Etappmål 2008 - rapport januari-april Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2008

Till: Styrelsen
Datum: 5 juni 2008 (reviderat 10 juni 2008)

Etappmål 2008 - rapport januari-april

Reflektioner om det arbete och de aktiviteter som sk ett under perioden blir förstås rätt grunda eftersom det är kort tid som förflutit men några slutsatser går att dra på några områden, kanske inte så mycket hur vi uppfyller målen utan mer hur arbetet fungerar.

Arbetet med att avskaffa dödsstraffet har fått en positiv injektion efter beslutet i FN:s Generalförsamling om ett moratorium mot avrättningar. I samband med kampanjen Kina-OS har frågan om dödsstraffet haft en framträdande roll eftersom det är en av de 4 frågor som tas upp inom ramen för kampanjen. Sammantaget är det ett bra arbete som pågår och som självklart måste fortsätta, dels för att hålla fast i frågan och dels för att det är en "traditionell" Amnestyfråga.

Arbetet med individer pågår och nya fall delas ut. Arbetet med individer pågår på andra områden med exempelvis vädjandefall inom ramen för kampanjer. Det är ett arbete som fungerar bra och som kommer att utvecklas med IAR-basen.

Arbetet med kvinnors rättigheter pågår inom ramen för SVAW och resultatet av aktionen den 8 mars med en enkätundersökning om svenska folkets inställning till våldtäkt var ett mycket positivt tecken på att frågor om kvinnors rättigheter är angelägna för svenska folket och för sektionen. Mycket bra aktivistarbete och hög svarsfrekvens och mycket bra täckning i media som gav underlag för andra aktiviteter. Nu pågår arbetet med den nordiska våldtäktsrapporten där svenska sektionen varit drivande och sammanhållande. Kvinnors rättigheter är ett område som har ett starkt "driv" nu och som kommer att få nya frågor att arbeta med inom ramen för Dignitykampanjen.

Juristgruppen är aktiv med frågan om straffrihet och den särskilda ICC-gruppen får mycket beröm inom Amnesty för sitt arbete. Andra aktivister, landsamordnare arbetar med frågorna inom sina respektive områden och rättvisa och straffrihet är frågor som sektionen fortsätter att arbeta med.

ESK-rättigheterna har en given plats inom Human Dignitykampanjen men också för sektionen i samband med det utvidgade åtagandet. Arbetet pågår för fullt främst med att ta fram utbildningsmaterial och att utbilda sektionen om rättigheterna. Det här är förstås ett oerhört viktigt arbete framöver och det är ett "driv" även i dessa frågor som är positivt.

När det gäller mångfald och aktivism syns vi bra i olika media och vi deltar i många aktiviteter. Det finns resonemang kring aktivismen under avsnittet i rapporten som visar att våra medlemmar aktiverar sig i olika former och det tycker jag är bra och det är viktigt att vi arbetar vidare med utvecklingsarbete för aktivism och mångfald. Vi kommer att vid slutet av året få förslag på två strategier som båda handlar om mångfald och aktivism, mångfaldsstrategien och ungdomsstrategien.

När det gäller Fundraising finns det resonemag i rapporten som förklarar de olika siffrorna. Men prognosen är god och förhoppningen är att vi klarar målen.

Lise Bergh



Etappmål 2008 - rapport januari-april (1:a tertialet)

5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet

- Dödsstraffet

Arbetet mot dödsstraff har haft påtagliga framgångar under perioden 2004-2006. Genom beslut i USA:s högsta domstol i maj 2005 har dödsstraffet för minderåriga formellt avskaffats i hela världen, men enligt Amnestys senaste rapport om dödsstraffet i världen avrättar ett antal länder fortfarande personer som var under 18 år när brottet begicks. Vi ska fortsätta prioritera arbetet mot dödsstraff.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.1 Förbudet mot dödsstraff för minderåriga ska följas i hela världen.
5.1.2 Dödsstraffet för personer med psykiska funktionshinder ska avskaffas.
5.1.3 Dödsstraffet ska avskaffas i Västafrika.
5.1.4 Allmänhetens medvetande om Kinas särställning när det gäller dödsstraffet ska öka och antalet brott belagda med dödsstraff i Kina ska minska.

Målstyrning

5.1.1-4:

- Vi ska fortsätta prioritera arbetet med den internationella dagen mot dödsstraffet (10 oktober) och verka för att dagen blir allmänt känd.

- Under perioden ska minst sex ambassadbesök göras bl a till länder som avrättar minderåriga och/eller psykiskt funktionshindrade. Valet av ambassader görs även utifrån de länder i Västafrika som kommer att prioriteras under 5.1.3. Om möjligt ska besöken samordnas med övriga nordiska sektioner.

- Inför OS i Kina 2008 kommer det att anordnas en aktion och hållas utbildningar för journalister och idrottare som tar upp kränkningar av mänskliga rättigheter och då inte minst frågan om dödsstraffet. Sektionen kommer att skriva debattartiklar, medverka i seminarier och olika mediatillfällen för att väcka debatt och opinion inför OS. Vi kommer även rikta vårt arbete mot målgrupper som har ett särskilt intresse för landet, bl. a. svenska företag och kommuner.

