1967 | ||
2002 |
Följande personer gästade årsmötet:
Luc Agnankpé, Benin, Augusto Zùniga Paz, Peru, Soh Sung, Sydkorea, Ellen Birgitte Eskesen, Danmark, Monica Allardt, , Peter Hackman och Viveca Hagmar från Finländska sektionen
Renée Hoeben och Cees van Veen, Holländska sektionen, Oddvar Fagerli, Norska sektionen
Janos Malina, Amnestygruppen i Ungern och Isaac Bwalya, Amnestygrupperna i Zamiba
Magnus Breidne, svenska sektionens ordförande, hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna. Därefter förklaras årsmötet öppnat.
Anföranden
Luc Agnankpé, före detta samvetsfånge i Bénin, håller ett anförande om den politiska utvecklingen i Benin och betydelsen av Amnesty Internationals arbete.
Soh Sung, före detta samvetsfånge i Sydkorea, håller ett anförande om de politiska fångarnas situation i Sydkorea.
Augusto Zùniga Paz, chef för juridiska avdelningen vid kommissionen för mänskliga rättigheter i Peru, nu bosatt i Sverige, håller ett anförande om situationen för de mänskliga rättigheterna och sitt arbete som advokat i Peru.
Val av styrelse
Thomas Back väljs till sektionens kassör för 1991-1993,
Rigmor Argren, Carl von Essen, Siv Erikson och Christine Pamp väljs tilll ordinarie ledamöter för perioden 1991-1993, Berit Inde väljs till ordinarie ledamot för perioden 1991-1992,
och Magnus Brattgård och Kicki Hillström till suppleanter för perioden 1991-1992.
Sekretariatet meddelar att Kristina Båth valts till ordinarie personalrepresentant och Andrea Bodekull till suppleant för perioden 1991-1992.
Val av Amnestyfondens styrelse
Amelie Bendz och Carlos Figueredo väljs till ordinarie ledamöter för perioden 1991-1992,
Christian Gräslund och Karin Gustafsson väljs till suppleanter för perioden 1991-1992.
Sekretariatet meddelar att Brita Grundin valts till ordinarie personalrepresentant och Gunnar Cars till suppleant för perioden 1991-1992.
Val av revisorer
Leif Lundqvist och Bruno Morän väljs till ordinarie revisorer, Gunnar Blomberg och Tony Öhrling till suppleanter.
Personalens deltagande i årsmöten
Beslut att rekommendera styrelsen
att erbjuda all anställd personal att närvara vid årsmötet,
att sektionen svarar för personalens resor och uppehälle,
att i de fall tydligt uppdrag föreligger, generalsekreteraren kan beordra deltagande av anställd med full betalning.
Medlemsavgift och gruppavgift 1992
Beslut
att medlemsavgiften förblir oförändrad 1992 - 190 kr/år respektive 120 kr/år för personer under 19 år, heltidsstuderande och förtids- eller ålderspensionärer,
att gruppavgiften förblir oförändrad under 1992 - 6000 kr/år.
Väpnade politiska grupper
Beslut
att uppdra åt styrelsen att verka för en utvidgad definition av "regeringsliknande" väpnade politiska grupper och att tillstyrka vad som i motionen angivits som förslag till åtgärder för denna kategori,
att uppdra åt styrelsen att verka för att åtagandet inte utvidgas till att omfatta politiska mord utförda av väpnade politiska grupper utan "regeringsliknande"karaktär,
att uppdra åt styrelsen att verka för att åtagandet inte utvidgas till att omfatta fördömande av tagande av gisslan av väpnade politiska grupper utan "regeringsliknande" karaktär.
Våldsklausulen
Beslut
att uppdra åt styrelsen att verka för att nuvarande åtagande står fast med den utvidgningen att en person kan adopteras som använt våld i klara och otvetydiga fall av självförsvar, där den verkliga orsaken till fängslandet var hans politiska, religiösa eller annan övertygelse eller hans etniska ursprung, hans kön, hudfärg eller språk och varken användande eller förespråkande av våld fanns med i bilden.
Homosexuella
Med röstsiffrorna 98 för bifall och 94 för avslag beslutar årsmötet:
att uppdra åt styrelsen att verka för att tolkningen av åtagandet vidgas så. att "förespråkande av likaberättigande för homosexuella" också innebär att man skall kunna ge uttryck för sin homosexuella inriktning.
Begränsad rörelsefrihet
Beslut
att uppdra åt styrelsen att verka för att nuvarande linje står fast vad gäller rätten att lämna sitt land;
att uppdra åt styrelsen att verka för att nuvarande linje står fast vad gäller påtvingad exil och rätten att återvända till sitt land;
att uppdra åt styrelsen att verka för att nuvarande linje står fast vad gäller tvångsförflyttningar.
Uttalande antaget vid svenska sektionens årsmöte 11 maj 1991
"En fruktansvärd död tvingas sakta på oss. Sedan vi kom till detta svarta hål har vi inte varit ute i solen en enda dag ...var fjärde har dött under de mest ohyggliga former. De dör ensamma bland sopor utan att någon ens kan ge dem ett glas vatten, sedan sveps de in i en smutsig filt och begravs på fängelsegården..."
Brevet som smugglats ut f rån Tazmamerfängelset i Marocko skildrar de omänskliga förhållenden som råder innanför murarna. Fångar får huvudet nedsänkt i urin, utsätts för elektriska chocker och hängs upp i förvridna ställningar. Det här är exempel på hur människor torteras i en majoritet av världens länder.
Startskottet för Amnesty International var en artikel av Peter Benenson i tidningen Observer för trettio år sedan. Den beskriver hur människor över hela världen fängslas, torteras eller avrättas för sina åsikters skull. "Frige de glömda fångarna!" var kravet som då väckte världsopinionen. Uppmaningen är lika aktuell idag.
Vi vet med säkerhet att Amnestys vaksamhet har blivit en nagel i ögat på regimer som inte respekterar de mänskliga rättigheterna. Amnesty International har nu stöd av över en miljon medlemmar i mer än 150 länder. Sedan 1961 har organisationen arbetat med 42 000 fall. 38 000 är avslutade, inte alltid tack vare Amnesty, men ofta.
Men mycket återstår att göra. Ständigt uppdagas övergrepp mot människor som sätter sina liv på spel för de mänskliga rättigheterna. Dessa människor måste få helhjärtat stöd från regeringar och enskilda.
Svenska sektionen av Amnesty International kräver ett slut på övergreppen. Det finna inga ursäkter. Frige de glömda fångarna!