1967 | ||
2002 |
Sektionens ordförande Thomas Hammarberg öppnar årsmötet och inleder med ett anförande, där han bl a säger:
Samtliga som grips av politiska skäl i Brasilien torteras. I Argentina där man räknar med ca 500 politiska fångar uppges 90 procent ha genomgått svår systematisk tortyr. I Uruguay och Bolivia finns bevis för att utländska rådgivare används under tortyren. Andra länder som använder tortyr är Turkiet och Sydvietnam.
Hammarberg berättar vidare att dödsstraffet förklarats strida mot konstitutionen av USA:s Högsta Domstol. Det finns ca 700 dödsdömda i USA vilka tack vare HD:s beslut inte fått sina straff verkställda. Nu har president Nixon föreslagit att dödstraffet åter ska träda i kraft och de 700 kommer därmed avrättas.
En FN-rapport visar att dödstraffet knappast är på väg mot sitt avskaffande. Tvärtom inträffar det att länder återinför denna straffnorm. Där dödsstraffet finns kvar tillämpas det dessutom i allt större omfatttning.
Del av anförande av Martin Ennals:
Ennals framhåller för grupperna att Londonkontorets arbete med att producera nyhets- och opinionsbildande material t ex massmedia, påtryckningsgrupper och regeringar är mycket viktigt även om det tar tid från produktionen av casesheets. Vilken av uppgifterna som skall prioriteras måste avgöras från fall till fall. Hela tiden måste man avgöra vilket arbete som just för tillfället skulle betyda mest för fångarna.
Ennals tar också upp den pågående tortyrkampanjen och säger att vi måste övertyga inte bara politiker utan också tjänstemän och allmänhet om att tortyren är ett brännande problem. Till sommaren kommer en översikt över tortyren i olika länder att tryckas. Regionala konferenser skall hållas på olika håll och den 10-11 december arrangeras en internationell konferens i Paris på 25-årsdagen av undertecknandet av FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna.
Del av anförande av Hans-Göran Franck:
Franck säger att Sydvietnam idag har världens största fängelseväsende. Enligt uppgift från en sydvietnamesisk domare har mer än 1 miljon människor i Sydvietnam en direkt personlig erfarenhet av fängelse. Under 1972 förekom massarresteringar i långt högre grad än under de senaste 20 åren.
Många dör i fängelse av svält, epidemier och likvideringar. Dödligheten har tidigare uppgått till 10-15 procent per år och trots detta hålls fängelserna ständigt fyllda. Nästan ingen fånge undgår tortyr och misshandel.
Parisavtalet har nästan enbart resulterat i frigivande av krigsfångar. Ca 100 personer som har ställt sig på Thieu-regimens sida och gjort avbön har släppts från Con Son enligt franska korrespondenter.
Nya tigerburar har byggts, ännu mer människoovärdiga än de gamla. De har byggts för amerikanska skattemedel och under medverkan av en amerikansk entreprenör.
Enligt Paris-avtalet skall alla politiska fångar friges inom 90 dagar efter avtalets undertecknande. Med omedelbar verkan skulle fångarna ges riktig föda, medicinsk vård och möjlighet till kontakt med sina familjer. Ännu har man inte anstängt sig för att uppfylla avtalet trots att 90-dagarsperioden går ut i slutet av april.
Val av ordförande
Årsmötet beslutar omvälja Thomas Hammarberg, Södertälje, till ordförande i svenska sektionen för kommande verksamhetsår.
Val av styrelse och styrelsesuppleanter
Årsmötet väljer följande ledamöter till den nya styrelsen:
Lars Engström, Stockholm, Nils Eriksson, Göteborg, Hans-Göran Franck, Stockholm, Fritiof Haglund, Stockholm, Åke Lundeberg, Stockholm, Rona Morän, Malmö. Margareta Rosén, Stockholm, Malcolm Tigerschiöld, Båstad och Anna-Lena Wästberg, Stockholm
Årsmötet väljer följande suppleanter till styrelsen:
Ivar Asp, Uppsala, Elisabeth Berggård, Umeå, Lars Carlzon, Stockholm, Bo Lindblom, Ränneslöv, Catharina Stenberg, Borås.
Val av revisorer och revisorssuppleanter
Årsmötet omväljer Gunnar Blomberg och Hans Michaeli till revisorer
och nyväljer Gunilla Elmér och omväljer Bruno Morän till revisorssuppleanter
Årsmötet beslutar att uppdra åt styrelsen att inom AIs internationella organ verka för att internationella sekretariatet övergår till en budgetering som så klart som möjligt visar den verkliga fördelningen av resurser mellan de olika verksamhetsgrenarna. t ex någon form av programbudgetering.
Årsmötet beslutar uppdra åt styrelsen att till AIs internationella årsmöte föreslå nya former för hur de nationella sektionerna kan finansiera det internationella sekretariatet, former som till skillnad från de nuvarande inte riskerar att hämma bildandet av nya grupper.
Beslut
Årsmötet beslutar att årsavgiften för kommande verksamhetsår skall vara oförändrad.
Årsmötet beslutar att uppdra åt styrelsen att på det internationella planet verka för att reglerna för fördelning av fångfall till grupperna mjukas upp. Inga sådana regler finns bestämt uttalade, men man arbetar efter principen att det skall råda "balans" mellan de politiska systemen i en grupps fångländer. Årsmötet anser det inte nödvändigt att varje grupp alltid har en fånge från vart och ett av de tre områdena "öst", "väst" och "tredje världen", en indelning som årsmötet finner vara otidsenlig. En grupp med "poltisk obalans" skall vara beredd att ta emot ett fjärde fall när sekretariatet har fått fram något från det område som felas.
Årsmötet beslutar (motion 7) uppmana medlemmarna att till valberedningen komma med förslag till styrelsemedlemmar. Påminnelse om saken bör införas i Gruppnytt i god tid före valet. Det kommande årets valberedning skall utarbeta en instruktion för sitt eget arbete.
Årsmötet antar styrelsens förslag till resolution om de politiska fångarna i Sydvietnam.
Årsmötet beslutar att uppdra åt styrelsen att skriva till samtliga parter i Paris-förhandlingarna om situationen för de politiska fångarna i Sydvietnam. I skrivelsen bör betonas att parterna har ett direkt och otvetydigt ansvar för dessas öde.
Årsmötet beslutar att sända ett telegram till premiärminister Papadopoulos i Grekland med protester mot den senaste tidens polisbrutalitet och massarresteringar.
Årsmötet antar ett förslag till brev till president Nixon med krav på total och vilkorslös amnesti för alla som deserterat eller undandragit sig inkallelse.
Årsmötet uppdrar åt styrelsen att kräva dödsstraffets avskaffande i skrivelser till regeringscheferna i Sovjetunionen, Iran, Nigeria, Sydafrika och USA.
Årsmötet beslutar (motion 13 och 17) att uppdra åt styrelsen att utse en kommitté bestående av lärare, elever och andra intresserade vilken skall arbeta vidare på frågan hur Amnesty skall nå ut bättre i skolorna.