- Minst en nationell utbildning om dödstraffet ska hållas under perioden.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.1.1-4
I december 2007 inleddes en Rapid Response-aktion på Nigeria om hemliga avrättningar som landprogrammet arbetat med fram till 31 mars i år.

Vi har diskuterat strategier med UDs MR-grupp om hur Sverige ska göra för att behålla FNs specialrapportör om utomrättsliga avrättningar. Sverige är ansvarigt för resolutionen som förnyat mandatet.

MR-gruppen i riksdagen har tagit upp ett stort antal individuella dödsstraffsfall, bland annat flera stycken gällande minderåriga.

Inför OS i Kina:
- Journalistseminarium om MR i Kina 10 april tillsammans med bl a Reportrar utan Gränser. Fullsatt, cirka 100 deltagare och nästan undantagslöst journalister.
- Kampanjutbildning 5-6 april för aktivister om MR i Kina inför sommarkampanjen, 40 deltagare.
- Flertal utbildningar och events om MR i Kina arrangerat av aktivister i bl a Sundsvall, Lidköping, Malmö och Göteborg.
- Samverkan med Riksidrottsförbundet beträffande utskick av Kinainformation till RFs medlemsförbund.

- Tortyr

Vi ska också arbeta mot tortyr, framför allt i samband med ”kriget mot terrorism”.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.5 Urholkningen av förbudet mot tortyr i samband med kriget mot terrorism ska upphöra.
5.1.6 Tortyr ska uttryckligen förbjudas i svensk lag.

Målstyrning

5.1.5-6: Vi ska under 2007 bedriva en nationell kampanj mot tortyr och terror. En kampanjplan med tydliga målsättningar upprättas under hösten 2006.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.1.5-6
Aktionsdag 11 januari på sexårsdagen av Guantánamo. Aktivet i sex städer. Medlemslobby per telefon visavi den amerikanska ambassaden. Event på Norrmalmstorg i Stockholm i form av "Guantánamo Bay Luxury Resort", medverkan av riksdagsledamöter från (fp), (v) och (m). Tiotal pressklipp samt TV och radio. Adam Tensta vann Grammispris 9 januari i en direktsänd TV-gala iförd en T-shirt från Amnesty med texten "Stäng Guantánamo".

Lise Bergh medverkade 2 februari i seminariet "Terrorist på svenska".

Guantánomgrupppen har medverkat i seminarium med den f d Guantánomfången Murat Kurnatz.

Förhandvisning av filmen Utlämnad (Rendition) i Göteborg och Stockholm 6 och 7 februari. Förhandsvisningen i Stockholm i kombination med seminarium (Lise Bergh, Niklas Ekdal, Cecilia Wigström och Veronika Palm).

- Arbete för individer

I Internationella sekretariatets plan för perioden tas Amnestys arbete för individer upp under en särskild Cross-cutting strategy. Den brittiska sektionen erbjuder sina aktivister att arbeta för individer under programmet Individuals at Risk.

Svenska sektionens mål 2008:

5.1.7 Under perioden ska vi vara drivande i den internationella utvecklingen kring arbetet för enskilda individer i syfte att öka möjligheterna för aktivisterna i svenska sektionen att långsiktigt arbeta för enskilda individer.

Målstyrning

5.1.7: Vi ska under 2007 inrätta en arbetsgrupp med syfte att aktivister under 2008 kan delta i ett "Individuals at Risk-program".

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.1.7
90 grupper i sektionen jobbar med 65 aktionsfall i 30 länder. Ett landprogram, Nordafrika, har huvudansvar för ett individfall, men hela landprogrammet arbetar med fallet.

Nio nya fall från IAR har placerats ut i 15 grupper. 35 fall har avslutats under perioden, de flesta av dem efter den översyn av alla aktionsfall som gjorts (rapporten för Asienfallen saknas ännu). Några av fallen har dock förts över till IAR-basen och ingår bland de fall som sektionen arbetar för.


5.2 Slå vakt om kvinnors rättigheter

Arbetet för att slå vakt om kvinnors rättigheter fokuseras på diskriminering av och våld mot kvinnor. Svenska sektionen deltar även fortsättningsvis i den globala kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor, även om de senaste årens intensiva arbete gällande situationen i Sverige nu avtar.

Svenska sektionens mål 2008:

5.2.1 Nationella rättssystem som diskriminerar kvinnor eller misslyckas med att skydda kvinnor mot våld ska reformeras.
5.2.2 Effektiv tillämpning av lagar så att kvinnor som utsatts för könsrelaterat våld får upprättelse. Kvinnor som utsätts för eller riskerar att utsättas för våld ska få stöd och skydd.
5.2.3 Förebygga och synliggöra effekten av sådant våld som drabbar flickor och kvinnor i den så kallade offentliga sfären.
5.2.4 Tidigare ställda rekommendationer till svenska myndigheter inom ramen för kampanjen "Stoppa våldet mot kvinnor" ska vara uppfyllda.

