Möte med sektionens styrelse den 12-13 september 2008 Protokoll från 1-2 september 2008

PROTOKOLL FÖR MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE

DEN 12-13 SEPTEMBER 2008

Närvarande

Ledamöter:
Ida Burlin
Sofia Halth
Ernesto Katzenstein (§35-61)
Maria Landenius
Lisa Moraeus
Anna Nilsdotter (mötesordförande §58-63)
Jörgen Qwist (mötesordförande §35-57)
Madelaine Seidlitz, suppleant för personalrepresentanten (§35-57)
Andrea Bodekull, personalrepresentant

Suppleanter:
Mahyad Tavakoli, suppleant
Anton Lidström, suppleant

Sekretariatet:
Fredrik Jansson
Lise Bergh
Fredrik Kron (§62)
Sara Ångström (§60-61)
Ida Wistbacka (§46)

Övriga:
Johan Florén (§62)
Stig Johnell (§54)
Robert Tolonen (§54)
Hanna Roberts (§62, per telefon)


§34 MÖTET ÖPPNAS
Mötet öppnas av Jörgen Qwist


§35 VAL AV JUSTERARE

Beslut

att välja Mahyad Tavakoli till justerare.


§36 VAL AV VICE MÖTESORDFÖRANDE OCH JUSTERARE FÖR KOMMANDE STYRELSEMÖTEN

Beslut

att välja följande personer:

Oktober 2008 – Lisa Moraeus (vice) och Ernesto Katzenstein (justerare)
December 2008 – Maria Landenius (vice) Sofia Halth (justerare)
Januari 2009 - Anton Lidström (vice) och Ida Burlin (justerare)
Mars 2009 - Ernesto Katzenstein (vice) och Lisa Moraeus (justerare)
April 2009 - Sofia Halth (vice) och Jörgen Qwist (justerare)


§37 FASTSTÄLLANDE AV DAGORDNINGEN

Beslut

att fastställa dagordningen.


§38 PROTOKOLL FRÅN MÖTE MED SEKTIONENS STYRELSE 13-15 JUNI 2008

Beslut

att lägga protokollet till handlingarna.


§39 UPPFÖLJNING AV ÖPPNA BESLUT

Styrelsen går igenom förteckningen över öppna beslut och bockar av de som är åtgärdade.


§40 UTVÄRDERING AV STYRELSEMÖTET DEN 13-15 JUNI

Anna Nilsdotter redogör för sammanställningen av utvärderingarna. Det var ett bra möte, men vi ska inte vara i samma lokaler igen. Utvärderingsmallen behålls till någon annan föreslås.


§41 RAPPORT OM PER CAPSULAM BESLUT

Anna Nilsdotter redogör för beslut som styrelsen tagit per capsulam.

7 juli
att godkänna direktiv för översyn av Amnesty Business Group (ABG).

7 september
att svenska sektionen inte deltar på demonstrationen under European Social Forum 2008.

11 september
att ändra under punkt 26 i arbetsordningen angående beslut per capsulam så att beslut anses fattat när en majoritet av de ordinarie ledamöterna bifallit.


§42 RAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Lise Bergh berättar att det är mycket på gång vilket innebär hög arbetsbelastning på sekretariatet just nu. Under planeringsdagarna kläcktes många nya idéer.

Förslaget till alkoholpolicy kommer att presenteras till decembermötet och tas fram tillsammans med ungdomsrådet.

Ett seminarium skall arrangeras i Stockholm den 10 oktober om Stockholmskonferensen 1977 och dess betydelse för arbetet mot dödsstraffet.

Våldtäktsrapporten som släpps snart rekommenderar regeringar att anta en särskild handlingsplan mot våld mot kvinnor, inrätta specialenheter för vård och se över lagstiftningen. Den uppmanar också Sveriges regering att tillsätta en granskningskommission för att bl a granska varför så få anmälningar leder till åtal.

Åmålsgruppen kommer att betala tillbaka erhållna kommunala bidrag för år 2007 och jobba vidare.

Face-to-face går sämre än planerat på grund av att det är svårt att värva personal. En utvärdering ska göras för att ta reda på hur vi kan komma tillrätta med problemet och vidta åtgärder. Man ska också titta på hur man kan värva utanför storstäder i större skala.

Samtal förs med Pensionärernas Riksorganisation (PRO) om samarbete.

Den nya ”rebrandade” hemsidan har haft premiär, den interna hemsidan ska också ”rebrandas” och omstruktureras.


