- Skriv ut
- Uppdaterad 19 Sep 2013
Möte med sektionens styrelse 14-15 juni 2008 Protokoll från 1-2 juni 2008
PROTOKOLL NR 2/2008/2009
Möte med sektionens styrelse den 14-15 juni 2008
Ledamöter | Närvarande |
Felicitas Bergström | X |
Andrea Bodekull | §13-31 |
Ida Burlin | X, mötesordförande §13-24, §31-33 |
Sofia Halth | X |
Ernesto Katzenstein | X |
Maria Landenius | X |
Lisa Moraeus | X |
Anna Nilsdotter | X, mötesordförande §25-30 |
Jörgen Qwist | X |
Suppleanter | |
Anton Lidström | X |
Mahyad Tavakoli | X |
Madelaine Seidlitz | §13-31 |
Sekretariatet | |
Lise Bergh | §13-31 |
Dan Grundin | §25-29 |
Fredrik Mattsson | X, sekreterare |
§13 Val av justerare
Tidigare har justeraren även uppdragits att rapportera från styrelsemötet i Grupptrycket. Nu har Grupptrycket ersatts av medlemspublikationen Insats och styrelsen beslutar på sitt septembermöte hur den fortsatta kommunikationen med medlemmarna ska ske. Till dess ansvarar ordförande för att regelbunden information från styrelsen publiceras i Insats.
Beslut
att utse Felicitas Bergström till justerare.
§14 Val av vice mötesordförande till nästa möte
Beslut
att utse Jörgen Qwist till vice mötesordförande till nästa möte.
§15 Fastställande av dagordningen
Beslut
att fastställa dagordningen med de tillägg och ändringar som framgår av protokollet.
§16 Protokoll från möte med sektionens styrelse 18 april 2008
Styrelsen går igenom protokollet från aprilmötet.
Jörgen Qwist påpekar att det finns otydliga formuleringar i det andra respektive tredje stycket under §145, avseende Granskningskommitténs rapport och menar att de två meningarna istället borde ha givits följande lydelser:
"Maria Eklund, som ingår i Granskningskommittén, hade då synpunkter på den föreslagna budgeten för 2008 och yrkade på att
"Styrelsen menar att det vore bra om man framöver skriftligen fick tillfälle att komplettera Granskningskommitténs rapport med en kommentar .
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§17 Protokoll från konstituerande möte med sektionens styrelse 20 april 2008
Beslut
att lägga protokollet till handlingarna.
§18 Uppföljning av beslut
Styrelsen går igenom förteckningen över tidigare beslut som fortfarande är aktuella.
Anna Nilsdotter informerar angående beslutet under §105 vid januarimötet om att den av henne tidigare initierade diskussionen om styrelseprotokollens utformning i styrelseforumet, inte riktigt tog fart. Nu när styrelsen har flera nya ledamöter ämnar hon att initiera den på nytt.
Lise Bergh meddelar kring punkten om ABG corporate fundraising från styrelsens septembermöte 2007, att sekretariatet planerar att inkomma med ett förslag kring detta på styrelsens septembermöte 2008. Sena och komplicerade internationella riktlinjer har fördröjt processen.
Jörgen Qwist tycker att ingressen på underlaget 'Uppföljning av beslut' bör skrivas om och uppdateras.
Angående §133 i avsnittet som berör sekretariatet ser Jörgen Qwist gärna en återrapportering på septembermötet från sekretariatet om hur det har gått med arbetet att få in gamla bössor.
Anna Nilsdotter har uppmärksammat att texten måste rättas till under §137 från styrelsens marsmöte i det avsnitt som avser sekretariatet. Det reviderade förslaget på etappmål ska presenteras vid styrelsens oktobermöte, inte på septembermötet.
§19 Utvärdering av styrelsemötet 18 april 2008
Anna Nilsdotter har upptäckt att underlaget av misstag har givits ett felaktigt datum. Sammanställningen av utvärderingen är från styrelsens möte den 18 april. Anna Nilsdotter redogör därefter för sammanställningen av utvärderingarna.
Ida Burlin uppmanar styrelseledamöterna att inför septembermötet fortsätta den diskussion som inletts i styrelseforumet avseende hur utvärderingarna ska utformas.
Beslut
att lägga sammanställningen av utvärderingen till handlingarna.
§ 20 Rapport om per capsulambeslut
Anna Nilsdotter redogör för följande beslut som styrelsen bifallit per capsulam:
13 maj 2008
att tillsätta en grupp som ansvarar för den svenska sektionens bidrag till den internationella demokratiutredningen, vilken leds av ICSD, The International Committee for Strengthening Democracy.
att gruppen består av Ida Burlin, Mahyad Tavakoli, Anton Lidström och Carl Söderbergh, med Ida Burlin som sammankallande.