Målstyrning

5.2.1-3:
- Vi ska delta i de SVAW-aktioner som syftar till att reformera nationella rättssystem. Målsättningen är att täcka aktioner på de länder där vi har landprogram, samt sådana aktioner som Kvinnorättsgrupperna prioriterar.
- Minst 1-2 aktioner per år ska vara en sektionsangelägenhet, dvs skickas ut till samtliga arbetsgrupper.
- Minst två nationella utbildningar ska hållas kring de olika tema som utgör innehållet i SVAW-kampanjen de kommande fyra åren.
- Vi ska fortsatt uppmärksamma våldet mot kvinnor i samband med internationella kvinnodagen (8 mars) samt internationella dagen för avskaffande mot våld mot kvinnor (25 november). Målsättningen är att arrangera minst 10 utåtriktade arrangemang per år den 25 november.

5.2.4:
- Vi ska följa upp resultaten av vårt arbete kring kommunernas ansvar att tillhandahålla adekvat stöd och skydd till våldsutsatta kvinnor. Vi kommer att följa utvecklingen gällande en ny lag som tydligt klargör kommunernas ansvar, samt andra föreslagna åtgärder.
- Vi ska följa upp vårt arbete kring bristande implementering av lagstiftningen på områden som är relevanta, däribland gällande våldtäkt och sexuellt våld.
- Vi ska svara på remisser på området
- Vi ska, i samråd med IS, bidra till FN:s CEDAW-kommitté med en skuggrapport om våld mot kvinnor, i samband med att svenska regeringens periodiska rapport granskas av kommittén under 2007/2008.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.2.1-3
Den pågående sektionsprioriterade aktionen om trafficking i Grekland har uppdaterats och skickats till alla grupper i sektionen.

En tvådagars SVAW-utbildning genomfördes i februari, där 32 personer deltog. Utbildningen fokuserade på våldtäkt.

Aktionsdagen den 8 mars syftade till att samla in enkätsvar i en attitydundersökning om våldtäkt. Aktivister i 32 städer deltog och samlade in över 2 600 enkätsvar. Dessa har sedan sammanställts, analyserats och presenterats i en rapport (Var går gränsen? En attitydundersökning kring våldtäkt) i april 2008. I år prioriterar vi Internationella kvinnordagen (8 mars) framför Internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor (25 november).

En sammanställning över arbetet i de s k temagrupperna, d vs arbetsgrupper som arbetar tematiskt för kvinnors rättigheter, har gjorts. Den visar att omfattningen på arbetet varierar stort mellan de svarande grupperna. En del har arbetat med i stort sett alla SVW-aktioner medan andra inte jobbat med en enda. Temagrupper för kvinnors rättigheter lanserades år 2006 som ett sätt att integrera arbetet för kvinnors rättigheter i gruppernas arbete. I dagsläget har vi omkring 20 temagrupper för kvinnors rättigheter (som automatiskt mottar alla aktioner som fokuserar på kvinnors rättigheter inom ramen för SVAW- och Dignitykampanjen).

5.2.4
Arbetet med den gemensamma nordiska rapporten om våldtäkt fortskrider och under perioden hölls två nordiska möten i Köpenhamn (januari) och Oslo (februari). Svenska sektionen hade också ett möte med relevanta personer på IS i februari. Lanseringsdatumet för den nordiska rapporten är 9 september 2008.


5.3 Skydda flyktingars rättigheter

En ny instans- och processordning för asylprövning har nyligen införts i Sverige. Denna är särskilt viktig eftersom ny praxis utarbetas.

Svenska sektionens mål 2008:

5.3.1 Alla som söker asyl i Sverige ska ha tillgång till en rättssäker asylprocess samt beviljas skydd i de fall man vid en avvisning eller utvisning riskerar att utsättas för allvarliga kränkningar av sina mänskliga rättigheter.
5.3.2 Ingen person ska avvisas, utvisas eller utlämnas från Sverige med hänvisning till att så kallade diplomatiska försäkringar har erhållits i syfte att "eliminera " en annars förekommande risk för tortyr.
5.3.3 Sverige och övriga stater inom EU ska i harmoniseringsarbetet för en gemensam asyl- och flyktingpolitisk respektera flyktingars, asylsökandes och migranters rättigheter i enlighet med FN:s konvention om flyktingars rättsliga ställning samt UNHCR:s handbok och rekommendationer.
5.3.4 Vi ska utveckla nya arbetssätt som ger fler möjligheter för medlemmarna i sektionen att arbeta för flyktingars rättigheter.

Målstyrning

5.3.1: Åtminstone 100 asylsökande per månad ska vid periodens slut ha fått stöd i form av relevant landinformation, juridisk rådgivning eller information i asylprocessen av sektionen eller Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar (RGB).