§43 RAPPORT FRÅN AMNESTYS INTERNATIONELLA KOMMITTÉ (AIK)

Två medlemmar kommer att sluta och en person fortsätter. Nya medlemmar sökes, annons ute på interna hemsidan, i Insats och är skickat till deltagarna i frivilligledarskapsprogrammet.


§44 RAPPORT FRÅN AMNESTYFONDEN

En mångfaldsgrupp är skapad. Nya ansökningar från flyktingar börjar komma in igen, efter en period av ganska få ansökningar. Fonden har fått ett testamente ämnat till bistånd för arbete mot tortyr.


§45 RAPPORT FRÅN EU-FÖRENINGENS ÅRSMÖTE

Frågan om EU-föreningens framtida form har varit en process med många olika viljor och åsikter inblandade. På årsmötet lyckades man dock kompromissa och komma överens om att det av IEC framlagda förslaget på organisatoriska förändringar ska utgöra basen för utvecklingen av Amnestys arbete i Europa.

Dock anges ett antal förutsättningar, som t.ex. att alla existerande nätverk som flykting och lobbying kommer att bibehållas, att EU-kontorets flexibilitet ska upprätthållas och att de organisatoriska förändringarna ska ske stegvis och med övriga relevanta processer i åtanke (som det pågående arbetet med att utveckla demokratin, den internationella handlingsplanen (ISP) och ”assessment to distribution”). Därtill förutsätts att alla aktörer ska vara involverade i, och hållas uppdaterade under processen.

Årsmötet åtog sig även att arbeta i nära samarbete med IEC för att formulera detaljerna i IEC:s förslag. IEC ska enligt resolutionen inrätta en arbetsgrupp med representanter från alla intressenter, som ska utarbeta detaljer och driva processen. Förhoppningen är att kunna börja implementera det slutliga förslaget under 2009.


§46 FÖRSLAG TILL UNGDOMSSTRATEGI

Ida Wistbacka gör en presentation av strategigruppens arbete hittills. Hon konstaterar att vi i Amnesty inte jobbar så mycket för att knyta till oss den äldre ungdomsgruppen 18-25 år, utan att arbetet är fokuserat mot gymnasieungdomar. Utredningen har visat att unga värnar om sina möjligheter att växa och utvecklas på personlig nivå och att detta är något man vill ha ut av sitt engagemang. Att kunna se konkreta resultat av sitt arbete är också viktigt. Strategigruppen har först tagit del av existerande rapporter och undersökningar på området. Man använde sig därefter av tre fokusgrupper för att göra intervjuer, dessa bestod av två ungdomsgrupper och en grupp bestående av unga män med invandrarbakgrund i åldern 18-30 år. Många sade att de inte visste hur de kunde påverka eller engagera sig. Man associerar ”aktivist” med något negativt. Alla uppfattade Amnesty som en heterogen organisation.

Strategigruppen drar slutsatsen att det är viktigt att skilja på målgrupper inom den större gruppen ”ungdomar”, olika behov finns och olika metoder och åtgärder krävs för att engagera dessa grupper.

För en effektiv implementering av strategin måste ett ungdomstänk genomsyra hela organisationen, alla anställda och aktiva måste ha detta närvarande i sitt arbete. aktiviteter som planeras kan framför allt hänföras till etappmål 5.7 ”Ett aktivt och synligt Amnesty”.

Vad unga får ut av sitt engagemang i Amnesty varierar. Det kan vara en del av skolarbetet, man utvecklas på ett personligt plan, man lär sig ledarskap eller skaffar sig kunskap. Andra aspekter är att få vänner, ett socialt sammanhang och att känna sig som en del av en global rörelse.

En diskussion följer där styrelsen reflekterar kring strategigruppens resultat. Styrelsen är enig om att detta är en bra strategi som varit värd att vänta på, kort och koncis till skillnad från den internationella som är mycket omfattande. En utvärdering av ungdomsrådets roll är på gång, det kommer i framtiden troligen fortsätta som struktur att stötta gymnasiegrupper. Rådet är ej med i de strategiska målen eftersom det i framtiden kan komma att vara en annan form av organisation som bättre passar för att uppnå målen.

Beslut

att anta sekretariatets förslag till ungdomsstrategi.


