1967 | ||
2002 |
Sektionens ordförande, Thomas Hammarberg, öppnar årsmötet. I anförandet säger han bland annat:
"Kampen mot dödsstraffet har sannerligen inte varit framgångsrik. Igår fastställde den turkiska senaten dödsdomarna mot de tre som dömdes i oktober i Ankara. Svenska sektionen skickade häromdagen ett telegram med begäran om nåd. Åklagarna yrkar på dödsstraff i ett flertal fall under de pågående rättegångarna. Allt som kan göras för att stoppa detta hotande massdödande måste göras.
Den bok svenska sektionen nu publicerar om dödsstaffet är alltså tyvärr inte överflödig. Boken tar också upp frågan om dödsstraffet under krig. Vi pläderar för att Sverige avskaffar dödsstraffet även under krigstid. Detta skulle också ha betydelse internationellt i kampen mot avrättningar.
Parallellt med kampanjer mot dödsstraffet måste vi fortsätta kampen mot tortyren.
I dagarna har Amnesty publicerat en rapport om förhörsmetoderna i Nordirland. Rapporten bygger på en ingående studie av en tremannakommission som gått igenom trettio fall ytterst noga. Kommissionen kom till slutsatsen att det förekommit brutal behandling under arresteringar och transporter, samt under förhören. Frågan om förhörsmetoderna på Nordirland behandlas nu i Europakommissionen för de mänskliga rättigheterna.
Vi försöker också verka för bättre internationella regler mot tortyr och omänskliga fängelseförhållanden. Vi vill ha en FN-konvention som är juridiskt bindande. Vi hoppas att den svenska regeringen skall ta upp den frågan i FN kommande höst. Men det räcker inte med att vi får nya och bättre konventioner. Konventionerna måste ratificeras av regeringarna och det måste skapas garantier för att de respekteras.
Vi har konventioner i FN om de mänskliga rättigheterna, formulerade och enhälligt antagna av generalförsamlingen 1966. Ännu idag, nära 6 år senare, har bara 15 länder ratificerat dem. Det behövs ytterligare 20 för att konventionerna ens skall träda i kraft."
Val av styrelse
Årsmötet beslutar att omvälja Thomas Hammarberg, Södertälje, till svenska sektionens ordförande för kommande verksamhetsår.
Årsmötet beslutar välja följande ledamöter i den nya styrelsen:
Lennart Aspegren, Stockholm, Märta-Stina Danielsson, Stockholm, Hans-Göran Franck, Stockholm, Bo Lindblom, Ränneslöv, Åke Lundeberg, Umeå, Rona Morän, Malmö, Margaretha Rosén, Stockholm, Catharina Stenberg, Göteborg och Malcolm Tigerschiöld, Båstad.
Årsmötet beslutar välja följande suppleanter till styrelsen:
Gun Arnefjäll, Skelleftehamn, Lars Engström, Stockholm, Fritiof Haglund, Stockholm, Carl-Gunnar Runebjörk, Uppsala och Sara Theander, Lund.
Årsmötet beslutar omvälja Gunnar Blomberg och Hans Michaeli till revisorer samt Bruno Morän och Gösta Ekman till revisorssuppleanter.
Delar av anförande av advokaten Christian Grobet, Schewiz, om förhållande i Iran.
Christian Grobet har varit i Iran som observatör vid några av de rättegångar som pågår vid militärdomstolarna i landet. Han berättar att det är mycket svårt att få tillträde till rättegångarna trots att de uppges vara offentliga. Tidningarna innehåller sällan några uppgifter om när rättegångar skall hållas. Händer det någon gång är det vanligt att ett felaktigt datum anges. Först vid sitt tredje försök kunde Grobet få tillträde till en rättegång där ett antal personer stod anklagade för vapensmuggling, kapning av ett flygplan, kidnappning samt för subversiv verksamhet. Grobet lyckades få ett samtal med en av de anklagade. Denne bestred anklagelserna och sade bl a att flera av de anklagade gripits långt innan den påstådda kidnappningen skulle ha ägt rum. Grubet talade också med några av advokaterna. Dessa är ofta officerare som de anklagade måste välja från en lista som upprättats av rättsmyndigheterna. Vid den aktuella rättegången vägrade de anklagade att godkänna advokaterna. De anklagade hade heller inte haft något juridiskt stöd under de förberedande förhören hos Savak, Irans hemliga polis. Enligt lagen om omstörtande verksamhet kan man dömas till melllan tre och tio års fängelse och i vissa fall även till döden om man använt eller innehaft vapen.
