Årsmöten:


1967



































2002
..


Svenska sektionens årsmöte i Göteborg 10-12 maj 1996

Ca 330 medlemmar deltog i årsmötet, som dessutom gästades av följande personer:

Ragnar Hagelin, Mehdi Zana, Malcolm Tigerschiöld, Okan Akhan, Maceij Nawrot och Rafal Kopczynski.
Från holländska sektionen deltog Frans Huijnen, från norska sektionen deltog Sven-Egil Boe och Anne-Elisabethy Kroken, från finländska sektionen deltog Auli Karlsson.

Christine Pamp, svenska sektionens ordförande, hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna.

Val av styrelse
Beslut
att välja Charlotta Nordenberg till sektionens ordförande för perioden 1996-98.

Beslut
att välja Magnus Brattgård, Magnus Cedergren och Lars-Olof Olofsson till ordinarie ledamöter för perioden 1996-98,
att välja Johanna Strandh till ordinarie ledamot för perioden 1996-97,
att välja Christian Gräslund och Mats Andersson till suppleanter för perioden 1996-97.

Val av styrelse för Amnestyfonden
Beslut
att välja Rose-Marie Asker och Madeleine Seidlitz till ordinadrie ledamöter för perioden 1996-98,
att välja Henrik Segerström och Per Wiktorsson till suppleanter för perioden 1996-97.

Val av revisorer
Beslut
att välja Leif Lundqvist till ordinarie revisor för 1996-97,
att välja Gunnar Blomberg till revisorssuppleant för 1996-97.

Val av finansutskott
Beslut
att välja Thomas Back, Eva Sandhammar och Tony Öhrling till ordinarie ledamöter i Finansutskottet för 1996-97,
att välja Elisabeth Stålhane till suppleant i Finansutskottet för 1996-97.

Anföranden
Anförande hölls av Medhi Zana, som var borgmästare i Diyarbakir i sydöstra Turkiet 1977-1980. Han fängslades samma år, torterades svårt och dömdes till 42 års fängelse. Han frigavs 1991, men har sedan dess varit fängslad många gånger. Senaste gången han frigavs var i december förra året. Hans hustru Leyla Zana, var parlamentsledamot, men dömdes 1994 till ett långt fängelsestraff för sin kamp för det kurdiska folkets politiska rättigheter. Hon tilldelades i år Europarådets Sacharovpris. Mehdi Zana talade om den nuvarande situationen i sydöstra Turkiet.

Anförande av Ragnar Hagelin. Han är far till Dagmar Hagelin som "försvann" i januari 1977 i Buenos Aires i Argentina. Under snart 20 år har han sökt sanningen om sin dotters öde. Trots att det anses vara ett av världens mest väldokumenterade fall av "försvinnande", så är fortfarande mycket höljt i dunkel och lögner. Spåren efter henne försvinner dagen efter att hon fördes till marinens tekniska högskola. Vi vet idag med säkerhet att bortförandet av Dagmar Hagelin var ett misstag från militärjuntans sida, men arbetet för att få full klarhet måste fortsätta. Ragnar Hagelin som sedan flera år bor i Sverige kommer till årsmötet direkt från Buenos Aires, där han varit på ett blixtbesök för att försöka förmå en argentinsk domstol att på nytt ta upp fallet.

Madeleine Seidlitz läser upp det tal Edouard Mutsinzis hustru skulle hållit. Edouard Mutsinzi och hans famlilj kunde tyvärr ej delta i mötet som planerat. Edouard Mutsinzi är f d chefredaktör för tidningen Le Messager i Kigali i Rwanda. I januari förra året skrev han en artikel med krav på respekt för de mänskliga rättigheterna. Resultatet blev att han en kväll överfölls av beväpnade män, knivskars svårt i ansiktet och lämnades att dö. Men Edouard Mutsinzi överlevde och mirakelräddades från förlamning och förlust av talförmågan. Han lever idag i Belgien tillsammans med sin famillj och genomgår där fortfarande rehabilitering efter överfallet. Folkmorden och massakrerna i Rwanda anses allmänt vara bland de värsta sedan andra världskriget. Edouard Mutsinzi talar bl a om situationen idag i Rwanda.

Anförande av Okan Akhan, som är generalsekreterare i Human Rights Foundation of Turkey. Organisationen bildades 1990 för rehabilitering av tortyroffer, samt för att dokumentera fall av tortyr. Sedan en tid tillbaka har organisationen även fyra kliniker runt om i landet för rehabilitering av tortyrskadade. Human Rights Foundation har under de senaste åren förföljts och trakasserats av de turkiska myndigheterna. Organisationens ordförande har åtalats, men frikänts. Just nu pågår två olika mål mot företrädare för organisationen. Enbart under förra året behandlades omkring 600 personer vid klinikerna. Okan Akhan talar bl a om förhållandena i Turkiet när det gäller mänskliga rättigheter och tortyrskador.

Uttalande från årsmötet med anledning av Ragnar Hagelins anförande.
Beslut
att godkänna uttalandet, som ställdes till Argentinas ambassad i Stockholm, svenska ambassaden i Buenos Aires och Utrikesdepartementet i Stockholm. Dessutom sändes ett öppet brev , ställt till Argentinas president, Sr Carlos Saul Menem, till den största tidningen i Argentina.