13 maj 2008
att beslutet om gruppen som ansvarar för ISP-processen under 2008 till 2009 revideras så att följande personer ingår i gruppen:
- Sofia Halth (sammankallande)
- Sune Montán
- Maria Landenius
- David Langlet
- Lise Bergh
- Anna Nilsdotter
§21 Rapport från sekretariatet
Lise Bergh kompletterar de tidigare utsända rapporterna 'Rapport från sekretariatet' med bland annat följande information:
-Amnestys sommarkampanj "Säg nåt!" inleddes den 4 juni, på årsdagen av händelserna på Himmelska fridens torg 1989, med tema Kina, mänskliga rättigheter och OS. Amnestymedlemmar på 18 orter runt om i landet uppmanade besökare att skriva ett budskap till den kinesiska regeringen på stora tygstycken (vepor). I Stockholm blev manifestationen på Medborgarplatsen mycket lyckad. Liknande aktiviteter pågick runt om i världen. Till kampanjen har nytt material tagits fram, bland annat t-shirts med en öppen meddelanderuta där man kan skriva valfritt budskap och en slags rörpost som ger sken av att leda ner till Kina. Sommarkampanjen kommer också att finnas med på Lars Winnerbäcks turné under sommaren.
-Amnestys årsrapport presenterades den 23 maj. Presskonferensen blev dock misslyckad och huvudorsaken till detta var det embargo från IS som förhindrade pressekreteraren att informera media i tid om presskonferensen. Dessutom kolliderade den med den internationella Irak-konferensen i Stockholm som hölls samma dag. Trots detta gavs rapporten hyfsad uppmärksamhet i radio, tidningar och tv. Elisabeth Löfgren har tillskrivit IS om det olyckliga embargot.
-Den svenska sektionens attitydundersökning om våldtäkt har trots att den är icke-vetenskaplig fått ett fantastiskt genomslag i media, vilket är glädjande.
-Fundraising via telemarketing och face-to-face går fortsatt bra.
-Nudie Jeans specialdesignade 'Human Rights Gallery t-shirts' har sålt väldigt bra och har sammanlagt genererat över 2 mkr till Amnesty, utslaget på flera sektioner.
-Lise Bergh redogör för ett tidigare remissvar från Amnesty avseende den av regeringen tillsatta utredningen om försvarsunderrättelseverksamhet, en fråga som återigen är högaktuell i samband med riksdagens kommande beslut om den så kallade FRA-lagen. I remissvaret fanns några olyckliga formuleringar som lösryckta ur sitt sammanhang kan ge en missvisande bild av Amnestys uppfattning i frågan. Madelaine Seidlitz meddelar att hon kommer att mejla ut remissvaret till styrelsen för kännedom.
§22 Rapport från Amnestys Internationella Kommitté (AIK)
Sofia Halth meddelar att hon inte har något nytt att rapportera.
§23 Rapport från Amnestyfonden
Maria Landenius berättar att Amnestyfonden är lite oroliga över att den internationella biståndsöversynen på IS tycks ha gått i stå. Ernesto Katzenstein som förut ingick i Amnestyfondens styrelse, informerar om de olika turerna kring biståndsfrågorna inom Amnesty internationellt.
§24 Överlämning och introduktion
Ida Burlin och Lisa Moraeus går igenom styrelsens arbete.
§25 Angående grupp 346 i Åmål och kommunala bidrag
Dan Grundin redogör för bakgrunden. Grupp 346 i Åmål har tagit emot ekonomiska bidrag från kommunen vilket står i strid med de internationella riktlinjer som den svenska sektionen måste följa. Det aktuella fallet gäller ett föreningsbidrag om 2000 kronor som gruppen har tagit emot av Åmåls Kommun.
Beslut
att grupp 346 i Åmål utifrån de internationella riktlinjer som förbjuder bidrag från stat, kommun och landsting ska återbetala de 2000 kronor de har erhållit i kommunbidrag från Åmåls Kommun,
att uppdra åt sekretariatet att kommunicera beslutet till gruppen och då samtidigt betona att styrelsen hoppas att gruppen väljer att fortsätta sitt i övrigt goda arbete.
§26 Gruppernas redovisning
Dan Grundin redogör för underlaget som är kopplat till de årsmötesbeslut som fattades vid årsmötet 2007 i Linköping och tillägger att denna förteckning över de grupper och enheter som hittills ännu inte har inkommit med sina ekonomiska redovisningar, kan komma att uppdateras på måndag den 16 juni i det fall att någon ytterligare grupp eller enhet inkommit med redovisning under helgen. Till dags dato uppgår förteckningen till 11 arbetsgrupper, 4 ungdomsgrupper samt 1 specialgrupp vilka föreslås få sin rätt till att samla in pengar i Amnestys namn indragen.
Besluten vid årsmötet 2007 grundades utifrån de ökande krav på ekonomisk transparens som numera ställs på den svenska sektionen, dels utifrån internationella riktlinjer inom den egna organisationen samt från olika tillsynsinstanser i Sverige.
