1967 | ||
2002 |
Svenska sektionens årsmöte den 7 - 9 maj 1982 i Mora-Parken, Mora
Närvarande: ca 400 medlemmar och nio gäster.
Val av styrelse
Ulla Birgegård valdes till ordförande för två år.
Till ordinarie ledamöter valdes Brita Bodén, Monica Lindholm och Kerstin Sundman. Ordinarie ledamöter i övrigt - valda 1981 - är Amelie Bendz, Agneta Berg och Bodil Hansson.
Till suppleanter valdes Per Stadig, Manne Wängborg, Inger Fahlander och Eva Magnusson. (I styrelsen ingår även två representanter valda av sekretariatets personal: Kerstin Höijer (ordinarie) och Brita Grundin (suppleant).
Gunhild Eriksson valdes till kassör på ett år.
Till ordinarie revisorer valdes Ivar Asp och Leif Lundqvist och till suppleanter Gunnar Blomberg och Karl-Axel Elmquist.
Till valberedning valdes till ordinarie: Malcolm Hansson (sammankallande), Lisbeth Kohls och Sibylla Seyd-Ylvenius och till suppleanter: Magnus Breidne, Lena Gedin och Eva Sandhammar.
Under 1979 - 1980 hade 39 grupper lagts ner. Därför beslöt mötet att för nya grupper skulle få årsavgiften reducerad med 2000 kr och andra året med 1000 kr.
Gemensam insamlingsdag
Beslut
att en speciell dag varje år görs till en riksomfattande insamlingsdag.
att medlemmar och samtliga grupper bör göra en massiv insats för att samla pengar till sektionen
att de pengar som samlas in denna dag oavkortat skall gå direkt till sektionens verksamhet
att styrelsen får i uppdrag att bestämma från år till år vilken dag som skall vara den gemensamma insamlingsdagen och att datum anmäls på årsmötet året innan.
Mötet beslutade att uppdra åt styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp att utreda frågan om representativ demokrati.
Höjd gruppavgift redan 1982
Beslut
att gruppavgiften 1982 höjs till 4 500 kr på så sätt att den del som avser andra halvåret blir 2 500 kr (betalas in i oktober 1982).
Uttalande från årsmötet:
Fängslanden
Amnesty International har nu i över tjugo år arbetat för frigivning av politiska fångar.
Detta arbete är alltjämt lika nödvändigt. Det finns människor som enbart för sina åsikter eller sin tro har suttit inspärrade under alla dessa år. En av dem är Armando Valladares, som ursprungligen dömdes till 30 års fängelse på Kuba.
För honom och andra livstidsfångar kräver svenska sektionens årsmöte omedelbar frigivning.
Interneringar
Amnesty International har med växande oro följt utvecklingen i Polen. Det nuvarande rättsliga godtycket belyses av de på obestämd tid förlängda interneringarna av fackliga ledare. Deras fall har ännu inte prövats av någon domstol. Lech Walesa är bara en av över tusen drabbade.
Svenska sektioens årsmöte kräver att de internerade medlemmarna av den polska Solidaritets-rörelsen omedelbart friges.
"Försvinnanden"
Amnesty International har nyligen avslutat första steget i en kampanj mot "försvinnanden".
I många länder förnekar myndigheterna all kännedom om arresterade motståndare till regimen. Tusentals människor bara "försvinner". I Guatemala bortfördes i juni 1980 hela ledningen för den fackliga landsorganisationen. Ingen av dem har hörts av sedan dess. En av de "försvunna" är lantarbetarhustrun Florencia Xocop Chávez.
Svenska sektionens årsmöte kräver att de nya militära makthavarna i landet omedelbart klargör vad som har hänt dessa arresterade fackföreningsledare.
Tortyr
Amnesty International vänder sig mot alla former av tortyr.
Alltjämt förekommer systematisk tortyr i en lång rad länder. Från Chile och Turkiet finns rapporter om att användningen av tortyr åter har ökat.
Svenska sektionens årsmöte kräver ett slut på dessa grymheter och vädjar till svenska politiker att mera aktivt bevaka dessa frågor och att ta initiativ till internationella åtgärder då kränkningarna bryter avtal som också Sveriges regering har undertecknat.
Dödsstraffet
Amnesty International arbetar mot dödsstraffet. Från Iran finns säkra uppgifter om minst 4 250 avrättningar sedan revolutionen 1979. I Sovjetunionen kan man fortfarande dömas till döden också för ekonomiska brott. I USA sitter över 1000 människor i dödscell, många av dem efter år av väntan på att straffet skall verkställas.
Svenska sektionens årsmöte kräver att berörda FN-organ bidrar till att sprida upplysning om dödsstraffets verkliga innebörd och sociala konsekvenser samt klargör att avrättningar innebär en kränkning av de mänskliga rättigheterna.
"Utomrättsliga avrättningar"
Amnesty International förbereder en världsomspännande kampanj mot de "utomrättsliga avrättningar" som under det senaste decenniet drabbat omkring en miljon människor. Regeringar och deras ombud är alltjämt de vanligaste och mest effektiva terroristerna i vår värld. Där man vill undvika internationell uppmärksamhet kring en politisk rättegång väljer man att avrätta sina motståndare genom lönnmord. Detta har satts i system bland annat i Thailand, Uganda och El Salvador.
Då generalsekreterarens ombud i FN:s kommission för mänskliga rättigheter ville tala klarspråk om detta barbari, väckte det en sådan opposition från de medansvariga att han tvingades avgå.
Svenska sektionens årsmöte kräver omedelbara och kraftfulla internationella åtgärder mot de "utomrättsliga avrättningarna."
Försvinnanden
Beslut
Mötet ger styrelsen i uppdrag
att utarbeta ett program för det fortsatta arbetet med "försvinnanden". I programmet bör arbetet för "försvunna" barn uppmärksammas;
att ta initiativ till ett samarbete mellan de olika sektionerna i utarbetandet av detta program.
Beslut
Mötet uppdrar åt styrelsen att verka för att grupperna i ökad utsträckning skall kunna arbeta med politiskt betingade försvinnanden som undersökningsfall.
Beslut
Mötet uppdrar åt styrelsen att verka för en sådan ändring av arbetsreglerna, att en grupp som arbetar för ett individuellt försvinnandefall skall kunna ge ekonomiskt stöd till den drabbade famljen också under den tid då fallet formellt är ett undersökningsfall, och för övrigt enligt samma villkor som nu gäller för adoptionsfall.
Tortyr och torterare
Beslut
Mötet uppdrar åt styrelsen att på internationella rådsmötet 1982 verka för att Amnesty intensifierar arbetet mot tortyr och hjälpen till tortyroffren. Styrelsen skall också verka för att Amnesty avstår från att agera för bestraffning av enskilda torterare.
Personer fängslade på grund av sin sexuella inriktning
Beslut
1. Årsmötet uttalar att fängslande av homosexuella enbart för deras sexuella inriktning måste ses som en kränkning av dessa människors fundamentala rättigheter.
2. Årsmötet noterar vidare att även andra sexuella minoriteter kan utsättas för kränkningar - i en del fall också inom AIs arbetsområde.