1967 | ||
2002 |
Närvarande:
Ca 330 medlemmar deltog på årsmötet. Följande personer gästade årsmötet:
Joe Ingle, USA, Olga Marina Guerrero de Guengue, Colombia, Hugo Blanco, Peru,
Nancy Cano och Ana Maria Watson, peruanska sektionen, Hildur Knudsen, norska sektionen, Else Wright, brittiska sektionen, Bent Marie Braarud, danska sektionen,
Christophoros Kanistras, grekiska sektionen, Leo Lahdenmäki och Heljä Tilli, finländska sektionen, Wout Vogelsang, holländska sektionen, Malcolm Tigerschiöld, IS.
Val av styrelse:
Per Kylberg valdes till kassör för 1989-1991
Magnus Breidne, Gunnel Lidåker, Christine Pamp och Lars Tuveson till ordinarie ledamöter för 1989-1991
Ingrid Nilsson Horvath och Gösta Wikdahl valdes till suppleanter för 1989-1990
Därmed kommer styrelsen under perioden 1989-1990 att ha följande sammansättning:
Rose-Marie Asker, Magnus Breidne, Roland Kadefors, Per Kylberg, Gunnel Lidåker, Bo Lindblom, Christine Pamp, Marie Pernebring, Gösta Stolpe, Lars Tuveson
Suppleanter: Ingrid Nilsson Horvath och Gösta Wikdahl.
Sekretariatet meddelat att Brita Grundin valts till ordinarie personalrepresentant och Birte Lindblom till suppleant för perioden 1989-1990.
Val av Amnestyfondens styrelse
Erik Geijer och Per Stadig valdes till ordinarie ledamöter i Amnestyfonden för perioden 1989-1990.
Amelie Bendz och Anna-Karin Martinsson valdes till suppleanter för perioden 1989-1990.
Val av revisorer
Leif Lundqvist och Bruno Morän valdes till ordinarie revisorer för sektionen och Amnestyfonden för perioden 1989-1990.
Ivar Asp och Gunnar Blomberg valdes till suppleanter för 1989-1990
Birgitta Grind (sammankallande), Eva Magnusson och Berit Sprinchorn valdes till ordinarie ledamöter i valberedningen.
Åsa Fahlbeck, Eva Sandhammar och Elisabet Stålhane valdes till suppleanter
Anföranden
Olga Marina Guerrero de Guengue höll ett anförande.
Olga är hustru till Carlos Arturo Guengue som "försvann" i juli 1987 i Cali, Colombia.
Hon berättade bl a om hur det gick till när hennes man "försvann". Efter att hon fört fram sin mans fall i radio och tidningar utsattes hon själv för hot och blev offer för attentat till dess hon kunde lämna landet.
Hugo Blanco berättade om siuationen i Peru. Hugo, bondeledare från Peru, greps den 9 februari i samband med ett massmöte i Pucallpa, och var föremål för en blixtaktion inom Amnesty. I slutet av februari släpptes han.
Nancy Cano från peruanska sektionen höll ett anförande. Hon berättade bl a att den peruanska sektionen bildades i början av 80-talet och har vuxit sedan dess. För närvarande finns omkring 160 medlemmar i 18 grupper utöver hela landet. Trots de speciella förhållanden som råder i Peru har grupperna kunnat upprätthålla ett aktivt deltagande i sektionen.
Medlemsavgiften 1990
Beslut
att medlemsavgiften förblir oförändrad under 1990. 160 kr/år eller 80 kr/år för personer under 19 år, heltidsstuderande och förtids-eller ålderspensionärer.
Gruppavgiften 1990
Beslut
att gruppavgiften förblir oförändrad under 1990, 6000 kr/år.
Flyktinguppföljning
Beslut
att uppdra åt styrelsen att inleda en diskussion med andra svenska organisationer och med IS om uppföljning av asylsökande som avvisats/utvisats.
Fängslade homosexuella
Beslut
Med röstsiffrorna 148 för bifall och 99 för avslag beslutade årsmötet
att verka för att mandatet tolkas så att det omfattar personer som fängslats p g a sin homosexualitet. Med röstsiffrorna 164 för bifall och 89 för avslag beslutade årsmötet
att ge styrelslen i uppdrag att verka för att Amnesty Internationall i framtiden skall adoptera också personer som fängslats p g a sin homosexuella läggning.
