Inbjudan att ingå i Nätverket för Solidaritet med Daliter – Sverige (DSN – S) Underlag till styrelsemöte 1-2 juni 2004

Till: Styrelsen
Från: Hans Magnusson, Indiensamordnare
Datum: 1 juli 2004

Inbjudan att ingå i Nätverket för Solidaritet med Daliter – Sverige (DSN – S)

I november 2003 bildades Föreningen SDSN, som är en förening för solidaritet med Daliter i Sydasien och därutöver. Föreningens syfte är att organisera ett kontakt- och informations-
nätverk kallat Nätverket för Solidaritet med Daliter, DSN – S (Dalit Solidarity Network – Sweden). Nätverket är fristående från föreningen.

Nätverket består f n av i frågan engagerade personer med sin verksamhet förlagd inom Caritas, Amnesty International, Lärarhögskolan i Stockholm, Föreningen VCDS (en dalit NGO i Tamil Nadu) vänner och Biskops Arnö folkhögskola samt enskilda personer.

Mål och arbetssätt för nätverket framgår av bifogade programförklaring, daterad 040324. Organisationer och enskilda personer, som stöder denna programförklaring, är välkomna att ingå i nätverket och är fria att ta initiativ för att främja nätverkets mål. Delaktighet i DSN – S medför inga som helst ekonomiska förpliktelser, ej heller en förväntan att personella resurser ställs till nätverkets förfogande. Vi menar dock, att det är en klar styrka vid informations-
insatser och kontakter med regering, parlamentariker, media, etc. att visa att organisationer som Amnesty International och Caritas står bakom nätverkets mål.

Ett exempel på en DSN – S aktivitet är bifogade brev daterat 040628 till utrikesminister Laila Freivalds. Vårt sätt att agera överensstämmer mycket väl med det som gäller för t ex Amnesty International.

Med hänvisning härtill inbjuder vi Svenska sektionen av Amnesty International att ingå i nätverket DSN – S.

Med vänlig hälsning

Hans Magnusson
Kontaktperson för DSN – S
Tel.: 08 658 61 62
e-mail: [email protected]


040324, Hans Magnusson
Svenska nätverket för solidaritet med daliter
Dalit Solidarity Network – Sweden, DSN – S

PROGRAMFÖRKLARING – mål och arbetssätt

Mål

Det övergripande målet för Svenska nätverket för solidaritet med daliter, DSN – S, är att medverka till att den diskriminering grundad på kast, som Sydasiens daliter och andra grupper runt om i världen med liknande förhållanden är utsatta för, skall upphöra. För att förverkliga detta samarbetar DSN – S med dalit-organisationer i länder, där sådan diskriminering före-
kommer, samt med andra nationella och internationella nätverk, som arbetar efter samma mål.. DSN – S ingår i det internationella nätverket för solidaritet med daliter (International Dalit Solidarity Network, IDSN).

Arbetssätt

I linje med angivna mål arbetar nätverket med följande frågor:

- informera ledamöter av Sveriges riksdag, regering, svenska EU-parlamentariker och myndigheter om kastbaserad diskriminering samt begära att frågor om kastbaserad diskriminering och daliternas mänskliga rättigheter regelbundet tas upp vid de återkommande politiska dialogerna med Indien och andra berörda länder på minister- och ämbetsmannanivå,
- arrangera seminarier och föreläsningar i Sverige för att informera svenska föreningar, media, opinionsledare och allmänhet om daliternas situation; ett led i detta är att skapa en hemsida med länkar till webbsidor som berör dalitfrågor och mänskliga rättigheter,
- stödja utbytesprogram mellan Sverige och Indien för ungdomar och kvinnor med syftet att bredda förståelsen för olika människorättsfrågor och socioekonomiska strukturer,
- stödja insamlingar till föreningar som bekämpar kastbaserad diskriminering genom till exempel utbildning och uppbyggnad av ledarkompetens bland daliter,
- samarbete med andra nationella och internationella organisationer och nätverk som enligt sina program skall verka för solidaritet med daliter.