§47 IAR-BASEN

Andrea Bodekull redogör för vad som hänt när det gäller den nya modellen för att arbeta med aktionsfall genom IAR-databasen (Individuals At Risk) och kritiken som riktats mot denna modell. I samband med översynen av aktionsfall och därpå följande nedläggningar väcktes en diskussion bland framför allt Burmasamordnare om nedläggning av aktiva fall. Dessutom framfördes kritik mot vissa formuleringar i motiveringen. Resultatet av diskussionen blev att IS tog åt sig av kritiken och ändrade sig gällande vissa fall. Styrelsen uttrycker att det är mycket viktigt att vi fortsätter att bevaka den här frågan och att nyheter på området förmedlas till styrelsen. Av säkerhetsskäl är tillgången till databasen begränsad.


§48 EUROPEAN SOCIAL FORUM

Vi kommer synas brett på Europeiskt Socialt Forum, ESF, i Malmö och kommer finnas bl a i Folkets park och Rosengård med fasta montrar, kampanjer och aktioner. IS personal kommer vara på plats och arbeta tillsammans med aktivister och personal från danska och svenska sektionen.
Amnesty ska inte delta i demonstrationen på lördagen. Styrelsen undrar varför frågan om demonstrationen kom upp på styrelsens bord så sent trots att deltagandet på ESF varit beslutat sedan länge. Det var IS som beslutade att Amnesty skulle delta på ESF, kanske kan det bero på brister i kommunikationen med IS. uttrycker att frågor av det här slaget bör ingå i den riskbedömningsplan som sekretariatet kommer att arbeta fram, för att ta fram rutiner och strategier kring var beslut fattas och i vilka lägen som styrelsen bör kopplas in. Sekretariatet håller med om detta. Vi ska lägga ut vilka ståndpunkter som ligger till grund för att vi inte deltar på demonstrationen på hemsidan. Våldtäktsrapporten och Dignitykampanjen kommer att lanseras på ESF så sekretariatet bör vara beredda på medieuppmärksamhet. Lisa Moraeus är kontaktperson för styrelsen på ESF.


§49 BESLUT OM INSAMLINGSTILLSTÅND

Beslut

att återge grupp 30, 35, 46, 99, 155, 223, U 20, U 29, Kvinnorättsgrupen i Göteborg och distrikt Örebro rätten att bedriva insamling i Amnestys namn,

att uppdra åt sekretariatet att kommunicera ut beslutet till ovan nämnda grupper/enheter,

att förklara punkten omedelbart justerad.


§50 STYRELSENS KOMMUNIKATION TILL MEDLEMMARNA

Strategigrupp 1:s översyn diskuteras. Alla är överens om att styrelsen bör vara mer aktiv på medlemsforumet, där bör all debatt med medlemmar föras. Dock är medlemsforumet idag rörigt och ingen bra diskussionsplattform rent tekniskt vilket måste åtgärdas snarast. När det gäller önskemål och frågor kring kommunikationen ska styrelsen i första hand ha kontakt med avdelningscheferna, Dan Grundin när det gäller tekniska frågor, Miriam Isaksson när det gäller form och innehåll.

A) Amnesty Press (AP)

Beslut
att fortsättningsvis disponera en sida per nummer i Amnesty Press för kommunikation med medlemmarna.

B) Insats

Beslut
att som regel ej kommunicera med medlemmarna via Insats.

C) Styrelsens hörna på webben

Beslut
att styrelsens hörna uppdateras enligt förslagen ovan och därefter enligt instruktioner från styrelsen.

D) Interna webben, medlemsforum

Beslut
att styrelsen fortsättningsvis använder detta diskussionsforum för dialog med medlemmarna,

att uppdra åt strategigrupp 1 att föra en dialog om utvecklingen av medlemsforum med sekretariatet.


E) Interna webben – särskilda sidor

Beslut
att vid behov skapa särskilda sidor, exempelvis inför ICM.

F) Externa webben

Beslut
att en presentation av styrelsen görs tillgänglig på den externa webben.

G) AI-snack/E-postlista

Beslut
att styrelsen beslutar att fortsättningsvis inte uttala sig på AI-snack.

H) Styrelseutskick

Beslut
att fortsättningsvis sammanställa ett styrelseutskick som går ut efter varje styrelsemöte enligt förslaget ovan.

I) Uppföljning

Beslut
att det nya sätt som styrelsen väljer att kommunicera på utvärderas senast till septembermötet 2009.


§51 POLICY FÖR INTERNATIONELLA SAMARBETEN

Lise Bergh redogör för underlaget. Syftet med policyn är att tydliggöra på vilka sätt vi kan samarbeta och vilka prioriteringar som gäller. Vi får t ex många förfrågningar på ICM om samarbeten. En databas ska finnas över internationella samarbeten och kontakter, så att vi vet vem som fattar beslut om samarbeten och så att vi säkerställer att det finns ordentliga projektplaner och rapporter.