5.3.2: Svenska regeringen ska ha tagit avstånd från s k diplomatiska försäkringar senast vid periodens slut. Vi ska ta upp frågan med regeringen i samband med uppföljning av tidigare korrespondens angående de två avvisade egyptiska männen, Mohammed El Zary och Ahmed Agiza. Diplomatiska försäkringar ingår i kampanjen mot tortyr där en rad aktiviteter kommer att gå av stapeln. Frågan lyfts vid relevanta föreläsningar och seminarier om asylrätt och EU.

5.3.3: Svenska regeringen ska ha skrivit under FN:s konvention för migranters rättigheter senast vid periodens slut. Vi ska uppnå detta genom påverkansarbete i såväl Sverige som i EU-sammanhang. Det senare eftersom Amnesty via IS och EU-kontoret har lyft frågan bland annat i EU. En brevkampanj som sprids via flyktingombuden och som riktar sig mot relevanta beslutsfattare i Riksdagen och dess utskott samt regeringen ska genomföras.

5.3.4: Åtminstone ett nytt arbetssätt för flyktingars rättigheter ska vara etablerat vid periodens slut.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.3.1
Vi sitter med i en expertgrupp kopplad till den av regeringen tillsatta Utvärderingsutredningen där man för närvarande tittar på frågor om sekretess samt de offentliga biträdena. Vi har aktivt deltagit i diskussioner om de offentliga biträdenas roll och behov av utbildning samt föreslagit att obligatoriska årliga kunskapstester för dessa bör införas. Vi har varit i direkt kontakt med utredarna och även fått förfrågningar från regeringens utredare om detta. Vi har diskuterat frågan även i media och med Advokatsamfundet. Vi håller, tillsammans med UNHCR och Rådgivningsbyrån, på att planera två tvådagarsutbildningar för offentliga biträden till hösten. Vi har erbjudit Migrationsverket att delta i vissa delar av utbildningen vilket man nu tackat ja till. Vi har ånyo lyft frågan om betydelsen av landkunskap hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna och för vidare samtal om detta. Vi fortsätter diskussioner om att delta i utbildning av Migrationsverkets personal. Vi fortsätter med att utreda ett stort antal enskilda asylärenden. Vi håller på att arbeta fram ett bättre system för återrapportering från flyktingombuden om enskilda ärenden och mönster kopplat till rättssäkerhetsaspekterna i asylprövningen. Detta gäller även förhållandena i förvaren.

5.3.2
Vi har bland annat lyft frågan om diplomatiska försäkringar i möte med migrationsministern. Vi bistår det internationella sekretariatet i diskussioner kopplade till framtida uppföjningsrapport om tortyr, renditions och (bland annat) Egypten.

5.3.3
Vi för ett fortsatt löpande arbete där frågan om harmoniseringsarbetet lyfts i regelbundna möten med referensgrupp vid Justitiedepartementet samt i möten med migrationsministern. Vi har yttrat oss i frågan kring arbetskraftsinvandring samt deltagit i diskussioner kring huruvida detta påverkar asylrätten. Vi har i skrivelser, möten samt i media i olika sammanhang aktivt arbetat med frågan kring Flyktingkonventionen och UNHCR:s status hos svenska myndigheter och domstolar. Detta har gällt bland annat tvångsvis återsändanden till Eritrea samt frågan om Dulbinförordningen och Grekland. Amnestys krav att FNs Konvention om Migrantarbetares och deras familjers rättigheter ratificeras har återigen påtalats för migrationsministern samt i samtal om aktuella frågor med vänsterpartiets flyktingpolitiska talesman.

5.3.4
Vi planerar flyktingombudsmöte i maj månad vid vilket arbetsformerna får en stor plats och där flyktingombuden själva ska ges former för att arbeta vidare med detta fram till höstens flyktingombudsmöte.


5.4 Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Många länder har fortfarande inte implementerat den internationella lagstiftning som finns. Det finns behov och möjligheter att reformera rättssystemen i många länder.

Svenska sektionens mål 2008:

5.4.1 Nationella rättssystem, däribland det svenska, ska förbättras så att hinder för att ställa förövare till svars för deras brott ska bli färre.
5.4.2 Fler stater ska, i sin nationella lagstiftning, implementera dels Romstadgan för den internationella brottmålsdomstolen, dels regler om universell jurisdiktion för grova internationella brott.
5.4.3 Internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond ska fungera effektivt i sitt arbete med att hjälpa brottsoffer och fler stater ska bidra ekonomiskt till fondens verksamhet.

Målstyrning

5.4.1-2: 102 länder har idag ratificerat Romstadgan. Under den kommande etappmålsperioden ska Amnesty International verka för att ytterligare 20 länder ratificerar Romstadgan. Av dessa har svenska sektionen valt två länder, Thailand och Filippinerna, för att få deras regeringar att ratificera (och implementera) Romstadgan senast vid periodens slut.

