Riktlinjer kring landprogram och det framtida kampanjarbetet Underlag till styrelsemöte 1-2 oktober 2004

Till: Styrelsen
Från: Magnus Öhman, Jan Ristarp, Sten-Göran Dahlgren, Pedro da Cruz, Ulrika Nilsson, Charlotta Savander, Katarina Hellström/Eva Dalekant (sekretariatet)
Datum: 2 november 2004


Riktlinjer kring landprogram och det framtida kampanjarbetet
Underlag från uppdragsgruppen (2/11-04)

Inledning
Mot bakgrund av de många problem som finns inom Amnestys kampanjarbete gjorde den internationella styrelsen en översyn under år 2000. Denna översyn ledde till ett beslut som antogs på det internationella rådsmötet i Dakar 2001, kallat ICM Decision 10.

Just nu håller den nya strukturen på kampanjarbetet på att införas, och det sker naturligtvis stegvis. Detta gör att vi en period framåt kommer att ha en fot kvar i det gamla systemet. Exempel på problem i det tidigare kampanjarbetet är bl a att det fanns många brister i systemet för informationsförmedling/feedback och samordning mellan alla parter. Vidare var kampanjerna och aktionerna för breda, för ofokuserade och saknade långsiktighet. De led av ständiga förseningar och utvärderingarna var bristfälliga. Uppdelningen mellan de olika aktionsformerna gör det svårt att få en överblick över insatserna på varje enskilt land.

De olika aktionsformerna som idag utgör vårt kampanjarbete är:

  • Kampanjer (land eller tema, ca 1 år, brett fokus)
  • Aktioner (land eller tema, ca 2-6 mån, smalare fokus)
  • Aktionsfall (pågår 1- 20 år, individinriktat eller tema)
  • Regionalt aktionsnät (2-10 länder, aktioner 2-4, individer eller tema)
  • Blixtaktioner (brådskande fall, agera snabbt, ca 14 dagar)
  • Krisaktioner (stora människorättskriser)

Kampanjpaletten
I princip allt utrednings- och kampanjarbete på IS kommer att ske inom ramen för de åtta målen i den tvååriga internationella handlingplanen (The IS operational plan). Dessa mål kallas Global Impact Goals (GIG) och omfattar i nuvarande handlingsplan (2004-2006) bl.a. Avskaffa dödsstraffet, Människorättsförsvarare och Stoppa våldet mot kvinnor.

Den sk kampanjpaletten visar nästan allt kampanjarbete som berör aktivister. Den innefattar:
- Globala kampanjer, t.ex. Stoppa våldet mot kvinnor
- Landprogram (Country Action Programs, CAP)
- Tematiska aktioner och projekt, kopplade till målen i den 2-åriga handlingsplanen s.k. Global Impact Goals (GIG)
- Blixtaktioner
- Krisaktioner (crisis response)
I paletten finns MR-undervisning med som en komponent. Hos oss blir det lite missvisande då MR-undervisning precis som mediaarbete eller lobbying snarast är exempel på metoder vi använder för att föra ut vårt kampanjarbete.

I centrum för kampanjpaletten finns individen. Även om arbetet med aktionsfall som de ser ut idag (som för många Amnestymedlemmar är synonymt med arbete för individer) förändras, kommer individperspektivet fortfarande vara framträdande inom hela Amnestys kampanjarbete. Dels genom aktionsfallen, men även genom blixtaktioner, aktioner inom de globala kampanjerna, de tematiska aktionerna och landprogrammen.

Störst fokus för hela sektionen kommer att vara på de globala kampanjerna där Kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor (SVAW) är den första. De globala kampanjerna omfattar alla Amnestysektioner och även arbete på eget land kan ingå som en komponent. De globala kampanjerna kommer även att behandla länder som ligger utanför landprogrammen.

Landprogram (Country Action Programs, CAP) samlar alla kontinuerliga aktiviteter (aktionsfall, blixtaktioner, landaktioner) riktade mot ett land eller en region. De samordnas genom nya intranätsidor. En fingervisning är att arbetet med landprogrammen kommer att utgöra ca 30 procent av allt internationellt kampanjarbete.

De länder som ligger utanför landprogrammen kommer till viss del att täckas genom tematiska aktioner och projekt som kan härledas till något av målen (Global Impact Goals- se ovan) inom den tvååriga internationella handlingsplanen. Som exempel kan Burma nämnas där vi i svenska sektionen har många aktionsfall. Grupperna kan fortsätta att arbeta med dessa fall på samma sätt som tidigare. Detta arbete kommer att täckas av GIG och dess tema "människorättsförsvarare".

