Översyn av Amnesty Business Group (ABG) 2008 - rapport från uppdragsrupp Underlag till styrelsemöte 1-2 september 2008

Från: Hanna Roberts
Till: Sektionsstyrelsen
Datum: 2008-09-03

Rapport presenterad på styrelsens septembermöte 2008:

Bakgrund

Sedan ett antal år tillbaka har det pågått en diskussion om svenska Amnesty Business Group (ABG) och dess relation till övriga sektionen. Det har funnits önskemål från olika håll om en närmare integrering av ABG:s verksamhet, inte minst för att underlätta för anställd personal. Sedan 2007 finns det även nya internationella riktlinjer för AI:s arbete med företag, vilka medför att svenska Amnesty nu vill se över ABG:s verksamhet för att säkerställa att den stämmer med de krav som ställs på organisationen internationellt.

Syfte och metoder

Syftet med översynen är att se över ABG:s verksamhet för att svara på frågan om, och i sådana fall hur, personal, ekonomi och verksamhet ska integreras med sektionens verksamhet. Översynen ska tydliggöra hur detta kan genomföras på bästa sätt genom att presentera alternativ men ger samtidigt styrelsen en direkt rekommendation om de alternativ som bäst anses uppnå översynens syfte.

Översynen tar hänsyn till de nya internationella riktlinjerna för AI:s arbete med företag och berör bland annat ABG:s styrelse, anställda och aktivister, Advisory Council samt Business Forum. Även ABG:s aktiviteter ses över men fokus ligger på organisationen.

Översynen har genomförts mestadels genom halvstrukturerade intervjuer där de deltagande har ombetts dels utvärdera hur ABG har fungerat sedan starten år 2001 samt dels komma med synpunkter och förslag på hur ABG kan fungera i framtiden. Detta har skett utifrån förutsättningen att det finns önskemål om en närmare integration av ABG:s verksamhet med sektionens. Ett tjugotal personer från ABG, sekretariatet, internationellta rörelsen, medlemsföretag m.fl. har intervjuats eller deltagit i diskussionsmöten/workshops (se bilaga 1).

Upplägg

Utredningen delar upp ABG utifrån följande områden:

    De internationella riktlinjerna
    ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp
    Medlemskap och ekonomi
    Organisationsform, personal och aktivister

Varje område inleds med en beskrivning av situationen i nuläget, följt av en kort utvärdering av hur det har fungerat hittills baserat på resultatet från intervjuerna (om relevant), samt därefter en beskrivning av alternativen och dess eventuella konsekvenser.

Sammanfattning av översynen samt rekommendationer med förslag till beslut presenteras i det efterföljande kapitlet.

1.De internationella riktlinjerna

De internationella riktlinjer som framför allt påverkar arbetet för ABG är ”Policy Governing Corporate Relationships that Benefit Amnesty International” (hädanefter kallade ”riktlinjerna”) och är framtagna av den internationella styrelsen i augusti 2007. Det finns även andra internationella regler vad gäller insamling av pengar men dessa påverkar inte direkt ABG:s verksamhet och utelämnas i denna utredning.

Det råder delade meningar om hur delar av ”riktlinjerna” ska tolkas men efter genomläsning av dem samt ett förklarande brev från internationella styrelsen, IEC, till sektionen uttolkas följande:

    Exceptional cirumstances: man utgår från en undantagsbaserad policy som ska ge stora fördelar till AI ( significant benefits ) samtidigt medföra låga risker för verksamheten ( low risk for AI:s reputation ).
    AI entity: avser alla självständiga enheter som kan ingå kontrakt inom AI:s namn.
    Corporate Relationship: avser tillfällen då AI tar emot bidrag/gåvor/”avgifter” från företag – här ska AI försäkra sig om att det är låg risk för Ais rykte utifrån ett antal principer (om MR, vapen, fackliga rättigheter mm), vilket alltid medför krav på screening (Schedule 1).
    Significant Corporate Relationship: avser årliga bidrag på mer än £50.000 vilket motsvarar ca 600.000 SEK och för detta krävs en mer formell screening (Schedule 2) och godkännande från IS. Är beloppet mer än £100.000 årligen från ett företag måste internationella kassören godkänna relationen.
    För AI-enheten med en större årlig inkomst än £100.000 (~ 1.200.000 SEK) gäller att max 10% av den totala finansiering får komma från företag, vilket motsvarar ungefär 120.000 SEK.