Styrelsen bör få information om internationella samarbeten i rapporten från sekretariatet på styrelsens möten. för styrelsens deltagande på internationella möten bör diskuteras i anslutning till att budgetförslaget tas fram varje höst.

Beslut
att anta policyn med följande ändringar (tillägg i fet stil):

”Målen för den svenska sektionens internationella engagemang framgår av:
- den vid varje tillfälle gällande internationella strategiska handlingsplanen, ISP
- den vid varje tillfälle gällande internationella operativa handlingsplanen ISOP
- den vid varje tillfälle gällande handlingsplanen och etappmålen för den svenska sektionen med etappmål och målstyrning ”

” Samarbeten/prioriteringar
- Samarbetsprojekt ska följa internationellt överenskomna mål och prioriteringar.
- Samarbetsprojekt ska följa de riktlinjer som gäller inom Amnesty International inom olika områden.
- Samarbeten ska följa de riktlinjer som gäller för samarbeten inom ramen för IMT.
- Prioriteringar för områden för samarbetsprojekt där vi deltar ska framgå av den svenska sektionens handlingsplan och etappmål.
- Kontakter, möten och konferenser med IS och nätverk inom ramen för anställdas och förtroendevaldas professionella arbete omfattas inte av denna policy och dessa riktlinjer.
- Alla samarbeten som gäller rent ekonomiskt bistånd till sektionen går via IMT (International Mobilization trust) ”

”Generalsekreteraren
- Fattar beslut om medverkan i internationella samarbetsprojekt i enlighet med denna policy och när det gäller sekretariatets medverkan vid årsmöten utifrån behov av kompetensutveckling och utbildning. ”

”Generalsekreteraren/AC, se sekretariatets AO, beslutar om ett projekt uppfyller kraven enligt samarbetspolicyn. Generalsekreteraren är alltid operativt ytterst ansvarig. ”

”Det är viktigt att beslut går via generalsekreteraren/AC respektive ordförande , se sekretariatets arbetsordning, samt att återrapportering sker. Alla pågående projekt ska präglas av tillgänglighet och transparens i hur arbetet fortskrider.”

”Sekretariatet ska ha en databas för internationella samarbeten och projekt så att man enkelt kan få en överblick över de internationella samarbeten/projekt som förevarit eller pågår. Rapporter ska läggas in kronologiskt och tematiskt .”

” Generalsekreteraren ansvarar för att årligen ta fram en ett förslag til l budget för internationella samarbeten/projekt.”

§52 INFÖR ÅRSMÖTET 2009

Sekretariatet föreslår styrelsen att pröva påverkanstorg som beredningsform på årsmötet 2009. Styrelsen lyfter att flera frågor kring årsmötet behöver diskuteras såsom klara regler för diskussion i plenum, tidsanvändning och finansiering.

Beslut

att uppdra åt strategigrupp 2 att i styrelseforum börja en diskussion om vilken beredningsform som ska användas, och att ett beslut fattas i forum före oktobermötet,

att strategigrupp 2 fortsätter diskussionen om hur vi organiserar våra årsmöten i Forum.


§53 FÖRSLAG ATT ANSTÄLLA EN DISTRIKTSAMORDNARE FÖR UPPSALA

Styrelsen vill gratulera Uppsala distrikt till ett fantastiskt arbete – det sprudlar verkligen av aktivism i distriktet. Styrelsen diskuterar hur förslaget från Uppsala ska betraktas med tanke på den organisationsöversyn som pågår. framförs om att vi kan besluta om detta oberoende av översynen, eftersom detta är prioriterat enligt handlingsplanen. Styrelsen kommer dock fram till att vi inte bör föregripa organisationsöversynen, eftersom eventuella förändringar av vår organisation också kan komma att beröra antalet och utlokaliseringen av distriktscenter. Samtidigt betonas att sekretariatet bör se hur de kan stödja Uppsaladistriktet med de akuta behov som nu finns, för att stödja den aktivism som finns i distriktet.

Beslut

att gruppen som arbetar med organisationsöversynen tar med frågan om utlokalisering och distriktscenter i sin utredning,

att ge sekretariatet i uppdrag att hitta former och metoder för att hjälpa och ge stöd till Uppsala distrikt med de behov de har för att klara verksamheten.


