Budget 1997 Underlag till styrelsemöte 1-2 september 1996

Till: Styrelsen
Från: Sekreteriatet
Datum: September 1996





Budget 1997



Inledning

Det är den av årsmötet 1996 fastställda handlingsplanen för åren 1996 till 2000 som utgör grunden för
den årsvisa planeringen av verksamheten. Med utgångspunkt från målsättningarna i handlingsplanen,
från andra aktuella årsmötes- och styrelsebeslut fastställde styrelsen på sitt möte i juni de allmänna
ramarna för budgetarbetet.

Budgetunderlaget utgörs av två delar; en som beskriver den föreslagna verksamheten och en som
beskriver process och struktur. Denna sammanställning utgör den förra. Beskrivning av struktur och
process distribueras som ett separat dokument.



Handlingsplanens tre huvudmål

Den nu gällande handlingsplanen sammanfattas i åtta huvudmål:

"1. Vi ska arbeta för att göra varje människa i Sverige medveten om vad mänskliga rättigheter innebär.

2. Vi ska värva och aktivera fler medlemmar och bidragsgivare i Amnesty.

3. Vi ska utveckla kontakterna med massmedia och andra opinionsbildare.

4. Vi ska utveckla och effektivisera kampanjarbetet.

5. Vi ska utbilda oss så att vi gör ett ännu bättre Amnestyarbete.

6. Vi ska utveckla vår planering och uppföljning i Amnestyarbetet.

7. Vi ska engagera oss i organisationen och i Amnestys arbetssätt.

8. Vi ska utveckla vårt samarbete med Amnesty i andra länder."


Mål 1 - 5 har med Amnestys kampanjarbete att göra, mål 6-7 berör Amnestys organisation och mål 8
den internationella rörelsen. I handlingsplanen anges hur grupper, samordningar, styrelse etc. kan
arbeta för att nå respektive huvudmål.


Särskilda årsmötesbeslut

Förutom att avspegla handlingsplanens intentioner skall verksamhetsplaneringen också omfatta övriga
årsmötesbeslut. Ett exempel är den av årsmötet 1996 Ungdomssatsningen.


De ekonomiska ramarna och sammanfattning

Intäkterna
Det är bedömningar av sektionens intäkter - samt möjligheterna att använda reserver som byggts upp
under tidigare år - som bestämmer kostnadsramarna för verksamheten. Den aktuella prognosen för 1996,
baserad på utfallet till och med juli, pekar mot ett årsutfall på ca 38 Mkr (se bilaga 1 och 2, augustiutfallet
kommer att presenteras innan styrelsens septembermöte). Styrelsens förslag är att 1997 års budget
baseras på intäktsnivån 39.0 Mkr, vilket är en sänkning med 2,4 procent i förhållande till budget, men en
ökning med 2,6 procent i förhållande till aktuell prognos. Prognosen för resultat, dvs intäkter minus
kostnader, 1996 pekar på ett underskott på ca 3 Mkr. Något utrymme för att använda sektionens reserver
1997 finns därför inte.

Kostnaderna
De totala kostnaderna uppgår i detta förslag till 39 592 tkr. Det är en underbalansering med 592 tkr, vilket
kan tyckas strida mot kravet på balans i budgeten som nämndes ovan. 310 tkr av dessa avser emellertid
kostnader för 'Ungdomskampanjen' som tills vidare förutsätts kunna finansieras genom sponsring. 282
tkr avser minskat behov av bundna reserver (dessa skall enligt årsmötesbeslut uppgå till 13 % av
nästkommande års budgeterade kostnader och eftersom kostnaderna sänks, sänks också behovet av
bundna reserver). De fria reserverna kommer därmed att vara oförändrade under 1997.