Konsekvensen av detta är att ABG i dess nuvarande utformning bryter mot ”riktlinjerna”, dels då finansieringen inte är undantagsbaserad utan tvärtom är årligen återkommande och dels då ABG har en självständig ekonomi i förhållande till sektionen och där i stort sett hela finanseringen kommer från företag (punkt 1 och 5 ovan).

Det sker dessutom idag ingen ”screenng” av de företag ABG tar emot pengar av, vilket också bryter mot ”riktlinjerna” (punkt 3 ovan).

ALTERNATIV OCH REKOMMENDATION

Då nuvarande ABG-struktur bryter mot ”riktlinjerna” kan ej ett ”business as usual”-alternativ presenteras. Det är helt enkelt inte försvarbart att föreslå ett alternativ som medvetet bryter mot riktlinjer som antagits inom AI.

Detta medför att ABG måste integreras med sektionen avseende ekonomi.

Rekommendation 1.: ABG integreras med sektionen avseende ekonomi
Svenska Amnesty bryter ej mot de internationella riktlinjerna då intäkter från företag blir mindre än 10 % av de totala intäkterna. Dessutom omdefinieras verksamheten och dess tjänster/produkter så att intäkterna ej längre blir regelbundna bidrag till AI utan affärsmässiga avtal.

Oavsett finansieringsform ska alla framtida bidrag från företag till AI granskas enligt den screeningprocess som föreslås i riktlinjerna (Schedule 1), vilket inte sker idag.

2.ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp

Ändamålet med ABG är beskrivet enligt följande i ABG:s stagdar:
”Amnesty Business Group (ABG) är en ideell förening med syfte att sprida information, driva opinion samt genomföra riktade eller allmänna aktiviteter för att hjälpa svenska företag att respektera, efterleva och stödja de mänskliga rättigheterna överallt där de är verksamma.

ABG har tillika ställning som en specialgrupp inom den Svenska sektionen av Amnesty International. Med svenska företag som målgrupp skall ABG verka för Amnesty Internationals syfte och åtaganden i enlighet med Svenska sektionens stadgar och Amnesty Internationals arbetsmetoder.”

Visionen med ABG är att ”

Uppgiften är att påverka och utbilda svenska företag att ta sitt ansvar för att respektera, försvara och främja mänskliga rättigheter överallt där de verkar.

Intervjuerna gav ett entydigt besked att ABG:s vision och uppgift har varit mycket framgångsrikt kommunicerade och fortfarande känns som relevanta och angelägna åtaganden.

Man kan dock vidga de olika syftesbeskrivningarna till att omfatta internationella aktörer då detta återspeglar en ökad ambition avseende ”Economic Relations”-området inom hela rörelsen (t ex inför kommande globala ”Dignity”-kampanj där AI kommer att arbeta direkt gentemot företag), vilket välkomnas av svenska sektionen.

I praktiken bör ett internationellt perspektiv inte medföra någon större förändring då ABG hittills alltid försökt arbeta med AI:s internationella kampanjer men ur ett kommunikations- och aktivistperspektiv bör syftesbeskrivningarna ses över.

Med företag menas ” svenska företag med internationell verksamhet”. Från början betydde detta i praktiken ”de 100 största börsnoterade svenska företagen”. Detta har både varit bra (en fokuserad målgrupp) och mindre bra (då man har svårt att erbjuda mindre företag eller andra organisationer relevanta tjänster/produkter).

Andra målgrupper som kan vara av intresse är små och medelstora företag (SMEs), investerare (som har ett direkt inflytande på andra företag), andra finansiella organisation (både svenska och internationella, t ex SIDA och Världsbanken) samt kommuner och regionala organ m.fl.

Även avseende målgrupperna bör det i praktiken (åtminstone inledningsvis) inte innebär några större förändringar med ett vidgat åtagande. Det handlar mer om ge AI en möjlighet att anpassa verksamheten till fler ekonomiska aktörer i samhället och återigen ur ett kommunikationsperspektiv tydliggöra vad ABG:s verksamhet innebär.

ALTERNATIV

2.A.: ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp behålls
Både ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp fungerar väl och det finns därmed ingen större anledning att ändra på dem.

2.B.: ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp vidareutvecklas
Syftesbeskrivningarna och målgruppen kan breddas till att inkludera internationella aktörer samt andra typer av ekonomiska aktörer, då det både ökar möjligheten att bidra till det internationella arbetet inom ”Economic Relations” samt informerar internt/externt om utvecklingen och möjligheterna inom området.