Nedan följer de beslut som fattades i frågan vid årsmötet 2007 i Linköping:
" 42. Tydligare redovisningsregler för grupper/enheter
Beslut
att varje grupp/enhet som samlar in pengar i Amnestys namn skall göra bokslut varje år. Bokslutet skall upprättas enligt riktlinjer från sekretariatet. Bokslutet skall revideras av en revisor som gruppen utser.
att grupper/enheter som samlar in pengar i Amnestys namn skall skicka in sitt bokslut till sekretariatet senast 60 dagar efter kalenderårets slut.
att sektionens styrelse kan frånta grupper/enheter som inte följer riktlinjerna rätten att bedriva insamling i Amnestys namn.
att styrelsen utger rekommendationer för hantering av gruppernas/enheternas överskott vid bokslut.
att ungdomsgrupperna rekommenderas skicka in bokslut en gång per termin, på grund av att de ofta byter medlemmar.
att styrelsen ges i uppdrag att till nästa beslutande årsmöte återkomma med fler riktlinjer och förslag i motionens anda."
I den efterföljande diskussionen enas styrelsen om att grupperna och enheterna kan återfå rätten att samla in pengar i Amnestys namn om de kan påvisa för sekretariatet att de har förmåga att sköta sin redovisning på ett fullgott vis.
Jörgen Qwist vill rikta beröm till sekretariatet för det digra arbete som har lagts ner för att samla in och sammanställa den ekonomiska redovisningen från alla grupper och enheter i sektionen.
De flesta grupper och enheter har också gjort ett mycket bra jobb, med tanke på att ca 95% av dem har inkommit med sin redovisning.
Beslut
att följande grupper fråntas rätt att bedriva insamling i Amnestys namn; 2, 3 ,30, 35, 46, 76, 99, 155, 223, 279, 318, U20, U29, U57, U61, Kvinnorättsgruppen i Göteborg,
att följande distrikt fråntas rätt att bedriva insamling i Amnestys namn; Skaraborg, Örebro,
att berörda grupper/enheter efter styrelsens beslut återfår insamlingsrätten när gruppen/enheten kan påvisa att den har förmåga att sköta sin redovisning enligt fastställda riktlinjer,
att uppdra åt sekretariatet att kommunicera ut beslutet till berörda grupper/enheter, samt inleda en dialog om hur deras verksamhet fortsatt ska bedrivas,
att härmed förklara punkten omedelbart justerad.
§27 Etappmålsrapport, 1:a tertialet 2008
Dan Grundin går igenom rapporten.
Jörgen Qwist undrar varför Amnesty Business Group (ABG) inte finns med under förteckningen under punkt '5.7.2 Nyckeltal för aktivismen' avseende antalet aktiva specialgrupper. Dan Grundin svarar att det är en korrekt synpunkt, ABG ska stå med i den förteckningen.
Ida Burlin undrar om sekretariatet tycker att etappmål med målstyrningsbilaga är ett bra verktyg i arbetet. Lise Bergh svarar att hon tycker det, och att målstyrningsbilagan definitivt är en viktig del.
Anna Nilsdotter frågar om hur det har gått med det tidigare förslaget där man talade om att sekretariatet skulle inrätta ett visuellt "trafikljus" för att lättare åskådliggöra hur arbetet med etappmålen förlöper. Dan Grundin svarar att detta är på gång och att verktyget är särskilt tillämpbart på webben.
Anna Nilsdotter ställer en fråga till sekretariatet om när den nya, re-brandade hemsidan kommer att läggas ut. Dan Grundin svarar att detta kommer att ske så fort som möjligt, sekretariatet har ännu inte hunnit genomföra alla nödvändiga informationsuppdateringar.
Jörgen Qwist konstaterar att arbetet med etappmålen går bra, vilket är positivt.
Beslut
att lägga etappmålsrapporten, 1:a tertialet 2008 till handlingarna.
§28 Etappmål 2009-2010
Dan Grundin redogör för underlaget som är att betrakta som ett första utkast till etappmål för perioden 2009-2010.
I styrelsens diskussion framkommer bland annat följande idéer och önskemål:
-Jörgen Qwist undrar om man inte skulle kunna införa ett fjärde avsnitt under "5.1 Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet" som exempelvis skulle kunna handla om "kriget mot terrorismen", censur på Internet eller någon annan aktuell fråga. Lise Bergh svarar att detta kan vara tänkbart och informerar samtidigt om att en specialgrupp kan komma att upprättas angående övervakning på webben.
-Ernesto Katzenstein efterfrågar när det gäller internutbildning förslag på hur man fångar upp de aktivister som arbetar på ett mer traditionellt sätt.
-Lisa Moraeus tycker att det är viktigt att få fram bra kassörer bland aktivisterna, kopplat till utbildningar. Vidare framhåller Lisa Moraeus internrekrytering som en viktig fråga.
-Fredrik Mattsson undrar hur det har gått med funderingarna på att utreda förhållandena i svenska häkten. Madelaine Seidlitz svarar att man har börjat titta på detta och att det är lite saker på gång.
-Ernesto Katzenstein framhåller samarbeten med andra organisationer genom utbildningar och tycker att det vore intressant om man till exempel kunde utveckla samarbetet med idrottsrörelsen. På så sätt skulle Amnesty kunna uppnå en större mångfald.
Styrelsen enas om att fortsätta diskussionen om etappmål 2009-2010 vid septembermötet, och att sekretariatet då presenterar ett uppdaterat utkast.