Blixtaktionsnätverket kommer att fungera precis som tidigare. Systemet med krisaktioner är under utredning, men de flesta är överens om att det behövs en beredskap för att agera snabbt när en mycket allvarlig kris/konflikt uppstår eller eskalerar.

Förändringar
Kampanjer
De gamla land- eller temakampanjerna har ersatts av de globala kampanjerna, där den pågående kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor är den första. De fungerar på ungefär samma sätt som de tidigare kampanjerna, men med betydligt större satsning på det utåtriktade arbetet och bättre samordning på sekretariatet.

Aktioner
Vi kommer att arbeta med aktioner på liknande sätt som tidigare, men det blir aktioner som ligger inom ramen för de globala kampanjerna, landprogrammen eller tematiska projekten (GIG). Sekretariatet blir ansvarig för aktionerna inom de globala kampanjerna och landsamordnaren är ansvarig för aktionerna inom landprogrammen. Ansvaret för de tematiska projekten kan variera.

Alla aktioner kommer att presenteras utförligt i Grupptrycket, på medlemssidorna och via gruppsekreterarlistan med regelbundna uppföljningar. I och med att vi fokuserar på färre antal aktioner kommer det att finnas mer resurser och produceras mer ambitiöst aktionsmaterial än tidigare. Det kommer även att finnas information och aktionsmaterial på externa hemsidan. Det kommer att bli mer fokuserat och mindre "plottrigt" än idag och förhoppningsvis tydligare för grupperna.

Aktionsfall
Aktionsfallen kommer att integreras i landprogrammen för de länder där det är aktuellt. Det är dock lite osäkert om dessa fall kommer att fortsätta i sin nuvarande form. De är mycket resurskrävande att producera och att underhålla och antalet fall har blivit väsentligt färre under den senaste 10-årsperioden (1990 producerades 1700 AF, 2000 108 st). En möjlighet är att det blir en övergång till ett mindre omfattande material, men samma långsiktiga arbete inriktat på individer.

Arbetet med aktionsfallen på icke-landprogramsländer kommer att fortsätta som tidigare. Svenska sektionen kommer fortsätta att prioritera länder där vi har samordnare.

Regionalt aktionsnät (RAN)
Det är osäkert vad som kommer att hända med RAN på internationell nivå. De regioner som täcks av landprogram (EU, Balkan, Nordafrika) kommer att övergå till att fungera som sådana.

Blixtaktioner
Dessa kommer inte att förändras utan fungera precis som tidigare.

Krisaktioner (crisis response)
Detta system är under utredning, och det är alltså osäkert hur det kommer att utvecklas.

Landprogram - Country Action Programs (CAP)
Definitioner
  • en av beståndsdelarna i Amnestys nya kampanjarbete (Kampanjpaletten)
  • ett program som samlar de aktiviteter som IS och sektionerna bedriver i ett land/region;
  • ett sätt att arbeta strategiskt och samordnat mot ett land genom olika metoder;
  • ett sätt att samordna arbetet via ett Intranät för varje landprogram, tillgängligt för relevant IS- och sektionspersonal och samordnare
  • en metod att arbeta med områden som är relaterade till Amnestys åtta Global Impact Goals (GIG);

Landprogrammen innebär att man samlar allt arbete på ett land, dvs aktionsfallen, blixtaktionerna, landaktionerna och de regionala aktionsnäten under samma tak . Det gör att arbetet fördjupas och samordnas bättre än tidigare. Arbetet för enskilda individer (tex aktionsfall) länkas mer samman med det mer tematiskt inriktade arbetet (t.ex. mot dödsstraffet och tortyr). Aktionerna inom landprogrammet kommer att ha olika fokus och vissa aktioner kan pågå parallellt. En av de stora fördelarna är att aktivisterna arbetar mer långsiktigt och bygger upp en kunskap om landet.

Sektioner kan delta i olika landprogram på olika nivåer beroende på intresse och tillgängliga resurser. I sektionen kommer de som arbetar med landprogrammen att bestå av en samordningsgrupp och ett nätverk av aktivister bestående främst av arbetsgrupper, men även andra personer kan delta. Arbetet mellan sektionerna och IS samordnas via ett intranät på vilket man samlar information och kampanjmaterial och som ger möjlighet till erfarenhetsutbyte.

För arbetsgrupperna kommer inte landprogrammen att innebära så stora förändringar, förutom att de kommer att arbeta under längre perioder och på ett färre antal länder. Själva arbetsmetoderna kommer att vara samma som tidigare, dvs brevskrivande, utåtriktat arbete, mediaarbete, lobby osv.