§54 MÖTE MED VALBEREDNINGEN

Två representanter för valberedningen besöker styrelsemötet, Stig Johnell och Robert Tolonen. De frågar styrelsen om det finns några specifika behov på kompetens som valberedningen bör ta hänsyn till när de söker kandidater för nästa års styrelse. Stig säger att man välkomnar en dubbelsidig kommunikation så att styrelsen kontaktar valberedningen om de har förslag på kandidater och kompetensbehov. Valberedningen kommer också att kontakta styrelsen. Styrelsen konstaterar att det i årets styrelse finns en bra blandning av olika kompetenser med erfarenhet från olika delar av Amnesty. Det är viktigt att kandidater är beredda på att styrelsearbetet tar tid och innebär en hel del jobb. Detta är viktigt att valberedningen informerar nya kandidater om. De nya styrelsemedlemmarna i årets styrelse ska fundera på vad för information man fick av förra årets valberedning och vad man tyckte om den, och sedan meddela valberedningen om det är något man kan förbättra. betonar också att förmågan till helhetsperspektiv är mycket viktig, och att det är stor skillnad på att arbeta på det lokala och nationella planet. Erfarenheter av ledarskap är viktigare än specifika ämneskunskaper.


§55 FÖRSLAG PÅ DIREKTIV TILL UPPDRAGSGRUPP FÖR RIKTLINJER TILL VALBEREDNING

Styrelsen och sekretariatet har gemensamt tagit fram ett förslag på direktiv för den uppdragsgrupp som ska se över valberedningens riktlinjer, enligt beslut från årsmötet 2008.

Beslut

att anta förslaget i sin helhet.


§56 ARV I GÖTEBORG

Göteborgs distrikt har fått ett arv donerat till sig. Det handlar om en mycket stor summa pengar och informerar styrelsen om villkoren för arvet.

Beslut

att sekretariatet bevakar frågan och rapporterar frågans utveckling till styrelsen.


§57 ARBETET MED DEMOKRATIÖVERSYN

Demokratigruppen som innefattar Ida Burlin, Tavakoli, Anton Lidström och Carl Söderbergh redogör för den svenska sammanfattningen av det internationella underlaget. Underlaget har tagits fram av International Committee for Strengthening Democracy (ICSD). Många förslag innebär genomgripande förändringar, varav flera kan anses kontroversiella. Styrelsen diskuterar underlagets huvudförslag.

A. Skapa ett Global AI Forum
ICSD har föreslagit skapandet av en ny global plattform för kommunikation, Global AI Forum, som ska finnas tillgänglig dygnet runt och året om. Global AI Forum kommer i realiteten inrymma ett flertal olika arenor för kommunikation där hjärtat kommer att bestå av ett internetbaserat globalt diskussionsforum. Tanken är att såväl beslutsfattare och aktivister inom Amnesty som våra externa samarbetspartners och de "rightsholders" ("rättighetsbärare") vi arbetar med ska ha tillgång till forumet och kunna initiera och delta i diskussioner. Det är dock ännu inte klarlagt på vilket sätt och i vilken utsträckning detta deltagande ska ske. Det finns blandade röster för och emot detta förslag inom styrelsen, det kan vara svårt att få ett sådant forum att fungera rent praktiskt, men å andra sidan kanske det är bättre än inget forum alls. Ett internetforum på internationella hemsidan har inrättats för dialog kring demokratiöversynen men det har hittills varit lågt deltagande, bara några få inlägg.

B. Ersätta ICM med ett Global AGM (globalt årsmöte)
ICSD föreslår att det nuvarande internationella rådsmötet, ICM, som hålls vartannat år, ska ersättas med ett årligt Global AGM (globalt årsmöte). Genom tätare internationella årsmöten kan det bättre kontrolleras hur tagna beslut verkställs av det internationella sekretariatet. Det nya Global AGM föreslås ha färre deltagare samtidigt som även "rightsholders" ("rättighetsbärare") ska finnas representerade.

Styrelsen är enig om att det viktiga är att vårt beslutande organ som vi har idag måste stärkas. Det är tveksamt hur Global AGM ska bli mer demokratiskt än ICM. Det är oklart hur delegaterna till Global AGM ska kopplas till sektionerna och vilket mandat de får.

Både Global AI Forum och Global AGM kan innebära att makt förskjuts från medlemmarna till IS.

C. Global Board ersätter IEC
ICSD föreslår ett flertal ändringar avseende sammansättningen av den internationella styrelsen, IEC, som därefter kommer att benämnas Global Board, tanken är att även samarbetspartners och "rightsholders" ("rättighetsbärare") ska ingå i styrelsen. Kommittén föreslår vidare att tillsättningen av styrelseledamöter ska grundas på deras individuella professionella expertis, utbildningsbakgrund samt Amnestyerfarenhet. ICSD anser också att Global Board i högre utsträckning än sin föregångare IEC bör fokusera på strategiska frågor.