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att presentera ett slutligt förslag till etappmål 2009-2010 med målstyrning till styrelsemötet i oktober 2008,
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsemötet i september 2008 presentera en lägesrapport för arbetet med förslaget till etappmål 2009-2010.
§29 Budget 2008 och 2009
Styrelsen fick under fredagens utbildningsdag på sekretariatet en redogörelse av Annica Blidegård vid sekretariatet angående budgeten för 2008 och 2009.
- Tertialrapport t o m april 2008
Dan Grundin redogör för rapporten.
Intäkterna under perioden uppgår till 17 642 tkr, att jämföra med föregående års utfall om 17 141 tkr. Det innebär en intäktsökning med 501 tkr. Kostnaderna uppgår till 16 979 tkr, 29 % av den totala budgeten.
För hela 2008 prognostiseras intäkterna att uppgå till 61 708 tkr, att jämföra med föregående års utfall om 61 300 tkr. Det är 408 tkr över budget. De totala kostnaderna för året kommer enligt prognosen att hamna på 59 925 tkr mot budget 60 150 tkr (inkluderat alla disponibla delar).
Beslut
att lägga tertialrapporten till handlingarna.
- Beslut om disponibla delar 2008
Dan Grundin redogör för underlaget.
Beslut
att juni månads disponibla del i bilaga 1 antas enligt sekretariatets förslag.
- Direktiv för budgetarbetet 2009
Dan Grundin redogör för underlaget.
Maria Landenius frågar angående det extra bidrag till Rådgivningsbyrån som utbetalades 2008, ifall det var fler av organisationerna som gav extra stöd. Madelaine Seidlitz svarar att flera av organisationerna som stödjer Rådgivningsbyrån bistår med större belopp än Amnesty och att Rådgivningsbyråns verksamhet skulle försämras ifall organisationerna skulle nöja sig med att endast betala medlemsavgiften på cirka 120.000 kr.
Anna Nilsdotter undrar hur beloppet för sektionens bidrag till Rådgivningsbyrån bestäms. Dan Grundin svarar att sekretariatet varje år föreslår ett belopp.
Jörgen Qwist önskar förtydliganden vad gäller ordvalet på ett par ställen i underlaget. I stycket under rubriken "Kostnadernas storlek vid oförändrad verksamhet" föreslår han att 'budgetram' ersätts med 'kostnadsram'. I den första att-satsen under rubriken "Förslag till beslut" föreslås att 'budgeten' ersätts med 'intäktsbudgeten'.
När det gäller sektionens reserver anser Ernesto Katzenstein att det är viktigt att man vet varför man lägger pengar på hög. Man skulle istället kunna använda överskott till exempel för att göra större satsningar inom utbildning eller för att utveckla nya idéer. Maria Landenius instämmer i detta, men menar också att man ännu inte kan säga säkert hur det ekonomiska resultatet kommer att se ut vid årets slut. Dan Grundin uppger att tertialrapporten som kommer i augusti ger en betydligt säkrare prognos.
Jörgen Qwist initierar en principiell diskussion om vilka direktiv styrelsen vill skicka med till sekretariatet gällande storleken på kostnadsramen. Dan Grundin ser inte att det i dagsläget är aktuellt med någon stor ökning av kostnadsramen.
Beslut
att intäktsbudgeten tillsvidare ska omsluta omkring 66,5 Mkr,
att budgeten tillsvidare ska vara balanserad eller ge ett överskott,
att arbetet bedrivs enligt den föreslagna tidsplanen och sektionens etappmål,
att verksamheter för år 2009 enligt bilaga 2 godkänns.
- Kostnader i samband med omorganisation
Lise Bergh informerar om att omorganisationen nu är genomförd och att en konsekvens för avdelningen Fundraising & extern kommunikation är att sekretariatet behöver anställa en person på heltid för det operativa fundraisingarbetet. Denna kostnad ser utifrån den ekonomiska prognosen dock ut att kunna rymmas inom befintlig budget för 2008 men däremot innebär tjänsteutökningen en ökning av de fasta personalkostnaderna 2009.
Felicitas Bergström frågar om Amnesty Business Groups framtida finansiering. Lise Bergh svarar att det fortfarande inte är klart hur det kommer att bli med tjänster och finansiering inom ABG.
§30 Årsmötet 2008
- Utvärdering av årsmötet i Västerås 2008
Fredrik Mattsson redogör för underlagen och nämner flera orsaker till att tidsschemat sprack, (vilket tillsammans med maten utgjorde den främsta anledningen till kritik i utvärderingarna).
-Sekretariatet borde i kallelsen ha varit tydliga med att ange tid för incheckning. Många deltagare kom bara några minuter innan årsmötet skulle öppnas och då bildades köer vid incheckningen vilket fick till följd att årsmötet inte kunde inledas förrän tillräckligt många fanns på plats.
-Arrangörerna underskattade risken för s.k. flaskhalsar som sekretariatet förvarnat om, d.v.s. köer vid incheckning, luncher och pauser när deltagare ska slussas in och ut i lokalen.
-Avsaknad av körschema för presidium och de som höll anföranden.
