Årsmöten:
| .. | Svenska sektionens årsmöte i Växjö den 8-10 maj 1998 Närvarande: Omkring 300 medlemmar deltog i årsmötet som dessutom gästades av följande personer: Cejko och Rasida Kahteran, Bosnien, Mirjana Galo, Kroatien, Laura Jordán de Conte, Argentina, Eyvind Björndal och Sven-Egil Böe, norska sektionen, Bitten Eskisen, danska sektionen, Hanna Vuokila och Tappio Puurunen, finländska sektionen. Charlotta Nordenberg, svenska sektionens ordförande hälsar deltagarna och de utländska gästerna välkomna och förklarar årsmötet 1998 öppnat. Val av styrelse Beslut att välja Jesús Alcalá till ordförande 1998-2000, att välja Eric Ericsson till kassör för tiden 1998-1999, att välja Robert Hårdh, 1998-2000, Susann Olsson, 1998-2000, Christian Gräslund,1998-2000 och Hanna Roberts, 1998-1999 till ordinarie ledamöter, samt att välja Åsa Fahlbeck, 1998-1999 och Jenny Wessblad, 1998-1999 till suppleanter. Val av auktoriserad revisor Beslut att välja Birgitta Johansson, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, till ordinarie revisor 1998-1999, att välja Pål Wingren, Öhrlings Coopers & Lybrand AB, till revisorssuppleant 1998-1999. Val av styrelse för Amnestyfonden Beslut att välja följande personer till ordinarie ledamöter i Amnestyfondens styrelse: Amelie Bendz 1998-2000, Andrea Ingvarsson 1998-2000 samt att välja Henry Segerström, 1998-1999 och Erik Mårtensson 1998-1999 till suppleanter. IT mot tortyr Beslut att uppdra åt sektionens styrelse att åstadkomma ett fullt ubyggt preventivt nätverk till årsmötet år 2000. Med fullt utbyggt menas att varje arbetsgrupp i den svenska sektionen erbjudits att bli fadder åt åtminstone en person, att en rapport om arbetets fortskridande bör lämnas vid årsmötet 1999. Motion om uppföljning av blixtaktioner Beslut att omedelbart låta utarbeta riktlinjer och tips för uppföljning av blixtaktioner utifrån dessa aktivisters erfarenheter och kunskap, att så snart detta är gjort introducera denna arbetsmetod för sektionens samtliga arbetsgrupper samt att detta beslut ersätter tidigare årsmötessbeslut i frågan. Amnestymedverkan i polisutbildning Beslut att verka för att den svenska polisen fortsättningsvis i sin utbildning får grundliga kunskaper om de mänskliga rättigheterna, att verka för att den svenska polisen kontinuerligt får fortbildning om de mänskliga rättigheterna samt att styrelsen verkar för att Amnesty internationellt inleder en kampanj/aktion för att påverka länder att införa undervisning om de mänskliga rättigheterna vid polisutbildning, och där undervisning redan förekommer, uppmana respektive regering att försäkra sig om att de mänskliga rättigheterna även i praktiken respekteras. Enskilda aktivister Beslut att en tidsbegränsad försöksverksamhet inleds med enskilda aktivister varav hälften skall ha tidigare erfarenhet av arbete i en grupp, att styrelsen tillsätter en mindre projektgrupp med deltagande från sekretariat, aktiva och styrelsen med uppgift att: a) föreslå formerna för antagande och löpande kontakt med enskilda aktivister b) samordna de enskilda aktivisterna under försöksperioden c) utvärdera verksamheten vid försöksperiodens slut samt då också d) föreslå formerna för fortsatt verksamhet eller avveckling eller att lägga dessa uppgifter på ett utskott samt att arbetet med detta startar så att beslut om fortsättning eller avveckling kan tas vid årsmötet 2001. Demokratin i svenska Amnesty Beslut att uppdra åt styrelsen att snarast tillsätta en fristående arbetsgrupp med uppgift att göra en grundlig och djupgående utvärdering av sektionens demokratiska process och dess strukturer, att styrelsen i arbetsgruppens direktiv inkluderar att se över och eventuellt föreslå revideringar beträffande - årsmötet - budgetmötet - sektionens stadgar - framför allt de delar som har inverkan på demokratin - sektionens arbetsordning - distrikten och deras roll i sektionen - arbetsgruppernas demokratiska status i förhållande till andra strukturer - sektionsstyrelsens sammansättning och arbetssätt - personalens roll i den demokratiska processen - röstförfarande och