Delaktiga i DSN – S

Enskilda personer och organisationer, som stöder denna programförklaring, är välkomna att ingå i nätverket och är fria att ta initiativ för att främja nätverkets mål. Delaktighet i DSN – S medför inga som helst ekonomiska förpliktelser.

Kontaktperson för nätverket DSN – S

Kontaktperson för nätverket DSN – S är Hans Magnusson, Krukmakargatan 28,
118 51 Stockholm, tel.: 08 658 61 62; e-mail: [email protected]

Bilaga: Solidaritet med Daliter; Daliter – vilka är de?
Solidaritet med Daliter

År 1998 inleddes i Indien en kampanj för daliternas mänskliga rättigheter (National Campaign for Dalit Human Rights). I flera länder har enskilda och organisationer bildat nätverk med syftet att stödja denna kampanj. Nätverket i Sverige bildades i april 2002 och kallas SwedishDalit Solidarity Network. De nationella nätverken ingår i ett Internationellt nätverk.

Daliter – vilka är de?

Ordet ”dalit” betyder ”förtryckt”.Ordets språkliga stam,”Dal”, är Sanskrit och betyder ”att förtrycka”. Ordet användes för de ”oberörbara” redan av de tidigare reformaktivisterna och användes sedan av Babasheb Dr. B. R. Ambedkar. Ambedkar var själv dalit och från 1920 och fram till sin död 1956 en ledande personlighet i kampen mot diskriminering av daliter. Ordet dalit blev allmänt känt under 1970-talet genom Dalit Panther-rörelsen. Genom att namnet antogs av daliterna själva blev det ett symboliskt uttryck för kampen för deras fri- och rättigheter.

Antalet daliter i Indien är ca 170 miljoner av landets totalt ca 1miljard invånare. Ibland anges antalet till 240 miljoner. Då ingår också tribals (stamfolk) vilka också utgör en diskriminerad grupp i det indiska samhället. Daliter i andra länder i Sydasien - Pakistan, Nepal, Sri Lanka och Bangladesh - är utsatta för samma form av diskriminering. Detsamma gäller vissa grupper i delar av Afrika och i andra delar av Asien, som ca sex millioner Barakumin i Japan.

Varför är daliter diskriminerade

Diskrimineringen av daliter måste förstås mot bakgrund av kastsystemet och den sociala rangordning av människor som följer av detta. Ordet ´kast´ används om de två indiska begreppen ´varna´ (färg) och ´jati´ (födelse, grupp).

- varna -
Grunden för kastkategorierna lades enligt vissa historiker under den vediska tiden, 1200 – 500 f Kr. Då utvecklades teorin om de fyra stånden (varna), som genom århundradena getts en religiöst legitimerad social rangordning (Manus Lag, ca 700 e Kr). Enligt den hinduiska myten (Rgveda; ”vetandet på vers”) skapades de fyra stånden genom att gudarna offrade en urmänniska. De skapade en brahmán (”präst”) ur hans mun, en kshatriya (med politisk och militär makt) ur hans båda armar, en vaisya (”närande”, som producerar i jordbruk, handel, hantverk) ur hans lår, en shudra (tjänare) ur hans fötter. En femte grupp människor stod utanför de fyra stånden, de ”oberörbara”. De hade ingen varna. Idag kallar de sig daliter. Gandhi ville reformera hinduismen och inlemma de ”oberörbara” i varna-systemet på jämlika villkor. Ambedkar och dalitrörelsen i Indien tog tidigt avstånd från detta förslag eftersom de ansåg kastsystemet sprunget ur hinduismen. Ambedkar omvände sig 1956 till buddhismen tillsammans med hundra tusentals daliter.

