1967 | ||
2002 |
Närvarande: Ca 425 medlemmar, en grupp funktionärer samt åhörare och följande gäster:
Whitney Ellsworth, Amnestys Internationals internationella styrelse, IEC, Larry Cox, biträdande generalsekreterare i Amnesty International, Finn Olsen, danska sektionen, Adriaan Dorresteijn, holländska sektionen, Rune Klemetsaune, norska sektionen, Jean-Marie Simon, America's Watch och Maria Elena Collao, Kommittén för anhöriga till politiska fångar i Valparaiso, Chile.
Presentation av sekretariatet
Anita Klum, som tillträdde den nya tjänsten som sektionssekreterare i september 1986,
presenterade sig själv och säger några ord om arbetet vid sekretariatet. Därefter presenterar Anita de anställda och frivilliga vid sekretariatet.
Whitney Ellsworth, medlem i IEC, höll ett anförande: "Att finansiera den internationella budgeten i framtiden"
I en motion föreslogs det att personalrepresentanten skulle avskaffas. Motionen avslogs.
Val av styrelse
Tony Öhrling valdes till kassör för perioden 1987 - 1989.
Magnus Breidne, Gunnel Lidåker, Wolfgang Kuttenkeuler, Per Kylberg och Ingar Palmlund valdes till ordinarie ledamöter för perioden 1987 - 1989.
Marie Pernebring och Per Wiktorsson valdes till suppleanter för perioden 1987 - 1988.
Styrelsen består dessutom av Roland Kadefors, ordförande, Birgitta Grind, Karin Gustafsson, Bo Lindblom, Lars Ronnås och Gösta Stolpe, ordinarie ledamöter.
Kerstin Hall, personalrepresentant och Anki Wetterhall suppleant.
Val av styrelse för Amnestyfonden
Marianne Eyre och Per Stadig valdes till ordinarie ledamöter för perioden 1987 - 1988.
Erik Geijer och Raoul Granqvist valdes till suppeanter för perioden 1987 - 1988.
Amnestyfondens styrelse består av ytterligare fyra personer:
- ordförande (utses av sektionens styrelse)
- en ordinarie ledamot (utses av sektionens styrelse)
- Ingrid Falk personalrepresentant
- Annika Lindgren, suppleant
Val av revisorer
Leif Lundqvist och Bruno Morän valdes till ordinarie revisorer för sektionen och Amnestyfonden för perioden 1987 - 1988
Ivar Asp och Gunnar Blomberg valdes till suppleanter.
Kerstin Sundman (sammankallande), Tommy Rådberg och Ulla-Britt Sandblad valdes till ordinarie ledamöter i valberedningen.
Birgit Berggren, Yvonne Busk och Gundhild Eriksson valdes till suppleanter.
Anföranden
AI:s biträdande generalsekreterare amerikanen Larry Cox höll ett anförande om rörelsens framtid.
Medlemmen av Amnesty Internationals internationella styrelse, IEC, amerikanen Whitney Ellswoth höll anförandet: "Att finansiera den internationella budgeten i framtiden".
Fler nummer per år av Amnestybulletinen
Beslut
Sektionens tidskrift skall snarast och om möjligt fr o m andra halvåret 1987 ges resurser att utkomma med elva nummer per år.
Styrelsens förslag till långtidsplan för svenska Amnesty 1987 - 1989
Beslut
Årsmötet godkänner den ambitionsnivå och den inriktning som kommer till uttryck i långtidsplanen. Vissa justeringar nödvändiggörs dock på grund av att gruppavgiften 1988 behålls oförändrad.
Amnesty International och homosexuella fångar
Beslut
Årsmötet beslutar ge styrelsen i uppdrag att verka för att Amnesty International inte heller i fortsättningen skall kunna adoptera personer som fängslats enbart på grund av homosexualitet. (röstsiffror 188-123)
Detta beslut innebär att beslutet i denna fråga vid årsmötet i Göteborg 1986 upphävs.
Amnesty International och habeas corpus
Beslut
Amnesty International skall verka för:
införandet av juridiskt bindande internationella normer som garanterar rätten till habeas corpus.
Vapenfri tjänst som alternativ till värnplikt
Beslut
Amnesty International skall arbeta för att i de länder där allmän värnplikt finns, vapenfri tjänst måtte finnas som alternativ till allmän värnplikt.
Radikal ändring av svensk flyktingpolitik
Årsmötet uppdrar åt styrelsen att kraftfullt verka för en human flyktingpolitik i
överensstämmelse med svensk lagstiftning.
Avgifter 1988
Beslut
De individuella avgifterna förblir oförändrade 1988, d v s för helbetalande medlem 160 kr, delbetalande medlem 80 kr. Gruppavgiften skall vara oförändrad (5 000 kr) 1988.
Årsmötesuttalande antaget vid Svenska Amnestys årsmöte i Västerås den 8-10 maj 1987
Regeringar världen över fortsätter att grovt kränka de mänskliga rättigheter som de själva lovat att skydda i internationella överenskommelser.
Våren 1987 arbetar 334 svenska amnestygrupper för närmare 800 fängslade eller "försvunna" över hela världen.
I Sydjemen greps i januari 1986 34-årige läkaren Ahmad Qasim Abdullah. Han torterades svårt i häktet och förlorade synen på ena ögat. I augusti samma år frigavs Ahmad Qasim men greps på nytt några dagar senare. Sedan dess är han "försvunnen". Amnesty kräver en opartisk utredning.
I USA sitter 22-årige Jay Thomson i en dödscell och väntar på sin avrättning. Han är dömd för ett mord han begick vid 17 års ålder. Den 1 mars i år fanns ytterligare 1874 dödsdömda, därav 34 ungdomsbrottslingar. Amnesty motsätter sig dödsstraffet villkorslöst och arbetar för dess totala avskaffande.
I Sydafrika hålls Jabu Magoso fängslad, utan rannsakan och dom, sedan juni 1986. Han har misshandlats och torterats, bl a med el-chocker. Amnesty kräver att Jabu omedelbart friges eller får en korrekt rättegång.
I Sovjetunionen hålls den 33-åriga Ljudmila Andrusenko fängslad enbart därför att hon har utövat sin religion och för att hon har sammanställt religiös litteratur. Hon tillhör den majoritet av samvetsfångar som ännu inte omfattats av de frigivningar som skett i Sovjetunionen det senaste halvåret.
I Colombia sköts den 27-årige fackföreningsledaren Obdulio Palacios ihjäl i februari i år. Han avtjänade då ett fängelsestraff för olaga vapeninnehav. Civilklädda män utförde dådet, när Obdullio arbetade tillsammans med andra fångar. Amnesty befarar att han sköts ihjäl med regeringens samtycke. Amnesty kräver att myndigheterna tillsätter en oberoende undersökning av omständigheterna kring dödsskjutningen.
De dokument som antagits till skydd för mänskliga rättigheter får aldrig bli texter utan betydelse. De måste användas och övergrepp måste påtalas. Amnesty måste arbeta med samma envetenhet som många regeringar visar när de spärrar in, torterar eller dödar sin medborgare.
Vi i svenska Amnesty har också uppmärksammat fall i Sverige där asylsökande sänds till länder, där de riskerar att bli samvetsfångar, utsättas för tortyr, dömas till döden eller avrättas. Det är svenska Amnestys övertygelse att den praxis som tillämpas - inte minst vid direktavvisningar- innebär ett alltför stort risktagande kring de asylsökandes öde.
Mötet avslutades med att alla sjöng: Alla föds med lika värde.