Med en totalram på 39 592 tkr och en IS-avgift på 11 364 tkr blir utrymmet för sektionsverksamhet
28 228 tkr, vilket är 534 tkr (2 procent) lägre än 1996. Eftersom personalkostnaderna beräknas öka
med 650 tkr och sekretariatskostnaderna med 205 tkr, innebär det en mycket stor nerdragning i
programverksamheten (se vidare sid. 5)


Sekretariatets verksamhetsplan

Några viktiga uppgifter för sekretariatet ,utöver de tidigare nämnda progammen, är att i samarbete med
distrikten verka för en vidareutveckling av distriktens organisation och att ge stöd i detta arbete. Det kan
t ex handla om att tillsammans med ett eller fler intresserade distrikt söka finna fungerande modeller för hur
distrikt kan organiseras. Särskild vikt kommer även att läggas vid att följa utvecklingen inom Region Väst,
som fått utökade resurser. Inom sekretariatet kommer datorstödet att utvecklas ytterligare. En
sammanfattning av verksamhetsplanen finns i bilaga 3.






Sammanfattning av budgetförslaget


Uttryckt i siffror kan budgetförslaget sammanfattas enligt följande (tkr):

Intäkter
Medlemsavgifter 13 580
Gruppavgifter 420
Försäljning 1 710
Prenumerationer 840
Gåvor o bidrag 21 800
Övriga (fr a räntor) 650
Summa intäkter 39 000

Kostnader
Programverksamhet 13 998
Sekretariatskostnader 5 530
Personalkostnader 8 700
IS-avgift 11 364
Summa kostnader 39 592
Att finansieras genom sponsring - 310
Minskning av bundna reserver - 282
Totalt 39 000





Intäkterna
Som framgår av sammanställningen ovan indelas intäkterna i sex klasser; medlemsavgifter,
gruppavgifter, försäljning, prenumerationer, gåvor o bidrag samt övriga. En sammanställning
av intäktsbudgeten finns i bilaga 4.

Medlemsavgifterna
För närvarande har sektionen nästan 74 000 medlemmar, varav 41 000 helbetalande och 33 000
delbetalande. Enligt detta budgetförslag kommer antalet medlemmar att vara i stort sett oförändrat.
I samband med Postenprojektet i slutet av 1995 fick sektionen ca 13 400 nya medlemmar.
Detta budgetförslag bygger på att benägenheten att förnya medlemsskapet är något lägre
bland dessa än bland övriga. För att kompensera för det beräknade bortfallet bland nuvarande
medlemmar måste sektionen värva ca 8 000 nya medlemmar. Medlemsavgiften är för närvarande
220 kr för helbetalande och 140 kr för delbetalande.

Gruppavgifterna
Årsmötet 1996 beslutade att gruppavgiften från och med 1997 skall vara 1 500 kr per grupp och
år, vilket är en sänkning från nuvarande 7 000 kr. Detta intäktsförslag utgår från att sektionen
får in 280 sådana avgifter.

Försäljning
Styrelsen beslutade i juni 1995 om fortsättningen på projektet att utlokalisera försäljningen av
'prylar' till Malmö. För 1995 sattes målet att förlusten fick uppgå till - 340 tkr, 1996 till - 170 tkr
och 1997 skall verksamheten ge nollresultat. Motivet var att det tar tid att bygga upp kunskap
och erfarenheter. 1995 hamnade försäljningsintäkterna på 960 tkr. Den kunskap som byggts och
byggs upp bör resultera i att intäkterna 1997 blir 15 procent högre än 1995.

Prenumerationer
De budgeterade prenumerationsintäkterna förblir oförändrade jämfört med budget för 1996. Det är
dock en ökning jämfört med prognosen för 1996 och utfallet för 1995. Grunden för denna ökning
ligger i att rutiner för avisering och påminnelser förbättrats och att produktionen av Pådraget och
Kortkampanjen nu ligger på en och samma tjänst.


Gåvor o bidrag
Gåvor och bidrag har med åren kommit att utgöra en allt större del av de totala intäkterna. Denna
utveckling förväntas fortsätta 1997. Detta budgetförslag innebär att 'Gåvor o bidrag' utgör 56
procent av intäkterna. Den största förändringen avser 'Humanfonden', där budgeten skrivits upp
från 2 800 tkr till 3 800 tkr, vilket i stort sett motsvarar en nivå som det utdelningsbara beloppet
legat på under en längre tid. 'Gåvor från grupper' har skrivits ned med hälften, från 1 200 tkr
till 600 tkr. Anledningen är dels de senaste årens låga utfall, dels att tanken bakom årsmötesbeslutet
att sänka gruppavgiften var att grupperna i högre grad skulle bidra till att finansiera distriktens
verksamhet. Det antas också påverka gruppernas frivilliga bidrag till sektionen.