REKOMMENDATION
Rekommendation 2.B: ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp vidareutvecklas
Då ABG:s ekonomi bör integreras med sektionens och den internationella rörelsen har ökat sin ambitionsnivå avseende ”Economic Relations” är detta ett lämpligt tillfälle att vidareutveckla ABG:s syftesbeskrivningar (som bör kunna innefatta internationella företag såväl som svenska) samt målgrupp (som bör kunna inkludera fler aktörer) för att möta framtida ABG-relaterade utmaningar.

3. Medlemskap och ekonomi

Företag kan i dagsläget ingå ett årligt medlemsskap i Business Forum. De betalar en medlemsavgift som varierar mellan 50.000-125.000 SEK beroende på antal anställda. Det finns idag 17 medlemmar.

I medlemsskapet ingår:

    Business Forum-möten
        I Business Forum hålls regelbundna seminarier/konferenser (2-3 per år). Mötena är baserade på ABG:s rekommendationer om mänskliga rättigheter och kan t.ex. handla om land- och branschspecifika riskanalyser, utbildning om mänskliga rättigheter och oberoende granskning. Företagen i Business Forum delar öppet med sig av egna erfarenheter och drar nytta av andras kunskaper. Träffarna ska också aktivt påverka och inspirera företagen i deras arbete för mänskliga rättigheter.
        Business Forum får mycket gott betyg från de intervjuade. Det är en uppskattad och viktig aktivitet.
    Enskild dialog
        Utöver de regelbundna sammankomsterna är ABG:s personal tillgänglig som resurs i företagens arbete med mänskliga rättigheter. ABG genomför en årlig avstämning med samtliga företag i Business Forum avseende deras arbete med mänskliga rättigheter. Protokollet från dessa möten samt ABG:s rekommendationer till företaget är helt konfidentiella. Syftet med den årliga avstämningen är att på ett konstruktivt sätt stödja företagen i deras ambitioner att förbättra arbetet med mänskliga rättigheter.
        De intervjuade företagsrepresentanterna lovordade ABG:s anställda och deras engagemang i de enskilda dialogerna. Viss frustration utvisades från de anställda då de enskilda dialogerna tar mycket tid och att det är ”de goda företagen” som söker dialog när man egentligen borde söka upp företag som har problem med sitt MR-arbete för att mer effektivt kunna nå ABG:s mål. Dessa företag är generellt sett ej med i Business Forum.
    Utbildning
        Företagen kan till exempel få utbildning riktad till olika personalgrupper eller enskild rådgivning kring ABG:s rekommendationer. Dessutom ger AI/ABG generella utbildningar riktade mot företag på en regelbunden basis.
        Samarbetet med sekretariatet inom ramen för Amnestyakademin fungerar väldigt väl. Detta är ett område som många av de intervjuade anser kan utvecklas mycket (både generellt och företagsspecifikt) och som kan innebära alternativa/ökade intäkter för AI genom att man tar ut marknadsmässiga priser för utbildningsverksamheten.
    Land- och branschinformation
        Företagen får tillgång till landinformation gällande mänskliga rättigheter, sammanställt av ABG, med fokus på relevant bransch. Business Forum företag kan också beställa så kallade landriskrapporter med fokus på önskad bransch och/eller land.
        Det är uppskattat med kortare sammanfattningar av AI-dokument och med fokus på branscher. Behovet är större än den interna förmångan att producera landriskrapporter.
    Informatörer
        ABG har informatörer som kan besöka personalgrupper och informera om mänskliga rättigheter och företagande.
        Detta har uppskattats av de företag som utnyttjat tjänsten men bedöms av de anställda, såsom med de enskilda dialogerna, som tidkrävande.

Medlemsvgiften används för att täcka kostnaderna för ABG:s programutbud och tjänster. AI och ABG accepterar ej villkorande av avgiften till ABG:s Business Forum eller påverkan på AI eller ABG (policyutformning, program, kampanjer, budget, åsikter eller liknande). ABG förbehåller sig rätten att när som helst kritisera eller avbryta samarbetet med ett företag.

AI slår vakt om sitt oberoende, vilket innebär att ABG:s roll inte heller medger konsultverksamhet, certifiering eller godkännande av ett företag, godkännande av en företagslednings beslut eller åtgärder. Företag får inte i annonser eller annan publicering referera till AI utan förhandsgodkännande.

Det har vid enstaka tillfällen hänt att något företag har refererat till AI utan organisationens förhandsgodkännande men överlag, sedan starten 2001, har respekten för AI:s oberoende varit god.