Debatten om Amnestys åtagande
Beslut
att fortlöpande låta översätta och distribuera den del av den internationella mandatkommitténs utredning som analyserar kriterierna för Amnestys åtagande,

att göra denna översättning tillgänglig för alla som visar intresse för mandatfrågor,

att låta utarbeta ett blad med riktlinjer då det gäller aktiva medlemmars ansvar att ställa sig bakom det nuvarande åtagandet, med en kort sammanfattning av detta åtagande,

att tillse att detta blad når ut till alla grupper, till alla anställda och till alla med förtroendeuppdrag inom sektionen.

Tortyr inget skäl för asyl
Beslut
att svenska sektionen undersöker möjligheterna att mer aktivt, genom kontakter med advokater och på andra sätt, utröna vilka av utlänningsnämnden avvisade personer som utsatts för tortyr,

att svenska sektionen, när asylsökande som blivit torterade får avvisningsbeslut från utlänningsnämnden, undersöker om det bland dessa finns fall som Amnesty kan verka för,

att om de trots allt blir avvisade, svenska sektionen så långt som möjligt följer upp vad som händer dem i deras hemländer.

Nya videofilmer
Beslut
att medel avsätts till nya filmer (produktion av nya filmer, uppdatering av de gamla, översättning av andra sektioners filmer etc),

att uppdra åt styrelsen att ansvara för att nya filmer produceras inom en snar framtid.

Arbetet mot dödsstraffet
Frågan om dödsstraffet i USA har en så central betydelse för det allmänna arbetet mot dödsstraffet, att samtliga fall med dödsdomar i USA bör fördelas till intresserade grupper -omgående och innan alla möjligheter till överklagande och benådning har prövats och misslyckats. Även i andra länder med långa väntetider i dödscell bör kända dödsdomar leda till omedelbar uppmärksamhet från Amnestys sida genom att fallet tilldelas en lokal grupp.

Beslut
att internationellt verka för att fall med dödsdomar fördelas till de lokala arbetsgrupperna i enlighet med ovanstående beskrivning.

Ungdomars inställning till dödsstraffet
Beslut
att satsa på ett brett, ungdomsinriktat arbete för att främja idén om Mänskliga Rättigheter med speciell tonvikt på Amnestys inställning till dödsstraffet.

Uppföljning av blixtaktioner
Beslut
att internationellt verka för att intresserade grupper får till uppgift att följa upp de blixtaktioner där det finns en adress att börja med,

att låta utarbeta riktlinjer och tips för den här verksamheten i grupperna.

att omedelbart inleda en försöksverksamhet med de fall där vi inom sektionen redan har en adress till den drabbade eller till en sannolikt välunderrättad nationell organisation,

att uppdra åt fondstyrelsen att utreda vilka konsekvenser denna verksamhet kan få för biståndsarbetet.

Vidga årsmötets debatter
Beslut
att till svenska årsmötet 1997 låta översätta ett urval av de viktigare motionerna till det internationella rådsmötet (ICM) 1997 och distribuera dessa tillsammans med de vanliga årsmötesmotionerna,

att genom egna förslag eller genom uttalat stöd till vissa internationella motioner tillse att viktiga frågor vid närmast följande ICM verkligen blir behandlade vid årsmötet,

att urvalet av översatta motioner också görs med hänsyn till deltagarnas behov av att känna till andra sektioners förslag och ståndpunkter i frågor som ändå kommer att diskuteras vid årsmötet.

Beslut om avgifter
Beslut
att medlemsavgiften är oförändrad, d v s 220 kr för helbetalande medlemmar och 140 kr för delbetalande medlemmar (personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa samt förtids- och ålderspensionärer

att fastställa avgiften till sektionen för grupper till 1 500 kr för 1997,

att ny grupp vid registrering ska betala 500 kr till sektionen som en engångsavgift,

att uppdra åt styrelsen att bereda frågan om särskilda avgifter för ungdomsgrupper och presentera ett förslag till nästa årsmöte.

Förslag till ändring av § 8.4 av Stadgar för svenska sektionen av Amnesty International
Beslut
att i stadgarna § 8.4 infoga "Ordförandeval avgörs med absolut majoritet, d v s mer än hälften av avgivna röster".

Årsmötesuttalande
"Det sägs vara avskräckande. Jag kan inte instämma i det ... Alla de män och kvinnor jag mött ansikte mot ansikte i deras sista ögonblick övertygar mig om att det jag gjort inte förebyggt ett enda mord. Och om inte döden lyckas avskräcka en enda människa, varför skulle det avskräcka någon ."
Orden är Albert Pierrepoints, Storbritanniens siste bödel.

Dödsstraffet kränker rätten till liv så som den är inskriven i FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Det är oåterkalleligt. Det förhindrar inte brott och ger inte rättvisa åt offret. Det är den yttersta formen av tortyr.

Avrättningssmetoderna varierar i de länder som tillämpar dödsstraff. I Kina tvingas de dödsdömda att paradera inför utkommenderade folkmassor innan de förs bort och avrättas med ett skott i nacken. I Iran händer det att människor stenas till döds och i Saudiarabien förekommer halshuggning med svärd. USA använder vanligen giftinjektion. I år har även en person avrättats genom hängning och en annan genom arkebusering. På många håll dödar staten för att visa att det är fel att döda.

Dessutom händer det att oskyldiga drabbas. När den ryske massmördaren Tjikatilo för några år sedan avrättades visade det sig att en helt oskyldig person redan avrättats för ett av de mord Tjikatilo begått.

Dödsstraffet är ett primitivt sätt att handskas med brott. Det innebär att avsäga sig förnuftet till förmån för hämnden.

Dödsstraffet är inget straff - det är ett brott. Och brott ska bekämpas.