-Ingen "ägare" av dagordningen under de första punkterna innan presidiet tagit plats vilket ledde till att de tidiga anförandena och paneldebatten tilläts dra iväg i tid, trots att de som medverkade hade blivit informerade om vad som gällde i förhand.
-Kanske en något optimistisk dagordning i förhållande till det relativt stora antalet motioner.
Styrelsen diskuterar sina upplevelser av årsmötet 2008.
Lisa Moraeus anser att det är oacceptabelt att tidsschemat sprack så mycket och så tidigt.
Ida Burlin tycker det var intressant att ta del av rapportörernas och ordförandenas synpunkter, och tyckte också att det blev tydligt att ingen "äger" årsmötet.
Ernesto Katzenstein anser att presidiet var alldeles för "demokratiskt" och tillät långa utläggningar i plenum, vilket i sin tur blev till ett demokratiskt problem eftersom tidsbrist uppstod. Ernesto Katzenstein menar att redigeringar av beredningsgruppernas förslag inte borde tillåtas i plenum. Om det skulle krävas, borde motionen eller förslaget bordläggas till nästa årsmöte.
Felicitas Bergström tycker att några av talarna i inledningen av årsmötet upptog alldeles för lång tid och att tiden för talarinlägg borde begränsas tidsmässigt från årsmötets start. Årsmötet har alltför många olika moment, som borde renodlas. Vidare anser hon att incheckningen kunde ha skötts effektivare genom en förändrad kategorisering av deltagarna efter namn istället för efter nummer. Beredningsgrupperna kunde ha varit något fler för att spara tid. Hon finner det problematiskt att valet av den nya styrelsen låg sist i programmet då flera av mötesdeltagarna hade lämnat lokalen.
Anton Lidström menar att diskussionstorg som vi har haft tidigare år är en metod för att motverka alltför detaljerade och långdragna diskussioner i plenum.
Madelaine Seidlitz påminner om den kritik som riktades efter årsmötet 2007 då många upplevde att det tilläts för lite diskussioner i plenum.
Lise Bergh föreslår att man tillsätter en särskild redigeringsgrupp på årsmötet, som får samlas varje gång redigeringar av motioner eller förslag måste göras.
Anna Nilsdotter påpekar att den sena motion som årsmötet godkände för behandling tog mycket tid, och att vi till kommande år bör understryka att även till synes enkla motioner kan uppta mycket tid om de behandlas utan att styrelsen eller årsmötesdeltagarna hunnit förbereda sig för dem.
Lisa Moraeus upplevde att mikrofonbärarna var för få, och förordar ett prepcom framöver där årsmötesordförande utses vid årsmötet innan.
Andrea Bodekull anser att det är omöjligt att på två dagar både få plats med MR-konferens och årsmöte, samt påpekar att mikrofonarrangemanget inte fungerade tillfredsställande.
Sofia Halth påminner om den utredning som tidigare gjorts om årsmötets innehåll och form men tror att det är svårt att komma ifrån alla problem som kan uppstå med nuvarande system med geografiskt roterande årsmöten genomförda av nya, arrangerande distrikt varje år.
Ida Burlin ser också fördelar med ett prepcom och önskar att styrelsen tar upp den diskussionen igen. Vidare ser Ida problem med årsmöten som exempelvis den amerikanska sektionen har, med större uppdelning mellan MR-aktiviteter och beslutspunkter. Vid det årsmöte som Ida deltog vid var deltagarantalet 1000 personer, men endast ca 200 personer deltog när besluten fattades.
Jörgen Qwist anser inte att man ska gå tillbaka till den tidigare varianten med MR-konferens/årsmöte. Han påpekar att en sak som kan förbättras till nästa år är presentationen av Amnestyåret, vilken fungerar bättre och snabbare om den genomförs under ett diskussionstorg. Jörgen Qwist ställer sig också positiv till den redigeringsgrupp som Lise Bergh föreslår, en slags "plenumakut", och menar att dessa två åtgärder kan räcka långt.
Styrelsen framför slutligen ett stort tack till årsmötesarrangörerna.
Beslut
att uppdra åt strategigrupp 2 att fortsätta diskussionerna om formerna för årsmötet.
- Uppföljning av årsmötesbeslut
Styrelsen går igenom det sekretariatsunderlag som föreslår åtgärder för att verkställa årsmötesbesluten. Nedan anges rubrikerna för de årsmötesbeslut som föranleder åtgärder, samt styrelsens beslut.
33. Om handlingsplanens prioriteringar
Beslut
att uppdra åt strategigrupp 1 att till styrelsens septembermöte presentera ett förslag på hur den svenska sektionen ska gå vidare i denna fråga internationellt.
34. Införande av alkoholpolicy
Beslut
att uppdra åt sekretariatet i samråd med ungdomsrådet att till styrelsens septembermöte ta fram ett förslag på alkholpolicy för den svenska sektionen.
36. Kvinnors mänskliga rättigheter, en skyldighet
Beslut
att uppdra åt strategigrupp 1 att till styrelsens septembermöte presentera ett förslag på hur den svenska sektionen ska gå vidare i denna fråga internationellt.
