Granskningskommittén, som hade ett av sina möten i centrets
lokaler, gratulerar region Skåne och önskar lycka till med verksamheten.

Specialgrupper

I december 2000 fick sektionen en ny specialgrupp, Amnesty Business Group (ABG).
Granskningskommittén har under det gångna året följt de diskussioner som förts mellan sektionens
styrelse och ABG om hur ABG skall inlemmas i sektionens verksamhet. Diskussionerna har resulterat
i förslag till stadgar för ABG och ett avtal mellan sektionen och ABG. Styrelsen godkände förslagen
på sitt möte i mars i år samt utsåg en ledamot av sektionsstyrelsen att ingå i ABG:s styrelse.
Sektionen har för närvarande två representanter i ABG:s ledning, sektionens ordförande och
generalsekreterare. Granskningskommittén konstaterar att många av ABG:s medlemmar kommer
från näringslivet och saknar kunskap om och erfarenhet av Amnesty som aktivistorganisation. Därför
är det av yttersta vikt att styrelsen även i fortsättningen nära följer ABG:s arbete.

Grupper

Granskningskommittén har konstaterat att det i sektionen finns s.k. vilande grupper, grupper som år
efter år inte bedriver någon verksamhet och inte heller betalar sina avgifter. Vid samtal med
sekretariatet har vi fått uppgifter om att de vilande grupperna räknas in i statistiken över antalet
grupper och att antalet rör sig om 10 - 15, vilket är färre än tidigare. Att en grupp under en kortare tid
av olika orsaker vill vara vilande, kan så vara. Men att grupper under flera år inte fullgör sina
åtaganden, strider mot sektionens stadgar. Eftersom dessa grupper inte existerar formellt, men väl i
praktiken, anser Granskningskommittén att rutinerna kring de s.k. vilande grupperna bör ses över.


5. Avslutning

I vår granskning riktar vi främst uppmärksamhet på brister i beslut och underlag för att på så sätt lyfta
fram de frågeställningar där förändringar kan bidra till en bättre demokratisk process.
Granskningskommittén kan dock med glädje konstatera att de senaste årens konflikter och slitningar
tycks vara borta. Arbetsmiljön på sekretariatet har förbättrats. Styrelsen arbetar konstruktivt och
sammanhållande. Påtagliga förändringar har genomförts. Det finns flera tecken som tyder på ett bättre
klimat, en ny och positiv anda inom den svenska sektionen. Årsmötet 2001 i Visby var ett av dem.


Stockholm i mars 2002

Svenska sektionens Granskningskommitté

Birgitta Grind (sammankallande)
Sune Montán
Jan Nygren
Kerstin Sundman