Landprogrammens intranätsidor
Intranätet administreras av IS. De som har tillgång till det är: relevant IS-personal, relevant sektionspersonal och samordnarna. Intranätet innehåller bl.a. alla IS-dokument om landet (både interna och externa), adresslistor, aktionsmaterial (såsom aktionsfall, blixtaktioner och aktioner), landstrategier, material som andra sektioner tagit fram, adresser till myndigheter och andra organisationer, diskussionsplats, länkar relaterade till landet, pressmeddelanden och bilder.

Intranätet ska användas till:
- att vara en informationsbank för ett land
- att utveckla aktionsidéer och att sprida uppföljningsinformation;
- att integrera arbetet med aktionsfall, blixtaktioner, RAN- och landaktioner;
- att förmedla information så att sektionerna kan producera eget material;
- att sprida framtaget aktionsmaterial mellan sektionerna

Vilka landprogram ska svenska sektionen arbeta med?
IS har valt att starta upp 19 landprogram bestående både av enskilda länder och regioner. De är:

Turkiet, Ryssland, EU, Balkan
Indien, Kina, Afghanistan, Indonesien,
Colombia, Brasilien, Mexiko, USA
Nigeria, Zimbabwe, Sudan, DRC
Israel/OT/Palestina, Irak, Nordafrika

Eftersom svenska sektionen inte har resurser att arbeta med alla landprogram kommer vi att behöva välja ut några. Ambitionen i ett första skede är att antalet landprogram sektionen arbetar med innan 2005 års utgång ska vara uppe i ca 10 st. Efter hand kan man utvidga detta antal om det fungerar bra.

Det är svårt att i nuläget förutse hur många landprogram vi kommer att arbeta med på längre sikt. Detta beror t.ex. på vilken ambitionsnivå vi lägger varje enskilt landprogram och hur mycket av det praktiska arbetet som samordnarna och övriga aktivister kommer att kunna utföra. Sektionen kommer även efter hand byta ut ett landprogram mot ett annat. Det bör dock inte ske för ofta, för att främja kontinuiteten.

Vi har satt upp ett antal kriterier för hur vi ska välja ut dessa länder och regioner. Dessa kriterier ska ses som en vägledning. Samma program måste inte uppfylla alla kriterier, och vi måste inte välja ett land/region bara för att det uppfyller en eller flera kriterier.

Kriterier för att välja landprogram:

* Landprogram där det finns en efterfrågan på information och/eller vilja att engagera sig
- från Amnestys aktivistorganisation
- från allmänheten/andra organisationer och myndigheter (MR-info och flykting)
- från press (pressekreteraren)

* Landprogram där sektionen ser en god möjlighet att uppnå de mål man sätter upp
- där man ser möjligheter att nå ut via media
- där man ser möjligheter till framgångsrikt lobbyarbete
- där det finns kunskaper och erfarenhet inom Amnestys aktivistorganisation
- där det finns en speciell koppling till Sverige via t ex stora invandrargrupper, bistånd, handelsrelationer

* Landprogram som kan anses prioriterade i och med sektionens handlingsplan (och till viss del den internationella)

* Landprogram där vi har väl fungerande samordningar
- Om detta inte finns kommer man dock att lägga resurser på att rekrytera nya samordnare eller förstärka de samordningar som behöver det.

* Landprogram så att programmen som helhet får geografisk spridning

* Landprogram där det råder en MR-kris eller risk för sådan
- Om sektionen kommer att arbeta med krisaktioner (crisis response) framöver, utgår detta kriterium.

Aktivitetsnivåer
Sektionen kommer att dela in landprogrammen i tre aktivitetsnivåer; sektionslandprogram, aktiva landprogram och vilande landprogram.

1. Sektionslandprogram
Dessa landprogram kommer att vara de som hela sektionen arbetar med. Under hösten 2004 kommer tre landprogram att startas upp i en testfas. I början av 2005 kommer arbetsgrupperna att kunna anmäla sig. Ambitionen är att ha 10 st landprogram i denna grupp i slutet av 2005.

Dessa landprogram:
- kommer att vara högt prioriterade och få företräde i fråga om interna resurser
- kommer att "marknadsföras" tydligt i organisationen (Grupptrycket, hemsidan etc)
- har en fungerande samordningsgrupp som får mycket stöd från sekretariatet
- alla arbetsgrupper uppmanas att delta i ett av dessa landprogram
- ev en svensk landprogramshemsida.
I nuläget: Indien, Kina, Colombia

2. Aktiva landprogram
Sektionen har ambitionen att göra dessa till sektionslandprogram på några års sikt. Några av dem kommer att bli sektionslandprogram redan under våren 2005. Många av dessa landprogram saknar dock idag samordnare. Resurser kommer att behöva läggas på att rekrytera nya och att skapa stabila samordningsgrupper innan de kan bli sektionslandprogram.