37. Diskrimineringsombud
Beslut
att uppdra åt strategigrupp 2 att snarast möjligt återkomma i styrelseforumet med förslag på två diskrimineringsombud.
38. Stadgeändring: § 1 Vision och åtagande
Beslut
att uppdra åt styrelsesekreteraren att införa ändringarna i sektionens stadgar i enlighet med beslutet.
39. Riktlinjer för valberedningen
Beslut
att uppdra åt Ida Burlin och Lisa Moraeus att i samråd med valberedningen formulera ett förslag på direktiv för uppdragsgrupp senast till styrelsens septembermöte.
42. Om utveckling av de frivilligas insatser
Beslut
att uppdra åt sekretariatet (avdelning 1) att inrätta en aktiviststruktur (referensgrupp) som bistår i samband med kampanjer och aktivitetsdagar.
43. Motion gällande information
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att se över frågan och återkomma till styrelsens decembermöte med en redogörelse.
44. Motion gällande språket
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att till styrelsens decembermöte inkomma med ett förslag på strategi där tillämpliga delar av den internationella språkstrategin inkluderas.
47. Kampanjer, kampanjmaterial och datummärkning
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att upprätta en förteckning över aktuellt/inaktuellt material på webben och eventuellt i andra kanaler som t ex Insats, samt att sekretariatet beaktar årsmötesbeslutet i samband med framtagande av kampanjmaterial framöver.
49. Riktlinjer för ungdomsrådet
Styrelsen konstaterar att årsmötesbeslutet redan är genomfört eller under behandling.
50. Sena förslag
Beslut
att uppdra åt styrelsesekreteraren att införa ändringarna i sektionens stadgar i enlighet med beslutet.
51. Amnestys framtida ekonomi och organisation
Lisa Moraeus presenterar följande reviderade förslag på direktiv för översyn av organisation och redovisning:
" Förslag till direktiv för översyn av organisation och redovisning
Bakgrund/beslut:
Årsmötet 2008 beslutade följande:
' 51. Amnestys framtida ekonomi och organisation
Beslut
att uppdra åt styrelsen att arbeta vidare med frågorna om redovisningsregler, Ett Amnesty och organisationsöversyn för att förverkliga visionen om en transparent, flexibel, attraktiv och effektiv organisation, och återkomma till årsmötet 2009 med konkreta förslag,
att det arbetet ska bedrivas genom bred konsultation med aktivister på olika nivåer i organisationen,
att konsultationen skall ske bland annat genom tillsättandet av en referensgrupp, bestående av minst fyra representanter för grupper/enheter med olika ekonomiska förutsättningar.'
'55. Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser
Beslut
att svenska sektionen gör en översyn av fördelning av ansvar, befogenheter och resurser med speciell inriktning på distriktens roll inom organisationen.'
Syfte samt formulering av uppdraget/uppgifter:
Gruppens uppdrag är att efter bred konsultation med rörelsen föreslå styrelsen åtgärder. Styrelsen ska återkomma till årsmötet 2009. Gruppen ska utgå från Amnestys struktur som den ser ut idag. Vad fungerar? Vad behöver förändras? Hur ska detta ske?
Metoder:
Gruppen kan exempelvis använda följande metoder:
-Sammanställa de diskussioner som förts i styrelsen gällande organisationsdiskussionen och den ekonomiska redovisningen. Se även underlag och diskussion om organisationsöversyn på styrelsens januarimöte 2008.
-Ta fram en referensgrupp enligt årsmötesbeslutet och konsultera denna.
-Intervjua personal som arbetar med aktivism, i samarbete med generalsekreteraren. Vad uppfattar de som de stora möjligheterna och hindren med vår organisationsstruktur? Vad fungerar och vad fungerar inte?
-Formulera frågor kring bland annat ekonomi, demokrati, aktivism och MR-påverkan. Vad behöver förändras? Vad är möjligheter och vad är hinder? Vad är livsviktigt?
-Ta fram diskussionsmaterial för styrelsemedlemmar att använda vid distriktsmöten.
-Använda även andra möjligheter till konsultation, till exempel budgetmötet, aktivistseminariet, möten med specialgrupper, telefonmöten för alla medlemmar som vill, webbenkäter osv.
-Involvera styrelsen innan rekommendationerna läggs fram.
-Ta fram rekommendationer till styrelsen utifrån konsultationsprocessen.
Tidsram:
Diskussionsmaterial för organisationsdialogen klart den 1 september 2008
Referensgruppen tillsatt senast den 1 november 2008
Rekommendationer till styrelsens januarimöte 2009
Budget:
Kostnad för att konsultera expertis inom redovisning och organisation.
Rese- och möteskostnader.
Gruppens sammansättning: Lisa Moraeus, Jörgen Qwist, Ernesto Katzenstein, Anton Lidström, Åsa Vinge, Maria Landenius
Kontaktperson i styrelsen: Lisa Moraeus"
Beslut
att tillsätta gruppen i enlighet med ovanstående direktiv.
55. Distriktsnivåns ansvar, befogenheter och resurser
Beslut
att tillsätta gruppen i enlighet med de direktiv som anges under årsmötesbeslut 51 i detta protokoll.
