1967 | ||
2002 |
Närvarande: 223 medlemmar deltog i årsmötet som dessutom gästade av följande personer:
Irene Zubaida Khan, Amnesty Internationals tillträdande generalsekreterare, Sonja Papak från organisationen OTPOR! i Belgrad, Liisa Linna från en amnestygrupp i Estland, Anna-Kaarina Taarasti och Niina Laajapuro från den finska sektionen, Laila Belle och Marit Mählum från den norska sektionen samt Harry Hummel från den holländska sektionen.
Hanna Roberts, sektionens ordförande, hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna och förklarar årsmötet 2001 öppnat. Landshövding Lillemor Arvidsson håller ett anförande.
Val av styrelse
Beslut
att välja Henrik Zetterquist till kassör för perioden 2001-2003.
att välja Binnie Kristal-Andersson, David Langlet och Lotta Reimers till ordinarie ledamöter i sektionsstyrelsen för perioden 2001.2003,
att välja Carina Gröschner och Magnus Öhman till suppleanter i sektionsstyrelsen för perioden 2001-2002.
Personalrepresentant är Maria Ros (ordinarie) och Katarina Hellström (suppleant).
Val till Amnestyfondens styrelse
Beslut
att välja Carlos Figueredo och Rose-Marie Asker som ordnarie ledamöter i Amnestyfondens styrelse för perioden 2001-2003,
att välja Sven Olsson till ordinarie ledamot i Amnestyfondens styrelse för perioden 2001-2002 (fyllnadsval),
att välja Sara Källberg och Mattias Rensfeldt till suppleanter i Amnestyfondens styrelse för perioden 2001-2002.
Personalrepresentanter är Katarina Bergehed (ordinarie) och Jonas Nilsson (suppleant).
Val av auktoriserad revisor för sektionen och Amnestyfonden
Beslut
att från BDO Feinstein Revisions AB välja Jan Nyström till ordinarie revisor och Ove Olsson till suppleant för sektioen och Amnestyfonden.
Väpnad/humanitär intervention
Beslut
att bekräfta att AI endast ska yttra sig om hur en väpnad entervention får genomföras samt
att svenska sektionen ska verka för att AI inte aktivt ska deltaga i arbetet med att skapa regler eller kriterier som säger när väpnad/humanitär intervention ska genomföras.
Andra allvarliga förtrycksmetoder
Beslut
att svenska sektionen ska verka för att AI ska motsätta sig alla ageranden som utgör en allvarlig kränkning av rätten till fysisk och mental integritet, yttrandefrihet och frihet från diskriminering.
Tillämpning av internationella konventioner
Beslut
att bekräfta att AI ska stödja utvecklingen av humanitär rätt.
Mandatets omfattning
Beslut
att svenska sektionen ska verka för att AI ska utveckla sitt arbete vid väpnade konflikter stegvis enligt mandatkommitténs alternativ 1, d v s
att AI ska utveckla åtagandet i små steg i syfte att skydda civila och andra personer från övergrepp. AI ska åberopa humanitär rätt (Genévekonventionen) och andra relevanta normer.
Vapen
Beslut
att svenska sektionen ska verka för att AI inte ska begära att vissa vapen förbjuds.
Förövare utan anknytning till staten
Beslut
att svenska sektionen ska verka för:
att AI ska kunna använda sig av oppositionella och främjande arbetsmetoder mot regeringar, företag och väpnade politiska grupper. AI kan använda oppositionellt arbete mot icke-statliga aktörer under vissa förhållanden "om övergreppet kränker andra människors rätt till frihet från diskriminering, rätt till yttrandefrihet och till fysisk och psykisk integritet".
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Beslut
att AI kan använda alla tillämpliga arbetsmetoder för att motsätta sig allvarliga kränkningar av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, då övergreppen grundar sig på en diskriminerande policy eller utgör kränkningar av rättigheterna till samvets- yttrandefrihet, frihet från diskriminering eller rätten till fysisk och psykisk integritet.
Avgifternas storlek för 2002 och 2003
Beslut
att den helbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 240 kr/år för åren 2002-2003,
att den delbetalande medlemsavgiften hålls oförändrad till 160kr/år för åren 2002-2003,
att gruppavgiften hålls oförändrad till 1500 kr/år för åren 2002-2003,
att avgiften för ungdomsgrupper hålls oförändrad till 500 kr/år för åren 2002-2003.
Indirekt statligt stöd
Beslut
Årsmötet ger styrelsen i uppdrag
att utreda vilka former av indirekt statligt stöd som idag förekommer inom den svenska sektionen,
att utarbeta riktlinjer med syfte att främst tydliggöra och harmonisera nuvarande praxis avseeende indirekt statligt stöd. Detta skall ske inom ramen för gällande internationella riktlinjer,
att efter att ha förankrat dessa riktlinjer vid bl a mr-konferensen 2002s årsmötesdel, antaga dem.
Anföranden
Sonja Papak berättar om studentorganisationen OTPOR!s kamp för ett fritt och demokratiskt Serbien.
Irene Zubaida Khan, Amnesty Internationals tillträdande generalsekreterare, talade till årsmötet.
Uttalande från svenska sektionens årsmöte i Visby 4-6 maj 2001
Viljan att stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna genomsyrade Amnestys årsmöte i Visby som under helgen samlade medlemmar från hela landet. Stora och viktiga frågor debatterades, så som om organisataionen i framtiden också ska intensifiera arbetet för de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
Avgörande beslut om inriktningen på Amnestys framtida arbete kommer att fattas senare i år vid den internationella rådsmötet i Dakar.
- Mänskliga rättigheter är inte en abstrakt fråga för stater, utan en verklig fråga för människor, säger Irene Zubaida Khan, tillträdande internationell generalsekreterare för Amnesty International.
- Det är grundläggande mänskliga värden som uttrycks genom de mänskliga rättigheterna.
Irene kommer närmast från UNHCR, FNs flyktingkommissariat, och har bland annat tjänstgjort i Indien. Hennes mångåriga erfarenheter av flyktingarbete runtom i världen återspeglades i hennes anförande vid årsmötet. Hon riktade bland annat kritik mot den allt mer restriktiva flyktingpolitiken i Europa.
- Skyddet för de mänskliga rättigheterna sätts på prov vid vår behandling av, och syn på, de som inte är en del av det egna samhället. Solidaritet betyder något mer än att bara avsätta resurser för att flyktingar ska stanna någon annanstans. Dessutom underskattar Europas politiker risken för att deras restriktiva flyktingpolitik exporteras till andra länder och regioner.
Amnestys flyktingarbete handlar om att förhindra att personer återsänds till länder där de riskerar grova kränkningar av de mänskliga rättigherna, som tortyr och dödsstraff. I detta innefattas att verka för rätten att söka asyl.
Amnesty hyser stor oro över de krav på visum, transportöransvar och andra åtgärder som hindrar personer i behov av skydd att ens nå EUs gräns.
På måndag träffas höga EU-tjänstemän här i Visby, bland annat för att diskutera frågan om transportöransvar. Årsmötet uppmanar de som deltar i förhandlingarna om EUs gemensamma flyktingpolitik att verka för att det internationella skyddet för flyktingar säkerställs, åtminstone i enlighet med internationell flyktingrätt. Det måste finnas verkliga möjligheter för personer som flyr undan grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna att ta sig till säkerhet.
Samtidigt fortsätter svenska Amnesty sitt arbete för att förhindra orsaker till att människor måste fly. Grova kränkningr av de mänskliga rättigheterna motarbetas och i år intensifierar Amnesty arbetet mot tortyr.