I diskussionen tycker alla att vi behöver ett ökat samarbete med "rightsholders" och samarbetspartners men att detta inte innebär att de bör ges beslutande makt i våra demokratiska organ. bör separera demokratifrågan som har att göra med förhållandet mellan IS och IEC/medlemmarna och frågan om vilka behov "rightsholders" och samarbetspartners har. Farhågan lyfts att förändringarna också kan utestänga vissa grupper då förslaget på professionalisering och längre mandatperioder kan göra att nuvarande aktivister får svårare att delta om man inte har pengar och erfarenhet. IEC bör istället stärkas genom att de ges mer resurser för att arvodera styrelsemedlemmarna, så att de får större möjligheter att styra organisationen.

D. Att öka mångfalden
ICSD framhåller att en större mångfald både inom våra formella och informella strukturer utgör en nödvändig förutsättning för ökad intern demokrati. Följaktligen bör alla som på något sätt har del i Amnestys arbete finnas representerade i organisationens organ, enligt kommittén. Istället för att enbart arbeta för personer som får sina mänskliga rättigheter kränkta, ska vi arbete med dem, genom att som exempelvis ovan nämnts ha representanter för "rightsholders" ("rättighetsbärare") dvs de individer som fått sina rättigheter kränkta och som vi arbetar för och med, i den internationella styrelsen.

I styrelsens diskussion kring detta förslag nämns bland annat att det är bra att få in "rightsholders" i organisationen om vi ska få mer mångfald. Amnesty ska arbeta med "rightsholders", inte bara för dem. Det finns många bra mindre människorättsorganisationer i andra länder vi bör tillvarata dessa organisationers erfarenheter och kunskap. Men är mycket oklart i förslaget hur man ska definiera en "rightsholders" vilka grupper dessa individer skulle anses företräda, om de gavs makt i beslutande organ. De kan i värsta fall bara bli alibin för vårt mångfaldsarbete.

Att ha en arvoderad IEC som nämns ovan skulle kunna öka mångfalden då det skulle göra det möjligt för alla, oberoende inkomst, att ta ett förtroendeuppdrag i IEC.


§58 RAPPORT FRÅN ISP OCH ORGANISATIONSÖVERSYN/REDOVISNINGSPROCESS

Organisationsöversyn/redovisningsprocess
Styrelsen via Lisa Moraeus har genom utskicket Insats och hemsidan bjudit in medlemmar att komma med tankar och åsikter till styrelsen kring detta, samt att kontakta styrelsen om de känner att de behöver mer information. Strategigrupp två som arbetar med denna fråga kommer vara med på aktivistseminariet och budgetmötet och träffa aktiva medlemmar. På styrelsens visionsmöte kommer gruppen rapportera till styrelsen om de tankar som samlats in. Processen kan beskrivas som ”ett ostrukturerat samtal med alla våra medlemmar som ska kokas ner till ett strukturerat förslag”.

Gruppen redogör för sina tankar kring processen. Man tror inte att distrikt kommer finnas kvar som en obligatorisk struktur i framtiden. Aktivister som vill organisera sig ska erbjudas former för detta men det behöver inte ha den formen som den nuvarande distriktsstrukturen utgör. saknas det rutiner för hur vi ska hantera distrikt som inte längre vill vara distrikt.

När det gäller redovisningen kommer grupper troligen behöva lämna in redovisning tidigare, inom en månad efter årsskiftet. En morot blir att komma med i årsredovisningen. En bättre bokslutsmall som alla använder sig av behövs – sekretariatet håller på att ta fram en sådan.

Målet är ordning och reda, det är rimligt att samma regler gäller för alla grupper. Det ska vara enkelt att starta en grupp i Amnesty och det ska finnas tydliga regler om man vill samla in pengar i Amnestys namn.
Vill man inte vara en redovisningsenhet aktivister och grupper kunna organisera sig på annat sätt.