5.4.1-2: Svenska sektionen ska - delvis i samarbete med andra NGO:s - under perioden arrangera minst ett seminarium eller en debatt, skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Justitieminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Justitiedepartementet för att förmå den svenska regeringen att implementera Romstadgan i nationell rätt senast vid periodens slut.

5.4.3: Svenska sektionen ska under perioden skriva debattartiklar, bedriva lobbyarbete gentemot riksdagsledamöter samt skriva brev till Sveriges Utrikesminister och ha löpande kontakter med relevant handläggare på Utrikesdepartementet för att förmå den svenska regeringen att börja ge löpande finansiellt stöd till internationella brottmålsdomstolens brottsofferfond senast vid periodens slut.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.4.1-3
Juristgruppen har under perioden arbetat med flera aktioner gällande straffihet, bl a annat genom nätaktiviteter (se www2.amnesty.se/icc.nsf).

Juristgruppens ICC-grupp har fortsatt sitt lobbyarbete för att få svenska regeringen att implementera Romstadgan i svensk rätt och skickade ett uppföljningsbrev till justitieminister Beatrice Ask om frågan den 9 april 2008.

Colombiasamordnare Rose-Marie Asker har varit mycket aktiv gällande frågan om straffrihet i Colombia genom besök från Colombia och seminiarier, bl a i riksdagen. I samband med Colombiaarbetet har också en debattartikel publicerats i Aftonbladet tillsammans med flera andra organisationer om Sveriges beslut att inleda förhandlingar om vapenexport till Colombia där MR-problem såsom straffrihet togs upp.


5.5 Arbete för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Åtagandet vidgades 2003 till att omfatta de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna på samma villkor som de rättigheter Amnesty arbetat för sedan begynnelsen. Den globala kampanjen "Human Dignity", som omfattar en del ESK-rättigheter, planeras starta 2008/2009.

Svenska sektionens mål 2008:

5.5.1 Svenska sektionen ska delta i den globala kampanjen "Human Dignity" som inleds 2008/2009 och ska under perioden genomföra förberedelser för den.

Målstyrning

5.5.1:

- Vi ska skapa organisationsformer för aktivister som vill arbeta med ESK-rättigheter vilket innebär bildande av minst en specialgrupp för ESK-rättigheter samt tre lokala kampanjgrupper.

- Minst sex ESK-utbildningar ska genomföras under perioden.

- En nationell kampanjstrategi samt kampanjplan ska ha upprättats innan kampanjstart.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.5.1
En ESK-utbildning för specialgrupper och landprogram hölls i februari 2008 då 34 personer deltog. Meghna Abrahams från ESK-teamet på IS medverkade och höll även en dragning för personalen om Dignity-kampanjen.

Ett utbildningsmaterial som ska användas i samband med medlemsutbildningar kring ESK-rättigheter och Dignity-kampanjen har tagits fram.

En lokal kampanjgrupp har startat i Stockholmsdistriktet. Förberedelser för att starta en motsvarande grupp i Göteborg har inletts.

Intensivt lobbyarbete har bedrivits gällande Sveriges hållning till utkastet till tilläggsprotokoll till ESK-konventionen. Detta har skett i samverkan med andra organisationer.

Två aktioner med kopplingar till ESK och Dignity-kampanjen har startat under perioden: Slovakien (diskriminering av romska barn gällande utbildning) samt Kambodja (tvångsvräkningar).
Specialgruppen för ESK-rättigheter jobbar med båda dessa.

Specialgruppen för ESK-rättigheter startade under perioden ett nätverksutskick som medlemmar och andra kan "prenumerera" på.

Förberedelser inför European Social Forum (ESF), i Malmö i september, inleddes under perioden. Sektionen organiserar Amnestys närvaro på ESF i nära samarbete med IS.

Sektionen har lämnat synpunkter till IS på den internationella strategin för Dignity-kampanjen.


5.6 Arbeta för företags efterlevnad av de mänskliga rättigheterna

I en globaliserad ekonomi, där ekonomiska aktörer får allt större inflytande på samhället, riskerar svenska företag att bidra till att mänskliga rättigheter kränks runt om i världen där de är verksamma.

Svenska sektionens mål 2008:

5.6.1 Vi ska öka svenska företags kunskaper och kartläggning gällande risker för att deras verksamhet bidrar till att kränka mänskliga rättigheter.
5.6.2 Vi ska bidra till att den svenska finanssektorn tar hänsyn till risken för människorättskränkningar vid fondförvaltning och kreditgivning.

Målstyrning

5.6.1: Vi ska öka andelen företag som redogör för arbetet med att motverka kränkningar av MR i den egna verksamheten på ett transparent, systematiskt och trovärdigt sätt (dvs genom att publicera en externt reviderad hållbarhetsredovisning), till över 15%. Idag gör 8% det.

5.6.2: Vi ska inleda företagsdialog med minst hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.

Rapportering: Amnesty Business Group genomför årligen undersökningen Amnesty Business Rating/Survey för att kartlägga beredskapen att hantera risken för människorättskränkningar i Sveriges drygt 100 största företag.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.6.1
Enligt Amnesty Business Survey 2008 publicerar 11% av svenska företag en externt reviderad hållbarhetsredovisning.