Vad gäller medlemskapet visade intervjuerna med företagsrepresentanterna att det inte är en viktig struktur för deras intresse för ABG. De säger sig vara mer intresserade av produkterna/tjänsterna och kan mycket väl tänka sig vara med i ett nätverk istället. Generellt kan sägas att företagsrepresentanterna inte verkar bry sig om hur AI organiserar sitt arbete så länge man kan leverera innehåll som motsvarar företagens behov av MR-utbildning, dialog, information och ev annat.

En intressant iakktagelse från ABG:s sida är att engagemanget för MR ofta är knutet till en person (en eldsjäl) snarare än organisationen och det poängterades att det är viktigt att knyta dessa personer till sig – som AI-medlemmar eller på annat sätt (se även diskussion i ” Organisationsform, personal och aktivister samt aktiviteter”).

Ett lösare organiserat nätverk kan vara bra för AI. Detta poängterades i flera interna intervjuer – det finns en obehagskänsla att vara för beroende av företag som kan ses som ”godkända” av AI, en stress att behöva ”serva” medlemmarna med aktiviteter och en vilja att kunna arbeta mer aktivt gentemot företag inom ramen för internationella AI-kampanjer utan att behöva ta hänsyn till om företagen är med i Business Forum eller ej.

ABG:s ekonomi är idag helt beroende av medlemsavgifterna. ABG har inkomster på ca 1.500.000 SEK, varav i stort sett allt kommer från avgifterna.

Då svenska Amnesty vill integrera ABG:s verksamhet i sektionen bör sektionen också ta ett större finansiellt ansvar för ABG:s verksamhet. Det råder dock delade åsikter hos de intervjuade i vilken utsträckning detta är ”bra” för ABG. Vissa anser att sektionen bör ta över ekonomin, vilket kan komma att medföra samordningsvinster visavi sekretariatets verksamhet och bättre tillgång till specialkompetens på fundraising- och andra områden samt där ABG:s anställda kan arbeta med sakfrågor istället för insamling och administration. Andra anser att det kan komma att medföra stora risker i ABG:s arbete med företag om ABG blir beroende av sektionens välvilja och/eller intresse i frågorna i konkurrens med andra AI-områden på årlig basis och därmed påverka det löpande arbetet svårt. Vidare kan ABG:s styrelse komma att förlora sin kompetens då det blir svårt att rekrytera på samma nivå som hittills om styrelsen inte har någon konkret verksamhet som hittills att besluta om eller ta ansvar för.

Detta är ett av de svåraste ”dilemman” som uppkommit inom denna översyn. Balansen som måste uppnås är att integrera ABG:s ekonomi och verksamhet inom sektionens traditionella strukturer och processer SAMTIDIGT som ABG borde behålla någon form av inflytande på ekonomin och verksamheten så att merparten av det som betraktas som ”Amnesty Business Group” internt och externt och som har varit och ÄR en framgångsrik verksamhet bibehålls och stärks av en integration.

Rekommendation 1 föreslår att ABG ska integreras med sektionen avseende ekonomi. Detta innebär att budget och verksamhetsplan för ABG framgent måste ingå i sektionens budget och antas av sektionsstyrelsen. Det finns inga speciallösningar (förutom den som varit och som inte längre är aktuell) och inga ytterligare bör utvecklas då dessa generellt fungerar för stunden men sedan blir komplicerade för sektionen.

För att säkra att ABG inte kommer att ”försvinna” föreslås att ABG:s styrelse framgent utvecklar ett första utkast till budget och verksamhetsplan som årligen diskuteras med sekretarietet i anslutning till tidig ”budgetplanering” för att inkluderas i sektionens verksamhet och budget. Därefter har sektionen ansvar för ABG:s plan och budget såsom för all annan verksamhet inom ramen för AI. En sådan process kan komma att bibehålla kontinuitet, inflytande och reellt ansvar för verksamheten från AGB:s sida samt en gemensam (och därmed mycket förankrad) plan för årets aktiviteter där de olika Amnestystruktuerna (anställda samt aktivister i olika roller) kan bidra till ett intergrerat och instensifierat arbete inom ramen för ABG:s frågor och där de olika kompetenserna och rollerna kompletterar och stärker varandra.

ALTERNATIV

Det finns två huvudsakliga finansieringsmöjligheter – att forsätta med nuvarande system med medlemsavgifter (detta innebär dock regelbundna bidrag och kan därför kan ses strida mot huvudprincipen att ”riktlinjerna” enbart medger undantagsbaserade bidrag) eller att AI fortsättningvis tar betalt för de tjänster/produkter man erbjuder företag (och därmed inte omfattas av ”riktlinjerna” då det inte längre avser bidrag utan kommersiella avtal).