- jati –
De fyra varna, liksom de ”oberörbara”, är indelade i ett stort antal undergrupper, jatis. Alla människor föds in i en jati. Medlemmarna i en jati kunde oftast traditionellt identifieras som en yrkesgrupp. De ”oberörbaras” uppgift var, och är så fortfarande i stor utsträckning, att utföra de ”orena” arbetena, som att bearbeta djurhudar, att tvätta lik, vara jägare eller slaktare. En av de mest förnedrande uppgifter många daliter tvingas utföra är att med sina händer rengöra toaletter. I den traditionella byn eller staden bor medlemmarna av en jati i samma kvarter.

Hur diskrimineras daliter

En människa som betecknas som ”oberörbar”, eller dalit, blir diskriminerad inom alla samhällets områden - socialt, kulturellt, ekonomiskt och politiskt.

Kastreglerna medför en rangordning av människor som i princip är evig och oföränderlig. En av de viktigaste reglerna är att inte praktisera kastblandning. Det finns sociala och religiösa restriktioner eller förbud för vem man kan äta tillsammans med, mot att dricka vatten ur samma glas, för var man får hämta vatten, för val av yrke, för rätten att beträda ett Hindu tempel, för vem man får gifta sig med, mot att gå in i en högkastigs hem.

Daliter tillhör de fattigaste i Indien och många, närmare hälften är illitterata och endast en fjärdedel är inskrivna i lägstadieskola. Ca 90 % bor på landsbygden, där de flesta är arbetare åt landägare till en lön under miniminivå. På flera håll förväntas de utföra vissa arbeten utan ersättning och många arbetar i ett slavliknande förhållande (bonded labour) för att betala av en skuld. Endast ett fåtal daliter äger en egen bit land. Övergrepp mot daliter förekommer allmänt över hela Indien i form av misshandel, förstörelse av egendom, tortyr, godtyckliga arresteringar. Under senare år har daliter utsatts för övergrepp från grupper som står över dem inom kasthierarkin och som ser en förbättring av daliternas villkor som ett hot. Flera fall av massakrer mot daliter har dokumenterats. Övergrepp mot daliter förblir ofta outredda och de skyldiga förblir ostraffade. Kvinnliga daliter är de mest utsatta. Våldtäkt förekommer ofta. Unga flickor tvingas bli s k Devadasi, prostituerade vid templen. The National Campaign for Dalit Human Rights har redovisat villkoren för daliter i landet i en rapport, Black Paper.

Vad gör den indiska regeringen

Indien är en demokrati och den indiska grundlagen garanterar medborgarna alla medborgerliga och politiska rättigheter. Genom grundlagen är ”oberörbarhet” avskaffad och diskriminering p g a kast förbjuden. Det indiska parlamentet har också antagit andra speciella lagar och inrättat särskilda kommissioner till skydd och stöd för bl a daliter och kvinnor. Daliter, som i den indiska grundlagen benämns scheduled castes (förtecknade kaster) har ett kvoterat antal platser i parlamentet, till offentliga arbeten och universitet. Regeringen har emellertid inte lyckats genomföra de nödvändiga sociala, kulturella och ekonomiska förändringar, som krävs för att påtagligt förbättra daliternas villkor. Diskriminering och brott mot mänskliga rättigheter fortsätter därför över hela Indien.

Vad gör dalitrörelsen

Dalitrörelsen arbetar såväl inom Indien som internationellt. Nationellt förs arbetet på flera nivåer. Många organisationer arbetar med utbildning av daliter på bynivå. Ofta är den riktad till kvinnor. Syftet är att människor ska lära sig förstå sina rättigheter, att hävda dem, att göra motstånd. En del av arbetet är inriktat på att tillvarata daliters rätt till land, att anmäla brott till domstol, att lära yrken som traditionellt ligger utanför deras kast. Allt detta arbete ger långsamt resultat. Nationella kampanjer syftar till att påverka regeringar och parlament på delstatsnivå och unionsnivå.

Internationellt förs frågan om daliternas villkor till olika kommissioner inom FN, till andra länders regeringar och till media. I september 2001 fördes frågan upp till diskussion vid FNs konferens mot rasism i Sydafrika och i maj 2002 uppvaktades ledamöter av EU-parlamentet.