Övriga intäkter
Denna klass av intäkter avser räntor. Den genomsnittliga likviditeten kommer att minska och med
ungefär oförändrat eller något lägre ränteläge skulle det innebära en viss minskning av ränteintäkterna.


Sammanfattning intäkter
Jämfört med budget 1996 innebär detta förslag en sänkning med 1 Mkr och jämfört med nuvarande
uppskattning av utfallet för 1996 en ökning med 1 Mkr. Skulle utfallet för 1996 bli 38 Mkr innebär
det den i procent räknat lägsta ökningen under 90-talet. Ett utfall 1997 på budgeterade 39 Mkr
innebär ytterligare en bottennotering vad gäller relativ tillväxt. Sektionens framtida finansiella
tillväxt är därför en mycket viktig och närliggande fråga (se bilaga 5).





Kostnaderna

I kostnadsbudgeten sammanfattas den verksamhet - och kostnaden för den - som planeras för det aktuella
året. Den är ett konkret, beloppssatt uttryck för hur det aktuella året skall bli ett led i genomförandet av
målsättningarna i den fyraåriga handlingsplanen. En sammanställning av verksamhetsbudgeten finns i bilaga 6.


Sammanfattning av kostnadsbudgetens innehåll
De ekonomiska ramarna har alltså satts till 39 592 tkr (i genomgången nedan beskrivs verksamhetens omfattning,
dvs även den sponsorfinansierade verksamheten ingår i beloppsangivelserna). Jämfört med 1996 är det en
minskning med 1 578 tkr eller ca 4 procent. IS-avgiften beräknas minska med 1 044 tkr, personalkostnaderna
beräknas öka med 650 tkr och sekretariatskostnaderna beräknas öka med 205 tkr. Den sammanlagda
minskningen för dessa tre kategorier är alltså 189 tkr. Det återstående behovet av nerdragningar,
1 578 - 189 = 1 389 tkr, måste alltså göras inom en programverksamhet, där en del kostnadshöjningar
redan är intecknade. Det är inte möjligt att genomföra en sådan nerdragning utan att det märks. Hur detta
kan göras beskrivs nedan.

IS-aviften
Den avgift som skall betalas 1997 baseras på 1995 års intäkter. Det sektionen kommer att betala till IS
beräknas till 12 971 tkr, vilket är en ökning med 1 970 tkr. Det kan vara värt att notera att sektionen,
trots den ekonomiska stagnationen, ökar betalningen till IS med nästan 2 Mkr. Den ingående
IS-avgiftsreserven 1997 beräknas uppgå till 2,3 Mkr medan den utgående endast beräknas behöva
uppgå till 0,7 Mkr (beroende på den låga ökningstakten i intäkter mellan 1995 och 1996 och mellan
1996 och 1997). Nettoreserveringen blir därför ca - 1,6 Mkr och den sammanlagda IS-avgiften således
11,4 Mkr.


Sektionskostnaderna
Sektionskostnaderna (programkostnader + sekretariatskostnader + personalkostnader) beräknas till
28 228 tkr, vilket är en minskning jämfört med 1996 på 534 tkr tkr tkr eller 2 procent. Som nämnts
ovan ökar personal- och sekretariatskostnaderna, vilket gör att utrymmet för programverksamhet
minskar med 1,4 Mkr.


Personalkostnaderna
Antalet tjänster föreslås vara oförändrat. Antalet tjänster uppgår till motsvarande 26,75, varav 1,5 är
förlagd till Göteborg. Personalkostnaderna beräknas till 8,7 Mkr; en ökning med 0,6 Mkr.
Personalkostnadernas andel av den totala budgeten ökar därför från 19 till 22 procent.