Fram tills dess att de blir sektionslandprogram kommer de att fungera ungefär som samordningarna utan landprogram. Skillnaden är att landprogrammet finns på internationell nivå och tillgången till intranätet.

Det kommer att finnas utrymme för dessa samordnare att hålla kontakt med IS och bedriva ett eget i arbete. Detta kan ske i samarbete med aktionsfallsgrupper, specialgrupperna, personer utanför arbetsgrupperna eller personer utanför Amnesty. Samordnaren kan dock inte marknadsföra programmet inom sektionen för att rekrytera arbetsgrupper till landprogrammet. Anledningen till detta är att vi vill att grupperna lätt ska kunna ha en översikt över vilka landprogram de kan arbeta med. Tanken är att vi ska fokusera våra resurser så att det blir mer samlade och riktade insatser. Då blir konsekvensen att vi inte kan arbeta på lika många länder som vi gjort tidigare.
I nuläget: Nigeria, Turkiet, Zimbabwe, Brasilien, USA, Afghanistan, Balkan, Israel/OT/Palestina, EU, Irak, Nordafrika, Ryssland, Indonesien, Sudan

3. Vilande landprogram
Dessa länder ser vi inte att vi kommer att arbeta med under en nära framtid. Samordnare finns inte inom sektionen.
I nuläget: DRC, Mexiko

Hemsida för landprogrammen
Ambitionen är att varje landprogram kommer att ha en egen sida på medlemssidorna för att förbättra tillgången till information och samarbete. Mycket av informationen bör uppdateras automatiskt via AIdoc, som tex pressmeddelanden, blixtaktioner, nya rapporter osv. Landprogramsgruppen blir ansvariga för att lägga ut arbetsmaterial, aktioner osv. Även där kan ambitionsnivån styra hur mycket man väljer att arbeta med sidan. (ref till de tidigare landinfosidorna på externa hemsidan)

Samordningarnas roll
Det kommer i fortsättningen att finnas samordnare i två kategorier, de med och de utan landprogram. De med landprogram kommer vi i fortsättningen att benämna landprogramsansvariga som ingår i en landprogramsgrupp .

Dessutom kommer vi att fortsätta med den nuvarande strategin att inte tillsätta samordnare på länder för vilka sektionen inte bedriver något (eller minimalt) arbete och där landkunskapen inte är efterfrågad. Vi återtillsätter alltså inte en samordnare om en befintlig samordnare på ett sådant land slutar.

Landprogramsansvariga - landprogramsgrupp
Samordnarna med ett landprogram kommer att ha en viktigare och mer ansvarsfull roll än de flesta samordnare har idag. Därför ser vi det som en nödvändighet att ha samordningsgrupper istället för enskilda samordnare. De kommer i fortsättningen att kallas landprogramsansvariga och ingå i en landprogramsgrupp .

Som stöd för sitt arbete har landprogramsgruppen tillgång till intranätet för landprogrammet (se ovan). Tanken är också att landprogramsgrupperna ska hålla kontakt och samarbeta med de som har samma uppdrag i andra sektioner. Detta har förenklats i och med intranätet.

Minimiuppgifter för landprogramsgruppen ansvariga för ett sektionslandprogram:
- att kontinuerligt förse deltagande aktivister i landprogrammet med information om händelseutvecklingen i landet
- att förse samma aktivister med information om Amnestys frågor och arbete i landet
- att förmedla blixtaktioner (och ev RAN-aktioner)
- att i samarbete med sekretariatet ansvara för aktioner. Detta kan innebära att ta fram visst aktionsmaterial till aktivisterna på svenska och att samarbeta med kampanjansvarig, press, lobby och andra funktioner på sekretariatet. Samordningsgruppen kan i hög utsträckning själva välja ambitionsnivån för dessa aktioner.
- bedriva ett visst utåtriktat arbete i samarbete med sekretariatet
- ha regelbunden kontakt med sekretariatet och grupper.

Landprogramsgruppen bör också ha en regelbunden kontakt och dialog med de ansvariga för fundraising i sektionen för att på ett bättre sätt integrera fundraising i kampanjarbetet.