Det övergripande målet är att få nationella och internationella ledare och institutioner att förstå att ”oberörbarhet” fortfarande tillämpas i strid mot såväl Indiens grundlag som FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna.

“… this country is broken into a thousand pieces …”

Den frihetsrörelse som Ambedkar tog initiativet till har även inspirerat dalit författare att i litteratur och poesi ge röst åt de förtryckta. De berättar med egna erfarenheter om förtrycket, om kampen för frigörelse, om visionen av ett samhälle utan kasthierarki och utan förtryck. Det är de förtrycktas litteratur, där ordet dalit kommit att ersätta alla andra begrepp, som t ex ”oberörbar” eller harijans. Så samverkar frihetsrörelsen och den litterära rörelsen i kampen för att finna former för förändrade sociala, ekonomiska och kulturella strukturer och för daliterna att själva uttrycka sin identitet.

Vill du ha mer information om hur vi arbetar
Vill du bli medlem i det svenska nätverket

… ring eller skriv till Hans Magnusson, Krukmakargatan 28, 118 51 Stockholm,
tel. 08 658 61 62; [email protected]


Nätverket för Solidaritet med Daliter – Sverige

Utrikesminister Laila Freivalds
Utrikesdepartementet
103 39 Stockholm

28 juni 2004

EU –Kastbaserad diskriminering

Nätverket för Solidaritet med Daliter – Sverige (DSN – S) vill med detta brev hemställa att den svenska regeringen ger sitt aktiva stöd till att frågan om kastbaserad diskriminering inkluderas i överläggningarna vid COHOM den 7 juli 2004 samt att frågan på ett tydligt sätt tas upp i samband med det kommande toppmötet mellan EU och Indien i oktober detta år.

Vi hänvisar till vårt brev daterat 4 november 2003 till utrikesminster Laila Freivalds, där vi fäste uppmärksamheten på att kastbaserad diskriminering är ett ytterst allvarligt brott mot mänskliga rätigheter som berör 260 millioner människor världen över, varav 170 millioner i Indien. Sådan diskriminering förekommer i Nepal, Sri Lanka, Pakistan och Bangladesh och liknande former av diskriminering finns också i Japan och i flera afrikanska stater.

´Outcastes´ (förtryckta – ´dalit´, utstötta kastgrupper) lever i fysisk och social segregering med restriktioner med avseende på arbetsuppgifter och under förnedrande diskriminering efter religiösa/kulturella förställningar om ´renhet´ och ´orenhet´. Diskriminering förekommer inom alla samhällets områden. Det gäller det juridiska systemet med bristande likhet inför lagen. Deltagandet och inflytandet inom det politiska området är begränsat. Inom de sociala och ekonomiska områdena är daliterna gravt exploaterade. Många lever i den form av slaveri som ´bonded labour´ utgör. Tillgång till en egen bit land, arbetstillfällen, utbildning, hälsovård och andra basala tjänster är begränsad. Antalet daliter som lever i fattigdom är stort och denna livssituation förstärker deras ekonomiska och sociala utanförskap och sårbarhet.

Daliterna är också utsatta för talrika och allvarliga fysiska övergrepp. Trots konstitutionella föreskrifter, som förbjuder diskriminering p g a ”oberörbarhet”, och annan skyddande lagstiftning i länder som Indien och Nepal fortsätter diskriminering och övergrepp inom alla samhällets områden, vilket tillsammans med straffrihet för förövarna gör situationen särskilt allvarlig. De administrativa, juridiska och polisiära systemen fungerar inte för att skydda dem. Internationella människorättsorganisationer som Human Rights Watch och Amnesty International har i olika sammanhang uppmärksammat dessa frågor.

Diskrimineringen av millioner människor p g a kastförhållanden är en av världens mest allvarliga och försummade människorättsfrågor, som det internationella samfundet har en skyldighet att bekämpa på ett lika otvetydigt sätt som det gjorde i kampen mot apartheid. Enligt vår mening har EU en särskilt viktig roll att fylla i detta arbete genom sin centrala position och politiska och ekonomiska inflytande i globala sammanhang samt genom sitt konstruktiva ställningstagande för principerna om mänskliga rättigheter.