57. Avskaffande av gruppavgifter till sektionen
Beslut
att uppdra åt sekretariatet att kommunicera ut beslutet inom sektionen,
att uppdra åt styrelsesekreteraren att införa ändringarna i sektionens stadgar i enlighet med beslutet.
§31 Styrelsens arbete
- Arbetsordningen
Ida Burlin informerar därefter om att styrelsen ser över sin arbetsordning två gånger årligen; vid decembermötet och vid junimötet. Styrelsen genomförde dock en översyn i samband med sitt aprilmöte 2008 vilket resulterade i några ändringar. Nuvarande arbetsordning antogs alltså 18 april 2008.
Anton Lidström tycker att det finns en otydlighet kring vad som gäller avseende röstningsförfarandet för styrelsens ordinarie ledamöter respektive suppleanter under punkt "26. Styrelsens arbete mellan styrelsemöten - beslut per capsulam".
Beslut
att uppdra åt Anna Nilsdotter och Anton Lidström att inkomma till styrelsen med ett förslag på hur detta kan tydliggöras.
Styrelsen går igenom arbetsordningen och enas om att följande ändringar ska införas:
" 3. Styrelsen
.....Styrelsen har också en roll som sekretariatets arbetsgivare, se även " 5. Generalsekreteraren ""
" 7. Val av vice ordförande
.....Ordförande och kassör räknar gemensamt rösterna och samtliga röstsiffror presenteras därefter öppet. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.
" 30. Utvecklingssamtal med generalsekreteraren
.....Före samtalet ska de inhämta
Beslut
att med följande ändringar anta styrelsens arbetsordning.
- Roller och ansvar
Ledamöterna diskuterar sina interna roller.
- Ansvarsområden inom styrelsen
Anna Nilsdotter redogör för sitt förslag.
I den efterföljande diskussionen föreslås två ändringar i texten vilket anges nedan:
" Strategigrupp I: Demokrati och kommunikation
Gruppen ansvarar för frågor som handlar om att förbättra demokratin och deltagandet inom rörelsen, kommunikationen inom styrelsen, styrelsens kommunikation med övriga delar av sektionen, samt med den internationella rörelsen.
Medlemmar
Ida Burlin , Mahyad Tavakoli, Felicitas Bergström, Madelaine Seidlitz.
Relevanta strategier & policies
• Mångfaldspolicyn
• Kommunikativa plattformen
Övriga ansvarsområden
- Samordning och information kring »Dignity»-kampanjen
- Interna hemsidan/styrelsens forum
- Styrelseutbildning
- Organisationsdialogen
- Överlämning och introduktion inom styrelsen.
- Arbetsordningen
- Kontaktperson för ungdomsrådet
Strategigrupp II: Aktivism & organisation
Gruppen ansvarar för frågor som handlar om att öka aktivismen samt om att effektivisera och förbättra organisationsformerna inom sektionen.
Medlemmar
Lisa Moraeus , Ernesto Katzenstein, Anton Lidström och Andrea Bodekull
Relevanta strategier & policies
• Strategi för att öka aktivismen
• Strategi för MR- och medlemsutbildning
• Mångfaldspolicyn
Övriga ansvarsområden
• Kontaktperson för samordnare
• Kontaktperson för specialgrupper
• Kontaktperson för valberedningen
• Övergripande distriktsansvar
• Kontaktperson för projektet med mångfaldssamordnare
Strategigrupp III: Växa genom aktivism och mångfald
Gruppen ansvarar för frågor som handlar om att öka förutsättningarna för sektionen att växa, både genom aktivism och mångfald, fler medlemmar och ökade finansiella resurser. Dessutom ansvarar gruppen för styrelsens arbete med att förbättra metoderna för målstyrning och uppföljning av beslut.
Medlemmar
Maria Landenius , Jörgen Qwist, Sofia Halth.
Relevanta strategier & policies
• Strategi för fundraising
• Strategi för att öka aktivismen
• Mångfaldspolicyn
Övriga ansvarsområden
• Öka distriktens intresse för och inflytande i budgetprocessen
• Förberedelser inför budgetmötet
• Kontaktperson för Amnestyfonden
• Mångfalds- och jämställdhetsansvar
• ABG"
Beslut
att styrelsen under arbetsåret 2008-2009 arbetar i tre strategigrupper,
att anta förslaget på strategigrupper och ansvarsfördelning enligt ovan,
att organisationsdialogen under 2008/2009 fokuserar på två ämnen: Organisationsöversyn och redovisning samt Den internationella handlingsplanen.
- Styrelsens visionsmöten
Ida Burlin informerar de nya ledamöterna om styrelsens januarimöten vilka sedan några år kallas för visionsmöten och är utlokaliserade till olika distrikt i landet. Styrelsen har inte tyckt att denna form har varit helt lyckad, då mötena i praktiken kommit att handla om mycket operativa frågor. Något större utrymme för visioner har inte funnits.