5.6.2
Vi har sedan Amnesty Business Rating genomfördes 2006 fram till april 2008 haft kontakt eller dialog med hälften av de medverkande företagen från finanssektorn.


5.7 Ett aktivt och synligt Amnesty med mångfald

Svenska sektionens mål 2008:

5.7.1 Vi ska fortsätta att prioritera utåtriktat arbete utfört av aktivister och sekretariat innebärande 100 utåtriktade aktiviteter per år under 2007 och 2008.
5.7.2 Under perioden ska vi använda den nya metod för att mäta och rapportera aktivismen som kommer att tas fram under hösten 2006 i enlighet med vår aktiviststrategi.
5.7.3 Vi ska öka vår synlighet i massmedia (radio, tv, press) för våra frågor och de aktiviteter vi genomför från nuvarande ca 2 300 pressklipp per år till 2 700 pressklipp år 2008, vilket är året då sektionen inleder arbetet med nästa globala temakampanj.
5.7.4 Våra aktiviteter ska genomföras med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning

5.7.1: Med utåtriktad aktivitet avses och kommer mätas:
a) Antal utåtriktade aktiviteter inom ramen för prioriterade kampanjer exempelvis Kampanjen mot tortyr, globala kampanjer eller sektionskampanjer.
b) Utåtriktade aktiviteter i samband med aktivitetsdagar som t.ex. 8/3 (int kvinnodagen), 10/10 (int dagen mot dödsstraffet) och 10/12 (MR-dagen).
c) Utåtriktade aktiviteter genomförda av specialgrupper och landprogram.

5.7.2: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår aktiva medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att flera från olika grupper i samhället kan bli aktiva. Detta ska göras genom uppföljningar av den nya metoden för att mäta och rapportera aktivismen plus andra eventuella studier. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2007

5.7.3: Ökad satsning på centralt och lokalt mediaarbete i enlighet med kommunikativ plattform. Vi ska öka bredden av mediakanaler för att nå ut till nya målgrupper i samhället.

5.7.4: Vi ska sträva efter att nå fler grupper i samhället än vi gör idag med vårt utåtriktade arbete genom att
- ta fram en strategi för vårt framtida mångfaldsarbete,
- årligen ordna utbildningar i mångfald och jämställdhet på alla nivåer i organisationen, samt
- ta fram introduktionsmaterial på lätt svenska samt lägga ut på vår externa hemsida information om Amnesty på lätt svenska samt strategiskt valda främmande språk.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.7.1
a) Tortyr gör ingen säker: Förhandsvisning av filmen Utlämnad i Göteborg och Stockholm. MR i Kina inför OS: Kinaseminarium i Göteborg och Lidköping, event i Malmö, samt journalistseminarium i Stockholm.

b) Aktionsdag 11 januari "Stäng Guantánamo!", 6 orter. Aktionsdag 8 mars "Var går gränsen?", 32 orter. Seminarium och rapportsläpp 29 april om svenskars attityder till våldtäkt.

c) Juristgruppen, landprogrammet för Kina, Hälso- och sjukvårdsgruppen (seminarium om läkareden), Kvinnorättsgruppen i Stockholm samt landprogrammet för Sudan (manifestation för Darfur) har genomfört utåtriktade aktiviteter.

Totalt 48 utåtriktade aktiviteter under perioden.

5.7.2: (Nyckeltal för aktivismen)

Mäts varje månad (rapporteras tertialvis)
1. Antal besök i skolor i storstadsregionerna
2. Antal besök i underrepresenterade områden i storstadsregionerna
3. Antal bildade ungdomsgrupper som ett resultat av informationspass i skolor i storstadsregionerna
4. Antal bildade ungdomsgrupper i underrepresenterade områden i storstadsregionerna
5. Antal informationspass
6. Antal informationpass i underrepresenterade områden
7. Antal pressklipp genererade ur lokal aktivitet
8. Antal pressklipp som skildrar lokal aktivitet
9. Antal underskrifter på veckans vädjande
10. Antal SMS-aktivister/vädjanden
11. Antal arbetsgrupper
12. Antal tematiska grupper
13. Antal ungdomsgrupper
14. Antal aktiva specialgrupper
15. Antal aktiva landprogram

Mäts en gång per år (årsskiftet)
16. Antal utförda aktioner av landprogram
17. Antal aktioner utförda av specialgrupper
18. Antal events och seminarier anordnade av landprogram och specialgrupper
19. Antal deltagare i FRI-programmet
20. Antal deltagare som slutför FRI-programmet
21. Antal män som deltar i FRI-programmet
22. Antal personer med utländsk bakgrund i FRI-programmet
23. Antal FRI-deltagare med formellt förtroendeuppdrag
24. Antal kampanjutbildningar
26. Antal deltagande orter med aktionsdagar
27. Antal aktiviteter i samband med aktionsdagar totalt i Sverige