Sekretariatskostnaderna
Sekretariatskostnaderna beräknas öka från 4 425 till 4 630 tkr, dvs med 205 tkr. I beloppet
ingår kostnaden för uppgradering av nuvarande PC-nätverk med 250 tkr. Exklusive denna är
detta alltså fråga om en viss minskning av kostnaderna för sekretariatet.


Investeringar 1995
Under 1994 och 1995 genomfördes en större investering i ett dokumenthanterings- och
kommunikationssystem. Antalet användare är idag 70, varav 40 på sekretariatet. Tanken
är att denna investering utgör första steget i en integration av sekretariatets och sektionens
IT-stöd. För närvarande pågår en installation av ett nytt ekonomisystem och upphandling
av ett nytt medlemsregister. De budgeterade avskrivningarna för 1997 är oförändrade
jämfört med 1996. Vilket investeringsutrymme det medger 1997 beror till stor del på
kostnaden för medlemsregistret. En kostnad för medlemsregistret på 800 tkr lämnar ett
investeringsutrymme på 300 - 400 tkr 1997. Investeringsbudgeten i dess nuvarande skick
skall inte ses som förslag till faktiska avsättningar, utan som en grov bedömning av behov
och önskemål och ett sätt att i budgeten bevara ett utrymme för dessa eventuella investeringar.



Programverksamheten (Basaktiviteter/rörliga projekt)
Programbudgeten finns siffermässigt beskriven i bilaga 7:1 (som inkluderar fördelade kostnader)
och bilaga 7:2 (som är en sammanställning av skillnader gentemot 1996).

Budgetens allmänna inriktning och gjorda prioriteringar återspeglas framförallt genom vilka
projekt som planeras under året. Som nämndes ovan måste programverksamheten skäras
ned med 1,4 Mkr. Det skall dessutom göras i ett sammanhang där vissa ökningar redan är
intecknade, t ex verksamheten i Göteborg och kostnaderna för det internationella rådsmötet.
Prioriteringsarbetet har därför inte så mycket handlat om vilka nya aktiviteter som skall tas
in i verksamheten utan vilka aktiviteter som skall lyftas ur, skäras ned eller förändras.
Sekretariatets förslag till programbudget 1997 innebär följande större förändringar i
förhållande till årets verksamhet:

- En flyktingkampanj genomförs. Utöver omkostnader avsätts motsvarande 25 % projekttjänst
på kampanjen.Vid styrelsens junimöte beslutades att ambitionsnivån i sektionens
flyktingverksamhet skulle höjas. Resurser skulle främst läggas på utredningsarbete
i policyfrågor i syfte att stärka lobbyarbetet på området samt att ge flyktingombuden
mer bearbetat material att använda i sitt opinionsbildande arbete. Under andra halvan
av 1996 har flyktingarbetet tillförts 50 % tjänstetid för att uppnå detta och för att
förbereda den kommande flyktingkampanjen. Avsikten va att detta förhållande skulle
gälla även 1997 bl a med tanke på resurser som krävs för att genomföra flyktingkampanjen.
I ljuset av den rådande ekonomiska situationen föreslås att enbart 25% tjänstetid tillförs i
form av ett projekt under 1997. Flyktingarbetet under 1997 kommer på det hela taget att
påverkas av flyktingkampanjen som pågår i stort sett hela året. Alla nivåer i organisationen
kommer att involveras på det ena eller andra sättet. Möjlighete
rna att genomföra en bra kampanj är mer avhängigt av hur mål definieras, hur strategier
utformas och av utbildningen av medlemmarna än av tjänsteutrymmet på sekretariatet.
För att dra nytta av effekterna av kampanjen och inte tappa styrfart i flyktingarbetet
efter kampanjen är förhoppningen att utökningen av tjänsten från och med 1998 kan
bli planerade 0.50.


- En ungdomssatsning genomförs, men utgångspunkten är, tills definitiva besked finns, att
åtminstone 310 tkr finansieras genom sponsring (förhandling pågår). Skulle det under tiden
fram till styrelsens decembermöte visa sig att detta inte kommer vara möjligt, återkommer
sekretariatet med förslag på omfördelningar i budget för att skapa utrymme för
ungdomssatsningen.