Stegvis intensifierat arbete för långtidsfångar
Beslut
att stödja styrelsens resolution till ICM.
att införa ett system för stegvis intensifierat arbete för långtidsfångar, när det är till fångens bästa, enligt följande:
När adopterade fångar suttit fängslade i fem år ska deras fall tas upp av alla grupper i distriktet (eller en liknande antal grupper där distrikt saknas).
När adopterade fångar suttit fängslade i tio år, ska deras fall tas upp av hela sektionen till vilken fången hör.
När adopterade fångar suttit fängslade i femton år, ska de adopteras av hela regionen, t ex sektionerna inom Norden.
När adopterade fångar suttit fängslade i tjugo år, ska de adopteras av rörelsens samtliga grupper.
att tekniken om möjligt skall gälla även undersökningsfall.
Handlingsplanen för 1990-91
Beslut
att godkänna planens allmänna inriktning.
FN:s allmänna förklaring
Beslut
att den Allmänna Förklaringen om de Mänskliga Rättigheterna, antagna av Förenta Nationernas Generalförsamling den 10 december 1948, skall som bilaga medtagas i sektionens årsrapporter fr o m 1989.
Uttalande antaget vid årsmötet i Karlstad 6 maj 1989
Rätten att söka asyl hotas. Runtom i västeuropa vidtar länder åtgärder avsedda att förhindra att människor på flykt når dess gränser. När restriktioner införts av en regering, har andra tenderat att följa efter. Regeringens förslag till ny utlänningslag visar att också Sverige dras med i denna för flyktingar negativa spiral.
Trenden måste brytas. Istället för att urholka rätten att söka asyl bör svenska regeringen ta initiativ till att främja ett gemensamt europeiskt ansvarstagande för asylsökande. Svensk flyktingpolitik ska vara att erbjuda flyktingar skydd i vårt land - inte att skydda Sverige från asylsökande.
Amnesty arbetar mot politiska fängslanden, tortyr och dödsstraff. Därför framhåller svenska Amnesty idag vid sitt årsmöte att Sverige, liksom andra länder, måste hålla dörrarna öppna för dem som flyr undan hot om övergrepp. Ingen personn ska enligt Amnestys uppfattning tvingas återvända till ett land där han eller hon riskerar att bli samvetsfånge, utsättas för tortyr, "försvinnande", dödsstraff eller regeringsstödda mord. På flera punkter försämras flyktingars rättsliga skydd i förslaget till ny utlänningslag.
Utrymmet för direktavvisning av asylsökande synes öka jämfört med nuvarande lag. De nya reglerna innebär att den asylsökande också kan avvisas om ansökan grundas på skäl som regeringen vid prövning av andra fall redan bedömt som otillräckliga.
Flygbolag och rederier åläggs ett utökat ekonomiskt ansvar för återresan i de fall en asylsökande inte tillåts stanna i Sverige. Lagförslaget innebär att myndigheterna i praktiken övervältrar på kommersiella företag att pröva asylrätten för den flykting som inte har sina resehandlingar i ordning. Det är orimligt att personal på transportföretag ska bedöma asylskäl och det på några få minuter. Det är en prövning som i vissa fall faktiskt har tagit upp till ett par år för myndigheterna att genomföra.
Det är bra att Statens invandrarverk tar över beslutanderätten i alla asylärenden. Verket bör också bära ansvaret för utredningen. Det förblir otillfredsställande att den lokala polismyndighetens protokoll även i fortsättningen kommer att ha en avgörande betydelse för prövningen. Regeringen bör följa FN:s flyktingkommissaries rekommendationer om att asylsökande bör förhöras av den myndighet som beslutar i asylärenden.
Lagförslaget ger myndigheterna möjlighet att hålla asylsökande i förvar upp till 48 timmar för utredning. De som saknar identitetshandlingar kan i princip hållas i förvar på obestämd tid. Skrivningen om asylsökande barns skydd mot frihetsberövanden är oklart formulerad.
Svenska sektionen av Amnesty International uppmanar riksdagens ledamöter att vid behandlingen av förslag till ny utlänningslag se till att Sverige klart och entydigt upprätthåller människors rätt att söka asyl, en rätt föreskriven i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och Genevekonventionen om flyktingars rättsliga ställning.