Jörgen Qwist tycker inte att mötet kan kallas för visionsmöte eftersom det inte har varit visionärt, samt om det ska finnas kvar i så fall ska förläggas till styrelsens septembermöte. Vidare anser han att det bör finnas goda skäl för att dessa möten ska utlokaliseras med tanke på kostnaderna.
Felicitas Bergström berättar om sina erfarenheter från RFSL:s styrelse där man har haft visionsmöten inför sitt årsmöte, det vill säga i slutet av styrelseåret för att utvärdera vad man har gjort och planera den fortsatta verksamheten. Vidare skulle hon gärna se att visionsdiskussionerna sker internt inom styrelsen och att de kan få likna helgens etappmålsdiskussion men i lite friare form. Sofia Halth instämmer i detta. Även Lisa Moraeus instämmer och tillägger att hon ser det som viktigare att ledamöterna regelbundet träffar sina distrikt än att visionsmötena utlokaliseras till distrikten.
Ida Burlin tycker inte att styrelsen ska fortsätta att utlokalisera sina januarimöten, och förordar att diskussionen om visionsmötets framtid fortsätter i styrelseforumet istället.
Beslut
att fortsättningsvis inte utlokalisera styrelsens januarimöten,
att uppdra åt Felicitas Bergström att fortsätta diskussionen om visionsmötets framtid i styrelseforumet.
- Distriktsansvar i styrelsen 2008/2009
Styrelsen går igenom förslaget till direktiv samt fördelningen över distrikten som efter en ändring ser ut enligt följande:
Södra Norrland och Skaraborg | Ida Burlin |
Göteborg och Älvsborg/Bohuslän | Maria Landenius |
Jönköping och Mälardalen | Ernesto Katzenstein |
Östergötland/Sörmland och Gotland | Jörgen Qwist |
Gästrikland/Dalarna och Uppsala | Mahyad Tavakoli |
Kalmar/Kronoberg och Halland | Sofia Halth |
Norrbotten och Västerbotten | Anton Lidström |
Skåne/Blekinge och Örebro | Lisa Moraeus |
Värmland/Dalsland och Stockholm | Felicitas Bergström |
Beslut
att styrelsen antar förslaget till direktiv med ovanstående fördelning av styrelseledamöters distriktsansvar 2008-2009.
- Uppdrag under året
Sofia Halth och Anton Lidström rapporterar kort om arbetet med den internationella handlingsplanen (ISP) respektive arbetet med den internationella demokratiutredningen (ICSD) som nu har inletts.
- ICM 2009
Anna Nilsdotter redogör för förslaget på process och förberedelser inför det internationella rådsmötet 2009 (ICM).
Ida Burlin har upptäckt två språkliga fel i underlaget. Vid junimötet 2008 ska delegationens storlek beslutas i samband med att styrelsen beslutar om budgetramarna för 2008, alltså inte 2007. Namnet "Anna Nilsdotter" ska, där det förekommer, ersättas med "ordförande".
Styrelsen diskuterar hur många personer som bör ingå i svenska sektionens delegation och enas tillsvidare om sju.
Styrelsen diskuterar även beslutet om abortresolutionen från årsmötet 2007. Beslutet innebar att styrelsen gavs frihet att välja om den redan inlämnade resolutionen till ICM skulle dras tillbaka eller inte. Om så skedde skulle en ny resolution lämnas in till 2009. Eftersom styrelsen valde att dra tillbaka resolutionen är det nu dags att börja arbeta med den nya resolutionen.
Beslut
att den svenska sektionens delegation ska bestå av sju personer,
att uppdra åt Sofia Halth att inkomma med ett förslag till styrelsen på resolution i abortfrågan senast den 31 december 2008.
- Styrelsen och Amnestys Internationella Kommitté (AIK)
Beslut
att Sofia Halth och Mahyad Tavakoli, utöver sektionens ordförande, ska ingå i AIK.
att uppdra åt Anna Nilsdotter att snarast möjligt återkomma i styrelseforumet med ett förslag på AIK:s sammansättning.
- Översyn av kommunikation
Anna Nilsdotter anser att det är hög tid för styrelsen att göra en översyn av styrelsens kommunikation och föreslår att ett direktiv för detta tas fram.
Beslut
att uppdra åt strategigrupp 1 att till styrelsens septembermöte inkomma med ett förslag på hur styrelsen ska använda de kommunikationskanaler som finns, till medlemmarna.
§32 Övriga frågor
- Styrelsens kommunikation via AmnestyPress
Lisa Moraeus föreslår att någon i styrelsen utses att skriva en text för AmnestyPress augustinummer, i avvaktan på förslaget om kommunikationsöversynen.
Beslut
att uppdra åt Lisa Moraeus att skriva en text för AmnestyPress augustinummer.
- Ideell Arenas styrelsesymposium
Beslut
att uppdra åt Anna Nilsdotter och Ida Burlin att medverka vid Ideell Arenas styrelsesymposium.
§33 Mötet avslutas
Ida Burlin tackar ledamöterna och avslutar mötet.
Anna Nilsdotter
Mötesordförande
Ida Burlin
Mötesordförande
Fredrik Mattsson
Sekreterare
Felicitas Bergström
Justerare