- Samordnarseminariet hålls 1996 i november. 1997 års motsvarighet ställs in och skjuts
till januari 1998. 1997 är ett internationellt landstrategiår och i anslutning till det arbetet
arrangeras regionala samordnarmöten. Därmed får samordnare (regionvis) ändå träffas
under 1997 för att diskutera arbetet inom sina resp regioner.

- Årsmötet 1996 beslutade att sänka gruppavgiften från nuvarande 7 000 kr per grupp och
år till 1 500 kr. Det grundläggande skälet var att grupperna därmed på ett aktivare sätt
skulle kunna bidra till finansieringen av distriktens verksamhet. Meningen är inte att
gruppernas ekonomiska verksamhet skall minska. Som en följd av sänkningen har
sektionens budgeterade intäkter från gruppavgifter och gruppgåvor sänkts med drygt
2 Mkr. I en situation med nästintill stagnerande intäkter är det därför rimligt att grupper
och distrikt också är med och finansierar sådan verksamhet som på ett mycket direkt sätt
riktar sig till dem. Därför föreslås att distrikten står för en större del av kostnaderna för
styrelse- och sekretariatsrepresentanters besök på distriktsmöten. Dessutom föreslås att
distrikten också finansierar ca halva kostnaden för distriktsombudsmötet. För att jämna
ut kostnaderna för deltagande i t ex distriktsombudsmöte kan kanske ett nationellt fair
poolingsystem införas. Budgetförslaget ger fortfarande möjlighet att i något enstaka fall
betala avgiften för ett DO som annars inte kan närvara.

Inom programmet 'Medlemsutbildning' delfinansieras följande utbildningar genom avgifter:
Grund- och vidare av informatörer, utbildning gruppsekreterare, utbildning distriktsombud
samt utbildning flyktingombud. De berörda utbildningarna är samtliga sådana som enl
utbildningsplanen på sikt ska tas över av distrikten eller som är direkt riktade till
funktionärer inom distrikten. Flera distrikt har idag utbildare och skulle kunna
arrangera egna informatörs-och gruppsekreterarkurser (ett par distrikt gör redan detta).
I anslutning till information om höjda avgifter bör det också informeras om möjligheten
att få stöd och medverkan om man själv arrangerar kursen, vilket bör kunna fungera
som en positiv knuff i "rätt riktning". Den sammanlagda finansieringen för dessa
aktiviteter är knappt 200 tkr.

Dessutom föreslås att ett planerat ungdomsläger inom ramen för ungdomskampanjen
till största delen avgiftsbeläggs (140 tkr).

Av samma skäl föreslås också att Regions Västs finansiering av verksamheten i Göteborg
öka med 75 tkr vilket motsvarar årskostnaden för den nuvarande lokalen. Styrelsen har
givit regionen i uppdrag att se över hur regionen fr o m 1998 själva ska finansiera sin
verksamhet. Detta förslag innebär att detta arbete tidigareläggs.

På samma sätt föreslås att de användande och intresserade grupperna och distrikten
finansierar de löpande kostnaderna för BBS:en i Gislaved (ca 10 tkr). I sektionens
budget kommer emellertid BBS:en att ingå med avskrivningarna (ca 15 tkr) på de
investeringar (89 tkr) som sektionen finansierat. Gruppen runt BBS:en har ocksaå
begärt 65 tkr för att vidareutveckla verksamheten. Detta budgetförslag innebär att
verksamheten fortsättningsvis bör bekostas genom stöd på annat sätt.

- Avsättningen till besök på andra sektioners årsmöten dras ner från 100 till 50 tkr.
Internationellt utbyte genom besök i andra sektioner och deltagande i deras årsmöten
har kunnat ske i ökande omfattning under senare år. Detta har varit uttryck för en
vilja att skapa kontakter internationellt och även ett sätt för den svenska sektionen
att bli mer synlig. Detta förslag innebär att sektionen får minska antalet besök till
andra sektioner och även begränsa antalet personer , som reser. Prioriteringen
bör grundas på att vi ska besöka sektioner inom vår egen sektionsgruppering
inkl de nordiska sektionerna.