Det finns givetvis en möjlighet att ta ut en omdefinierad årlig avgift som innefattar ett visst antal tjänster/produkter, men ej en bidragsdel som i dagsläget, för att skapa viss kontinuitet i relationen mellan AI och organisationer som är intresserade av att regelbundet delta i aktiviteter riktade mot näringslivet.

Alternativen innebär att:

    AI ska fortsätta ABG:s verksamhet med medlemsskap och avgift (3.A.) eller att
    AI ska öppna upp medlemsskapet till ett lösare organiserat nätverk (3.B.) där aktiva deltagare betalar för antingen:
        de tjänster/produkter de faktiskt använder eller deltar i eller
        en ”paketlösning”; en årlig avgift som inkluderar ett antal tjänster/produkter (där avgiften motsvarar priset för tjänsterna/produkterna och ej innebär ett ekonomiskt bidrag till AI – men där fördelen är att AI slipper fakturera för enstaka aktiviteter).

Alternativ 3.C. medför en nyetablerad roll och ansvar för ABG.s styrelse i sektionens budget- och verksamhetsplaneringsprocess.

3.A.: Fortsätt verksamheten med medlemsskap och avgift
ABG kan fortsätta arbeta med företagsmedlemmar och specifika aktiviteter enbart för de som är medlemmar. Fördelar med detta är att man ganska säkert vet hur mycket pengar AI drar in och dessutom skapas en nära relation med medlemmarna vilket kan bidra till att kunna påverka företagen i rätt riktning. Nackdelar är att de anställda ägnar mycket tid åt att serva medlemmarna och kan ha svårt att föra en kritisk dialog då organisationen är beroende av företagens ekonomiska bidrag. Om man fortsätter med denna modell bör man se över medlemsskap och prissättning, t ex kan kanske medlemsperioden utökas till en 2-årscykel för att skapa kontinuitet men också en situation där de anställda kan agera mer självständigt.

Då detta system med medlemsavgifter också är tveksamt utifrån ”riktlinjerna” rekommenderas att AI fortsättningsvis tar betalt för erbjudna tjänster/produkter.

3.B.: Organisera om ABG till ett företagsnätverk där AI tar betalt för enskilda tjänster/produkter eller där intresserade företag erbjuds en ”paketlösning” utan ekonomisk vinning för AI
En fördel med denna lösning är att AI kan vända sig till ett större antal företag. Vem som helst kan anmäla sitt intresse på t ex en mailinglista som kan användas i påverkanssyfte såväl som erbjudande om Business Forum seminarier, utbildningstillfället etc.. Det finns inget godkännande eller kontroll av personer/företagsrepresentanter på mailinglistan/i nätverket. ABG bör vidareutveckla företagsutbildningar (både allmänna och företagsspecifika kurser) till marknadsmässiga priser tillsammans med sekretariatet/Amnestyakademin. Business Forum seminarier, utbildning, och material är exempel på populära tjänster/produkter som bör ingå.

Att erbjuda en ”paketlösning” underlättar adminstrationen för enskilda aktiviteter. En viktig poäng är att ”paketet” inte bör innefatta ekonomiska bidrag till AI utan bör kostnadssättas utifrån de tjänster/produkter som ingår på årsbasis (t ex x antal Business Forum seminarieplatser, y antal utbildningstillfällen à olika utbildningar, z antal landrapporter eller annat informationsmaterial, med viss rabatt etc.). Det är säkert möjligt att erbjuda båda alternativen: enskild prislapp och ”paketlösning”. Detta är dock ett mycket operativt förslag (som inte presenteras till styrelsen) som finns beskrivet här för att visa på framtida aktiviter som föreslagits under intervjuerna.

3.C.: Etablera en ny roll för ABG:s styrelse i sektionens budget- och verksamhetsplanering
ABG kan även fortsättningsvis ha en egen ekonomi (såsom andra specialgrupper). Därutöver bör ABG:s styrelse framgent utveckla ett första utkast till budget och verksamhetsplan för sektionsövergripande aktiviteter som årligen diskuteras med sekretarietet i anslutning till tidig ”budgetplanering” för att inkluderas i sektionens verksamhet och budget. Därefter har sektionen ansvar för ABG:s plan och budget såsom för all annan verksamhet inom ramen för AI.

