Förslag till direktiv för planering och utvärdering av svenska sektionens handlingsplan 2004-2010 Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2004

Till: Styrelsen
Från: Shirin Heidari, Erik Jennische
Datum: 17 september 2004

Förslag till direktiv för planering och utvärdering av svenska sektionens handlingsplan 2004-2010

Inledning

I svenska sektionens handlingsplan finns fyra långsiktiga effektmål, att:

1. främja rätten till fysisk och psykisk integritet
2. slå vakt om kvinnors rättigheter
3. skydda flyktingars rättigheter
4. kräva rättvisa och bekämpa straffrihet

Dessa mål är svåra att definiera och utvärdera. Dessutom är det svårt att mäta vilken effekt just den svenska sektionens arbete har, speciellt med tanke på att många externa och internationella faktorer påverkar situationen i världen för dessa rättigheter. Men det är inte omöjligt, vi måste därför skapa ett instrument för utvärdering och resultatbeskrivning.

Svenska sektionen har dessutom tre organisatoriska mål vars syfte är att skapa bättre förutsättningar för att uppnå effektmålen, att:

1. öka aktivismen
2. skapa en dynamisk struktur
3. växa i antal medlemmar.

Dessa mål är till skillnad från effektmålen mer konkreta och enklare att utvärdera, bland annat genom de etappmål för perioden 2004 till 2006 som finns i handlingsplanen.

Man bör även utvärdera hur handlingsplanen har tagits fram. Vilka hinder har man mött och på vilket sätt kan man förbättra processen? Dessutom bör man ta fram rutiner för utvärderingen, så att utvärdering sker regelbundet och löpande och inte nedprioriteras. Man bör på ett effektivt och uppmärksam sätt bevaka arbetet med handlingsplanen och uppföljningen av den och dokumentera alla positiva och negativa aspekter löpande.


Syfte

Uppgiften för denna uppdragsgrupps arbete är att skapa ett utvärderingsinstrument för arbetet med den svenska AI-sektionens handlingsplan. Utvärderingsinstrumentet ska vara ett verktyg för att kunna bedöma hur effektiv svenska sektionens verksamhet har tagits fram och efterföljs. Men det ska även vara en hjälpreda under resans gång för att bedöma om planeringen och implementeringen går i rätt riktning.

Utvärderingsinstrument ska också hjälpa till att bedöma om de uppsatta målen har varit rimliga och om de har varit i proportion till resurserna. Har resurserna fördelats på rätt sätt för att på effektivaste sätt nå våra milstolpar?

Effektmålen kan på grund av sin natur vara svåra att utvärdera kvantitativt. Däremot är det möjligt att analysera aktiviteterna som har använts för att nå målen. De olika insatser som har planerats för ett visst mål kan granskas; har de varit gynnsamma för att komma effektmålen närmare?

För att använda den kontinuerliga utvärdering på ett optimalt sätt under handlingsplanens sexåriga period (som vi ser som nödvändig), bör utvärderingen ske rutinmässigt. Syftet är att utarbeta rutiner för utvärderingen, vilket ska leda till att innan varje planerad aktivitet ska mätinstrument för aktiviteten analyseras och bestämmas och dessa mätinstrument och indikatorer skall användas under aktivitetens gång för att på löpande band kunna förbättra insatserna. Utvärderingen ska även ske när en aktivitet är avslutad för att kunna bedöma och evaluera aktiviteten i sin helhet, men även mäta hur den löpande utvärderingen har fungerat. Utvärderingsinstrument ska varje år ge ett svar på hur AI:s aktiviteter har bidragit till att uppnå effektmålen.

Vidare bör man analysera av vilka ska utvärderingarna utföras? Om det skall tillsättas en grupp aktivister eller personal från sekretariatet? Bör det finnas en fast grupp för alla utvärderingar eller bör det vara olika utvärderare för olika ändamål? Man bör diskutera vilka följder val av utvärderare kan ha på kvaliteten av utvärderingen.

Den viktigaste punkten är utan tvivel hur utfallet av utvärderingen användas för att förbättra aktiviteterna. Implementeringen av dessa resultat är av mycket stor vikt, eftersom endast när resultatet av utvärderingen implementeras kan den leda till förbättring.


Vilka är målen och metoderna för sektionens arbete?

I handlingsplanen formuleras flera metoder för arbetet, vilka bör utvärderas. Den övergripande metodbeskrivningen är att den svenska sektionen:

-genom sin stora aktivistorganisation bedriva kampanjarbete mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Kampanjarbetet utgörs av bl a kampanjprojekt, aktioner, aktionsfall, landprogram och blixtaktioner.