- Amnesty Press ges ut med sex 32-sidiga nummer (i stället för som 1996, nio
24-sidiga nummer, varav två temanummer). Det ger möjlighet att producera en
mer genomarbetad tidskrift med mer djuplodande innehåll. Dessutom upphör
utgivningen av Amnesty Press som taltidning. Taltidningen kostar sektionen 21
tkr kronor och når ca 20 prenumeranter.

- Kostnaderna för 'Insamlingsarbete' minskar något. Medel som ungefär motsvarar
Livlinan 1996 avsätts för 'Speciella insamlingsaktioner' (som också finns med som
en post på 1,5 Mkr i intäktsbudgeten).

- Försäljningsintäkterna i Malmö beräknas öka med 10 %. Eftersom styrelsen i juni 1995
beslutade att verksamheten 1997 minst måste gå med nollresultat, har också kostnaderna
satts till 1 100 tkr. Det bör påpekas att eftersom detta budgetförslag innebär ett nollresultat
för försäljningsverksamheten i Malmö, är den valda nivån, vilken den än är, neutral med
avseende på utrymmet för övrig verksamhet.

- Personalutbildning skärs ned med 133 tkr, från 333 till 200 tkr. Det innebär att en av två
planerade temautbildningar samt en del av möjligheterna till individuell utbildning tas bort.
Eftersom personalutbildningsbudgeten inte utnyttjats fullt ut under flera år, innebär f
örslaget - i förhållande till den faktiska omfattningen på verksamheten - en mindre
nedskärning än vad budgetförändringen ger sken av.

- Ett utvecklingsprojekt avseende Baltikum tas bort. Den svenska sektionen har
vid två tillfällen 1993 och 1994 i samarbete med IS och den norska och den
finländska sektionen genomfört PR-resor i de baltiska staterna. Hösten 1995
deltogsektionen i en sk Open University Tour (OU) i Polen för att sprida kunskap
om mänskliga rättigheter och Amnesty. I sektionens riktlinjer för utvecklingssamarbete
inom AI finns de baltiska staterna omnämnda utöver eventuella samarbetsprojekt inom
vår egen sektionsgruppering. Svenska sektionen bör ha förutsättningar för att,
eventuellt i samarbete med t ex den finländska och norska sektionen, genomföra ett
fördjupat utvecklingsarbete i Baltikum. Tanken var att arrangera en turné liknande
OU i Estland. Detta bedömdes som särskilt angeläget, då IS resurser inom området
är synnerligen begränsade. Konsekvensen av att projektet inte finns medtaget torde
vara att AI inte utvecklas i Estland.