REKOMMENDATION
Rekommendation 3.B: Organisera om ABG till ett företagsnätverk där AI tar betalt för enskilda tjänster/produkter eller där intresserade företag erbjuds en ”paketlösning” utan ekonomisk vinning för AI
Då nuvarande system med medlemsavgifter är tveksamt utifrån ”riktlinjerna” rekommenderas att AI fortsättningsvis tar betalt för erbjudna tjänster/produkter. Detta innebär också att man slipper ett medlemsskap där AI kan ses godkänna medlemmarnas verksamhet eller behöva ”serva” medlemmarna med aktiviteter.

Rekommendation 3.C.: Etablera en ny roll för ABG:s styrelse i sektionens budget- och verksamhetsplanering

4. Organisationsform, personal och aktivister

Sedan starten har ABG haft en speciell position inom svenska Amnesty. Det är en specialgrupp (som är en vedertagen organisationsform inom sektionen) men vars stadgar, inkomster och möjlighet att anställa personal (från början 1 person och i dagsläget 2 heltidsanställda) gör den unik. När ABG startades var detta närmast nödvändigt då sektionen inte hade någon erfarenhet av att arbeta med företag som dessutom bidrog ekonomiskt till verksamheten. Dessutom var det ganska kontroversiellt att arbeta med företag inom organisationen. Med tiden har givetvis rörelsen utvecklats och arbetet gentemot företag har också fått större utrymme inom AI internationellt och därmed ökar också sektionernas arbete gentemot företag vid sidan av specialgruppernas traditionella arbete.

Numera upplevs arbetet mindre kontroversiellt och ses av många som en naturlig del av AI:s arbete.

Framför allt har uppdelningen mellan sektion och ABG kommit att bli allt besvärligare för de anställda. ABG:s ordförande är arbetsledare för ABG:s personal samtidigt som de arbetar på ett sekretariat med en generalsekreterare som leder arbetet för de andra anställda. Detta kan leda till otydlighet och brist på integration av AI:s arbete gentemot företag med sektionens arbete. Under intervjuerna gavs flera exempel på situationer där resten av sekretariatet var ovetande om frågeställningar som ABG:s anställda arbetade aktivt med och som potentiellt kunde medföra dubbelarbete och andra samordningsproblem.

Vidare har man genomfört en omorganisation på sekretariatet. ABG:s anställda ska vara verksamma inom enheten "Påverkan- och Opinion" i den nya organisationen, och kommer även fortsättningsvis arbeta främst med företagsrelationer. ABGs planerings-, lobby-, kampanj- och fundraisingverksamhet kan integreras med sektionens verksamheter.

ABG:s aktivister återfinns i olika roller; framför allt inom styrelsen, Advisory Council och olika aktivist/arbetsgrupper (dessa har varierat genom tiderna).

Styrelsen
Styrelsen är ABG:s valda, beslutande organ. Styrelsens medlemmar arbetar ideellt för ABG. Flera av styrelsemedlemmarna har mångårig erfarenhet av mänskliga rättigheter och/eller svenskt näringsliv. Erfarenheter utifrån intervjuerna visar att styrelsen har varit mycket uppskattad, framför allt den externa kompetens som kompletterat traditionell amnesty-erfarenhet samt att arbetet har professionaliserats mycket under årens lopp. Detta bör tas tillvara på i framtiden.

Styrelsens roll bör utvecklas i framtiden och bland annat innefatta:

    Samråd med sekretariatet tidigt i budgetprocessen
    Ansvar för aktivistgruppernas verksamhet och kan ha representanter med från varje geografisk undergrupp
    Bidra till företagsdialog, opinionsarbete och aktivism.

Advisory Council
Advisory Council (AC) består av 10-15 personer som varje år utses av svenska Amnestys generalsekreterare och ABG:s ordförande. Medlemmarna utses i personlig kapacitet och förväntas stödja arbetet med kunskaper, erfarenhet, kontaktnät och rådgivning avseende policy, inriktning, verksamhetsplaner m m. Advisory Council ska även kunna bistå i enskilda konkreta frågor.
Erfarenheterna visar att AC initialt spelade stor roll för ABG:s utveckling men har med tiden inte utnyttjats fullt ut och vars syfte i dagsläget är oklart.