Dessa metoder kan utvärderas kvantitativt, som t.ex. antalet kampanjer, aktioner, aktionsfall etc. Men dessa måste också kopplas till den faktiska utvecklingen vad gäller de kränkningar vi arbetar mot. Det första steget bör vara att i utvärderingsinstrumentet inkludera en mätmetod som kopplar samman effektmålen med alla de aktivitetsmål som finns med i handlingsplanen, dvs utöver kampanjarbetet, att:

- kommunicera Amnestys budskap effektivt och enhetligt, bl a via en förbättrad hemsida.
- informera och utbilda om mänskliga rättigheter.
- påverka beslutsfattare.
- förmedla strategiskt ekonomiskt stöd via Amnestyfonden.
- genomföra egna utredningar, vilket är en nyhet för sektionerna (sker under överinseende av det internationella sekretariatet).


Organisatoriska mål

För att stärka arbetet med effektmålen och göra aktivitetsmålen så verksamma som möjligt behövs en väl fungerande organisation. Den svenska sektionens mål fram till 2010 är att:

- Öka aktivismen
· Vi ska utveckla nya former av aktivism för att vid handlingsplaneperiodens slut vara fler aktiva än idag.
· Vi ska ta fram en långsiktig integrerad strategi för vårt arbete med MR- och medlemsutbildning.

- Skapa en dynamisk organisation
· Vi ska effektivisera befintliga och utveckla nya organisationsformer inom sektionen.
· Vi ska utveckla vår elektroniska informationshantering i syfte att stärka den interna kommunikationen och organisationsdialogen.
· Vi ska öka medlemmarnas deltagande i sektionens beslutsprocesser och stärka ansvarstagandet för Amnestys verksamhet på alla nivåer i organisationen.
· Vi ska öka samarbetet med den internationella rörelsen och deltagandet i den internationella beslutsprocessen.
· Vi ska stärka ledarskapet på alla nivåer inom sektionen.

- Växa
· Sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden ska ha ökat från 33 miljoner år 2003 till 40 miljoner år 2010, vilket motsvarar en årlig genomsnittlig ökning om 3 %.
· Grupperna och distrikten ska fram till 2010 bidra med minst 10 % av sektionens totala intäkter exklusive Humanfonden.
· Antalet medlemmar ska 2010 vara minst 60 000.
· Vi ska 2010 ha utvecklat och genomfört ett program för medlems- och givarvård så att andelen medlemmar som inte förnyar sitt medlemskap ska ha sjunkit från 13 % år 2003 till 10% år 2010.


Etappmål för perioden 2004 – 2006

Den svenska sektionens mål för 2004-2006 är:

-Hävda rätten till fysisk och psykisk integritet
· Vi ska bidra till genomförandet av den internationella strategin så att moratorier för dödsstraff har införts 2006.
· Dödsstraffet för minderåriga ska ha avskaffats till år 2006.

- Slå vakt om kvinnors rättigheter
· Vi ska arbeta för att uppnå de internationella målen för kampanjen Stoppa våldet mot kvinnor.
· De brister som under kampanjen påtalats när det gäller svenska statens ansvar att förebygga, utreda och bestraffa våld mot kvinnor ska ha åtgärdats.
· Kvinnor som riskerar att utsättas för våld ska erbjudas ett fullvärdigt skydd, genom bl a skyddat boende, oavsett var i Sverige de bor.
· Svenska staten ska leva upp till sitt åtagande genom flyktingkonventionen och erbjuda flyktingstatus och varaktigt skydd åt kvinnor som utsatts för våld, eller som lever under hot om våld, i länder som inte kan eller vill erbjuda dem rättmätigt skydd.
· Den svenska allmänheten ska vara väl medveten om att psykiskt, fysiskt och sexuellt våld mot kvinnor är ett grovt människorättsbrott och att mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem även i Sverige.

- Skydda flyktingars rättigheter
· Sektionens medlemmar ska ha kunskap och redskap för arbetet med stöd till enskilda flyktingar och asylsökande.

- Kräva rättvisa och bekämpa straffrihet
· Vi ska se till att många fler länder har ratificerat Romstadgan och därmed förbundit sig att samarbeta med den internationella brottsmålsdomstolen i dess kamp mot folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott. Vi ska också agera för att hindra att fler länder ingår separata avtal som ger vissa medborgare immunitet mot domstolens verksamhet.
· Rättsskyddet för mänskliga rättigheter ska respekteras och får inte urholkas under förevändning av "kriget mot terrorism".

- Skapa en dynamisk organisation
· Vi ska senast 2005 ha en strategi för arbetet för mångfald och jämställdhet inom sektionen.
· För att förbättra våra arbetsmetoder ska vi senast 2006 ha tagit fram nya strategier för arbetet med
- kampanjer och aktioner
- landprogram (CAP, Country Action Programs) och landsamordnare
- kommunikation
- media
- informationshantering och webben
- MR- och medlemsutbildning.