- Det administrativa stödet till Amnestyfonden tas bort. Då styrelsen i september 1993
beslutade att sektionen skulle bidra med motsvarande 1,25 % av sektionens
budgeterade intäkter för att täcka Amnestyfondens administrativa kostnader var
syftet att skapa en stabil ekonomi för Amnestyfonden. De ekonomiska problemen
sammanfattades i beslutsunderlaget i två punkter; 1) Fondens tillväxt under perioden
1988 - 1992 hade varit 4 % per år, medan sektionens tillväxt varit 16 %, 2) Fonden
hade fått kritik från revisorerna för den höga andelen administrativa kostnader i
förhållande till utbetalda gåvor och bidrag. Genom att ge ett administrativt bidrag,
vilket i Fondens räkenskaper skulle tas in som en negativ kostnad, ville man lösa
bägge dessa problem.
1992 var Fondens intäkter 1,3 Mkr. 1993 ökade de till 1,9 Mkr. 1994 uppgick
de till 2,1 Mkr medan de 1995 minskade till 1,9 Mkr. De tre senaste åren har man
alltså haft genomsnittliga intäkter på nästan 2 Mkr, dvs 55 % över den nivå man
befann sig på då beslutet togs. Vid slutet av 1992 uppgick det egna kapitalet till
437 tkr, medan det vid slutet av 1995 uppgick till 1 823 tkr. Fondens ekonomi är
alltså betydligt stabilare idag än i september 1993. I styrelsens beslut i september
1993 ingick också att " ett program för insamling inrättas inom fonden som ett led
i befrämjandet av insamlingsverksamheten och en aktiv marknadsföring av fondens
arbete. Programmet tilldelas medel och personella resurser motsvarande ca 1/5-tjänst
i fondens budget ." Detta har inte gjorts. De redovisade insamlingskostnaderna de tre
senaste åren är 31, 30 respektive 30 tkr vilket är ungefär 7 % av de administrativa
kostnaderna. Trots denna realtivt låga nivå på insamlingsverksamheten har man
alltså kunnat öka intäkterna avsevärt. Det bör alltså finnas en mycket stor potential
för Amnestyfonden att ytterligare öka intäkterna och att därmed på egen hand kunna
finansiera verksamheten.
De utbetalda bidragen har under perioden 1992-1995 uppgått till 738, 979,
1 078 respektive 2 405 tkr. Fonden har alltså lyckats öka de utbetalda bidragen
avsevärt med i stort sett oförändrade administrativa insatser. Det bör också påpekas
att Stiftelsen för Insamlingskontroll, som är tillsynsmyndighet för de s k 90-tusenkontona,
inte accepterar att det administrativa bidraget redovisas som en negativ kostnad. Man menar
att bidraget bör tas upp som en intäkt, vilket alltså medför att förhållandet mellan Fondens
administrativa kostnader och utbetalda bidrag är opåverkade av benämningen och storleken
på sektionens bidrag.

- ICM, som hålls vartannat år, beräknas kosta 205 tkr.



Kostnaderna under den senaste tioårsperioden

Kostnaderna har under perioden 1986 till och med 1996 legat i genomsnitt ca 0.3 Mkr under intäkterna.
Den senaste tioårsperioden har också inneburit att personal- och sekretariatskostnaderna utgör en
minskande del av kostnaderna, medan programverksamheten och avgiften till den internationella
rörelsen har ökat. 1997 innebär dock ett litet avsteg från denna utveckling; ett avsteg som det finns
all anledning att verka för att det blir tillfälligt (se bilaga 8).



Sektionens reserver

Sektionens egna kapital består av två delar; bundna och fria reserver. Den ingående bundna reserven
beräknas till 5 352 tkr varav 282 tkr föreslås upplösas och avsättas till 1997 års verksamhet. De fria
reserverna beräknas vid detta års slut uppgå till 3 407 tkr och, eftersom budgeten är underbalanserad
endast i den omfattning som motsvaras av nedskrivningen av de bundna reserverna, 3 407 tkr också
vid 1997 års slut. De sammanlagda reserverna beräknas vid 1997 års slut att uppgå till 8 477 tkr,
dvs 21 % av 1997 års kostnader, varav alltså 5 070 tkr är bundna och 3 407 fria. Inför budgetarbetet
avseende 1998 innebär detta att, eftersom den bundna reserven måste skrivas upp med 13 % av en
eventuell kostnadsökning (vilket vid en balanserad budget leder till en motsvarande minskning av
den fria reserven), ett minimikrav är en balanserad budget också 1998 och att behovet av en
överbalanserad budget inte kan uteslutas. Frågan om sektionens reserver är därför viktigare
än på länge och är också föremål för behandlingi styrelsens D-utskott. Det bör dock än en gång
och slutligen påpekas att huvudproblemet är att sektionens intäkter inte ökar i samma takt som
tidigare och som beräknat.




Bilagor
1. Ackumulerat resultat för 1996
2. Intäkter och kostnader, rullande tolvmånadersresultat
3. Sekretariatets verksamhetsplan
4. Sammanställning budgeterade intäkter 1997
5. Intäkter 1987 - 1997
6. Sammanfattning av verksamhetsbudgeten 1997
7 (1) Programbudget med fördelade kostnader
7 (2) Programbudget med sammanfattning av förändringar
8. Sammanställning kostnadsslag 1985-1990-1995
9. Översikt perioden 1995/1996