Advisory Councils roll bör utvecklas i framtiden:
    Ändra namn till att beskriva ett referensråd istället för advisory council
    Gruppen bör kunna bistå sektionen med råd i specifika frågor (1-2 möten/år)
    Kan utnyttjas inom Fundraising/Major Donors-arbetet då det är mycket namnkunniga personer som sitter med i rådet

Aktivist/arbetsgrupper
Landriskgruppen
    Detta har varit en mycket uppskattad grupp men erfarenheterna visar att det är svårt att behålla medlemmar. Det behövs mycket styrning och kvalitetssäkring för att upprätthålla aktivisters intresse att delta och det kan vara värt att se hur vissa av uppgifterna bör organiseras från sekretariatet.

Geografiska aktivistgrupper
    Det finns numera grupper i Stockholm, Göteborg och Malmö/Lund. Dessa är mer eller mindre aktiva och organiseras med hjälp av två aktivistsamordnare. Dessa grupper påminner mest om traditionella arbetsgrupper inom specialgrupperna och bör kunna få utvecklat stöd då ABG organiseras inom ramen för specialgrupperna inom sektionen.

Kampanjgrupper
    Det har under årens lopp funnits ett antal olika kampanjrelaterade grupper där den mest framgångsrika har varit aktieägarekampanjgruppen. Att bilda tillfälliga kampanjgrupper med specifikt fokus är ett bra sätt att tillfälligt ta tillvara engagerade medlemmars aktivism.

Aktivisternas roll bör utvecklas i framtiden:
    Ta tillvara på de företagsanknutna ”eldsjälar” i ett nätverk av aktivister som kan bidra till tillfälliga insatser för ABG
    Gruppsekreterare från de olika geografiska grupperna bör träffas. Skulle kunna sitta med i ABG:s styrelse för utökad koordination.
    Vidareutveckla kampanjgruppsarbetet inför kommande globala kampanjer
    Se över möjligheten till att utveckla aktivistgrupper och landriskgruppen med utökat stöd från sekretariatet.

ALTERNATIV OCH REKOMMENDATION

Rekommendation 4.: Omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp
För att skapa en bättre arbetssituation för de anställda och då behovet av en särskild specialgruppet inte längre föreligger förslås att omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp. Man behöver då omformulera ABG:s stadgar utifrån praxis vad gäller de övriga specialgrupperna. Beslut måste fattas på ABG:s årsmöte och godkännas av sektionsstyrelsen. Dessutom bör man skriva om/säg upp samarbetsavtalet mellan sektionen och ABG – enligt kontraktet måste omförhandling begäras före den 1 november. Slutligen bör man även vidareutveckla de existerande strukturerna enligt ovan resonemang.
MR -inde

Sammanfattning av alternativen och förslag till beslut

Syftet med översynen är att se över ABG:s verksamhet för att svara på frågan om, och i sådana fall hur, personal, ekonomi och verksamhet ska integreras med sektionens verksamhet. Detta har skett utifrån förutsättningen att det finns önskemål om en närmare integrering av ABG:s verksamhet med sektionens samtidigt som alla synpunkter för eller emot en sådan integration har tagits hänsyn till.

En sammantagen bedömning anser att frågan om ABG:s verksamhet ska integreras med sektionens bör besvaras med ett tveklöst ja. Det finns i stort sett ingen opposition till detta.

De mer intressanta frågeställningarna är snarare hur detta ska ske. Här finns det givetvis flera olika synpunkter som har presenterats under respektive område och ger sig uttryck i de olika alternativen.

Nedanstående rekommendationer anses möta översynens syfte, anses möta de förändringar det internationella arbetet med ”Economic Relations” kommer att medföra och har (i varierande grad) stöd inom ramen för resultatet av de genomförda intervjuerna.

Rekommendation 1.: ABG integreras med sektionen avseende ekonomi
Svenska Amnesty bryter ej mot de internationella riktlinjerna då intäkter från företag blir mindre än 10 % av de totala intäkterna. Dessutom omdefinieras verksamheten och dess tjänster/produkter så att intäkterna ej längre blir regelbundna bidrag till AI utan affärsmässiga avtal.

Oavsett finansieringsform ska alla framtida bidrag från företag till AI granskas enligt den screeningprocess som föreslås i riktlinjerna (Schedule 1), vilket inte sker idag.

Rekommendation 2.B: ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp vidareutvecklas
Då ABG:s ekonomi bör integreras med sektionens och den internationella rörelsen har ökat sin ambitionsnivå avseende ”Economic Relations” är detta ett lämpligt tillfälle att vidareutveckla ABG:s syftesbeskrivningar (som bör kunna innefatta internationella företag såväl som svenska) samt målgrupp (som bör kunna inkludera fler aktörer) för att möta framtida ABG-relaterade utmaningar.