ISP – Den internationella handlingsplanen
Strategigruppen har gett kommentarer på det första underlaget för en ny internationell handlingsplan från IS, kallat Consultation pack 1. Men det var kort om tid och blev därför lite hastigt. Snart kommer det andra underlaget, kallat Consultation pack 2, då kommer gruppen vara mer förberedd. Man kan se att många sektioner vill jobba på eget land t ex med jordfrågor. ESK har ett starkt stöd och traditionella Amnestyfrågor står inte i förgrunden, däremot finns det vissa länder som t ex Frankrike och Tyskland som värnar om de traditionella frågorna. Ett expert-seminarium är planerat i Stockholm den 11 oktober dit forskare, organisationer och myndighetspersoner är inbjudna att ge sina och kritiska synpunkter på Amnestys arbete. Alla i styrelsen tycker att detta verkar vara en bra idé.


§59 ETAPPMÅL 2009-2010 - LÄGESRAPPORT FRÅN SEKRETARIATET

Styrelsen arbetar med att tillsammans med sekretariatet jobba fram nya etappmål för perioden 2009-2010. Det blir de sista etappmålen baserade på den handlingsplanen för 2004-2010 som fastställdes av årsmötet i Hallunda 2004. Etappmålen är helt centrala i styrelsens och sekretariatets verksamhetsplanering och budgetering för kommande år. Sedan två år tillbaka följer styrelsen och sekretariatet tre gånger per år också upp hur väl etappmålen uppnås genom rapportering enligt den så kallade "målstyrningsbilagan".

Styrelsen diskuterar utifrån följande frågeställningar: Vad vill man att sektionen skall ha uppnått 2010? Är de föreslagna nya etappmålsområden de mest relevanta och viktiga? Är innehållet i de tidigare områdena relevanta och viktiga?

Sveriges EU-ordförandeskap år 2009 är en viktig utgångspunkt för arbetet. Ett förslag till diskrimineringsdirektiv har lagts fram av EU-kommissionen och Amnesty International planerar att arbeta för att det ska antas under det svenska ordförandeskapet. Under ordförandeskapet kommer ett diskrimineringsdirektiv tas upp och svenska sektionen har en viktig roll i påverkansarbetet för att detta ska bli ett bra direktiv. Vi ska arbeta för att lyfta frågan om sexuell och reproduktiv hälsa och därtill hörande rättigheter (så kallade SRHR-frågor) samt asyl - och migrationspolitiken där vi sett en negativ trend inom EU och på nationell nivå på senare tid.

I den kommande Dignity-kampanjen kommer vi inte börja jobba på eget land med en gång. Frågan om företagens ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i sin verksamhet kommer att vara en del av Dignity-kampanjen och råvaruindustrin kommer särskilt att granskas kopplat till tvångsförflyttningar. Styrelsen tycker att ett intressant område som vi bör jobba mer med är att hålla företag ansvariga.

På medieområdet vill vi utveckla nyckeltal för hur vi mäter resultat av vårt arbete. Inte enbart kvantitativa mätningar som idag utan också mer kvalitativa. Vi vill också nå nya grupper och nya media. Vi har en ny ungdomsstrategi som ska implementeras och som är en del av mångfaldsarbetet.

Formen för hur vi lägger upp etappmål behöver vara tydligare så att de blir lättare att läsa. Det är viktigt att det finns en plan för hur man ska behålla mångfaldskompetensen på sekretariatet att projektet med en mångfaldssamordnare har avslutats. Satsning på utbildning och mångfald hör ihop eftersom vi kan nå nya grupper genom utbildning. Idag är vi inte tillräckligt bra på att nå nya grupper, vi måste bli bättre på detta, t ex kan vi få med fackföreningar i ABGs arbete gentemot företag.


§60 POLICY FÖR SAMARBETEN MED FÖRETAG

Sara Ångström redogör för den internationella policyn som har varit gällande i drygt ett år. Huvudprincipen är att samarbeten med företag bara ska ske i undantagsfall, då det finns ett stort värde för Amnesty och då det inte föreligger någon risk att samarbetet kan skada Amnestys anseende. Utifrån den internationella policyn har sekretariatet tagit fram riktlinjer för hur policyn ska implementeras i den svenska sektionen.

Vid samarbeten måste företagen screenas d v s vi kollar upp att företaget följer de etiska riktlinjer vi kräver i enlighet med vår policy. Avtal om samarbeten med företag får bara skrivas av firmatecknare. Om ett företag ger Amnesty en gåva ska företaget screenas om värdet på gåvan överstiger 20000 kr. Tjänster som företag köper av Amnesty för marknadsmässiga priser, som t ex utbildning, omfattas inte av policyn. Detta är inget samarbete eftersom det inte finns något avtal när de köper en tjänst.