Om samordningsgruppen inte uppfyller dessa uppgifter under en period, kommer sekretariatet i vissa fall att utföra arbetet. I och med att mycket av informationen finns på Internet och att kommunikationen sker elektroniskt, är det ett krav att alla samordnare har en e-postadress, regelbunden tillgång till dator och en viss datavana. Samordnare med landprogram kommer att få mer aktivt stöd av sekretariatet än idag. Om en samordnare inom ett landprogram slutar, kommer man aktivt att rekrytera en ny.

Samorndare på aktiva landprogram
Fram tills dess att de aktiva landprogrammen blir sektionslandprogram kommer de att fungera ungefär som samordningarna utan landprogram. Skillnaden är att landprogrammet finns på internationell nivå och tillgången till intranätet (se mer ovan under Aktiva landprogram).

Samordnare utan landprogram
De övriga samordnarna kommer troligen att bli något färre än idag. Dessa kommer att vara samordnare på länder för vilka:
- det finns ett aktivt eller vilande landprogram
- kunskap efterfrågas i tex flyktingarbetet (både flyktingombuden och på sekretariatet), lobby, MR-information, Amnestyfonden osv
- vi har aktionsfall idag och troligen i framtiden
- det är sannolikt att det kommer tematiska projekt eller framtida aktioner inom ramen för globala kampanjer

Det kommer att finnas utrymme för dessa samordnare att hålla kontakt med IS och bedriva ett eget i arbete. Detta kan ske i samarbete med aktionsfallsgrupper, specialgrupper, personer utanför arbetsgrupperna eller personer utanför Amnesty. Samordnaren kan dock inte marknadsföra samordningen inom sektionen (tex genom Grupptrycket, medlemssidorna och e-postlistor) för att rekrytera arbetsgrupper till samordningen.

Dessa samordnare kommer att få ungefär samma stöd som idag, dvs bli inbjudna till utbildningar och träffar, få utskick, ha en kontaktperson på sekretariatet osv. De kommer att få ganska lite aktivt stöd från sekretariatet och kommer inte heller att vara prioriterade i fråga om interna resurser (tex samobudgeten).

De samordnare som har aktionsfallsgrupper förväntas fungera som ett stöd till dessa grupper. Övriga samordnare kommer troligen inte ha så mycket kontakt med aktivister och förväntas inte bedriva ett eget aktivt arbete. De förväntas dock vara inlästa på sitt land och i stora drag följa Amnestys frågor och arbete på landet. De kommer mest att ses som en resursperson för sekretariatet med efterfrågad landkunskap.

Aktivisternas arbete
Kampanjarbetet kommer förhoppningsvis att bli tydligare och mer lättöverskådligt för aktivisterna med detta nya system. Grupperna förväntas arbeta med de globala kampanjerna och helst även delta i ett landprogram. Via grupptrycket och medlemssidorna kommer de att ha tillgång till information om de globala kampanjerna och vilka landprogram de kan ansluta sig till. Går en grupp med i ett landprogram, bör det vara på åtminstone ett års sikt. De som redan arbetar med ett aktionsfall, fortsätter med det.
I och med att mycket av kommunikationen inom landprogrammen kommer att ske elektroniskt, krävs det att åtminstone en medlem i en deltagande grupp har tillgång till dator och e-post.

Specialgrupperna
Specialgrupperna bör involveras i ännu högre utsträckning i kampanjarbetet. Detta blir mer aktuellt ju mer vi övergår till att arbeta tematiskt. Det är i nuläget svårt att se om och hur deras roll kommer att förändras.

Införandet av landprogrammen i sektionen
Snarast möjligt kommer tre landprogram att starta för att börja arbeta som en slags pilotfall. De är Indien, Kina och Colombia. Testfasen kommer att vara under hösten 2004 och till jul kommer detta arbete att utvärderas och dessa riktlinjer ev revideras.

Snarast möjligt kommer vi också att starta en rekryteringsprocess för att hitta nya samordnare för de aktiva landprogram som vi först vill göra till sektionslandprogram. För vissa av dem har vi redan samordnare, men de kräver förstärkning. Extra personalresurser har avsatts för detta ändamål under oktober-december 2004. Dessa nya samordnare kommer att ges löpande introduktion och en gemensam utbildning i slutet av hösten 2004 eller i början av 2005.

Vi kommer att gå ut med information till övriga aktivister om att detta arbete är på gång i november 2004. Grupperna kommer förhoppningsvis att kunna börja arbeta med ett landprogram efter årsskiftet 2004/2005.

En träff/utbildning för alla samordnare planeras till februari 2005. Då har man förhoppningsvis lärdomar från pilotprojekten under hösten.


Styrelsen beslutar

att anta riktlinjerna för arbetet med landprogram och det framtida kampanjarbetet.