Vi anser det vara hög tid att EU i olika sammanhang, bl a inom FNs olika forum för mänskliga rättigheter, FNs generalförsamling och i samband med uppföljningen av FNs världskonferens mot rasism, tar initiativ till att föra fram och stödja åtgärder för att eliminera kastbaserad diskriminering. Samordnade politiska ställningstaganden inom dessa forum är av yttersta vikt. Detsamma gäller i samband med EUs politiska dialoger med företrädare för länder där denna form av diskriminering pågår. Ansvaret ligger på alla EUs institutioner och mekanismer, rådet, kommissionen och enskilda medlemsstater. Genom att göra så skulle dessa institutioner respektera EU parlamentets upprepade rekommendationer i frågan sedan år 2000. Vi ser detta som mycket angeläget med hänsyn till EUs – särkilt kommissionens och rådets – hittills begränsade engagemang.

I dialogen med Indien är det angeläget att påminna om landets skyldighet att rapportera till Kommittén för avskaffande av diskriminering p g a ras. Indien har inte fullföljt denna skyldighet sedan 1996. I detta sammanhang kan nämnas att FNs särskilda rapportör för diskriminering p g a ras, Mr. Doudou Diene, har begärt inbjudan från regeringarna i Indien, Nepal och Pakistan för att särskit undersöka frågan om diskriminering p g a arbete och härkomst (work and descent, som är en omskrivning av kast).

Vi är av den uppfattningen att den nyvalda regeringen med dess uttalade förpliktelse att värna mänskliga rättigheter kan ha en mer öppen attityd till att diskutera ´denna känsliga fråga´. En samordnad och tydlig framställning nu torde därmed komma vid bästa möjliga tillfälle. Detta understryks av att den Nederländska regeringen – kommande ordförandeland för EU – i ett brev till Dalit Network Netherlands och det holländska parlamentet har uttryckt det angelägna i att ta upp kastbaserad diskriminering.

DSN – S vill betona det angelägna i den svenska regeringens aktiva stöd till att frågan om kastbaserad diskriminering lyfts fram i två olika sammanhang under detta år. Det gäller först COHOM mötet i juli. IDSN, det internationella nätverket för solidaritet med Daliter, har tillsammans med the India Committee of the Netherlands skrivit ett brev till ordföranden för COHOM under det nederländska EU ordförandeskapet, Ms. Anneke Adama, med innebörden att frågan förs så att rekommendationer från EU parlamentet realiseras och att omedelbara åtgärder vidtas för att försäkra att frågan behandlas vid nästa General Assembly/Third Committee.

Det andra sammanhanget gäller toppmötet mellan EU och Indien i oktober detta år. IDSN har vid upprepade tillfällen begärt att EU aktualiserar frågan vid dessa toppmöten och såg det som mycket positivt, när frågan togs med vid toppmötet under det danska ordförandeskapet i oktober 2002. Eftersom den indiska regeringen har gjort jämlika villkor särskilt med avseende på utbildning och sysselsättning för Daliter, tribals och andra minoriteter till en av sina grundprinciper i regeringsförklaringen, menar vi att detta ger ett unikt tillfälle att föra upp frågan i en konstruktiv anda. Detta överensstämmer också med EUs nyligen uttalade intention (Communication on the EU-India Strategic Partnership) to ”engage India on topics such as the International Criminal Court, abolition of the death penalty, the Convention against Torture, gender discrimination, child labour, labour rights, corporate social responsibility and religious freedom’’. Det är en besvikelse och samtidigt oförklarligt att föreslaget för överläggningarna i det sammanhanget inte nämner kast diskriminering eftersom flera av de nämnda frågorna är tydligt påverkade av denna och också leder till många andra former av våld mot mänskliga rättigheter.