§61 MEDLEMSKAP I SVENSKA POSTKODLOTTERIET

Sara Ångström berättar att Amnesty har erbjudits att bli medlem och förmånstagare i föreningen Svenska Postkodlotteriet. De ekonomiska fördelarna är stora, dessutom kan vi nå ut till en ny publik med vårt budskap vilket kommer gynna vårt arbete för större mångfald inom Amnesty.

I diskussionen som följer lyfts frågan om vi ska se på att verksamheten handlar om spel. Vi kommer presenteras genom kortfilmer i en särskild del av programmet och vi godkänner dessa filmer innan de visas. När det gäller spelberoende är det ett mindre riskabelt lotteri eftersom det handlar om lotter man prenumererar på. Ångström berättar att Nova media som äger Postkodlotteriet har samarbetat 10 år med holländska Amnesty och att de och IS gett företaget bra referenser. Vi kommer också att screena både Nova media och TV4 som sänder programmet.

Beslut

att svenska sektionen av Amnesty International ansöker om att bli medlem i Svenska Postkodföreningen och att bli förmånstagare till Svenska PostkodLotteriet,

att förklara punkten omedelbart justerad.


§62 ÖVERSYN AV AMNESTY BUSINESS GROUP (ABG)

Styrelsen har att ta ställning till ett förslag framtaget av Hanna Roberts som på uppdrag av styrelsen gjort en översyn av ABG och kommit med förslag på hur verksamheten kan integreras med sektionens verksamhet. Styrelsen har också att beakta den skriftliga kommentar till översynen som ABG:s styrelse inkommit med. Styrelsen diskuterar frågan tillsammans med inbjudna representanter från sekretariatet och ABG.

För ABG:s aktivister är det viktigt att använda kraft utåt till att påverka omvärlden, och man saknar till viss del bra argument för hur omorganiseringen skulle förbättra verksamheten utifrån detta perspektiv, eller hur den är en del av en större omorganisering av Amnesty. Om ABG integreras helt blir det en ny verksamhet och det är viktigt att veta att ägandeskapet flyttas från ABG till sekretariatet vilket kommer att påverka ABG som det ser ut idag. Vissa aktivister kanske fortsätter - andra inte.

En viktig styrka med ABG är att man hittat ett sätt att tala och kommunicera med företagspersoner, företagen ses som verktyg och man arbetar främst med och inte mot företag. En farhåga är att detta arbetssätt kommer försvagas om ABG integreras och om lobbyarbetet, på mer klassiskt Amnestysätt, bedrivs mot företag snarare än i dialog med dem.

Argument för en integrering är bland annat att vi internationellt kommer att arbeta allt mer med opinionsarbete gällande företag, och att behovet av integrering med sektionens övriga arbete ökar. De nya internationella riktlinjerna ställer också nya krav på hur vi samarbetar med företag. Det finns också mycket kompetens inom utbildningsområdet på sekretariatet som kan komma ABG till nytta vid en integrering. Dessutom innebär det en förbättring för ABGs personal att arbetsgivare och arbetsledare blir samma person.

Styrelsen diskuterar punkten internt innan man går till beslut.

Beslut

att ABG integreras med sektionen avseende ekonomi,

att ABG:s syftesbeskrivningar och målgrupp vidareutvecklas,

att organisera om ABG till ett företagsnätverk där AI tar betalt för enskilda tjänster/produkter eller där intresserade företag erbjuds en ”paketlösning” utan ekonomisk vinning för AI,

att omvandla ABG till en ”vanlig” specialgrupp,

att tillsätta en arbetsgrupp bestående av representanter från sekretariatet och ABGs styrelse för att genomföra de revideringar som krävs utifrån dagens beslut. Detta bör vara klart i november 2008 då kontraktet mellan ABG och sektionen ska omförhandlas. Arbetsgruppen skall rapportera gruppens resultat till styrelsens kontaktperson Jörgen Qwist.

Beslutet var enhälligt.


§63 MÖTET AVSLUTAS


Anna Nilsdotter
Mötesordförande



Jörgen Qwist
Mötesordförande



Fredrik Jansson
Sekreterare



Mahyad Tavakoli
Justerare







Förklaringar:
IS - Internationella Sekretariatet
ISP (Integrated Strategic Plan) - den internationella handlingsplanen som omfattar en period på sex år
ICM (International Council Meeting) - det internationella rådsmötet
IEC (International Executive Committee) - den internationella styrelse
ISOP (International Strategic Operational Plan) – det internationella sekretariatets operativa tvååriga handlingsplan
ICSD - (International Committee for Strengthening Democracy) - den internationella demokratiutredningen
AIK - Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetet
Per Capsulam - beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på hemsidan