Rekommendation 3.B: Organisera om ABG till ett företagsnätverk där AI tar betalt för enskilda tjänster/produkter eller där intresserade företag erbjuds en ”paketlösning” utan ekonomisk vinning för AI
Då nuvarande system med medlemsavgifter är tveksamt utifrån ”riktlinjerna” rekommenderas att AI fortsättningsvis tar betalt för erbjudna tjänster/produkter. Detta innebär också att man slipper ett medlemsskap där AI kan ses godkänna medlemmarnas verksamhet eller behöva ”serva” medlemmarna med aktiviteter.

Rekommendation 3.C.: Etablera en ny roll för ABG:s styrelse i sektionens budget- och verksamhetsplanering
ABG kan även fortsättningsvis ha en egen ekonomi (såsom andra specialgrupper). Därutöver bör ABG:s styrelse framgent utveckla ett första utkast till budget och verksamhetsplan för sektionsövergripande aktiviteter som årligen diskuteras med sekretarietet i anslutning till tidig ”budgetplanering” för att inkluderas i sektionens verksamhet och budget. Därefter har sektionen ansvar för ABG:s plan och budget såsom för all annan verksamhet inom ramen för AI.

Rekommendation 4.: Omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp
För att skapa en bättre arbetssituation för de anställda och då behovet av en särskild specialgruppet inte längre föreligger förslås att omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp. Man behöver då omformulera ABG:s stadgar utifrån praxis vad gäller de övriga specialgrupperna. Beslut måste fattas på ABG:s årsmöte och godkännas av sektionsstyrelsen. Dessutom bör man skriva om/säg upp samarbetsavtalet mellan sektionen och ABG – enligt kontraktet måste omförhandling begäras före den 1 november. Slutligen bör man även vidareutveckla de existerande strukturerna enligt resonemang i kapitel 4.

Det mer detaljerade arbetet med revidering av ABG:s stadgar, avtal, tjänster/produkter mm. utifrån detta beslut bör utföras av en arbetsgrupp bestående av representanter från sektionsstyrelsen och ABG:s styrelse med hjälp av sekretariatet samt bör vara klart i november 2008 då kontraktet mellan ABG och sektionen ska omförhandlas.

Styrelsen föreslås besluta att:

    ABG integreras med sektionen avseende ekonomi,
    ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp vidareutvecklas,
    Organisera om ABG till ett företagsnätverk där AI tar betalt för enskilda tjänster/produkter eller där intresserade företag erbjuds en ”paketlösning” utan ekonomisk vinning för AI,
    Etablera en ny roll för ABG:s styrelse i sektionens budget- och verksamhetsplanering,
    Omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp, samt
    Tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från sektionsstyrelsen och ABG:s styrelse för att genomföra de revideringar som krävs utfriån dagens beslut. Detta bör vara klart i november 2008 då kontraktet mellan ABG och sektionen ska omförhandlas.
    Bilaga 1 – Tabell över personer som intervjuats under våren/sommaren 2008
Namn Aktivister Sekretariatet Internationellt Företag
    ABG:s styrelse
Workshop med styrelsen styrelsen i maj och augusti 08
    Anna Gustavsson
Gemensamt möte med ABG-personal på sekretariatet
    Anna Skantse
Telefon
    AP3
Telefon
    Atlas Copco
Telefon
    Danne Grundin
Telefon samt
Workshop med ABGs styrelse i augusti 08
    Elisabeth Löfgren
Möte på sekretariatet
    Emma Ihre
Telefon
    Filippa Bergin
Gemensamt möte med ABG-personal på sekretariatet
    Fredrik Kron
Möte på sekretariatet samt
Workshop med ABGs styrelse i augusti 08
    Frida Oredsson- juristgruppen
Telefon och email
    Kate Gilmore
Telefon
    Lars Stålberg
Telefon
    Lise Bergh
Telefon samt
Workshop med ABGs styrelse i augusti 08
    Maja Åberg
Möte på sekretariatet
    Miriam Isaksson
Workshop med ABGs styrelse i augusti 08
    Nina Virkkala
Telefon
    Parul Sharma
Gemensamt möte med ABG-personal på sekretariatet
    Peter Frankentahl
Telefon
    Sara Ångström
Intervju på sekretariatet
    Sektionsstyrelsen
Presentation av Anna Goch Johan N på styrelsemöte i juni 08
    Skandia
Telefon
    Ulf Karlberg
Telefon samt
Workshop med ABGs styrelse i augusti 08