Som information kan vi nämna att flera av de nyvalda ledamöterna till EU parlamentet från Danmark, Nederländerna, Storbritannien, Frankrike och Sverige har uttalat att de under de kommande åren kommer att aktivt stödja kampen mot kastbaserad diskriminering.

Vi hoppas att den svenska regeringen kommer att aktivt verka för att frågan inkluderas och diskuteras på ett konstruktivt sätt vid det kommande toppmötet mellan EU och Indien i oktober detta år liksom i andra relevanta sammanhang. Vi ser fram mot ert svar på detta brev. Vi tror också att ett kort möte skulle ytterligare kunna förtydliga frågan. Det gäller inte minst de synpunkter på frågan hur ett svenskt bistånd bör vara utformat för att tjäna som ett led i att komma till rätta med diskrimineringen av Daliter, som vi i brev daterat den 24 maj 2004 framfört till biståndsminister Carin Jämtin.

Med vänlig hälsning

Hans Magnusson
Samordnare för DSN – S

Krukmakargatan 28
118 51 Stockholm
08 658 61 62
[email protected]

Bilaga:
IDSN Pamphlet
Extracts from European Parliament Resolutions

Kopia:
Biståndsminister Carin Jämtin
Kansliråd Christoffer Berg
Departementssekreterare Anna Jakenberg Brinck
Riksdagsledamöterna Carina Hägg, Carina Ohlsson, Elina Linna
Svenska ledamöter av EU-parlamentet


Extracts from European Parliament Resolutions

On April 6th 2004 the European Parliament adopted a report of rapporteur Mrs. Véronique de Keyser on human right in the world in 2003, with the following statements about caste:

“Reiterates its call on the Commission and the Council to strongly support initiatives to promote and enhance the fight against caste discrimination in all relevant United Nations Fora; and calls on the Commission and the Council to ensure that the issue of caste discrimination and policies to combat this wide-spread form of racism, is properly addressed in all country strategy papers, mid-term reviews of these and communications on countries affected by it.”

“Deplores that no action has been taken by the Commission and the Council to enhance the political and human rights dialogue with caste afflicted countries on the issue of the continued dehumanising practice of caste discrimination, and that the effectiveness of EU's human rights policy in terms of addressing caste discrimination still remains to be assessed.”

On 10 February 2004 the European Parliament adopted “Resolution on the EU's rights, priorities and recommendations for the 60th Session of the UN Commission on Human Rights”.

It includes the following paragraph:

25. "Calls on the EU to sponsor a resolution on the situation of the Dalits, as well as on the dowry related murder of women in Asia"

On 4th September 2003 the European Parliament adopted its resolution on human rights in the world in 2002 and European Union's human rights policy (2002/2011(INI))

The following paragraphs on caste discrimination were included:

62. Calls on the Commission, the Council and the Member States to strongly support initiatives to promote and enhance the fight against caste discrimination in all relevant United Nations fora, particularly UN human rights bodies, the ILO and the World Bank, and to promote the call for a Special Rapporteur on caste discrimination;

162. Calls on the Council and the Commission to address and take concrete measures on the issue of caste discrimination in political dialogues and in EU development and trade co-operation with the countries concerned; calls for the establishment of bilateral consultative mechanisms on the issue and support for the emancipation of the Dalits through external assistance programmes; urges the EU to avail of every opportunity to ensure that the General Recommendation XXIX on Descent-based Discrimination, adopted by the UN Committee on the Elimination of Racial Discrimination in August 2002 be given the widest recognition in terms of implementation;

163. Calls on the Council to include in its human rights report an analysis on caste-based discrimination, as well as factual reports and a critical assessment of the effectiveness of the EU's Human Rights Policy in terms of addressing caste discrimination;

The European Parliament in its Annual Report on Human Rights 2000 adopted on 5 July 2001 urged “the EU and its Member States to voice it concern regarding caste discrimination add to formulate strategies to counter this widespread practice, which is affecting 260 million people in India, Asia and elsewhere.”