Grobet konstaterar slutligen att flera andra observatörer gjort samma iakttagelser och att de iranska myndigherna inte offentligt vågar visa vad som pågår inför militärdomstolarna. Rättsförfarandet garanterar inte ett riktigt försvar för den anklagade, systematisk tortyr används vid förhören och inga vittnen förekommer vid rättegångarna. Oppositionella yttringar i samhället bevakas av den hemliga polisen och man dömer människor för deras åsikter och medlemskap i oppositionella grupper. Människor som arresteras försvinner ofta spårlöst. Sedan början av mars har 19 personer avrättats i Iran.
Redaktionskommittén
Redaktionskommittén föredrar ett uttalande om Iran. Årsmötet beslutar att anta uttalandet och ger redaktionskommittén i uppdrag att göra ett tillägg om FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna.
Plats för årsmötet
Årsmötet beslutar (motion 2) att årsmötena kan förläggas till annan plats än Stockholm om lokala grupper erbjuder sig att organisera mötet.
Gruppavgiften
Årsmötet beslutar att gruppavgiften skall vara 500 kr/år. Nybildad grupp betalar 250 kr för innevarande kalenderår. Grupp som bildas efter den 30 september betalar ingen avgift för innevarande kalenderår och 500 kr följande år. Styrelsens arbetsutskott kan bevilja nedsättning av gruppavgiften. Den får dock aldrig understiga 250 kr per år. Beslutet gäller från den l januari 1972. Medlemsavgifterna är desamma som tidigare utom för pensionärer som betalar 20 kr per år.
Gruppinformation
Årsmötet beslutar (motion 19) att den nuvarande Bulletinen bör ersättas av två skrifter, dels en tidning och dels ett gruppinformationsblad. Tidningen, som bör göras i offset och utkomma med fyra nummer per år, skall gå till alla medlemmar, enskilda prenumeranter, bibliotek och liknande. Den skall också säljas på gator och torg. Ansvarig utgivare skall vara Amnestys ordförande..
Årsmötet beslutar att tidningens redaktion skall växla mellan olika platser i landet. Under 1972 skall nr 1 ges ut i Stockholm, nr 2 av Halmstadsgrupperna och nr 3 av Malmö-Lundgrupperna.
Årsmötet beslutar att gruppinformationen skall göras på stencil och skickas ut en gång i månaden tillsammans med månadskampanjen så att grupperna kan planera sina möten därefter. Informationen skall gå ut i så många ex att den räcker till varje gruppmedlem. Grupp 147 åtar sig att på försök stå för tryckning och utsändande av tidningen och informationsbladet.
Årsmötet beslutar att månadskampanjen skall skickas till pressen i större utsträckning än hittills och att den skall användas som "inkörsport" för nya medlemmar.
Årsmötet beslutar (styrelsens motion nr 28:1b) att göra ett tillägg till paragraf nr 1 i svenska sektionens stadgar. Tillägget lyder: "Med politisk fånge avses här en person som har berövats friheten i strid mot principerna i FN-förklaringen om de mänskliga rättigheterna". Tillägget fogas in omedelbart efter att begreppet "politisk fånge" första gången nämns i texten.
Årsmötet beslutar att sektionen skall motionera till Internationella årsmötet om att sektioner i länder som tillhör Europarådet bör ta initiativ till en resolution i rådet om dödsstraffets avskaffande.