1967 | ||
2002 |
Sektionens ordförande, Thomas Hammarberg, förklarar åsmötet öppnat och hälsar de närvarande välkomna. I sitt inledningsanförande säger han bland annat:
"Innevarande år har av Förenta Nationerna och en rad organisationer förklarats som det internationella året mot rasdiskriminering och rasism. Man vill under året stimulera regeringar och organisationer att sluta upp i kampen för att genomföra de principer som slogs fast 1965 i FN-konventionen mot all rasdiskriminering. Kampen mot rasism och rasförtryck samt åtgärder för rasförtryckens offer kommer att vara Amnestys huvudtema under 1971.
Som en uppföljning av den allmänna förklaringen av de mänskliga rättigheterna tog FN 1966 ställning för två viktiga konventioner, den ena om politiska och medborgerliga mänskliga rättigheter och den andra om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Det behövdes 35 regeringars ratificeringar för att de skulle träda i kraft. I år kommer Sverige sannnolikt att ansluta sig och blir i så fall det tionde landet som ställer sig bakom konventionerna. Efter fem år saknas således fortfarande majoriteten av de underskrifter som krävs. Vi kommer att framlägga förslag med syfte att påskynda ett undertecknande av de länder som ännu ej gjort det. Har regeringarna en gång anslutit sig, ger det oss ett vapen i påtryckningsarbetet och i det opinionsbildande arbetet för de mänskliga rättigherna.
Ett annat förslag som kommer att framläggas är skapandet av en särskild FN-kommissarie för de mänskliga rättigherna. Amnestys olika sektioner bör med kraft vända sig till respektive länders ansvariga representanter och kräva att de ställer sig bakom denna tanke som i sin förlängning mynnar fram mot en internationell domstol för mänskliga rättigheter.
Vår rörelse lägger särskild vikt vid att bekämpa tortyr. I dagarna publiceras Svenska Amnestys årsbok som i år har temat tortyr.
Arbetet för avskafffandet av dödsstraffet har varit föga framgångsrikt. Tvärtom tycks bruket av dödsstraff ha spritt sig under senare tid. Styrelsen kommer att inför årsmötet lägga fram ett förslag till uttalande om fortsatt arbete för dödsstraffets avskaffande. Vi finner det angeläget att även Sverige tar ställning för att inte ens i krigstid tillämpa dödsstraff".
Martin Ennals och Inger Fahlander hälsas välkomna till Svenska sektionens årsmöte.
Redaktionskommittén föredrar ett uttalande ställt till justitieminister Lennart Geijer angående dödsstraffet.
Årsmötet beslutar anta uttalandet.
Redaktionskommittén föredrar ett uttalande tillställt utrikesminister Torsten Nilsson angående en hjälpfond till stöd för den grekiska militärdiktaturens offer.
Årsmötet beslutar anta uttalandet.
Redaktionskommittén föredrar ett uttalande tillställt kung Hassan II, Marocko, med en vädjan om omprövning av det rättsliga förfarande mot 200 misstänkta för påstådda brott mot statens säkerhet.
Årsmötet beslutar anta uttalandet.
Val av styrelse
Årsmötet beslutar att omvälja Thomas Hammarberg, Södertälje, till ordförande för kommande
verksamhetsår.
Till ordninarie styrelseledamöter valdes Lennart Aspegren, Stockholm, Terry Carlbom, Uppsala. Hans Göran Franck, Stockholm, Ingrid Lilja, Stockholm, Bo Lindblom, Ränneslöv, Ulla Lundberg, Stockholm, Rona Morän, Malmö, Per Wästberg, Stockholm och Margareta Rosén, Stockholm.
Till suppleanter valdes Carl Gunnar Runebjörk, Uppsala, Catharina Stenberg, Göteborg, Märta Stina Danielsson, Stockholm, Åke Lundeberg, Umeå, Malcolm Tigerschiöld, Båstad.
Sören Kindlund påpekar att valberedningen i sitt förslag efter allmänt uttalat önskemål skurit ned antalet ledamöter i styrelsen från tio till nio och suppleanternas antal från tio till fem samt att valberedningen vid förslag till ledamöter och suppleanter beaktat behovet att tillsätta en finansgrupp inom styrelsen.
Årsmötet diskuterar frågan om antalet suppleanter i styrelsen. Efter omröstning med handuppräckning antas valberedningens förslag om fem personer.
Till revisorer valdes Gunnar Blomberg och Hans Michaeli och till revisorsuppleanter valdes Bruno Morän och Gösta Ekman.
Uttalanden
Redaktionskommittén föredrar ett uttalande ställt till justitieminister John Mitchell, USA, angående rasdiskriminering och politiska rättegångar. Årsmötet beslutar att anta uttalandet sedan vissa ändringar gjorts.
Årsmötet beslutar att våra uttalanden blir offentliga i och med att de klubbas, att våra uttalanden får en enhetlig adressat men att styrelsen får avgöra vilken adressat de vill välja, samt att vid varje överlämnande av ett uttalande en utförlig presentaion av Amnesty bifogas.
Gruppavgiften
Årsmötet fastställer efter omröstning med handuppräckning gruppavgiften till i princip 500 kr enligt ekonomigruppens förslag. Medlemssavgiften fastställs till 40 kr. För organisationer blir avgiften oförändrad 75 kr och för riksorganisation 300 kr. Beträffande skolungdom för vilka avgiften fastställs till 20 kr antar åsmötet ett förslag att ordet "skolungdom" utbyts mot heltidsstuderande".
Tortyr
Årsmötet beslutar att med anledning av tortyren i Brasilien ge styrelsen i uppdrag att följa upp intentionerna bakom tortyrboken,
att inför Sharpvilledagen den 21/3 göra ett fördömande uttalande om apartheidpolitiken i Sydafrika,
att snarast göra ett uttalande som aktualiserar frågan om diskrimineringen av indianerna i Latinamerika,
att fortsätta att fördöma apartheid och rasförtryck,
att sprida FN:s rekommendation om fortsatt upplysningsverksamhet mot rasism,
samt att i fortsättningen aktivt bevaka etniska minoriteters problem.
Gruppröstning
Årsmötet beslutar med två tredjedels majoritet att i enlighet med motion 12 varje på årsmötet närvarande medlem av sektionen har en röst. Om så begäres röstar i en andra omgång även valda ombud för grupperna, varvid varje ombud ges 10 röster och avgörandet sker efter summering av de båda röstningsomgångarnas resultat. Ombuden erhåller för denna röstning speciella, färgade röstkort.