rösträtt - gruppers, distrikts och enskilda medlemmars roll i processen mellan årsmöten. att arbetsgruppen ges möjlighet att under arbetets gång ge förslag på utökning av direktiven att arbetsgruppen avlägger en delrapport till årsmötet 1999 och en slutrapport med förslag på förändringar till årsmötet år 2000. Förslag till årsmötesreform - förslag från styrelsen Beslut att bifalla styrelsens förslag till årsmötesreform enligt alternativ B, att Svenska Amnesty fr o m år 1999 står värd för en nationell MR-konferens öppen för deltagare från andra ideella organisationer, att hållas vartannat år, i anslutning till årsmötet. Anföranden Ett anförande hölls av Cejko Kahteran från Bosnien, samt ett anförande av Mirjana Galo från Kroatien. Styrelsens förslag om avgifter för 1999 Beslut att medlemsavgiften för 1999 och 2000 skall vara 240 kr för helbetalande och 160 kr för personer under 19 år, heltidsstuderande, arbetslösa eller pensionärer, att gruppavgiften för 1999 och 2000 för svenska sektionen skall vara 1 500 kr, att registreringsavgiften 1999 och 2000 för nya grupper skall vara 500 kr samt att avgiften för ungdomsgrupper 1999 och 2000 skall vara 500 kr. Uttalande från Amnestys årsmöte i Växjö 8-10 maj 1998 Många röster, stort engagemang och stark vilja utmärker Amnesty International i kampen för de mänskliga rättigheterna. I helgen har 300 Amnestymedlemmar debatterat, lyssnat, begrundat och tagit ställning i frågor som rör Amnestys framtid. Vi har haft ett gemensamt - viljan att bli starkare i vårt livsviktiga arbete. Organisationens spjutspets riktas mot de regeringar som förvägrar sina medborgare grundläggande fri- och rättigheter. I år uppmärksammar vi att det är 50 år sedan FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs. Av stor symbolisk betydelse för oss är artikel 19 - "Envar har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet". I Sverige är yttrandefriheten så självklar att vi sällan tänker på den. Med sorg tvingas vi konstatera att FN-förklaringen gått många stater obemärkt förbi. Medan vi samlats till årsmöte har händelserna i världen än en gång visat att Amnesty behövs. Från alla kontinenter får vi rapporter om att övergreppen fortsätter i skrämmande omfattning. Chockerande uppgifter har nått oss i helgen om att civila i den västafrikanska staten Sierra Leone brutalt dödats och lemlästats av väpnade opposiotionsgrupper. Vittnesmål från överlevande handlar om hur kvinnor och barn låses in i hus som sätts i brand. Kvinnor våldtas och män som vägrar våldta sina egna familjemedlemmar får sina armar avhuggna. Vi har också hört många upprörande vittnesmål från våra inbjudna gäster från Argentina, Kroatien och Bosnien. Laura Jordán de Conte, en av "de galna Mödrarna" på Plaza de Mayo i Buenos Aires, har berättat om de stunder av förtvivlan och desperaton hon upplevt efter att hennens son "försvann" för över 20 år sedan. I dag ställs flera av de militärer som misstänks för övergreppen från diktaturåren inför rätta. Människors raseri har tvingat staten Argentina att ta sitt ansvar för att bryta de förödande åren av straffrihet. Men fortfarande mördas och hotas journalister för att de rapporterar om myndigheternas undfallenhet gentemot de militärer som ansvarade för tusentals grova brott mot de mänskliga rättigheterna. I Kroatien och Bosnien lever människor med öppna sår från krigsårens övergrepp. Mirjana Galo är en av de många modiga människorättsaktivister som Amnesty särskilt framhåller och beskyddar i år med tanke på det halvsekel som gått sedan världens regeringar enades om att göra sitt yttersta för att skydda medborgarnas rättigheter. Rashida och Cejko Kahteran har smärtsamt fått erfara hur våld och förnedring drabbar, men i Sollefteå har de återfunnit en trygghet. Ett enigt Amnesty går nu vidare och satsar stor kraft på att synas och höras i debatten. Vår hårda kritik riktas mot de regeringar som bryter mot både inhemska och internationella lagar, som fortsätter att bekämpa mord med mord, som torterar och förnedrar och låter sina medborgare "försvinna". Ett starkt Amnesty behövs! |