- Växa
· Vi ska under 2004 ha tagit fram en långsiktig fundraisingstrategi för sektionen i syfte att vända den negativa medlemsutvecklingen, öka intäkterna från bidragsgivare, förbättra medlems- och givarvården, samt utveckla nya insamlingsområden.
· Antalet medlemmar ska 2006 vara minst lika många som år 2003, d v s större än 57 000.


Vilken typ av utvärderingsinstrument?

För att utvärderingsinstrumentet ska vara användbart i flera år framöver är det viktigt att indikatorerna är tydliga och mätbara. Poängen är ju att vi varje år ska kunna säga om situationen för mänskliga rättigheter går framåt eller bakåt och därmed kunna avgöra om de arbetsmetoder vi antagit faktiskt är väl anpassade till effektmålen. Inom varje effektmål och organisatoriskt mål bör vi därför ställa tydliga frågor som vi kan svara på, och där resultatet går att sammanfatta i en rapport. Denna rapport ska presenteras för organisationens medlemmar och för den svenska offentligheten som en lägesbeskrivning av mr-situationen inom de områden vi definierat.

Målet ska vara att varje år sammanfatta mr-situationen och visa vilken effekt vårt arbete har haft. Vi vill ha nyhetsrapporteringen: ”I Amnestys årliga rapport om situationen för mänskliga rättigheter kan organisationen visa på en tydlig förbättring av flyktingarnas situation i Sverige. Antalet beviljade asyl har ökat och antalet självmordsförsök på flyktingförläggningarna har minskat […] Amnestys ordförande Christine Pamp menar att en av de avgörande anledningarna till förbättringarna är det målmedvetna opinionsbildande arbete organisationen gjort på den svenska allmänheten och svenska politiker de senaste åren. Amnestys medlemmar har skickat 200 000 brev till regering och riksdag, omnämnts i 3000 artiklar i svenska medier, genomfört 200 offentliga manifestationer …”

Här kommer ett antal förslag på frågor och indikatorer som kan ställas inom ett par områden:


Effektmålen:

Om samvetsfångar
Hur många samvetsfångar har den svenska sektionen adopterat?
Hur många aktioner, och vilka typer, har gjorts för att de ska friges?
Hur många av dem har släppts fria under perioden?

Om politiska rättigheter och tortyr
Hur många av de länder som AI uppmanat ändra sina författningar och lagstiftningar har faktiskt gjort det?
Hur många av de länder som AI uppmanat sluta med tortyr har gjort det?

Om kvinnors rättigheter
Har lagstiftningen och den rättsskapande praktiken i Sverige som finns till för att skydda kvinnors rättigheter förstärkts? (indikatorer kan vara nya lagar, reformer för att förändra attityder inom polisen och rättsväsendet…)
Har våldet mot kvinnor i Sverige minskat? (Indikatorer kan tas fram tillsammans med ROKS, polisen, socialtjänsten, kriminologen på universitetet…)
Hur har situationen för kvinnors rättigheter utvecklats internationellt? (Indikator får vara IS bedömning)

Om flyktingars rättigheter
Har lagstiftningen och den rättsskapande praktiken i Sverige som finns till för att skydda flyktingars rättigheter förstärkts? (Indikatorer kan vara nya lagar, färre självmord och självmordsförsök, kortare handläggningstider, slopad utlänningsnämnd, slopat transportörsansvar…)
Har fler människor fått skydd i Sverige mot politisk eller annan förföljelse?
Hur många enskilda flyktingärenden arbetar sektionen med, och hur många av dessa har fått stanna?


Organisatoriska mål:

- Antalet utredningar? Användbarheten av dessa utredningar? Till hur många aktioner/kampanjer etc har de använts till?
- Hur många medlemmar har deltagit i utbildningar om hur man arbetar med enskilda flyktingärenden?
- Antalet utbildningar? Antalet deltagare? Kursutvärderingar?
- Vilka nyare metoder? Aktivitetsmätningar…
- Finnas en plan för öka mångfald och jämställdhet i sektionen som ska kunna utvärderas?


Metoder att utveckla handlingsplanen:

- Vi bör även dokumentera och utvärdera arbetet kring vilket handlingsplanen har tagits fram. Hur har arbetet framskridit och vilka hinder har det uppkommit? På vilket sätt att kan processen förbättras?
- Det vore även klokt att utvärdera utvärderingen av det förra handlingsplanen för att förbättra kommande utvärderingar.


Tidsram

Löpande under hela HP-perioden


Budget

Normala mötes- och resekostnader samt andra relevanta kostnader


Kontaktperson i styrelsen

Kommer att bestämmas på styrelsemötet