Nya nyckeltal 2008
Mäts varje månad (rapporteras tertialvis)
39. Antal skolbesök Sneställt (nationellt)
40. Antal informatörspass Sneställt (nationellt)
41. Distriktsgrupper (grupper som inte ryms inom definitionen arbetsgrupper eller specialgrupper)

Nyckeltal för perioden januari-april 2008 (siffrorna inom parentes avser motsvarande period 2007)

1. 67st (49), ökningen kan bero på att det fr o m ht 2007 finns en distriktsamordnare i Stockholm, d v s samordnad informatörsverksamhet även där.
2. 10 st (29)
3. 0 st (1)
4. 0 st (0)
5. 106 st (67), se kommentar under nyckeltal 1.
6. 11 st (41)
7. 71 st (60)
8. 29 st (21)
9. 2 857 st (2 592)
10. 10 537 st (7 314)
11. Antalet arbetsgrupper vid ingången av 2008 163 st och i april 158 st (172) varav 11 var tematiska. Vid ingången av 2008 fanns 28 u-grupper, i april 30 st (33).
12. Se ovan punkt 11.
13. 30 st (33). Göteborg 7 (8), Skåne/Blekinge 5 (5), Stockholm 4 (3), Uppsala 3 (3), Västerbotten 2 (4), Värmland 1 (4), Skaraborg 1 (2).
14. 10 st: AMD, Arbetsgruppen för tortyrfrågor, ESK-gruppen, Fackliga gruppen, HSV, Juristgruppen, Kvinnorrättsgruppen, Kulturgruppen, Översättargruppen, Barngruppen är vilande och MSP-gruppen har slutat. Två grupper finns på flera orter: Juristgruppen i Lund, Göteborg, Öreborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. Kvinnorättsgruppen finns i Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. (11 st: AMD, Arbetsgruppen för tortyrfrågor, Barngruppen, Fackliga gruppen, HBT-gruppen, HSV, Juristgruppen, Kulturgruppen, Kvinnorättsgruppen, MSP-gruppen, samt Översättargruppen. Tre specialgrupper finns på flera orter: Juristgruppen i Lund, Göteborg, Örebro, Stockholm, Umeå, Uppsala, Kvinnorättsgruppen i Lund, Göteborg, Stockholm Umeå, Uppsala, samt AMD i Stockholm och Lund.)
15. 9 st. Dessa är Balkan, Brasilien, Colombia, Isralen/OT, Kina, Nigeria, Turkiet, Zimbabwe. Ryssland har lagts ner och Indien har övergått till vanlig samordning (14 st. Dessa var Balkan, Colombia, EU, Indien, Indonesien, Israel/OT, Kina, Nigeria, Nordafrika, Ryssland, Sudan, Turkiet, USA och Zimbabwe.)

39. 11 st
40. 32 st
41. 19 st

Kommentarer
Minskningen av nyckeltal 2 och 6 är en följd av ändrad definition av underrepresenterade områden.

Nyckeltal 11, 12, 13 och i viss mån 14 och 15 bör ses i relation till etappmål 5.7.1, hur många utåtriktade aktiviteter som genomförs. Dessa nyckeltal bör också relateras till nyckeltal 9 och 10, vilka delvis speglar synlighet och aktivitetsnivå nationellt och lokalt. Slutligen bör också dessa nyckeltal relateras till det nya nyckeltalet 41, vilket speglar att aktivisterna organiserar sig på andra sätt än i arbetsgrupper, specialgrupper och landprogram.

Man kan konstatera att de tradionella sätten att organisera sig inom Amnesty i arbetsgrupper (u-grupper) och i specialgrupper och landprogram, är på tillbakagång. För specialgrupper och än mer landprogram är det också våra egna prioriteringar som styr. Däremot speglar flera av de andra nyckeltalen att våra utåtriktade aktiviteter, vädjanden och synlighet i media ökar. Även andra sätt att organisera sig blir allt tydligare: informatörsgrupper, kursledarnätverk, Sneställtgrupper, kampanjgrupper m m. Det tyder på att aktivismen i hög grad är levande inom vår organisation.

5.7.3
Den senaste tolvmånadersperioden har vi haft 2 598 pressklipp. De första månaderna i år har vi haft 774 pressklipp/193 i månaden vilket är lika med 2 316 räknat på årsbasis.
Trenden om ett ökat lokalt mediaarbete håller i sig. Bra täckning både vad gäller aktiviteter och insändare även om det varierar från månad till månad. Vår synlighet i webbaserade medier ökar. Främst tack vare OS i Kina syns vi nu även i andra mediasammanhang, främst sportsidor (vi kommer att nå helt andra målgrupper i den kommande kampanjen i Sportbladet) men vi har också synts i tidskrifter som normalt inte bevakar våra frågor.

Under sommaren planerar vi att göra en undersökning över vilka medier vi syns i ur ett mångfaldsperspektiv.

5.7.4
Arbetet med mångfaldsstrategin fortskrider. Projektledaren avger rapport till styrelsen i samband med styrelsemötet i juni.


