Punkt: 3.2 Verksamhetsplan Underlag till styrelsemöte 12 december 2018

Till: styrelsen

Från: sekretariatet

Datum: 2018-11-30

Punkt: 3.2 Verksamhetsplan

BESLUTSUNDERLAG

Introduktion

Amnesty International befinner sig i en femårig verksamhetsplan 2016-2020. Den svenska planen påbörjades senare och omfattar 2017-2020.

Ambition med verksamhetsplanen 2017-2020

När styrelsen beslutade om den svenska verksamhetsplanen för 2017-2019 uttrycktes att Amnesty i Sverige i slutet av planeringsperioden:

har en lokal relevans i MR-frågor samtidigt som vi stärker kopplingarna till vår internationella verksamhet.
är en vass organisation som inspirerar och utmanar samtidigt som vi bygger nätverk och fora för MR-frågor. På så sätt utvecklar vi MR-debatten i Sverige.
är förstahandsvalet om jag vill engagera mig i MR-frågor, som frivillig eller anställd.
har ett systematiskt och strategiskt arbete för vad och hur vi bidrar till och lär av vår internationella rörelse.
är en stark organisation som har en stabil och växande mobilisering av människors tid och pengar på lång sikt.
är ett organisatoriskt stärkt, inkluderande och effektivare sekretariat som med energi och glädje arbetar tillsammans för att uppnå rörelsens gemensamma mål och som tillvaratar förmågor hos aktiva medlemmar, supporters och personal så att vi alla jobbar för samma sak, oavsett roll.

Styrelsen fattade på decembermötet 2016 också beslut om ny struktur för verksamhetsplaneringen. I beslutet om strukturen ingick även att planen skall ses över och, i förekommande fall, revideras varje höst. I underlaget redovisas, utöver mål, förväntade effekter och indikatorer, även de större aktiviteter som planeras för det kommande året eller åren, vilka inte är föremål för beslut av styrelsen.

Större aktiviteter 2019

De stora frågorna för nästa år är följande:

Tydligare prioriteringar i det externa kommunikationsarbetet. I det breda externa kommunikationsarbetet kommer vi under 2019 att tydligare prioritera i den breda externa kommunikationen för att uppnå större effekt. De tre frågor vi fokuserar på är:

Kvinnors rättigheter. Här gör vi en uppföljare av den nordiska rapporten om våldtäkt i rättssystemet (2.1: kvinnors rättigheter i Sverige) som lanseras i mars 2019.
Utsatta EU-medborgare. Vidare fortsätter vi arbetet med utsatta EU-medborgare och kampanjen Också människa (2.5: utsatta EU-medborgares rättigheter i Sverige).
“Reaktivt” arbete. Ambitionen har varit under flera år att kunna fokusera på det sk “reaktiva” arbetet, så att vi är relevanta och också utnyttjar det material som kommer ifrån AIS. Det handlar om bland annat MR-kriser, individarbete och rapporter, dvs arbete som svenska sektionen inte kan planera i förväg (mål 3.5 och crosscutting).

Tillväxt. Vi fortsätter utveckla våra befintliga fundraisingkanaler genom en ökning av vår telefundraisingverksamhet samt en ökad annonsering och utveckling av både digitala och postala aktiviteter. Vi behöver bredda vår fundraising och kommer jobba med innovation och tester av nya metoder, tekniker och kanaler. För att nå våra insamlingsmål behöver vi tänka nytt. Att börja bygga upp ett Middle Donor-program är en av de metoder vi vill testa. Vi kommer även ta ett större tag om analys och vår kapacitet att analysera och dra slutsatser för att säkerställa att vi använder våra resurser till rätt insatser och aktiviteter.

Nordic Youth Conference. Under sommaren 2019 står svenska sektionen värd för Nordic Youth Conference då vi räknar med att ett stort antal ungdomar från de nordiska sektionerna samlas i Sverige. (mål 5.2)

Medlemsdemokrati. Arbetet med medlemsdemokratiprojektet för ökad reell och meningsfull demokrati för medlemmar fortsätter och vi kommer också att ta fram en aktivismstrategi med syfte att skapa mer inflytande och möjligheter för människor att engagera sig. (mål 5.5).

Jämlikhetsarbetet. Under 2019 går vi in i en intensivare fas av jämlikhetsprojektet, dvs implementeringsarbetet. (5.6)

Ny kommunikationsstrategi beslutades i december 2017. Under 2018 pågår arbete med att ta fram övergripande kommunikationskoncept. Under 2019 vill vi nu lägga resurser på annonsering i olika kanaler och att verkligen synas. För att kunna skapa mer synlighet och utrymme för påverkan i media kommer vi inom det breda externa kommunikationsarbetet arbeta mer proaktivt och strategiskt med PR och media. Genom en mer långsiktig planering vill vi kunna nå ut ännu starkare och mer “ämnesfokuserat” än vi gör idag.(6.1)

Us vs them. I Amnestys två senaste årsrapporter har vi lyft fram hur tillämpningen av skrämselpropaganda används för att ställa rättigheter mot varandra och göra åtskillnad mellan grupper av människor. Retoriken vi har pekat ut har blivit allt vanligare och har som syfte att polarisera samhällen och skapa motsättningar genom att måla upp ‘ett vi och ett dom’. Vi ser hur denna retorik ökar även i den politiska debatten i Sverige. I början av 2018 togs en rapport från AIS fram som de kallade just “Us vs them”. Den beskriver anledningarna till utvecklingen och stakar ut fyra strategier för Amnesty att bemöta utvecklingen. Vi ser att svenska sektionen redan är på gång inom flera områden (kommunikationsstrategin, aktivismstrategin, hur vi arbetar med att få till lokal relevans även på lokal nivå, inte bara nationell) men vi kommer under året behöva mer systematiskt diskutera och bestämma hur vi tar rekommendationerna vidare.

Andra frågor värda att notera

Den 26 maj är det EU-val. Detta är inte planerat ännu, men ska det bli något med större externt fokus så ska det ske inom ramen för de frågor vi precis nämnde. Arbetet planeras nu regionalt och efter det kan vi mer avgöra på vilken nivå vi kan delta.

Under mål 2.8 (MR-kränkningar & diskriminering i Sverige) kommer vi att bevaka och reagera på politiska utspel som visar på en förskjutning i den politiska retoriken. Vi fortsätter nätverka med de organisationer som stod bakom #inteminröst och har samarbete med nätverket Open Act som bevakar just förskjutningen.

Vi föreslår att vi stryker verksamhetsmålet 2.4 (Amnesty i Sverige bidrar effektivt till internationellt kampanjarbete för att motverka diskriminering av romer i olika europeiska länder samt för att garantera rätten till skolgång, bostad, vatten och sanitet och hälsa för romer i Europa.). Detta eftersom det inte finns någon prioritering av romers rättigheter från AIS håll.

Inom mål 6.3 har arbetet med att ta fram en IT-strategi prioriterats ned till förmån för bl a SRM och hantering av tidigare IT-revisioner.

Styrelsen föreslås besluta

att anta de föreslagna revideringarna av verksamhetsmål, förväntade effekter samt övergripande indikatorer i enlighet med bilagorna.

BILAGOR

Strategiskt mål cross cutting 1-4

Strategiskt mål 5

Strategiskt mål 6