Förslag till direktiv: Uppdragsgruppen ”Definiera svenska Amnestys själ” Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2004

Till: Styrelsen
Från: Christine Pamp och Jeanette Irekvist
Datum: 25 juni 2004

Förslag till direktiv: Uppdragsgruppen ”Definiera svenska Amnestys själ”

Bakgrund:
Svenska sektionen av Amnesty International fyller i år 40 år. Under den tiden har organisationen gått igenom en enorm utveckling och den rörelse som startade i Sverige för 40 år ser inte längre likadan ut. Då var svenska Amnesty en helt och hållet gruppbaserad aktivistorganisation där varje grupp arbetade med en eller flera enskilda fångfall, helst jämt fördelade mellan öst och väst. Arbete på eget land var uteslutet, samarbete med andra organisationer var en omöjlighet, en grupp skulle arbeta med allt och fick absolut inte specialisera sig. Insamlade medel omfattade till största delen medlemsavgifter samt pengar insamlade av aktivisterna med hjälp av bössor på gator och torg.

För trettio år sedan hade svenska Amnesty 6 900 medlemmar och ungefär lika många arbetsgrupper som vi har idag med ca 60 000 medlemmar. Åtagandet var långt in på 1990-talet relativt smalt och enkelt att både sammanfatta och ta till sig. Vårt arbete var tydligt och avgränsat. Amnesty var också i huvudsak en organisation där människor i Nordamerika och Västeuropa arbetade för människor i resten av världen. Utvecklingsdiskussionerna i organisationen fokuserade på risker istället för på möjligheter.

I dag är Amnesty en MR-organisation i ordets rätta bemärkelse. Vi har lyckats breda ut oss över stora delar av världen. Vårt åtagande har breddats väsentligt och kommer enligt alla indikationer att omfatta ännu fler områden inom de närmaste åren. Arbetet med enskilda samvetsfångar blir mer och mer sällsynt. Projekt som innebär arbete på eget land förekommer i många sektioner. Vi samverkar på bred front med andra organisationer och fler och fler grupper specialiserar sig inom ett område eller ett land/en region. Vi kallar oss fortfarande för en aktivistorganisation, men vi vet egentligen inte hur stor del av våra medlemmar som faktiskt är aktiva på ett eller annat sätt. Vi har inte heller någon definition på vad en aktiv medlem är. Grupper och distrikt bidrar med en förhållandevis oansenlig del av sektionens samlade medel.

Syfte samt formulering av uppdraget:
Bland våra aktiva medlemmar finns både unga och äldre, men framförallt en skala med allt från nya till riktigt ”gamla” medlemmar. Några av dem har funnits med sedan 70-talet, till och med sedan slutet på 60-talet. Detta innebär att våra medlemmar har olika bilder av den Amnestyrörelse som de är medlemmar av. De har nämligen anslutit sig till helt olika organisationer, men framöver skall de ändå verka i samma organisation och arbeta med samma åtagande och samma handlingsplan.

Detta är en utmaning för sektionen. Vi måste förankra alla förändringar väl i medlemskåren, samtidigt som vi måste skapa ett organisationsklimat där både våra riktigt gamla trotjänare, medlemmar som har funnits med sedan 80- och 90-talet, samt våra alldeles nya medlemmar känner sig hemma, delaktiga och viktiga för organisationen.

En förutsättning för att skapa ett sådant organisationsklimat, men också en förutsättning för att skapa sådana uppgifter och arbetsformer som leder till ökad aktivism i svenska Amnesty, är att vi känner till varför medlemmarna har valt att aktivera sig i just Amnesty. Varför blev de aktiva medlemmar och varför har de stannat kvar i organisationen? Varför väljer våra medlemmar att stödja just Amnesty med sitt engagemang och sina pengar?

Syftet med uppdraget är därför

1. att söka definiera vilka faktorer som attraherar, aktiverar och stimulerar sektionens medlemmar respektive aktivister – eller, om man så vill, definiera svenska Amnestys själ.
2. att utreda och fastställa hur svenska Amnesty skall arbeta för att behålla och värna om dessa avgörande faktorer igenom en process som syftar till att föra ut och förankra redan beslutade – men också nya förslag på – förändringar.

Metoder:
Ett första steg i uppdraget blir att i samarbete med proffs genomföra och analysera en bred enkätundersökning bland medlemmar i sektionens medlemsregister. Parallellt eller i ett andra steg genomför gruppen djupintervjuer med ett lämpligt antal »vanliga» medlemmar såväl som definierade aktivister.

Gruppen bör också ta del av rapporter och material efter liknande utredningar som har gjort i andra svenska organisationer som bygger en väsentlig del av sin verksamhet på en aktiv medlemskår.

Gruppens slutrapport skall utformas på ett sådant sätt att den ger en tydlig vägledning åt sektionens högsta ledning i arbetet med att förbereda, förankra och genomföra beslutade och framtida förändringsprocesser i sektionen.

Tidsram:
Uppdragsgruppen skall tillsättas senast i oktober 2004. En delrapport som redovisar mer detaljerade metoder samt budget för det fortsatta arbetet lämnas till styrelsen i maj 2005. Gruppens slutrapport med förslag till beslut lämnas till styrelsen i december 2005.

Budget:
Möteskostnader samt reskostnader för att delta i möten. Djupintervjuerna bör kunna genomföras genom fysiska möten där detta inte kräver några resor och i övrigt genom telefonintervjuer. I övrigt är budgeten svår att fastställa utan att på förhand känna till vilka möjligheter vi har att söka sponsring för enkätundersökningen.

Uppdragsgruppens sammansättning:
Uppdragsgruppen, som måste arbeta i nära samarbete med sektionens marknads/insamlingsansvariga, bör sammanställas så att den består av personer med både lång och kort erfarenhet av aktivt arbete i den svenska sektionen. Ett lämpligt antal är minst fyra personer.

Förslag till beslut
att styrelsen antar förslaget på direktiv för uppdragsgruppen.