5.8 Växa med mångfald

2005 ökade antalet medlemmar i den svenska sektionen för första gången på många år. Vid ingången av 2006 hade vi 61 332 medlemmar och bidragsgivare. Sektionen ska fortsätta växa, både i antal medlemmar och ekonomiskt. Medlemsbortfallet ska minska.

Svenska sektionens mål 2008:

5.8.1 Vi ska vara 78 000 personer som stödjer Amnesty som medlemmar eller bidragsgivare vid utgången av 2008.
5.8.2 Det årliga bortfallet av medlemmar ska minska till 11,5% år 2008.
5.8.3 Antalet aktiva medlemmar ska öka i samma takt som totala antalet medlemmar enligt det nya sätt att mäta aktivismen som nämns i 5.7.2.
5.8.4 Vi ska öka sektionens årliga intäkter från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 61 300 000 kr 2008.
5.8.5 Vi ska växa med ett mångfaldsperspektiv enligt sektionens mångfaldspolicy.

Målstyrning

5.8.1: Vi ska öka antalet medlemmar och bidragsgivare 2007-2008 genom ett program baserat främst på face-to-face och telemarketing i egen regi. Programmet utarbetas med start hösten 2006. Nyckeltal över medlemmar och bidragsgivare redovisas liksom tidigare månadsvis. Av 78 000 personer ska 72 000 vara medlemmar vid utgången av 2008.

5.8.2: Vi föreslår att nyckeltalet avseende bortfall, efter internationell förebild, räknas exklusive det första året för medlemmar via autogiro.

5.8.3: Vi ska sträva efter att rekrytera aktiva medlemmar från fler grupper i samhället än vi vanligen vänder oss till. Målstyrning för att mäta aktivismen formuleras i november 2007.

5.8.4: Som etappmål för 2008 föreslås att sektionens intäkter ökas från 2005 års utfall på 44 133 000 kr till 61 300 000 kr 2008.

5.8.5: Vi ska ta fram mer kunskap om hur vår stödjande medlemskår ser ut, för att veta vilka insatser som kan göras för att bli mer attraktiva för olika grupper i samhället. Vi ska vid periodens slut genomföra en medlemsundersökning utifrån samma parametrar som användes i medlemsundersökningen 2006 och analysera ev. förändringar i medlemskåren.

Rapport 1:a tertialet, januari-april 2008:

5.8.1
Under första tertialet 2008 har vi 72 220 personer som medlemmar och bidragsgivare (samma period förra året var vi 67 091). Av dessa är 66 119 medlemmar (samma period förra året var vi 60 199). Det har skett en minskning sedan årsskiftet som beror på att vi inte fullt ut sett effekterna av löpande medlemsår ännu, dock tror vi att det kommer jämna ut sig under året. Då majoriteten av nyvärvningen ligger framför oss och vi enligt plan ska värva 14 000 nya borde vi uppnå etappmålet med 78 000 medlemmar och givare vid utgången av 2008. Det är dock tidigt att säga då F2F-projektet är precis i början och flertalet av värvningsprojekten via TM inte påbörjats.

5.8.2
Definitionen på avhopp är följande: De medlemmar som hade ett aktivt AG eller betalat full avgift den 31/12 2007 som sen inte har ett aktivt AG eller betalat en full avgift den 31/12 2008 räknas som avhoppade medlemmar under 2008. Alltså mäter vi den totala avhoppssiffran vid årets slut. Per den 30 april 2008 har vi ett avhopp på 3 725 medlemmar vilket motsvarar 5,43% (vid årets slut 2007 hade vi 68 636 medlemmar). Om vi jämför med samma period förra året var siffran 8,27% och då slutade det totalt på 9,6% för hela året. Dock är det mycket kvar under året och vi har ändrat medlemsaviseringen till löpande 12-månadersperioder och vet ännu inte fullt ut effekterna av detta, men det ser bra ut och som om att vi kommer fortsätta att ligga på ett lägre avhopp än etappmålet på 11,5%.

5.8.3
Se kommentarer om nyckeltal 11-15 under 5.7.2 ovan.

5.8.4
Prognosen efter första tertialet visar på intäkter på 61 708 tkr för 2008, vilket är 491 tkr över budget. Det är främst intäkterna från gåvor via autogiro som står för ökningen, anledningen är att vi genomfört uppgraderingsprojektet tidigare vilket ger effekter på totala intäkten under året. Om prognosen håller kommer vi alltså uppnå etappmålet för 2008.

5.8.5
Vi följer numera löpande vid varje tertial utvecklingen av SCB-parametrarna. Nyckeltalen bifogas. Vi fortsätter att arbeta brett inom F2F-projektet och har även inom TM köpt in telefonnummer både till grupper som vi är starka i men även de grupper som vi har en lägre representation inom. Detta har precis påbörjats och vi kan inte redovisa resultat av dessa aktviteter ännu.

[nyckeltal_mngfald080526.xls]