Protokoll marsmötet 2013 Protokoll från 1-2 mars 2013

PROTOKOLL FÖR STYRELSEMÖTE 16-17 MARS 2013
SVENSKA SEKTIONEN AV AMNESTY INTERNATIONAL

Tid: 16 – 17 mars 2013
Plats: Sekretariatet, Stockholm
Ordförande: Sofia Halth
Vice mötesordförande: Karin Armgren
Justerare: Andreas Bokerud

Närvarande

Ledamöter
Karin Armgren
Andreas Bokerud
Maria Eklund
Michael Falk
Sofia Halth
Lisbeth Kohls
Kristina Lindquist
Elisabeth Löfgren (§ 135-153)
Natasja Persson
Pär Sköld

Sekretariatet
Lise Bergh (§ 135-158)
Annica Blidegård (§ 146-151)
Dan Grundin (§ 146-151)
Hannah Laustiola (§ 135-158)
Elisabeth Lundgren (§ 151)
Viktor Rasch (§ 153)
Mikael Willborg (§ 151)
Sara Ångström (§ 146-151)

Övriga
Anders Hultman, undersökningen om onlineval (§ 152)
Gustaf Löfgren, uppdragsgruppen om styrelsens kärnuppgifter och arbetsbörda (§ 155)
Anna Nilsdotter, valberedningen (§ 156)

Frånvarande

Maja Åberg


§ 135 Mötet öppnas

Mötet öppnas av Karin Armgren.


§ 136 Fastställande av dagordningen

Under övriga frågor tilläggs en punkt om ICM-delegationen samt en kort uppdatering om läget i rekryteringsprocessen av ny generalsekreterare.

Beslut

att fastställa dagordningen med dessa tillägg.


§ 137 Protokoll från tidigare styrelsemöte

Styrelsen går igenom protokollet från föregående styrelsemöte.

Beslut

att lägga protokollet från föregående styrelsemöte till handlingarna.


§ 138 Uppföljning av öppna beslut

Styrelsen går igenom listan över öppna beslut och stryker de som är åtgärdade samt kommenterar de som av olika skäl ännu ej är åtgärdade.


§ 139 Utvärdering av tidigare styrelsemöte

Michael Falk går igenom styrelsens utvärdering av februarimötet.


§ 140 Rapport om per capsulambeslut

Följande beslut har fattats per capsulam sedan senaste styrelsemötet:

- Direktiv för utredning onlineval

11 februari

Beslut

att anta förslaget på direktiv för undersökning om onlineval för förtroendevalda,

att uppdra åt Anders Hultman att genomföra undersökningen,

att utse Andreas Bokerud till kontaktperson i styrelsen.


- Nominering av volontärer till ICM:

12 januari

Beslut
att nominera:

- Gerd Falk-Schalk, 68 år, Uppsala
- Matilda Johansson, 26 år, Umeå
- Paulina Nybratt Sandin, 23 år, Göteborg
- Nannie Sköld, 18 år (19 i år), Göteborg
- Mimmi Åkesson, 20 år, Halmstad

som volontärer till ICM 2013,

att finansiera resan till ICM för de kandidater som antas.


§ 141 Rapport från sekretariatet

Lise Bergh presenterar sekretariatets rapport och redogör för ett axplock av den verksamhet som bedrivits sedan senaste styrelsemötet. Kampanjen ”Min kropp, mina rättigheter” om sexuella och reproduktiva rättigheter, har just lanserats och kommer även att bli en av de två nya globala kampanjerna för 2014-15. Finländska sektionens generalsekreterare Frank Johansson är i New York för slutförhandlingarna om ett nytt internationellt bindande vapenhandelsavtal och kommer att rapportera även för svenska sektionens räkning via en blogg på hemsidan. Sektionen har kommit upp i över 100 000 medlemmar och givare vilket har uppmärksammats. Samarbetet med Nudie Jeans, där en del av försäljningen av deras t-shirts går till Amnesty, har redan inbringat stora intäkter. Projektet för att få stora gåvor fortskrider, fonder och stiftelser är nu färdigkartlagda och brev kommer gå ut till potentiella givare.

Pär Sköld undrar varför sektionen skiljer på medlemmar och givare istället för att enbart räkna de som är medlemmar. Lise Bergh förklarar att det är viktigt att uppmärksamma de regelbundna givarnas bidrag trots att de inte är medlemmar och Maria Eklund tillägger att det är vanligt att internationellt tvärtom enbart räkna ”supporters” det vill säga givare, och inte medlemmar, vilket är en annan orsak till att båda grupperna inkluderas.


§ 142 Rapport från styrelsemedlemmar

Ledamöterna går igenom vad de har arbetat med sedan senaste mötet.


§ 143 Rapport från Amnestys internationella kommitté (AIK)

Lisbeth Kohls rapporterar att AIK jobbar vidare med kommentarerna kring förslaget på ”Core Standards” som ska diskuteras på internationella rådsmötet (ICM) samt kommer ha fullt upp framöver med kommande ICM-dokument, framför allt resolutionerna.


§ 144 Rapport från Amnestyfonden

Andreas Bokerud har inget att rapportera från Amnestyfonden.


§ 145 Rapport internationella processer

Sofia Halth har varit på det kombinerade Chairs Assembly (CA) och Directors Forum (DF) i Amsterdam tillsammans med Lise Bergh. Svenska sektionen fick officiell uppskattning inför hela mötet för våra stora bidrag till den internationella rörelsen samt för vår goda styrning och ledning. Lise Bergh berättar att genomförandet av Global Transition Programme (GTP) fortsätter och flyter på relativt bra. I dagarna har sektionerna fått ett dokument för konsultation angående relationen mellan sektionerna och de utlokaliserade kontoren. Både styrelsen, sekretariatet och AIK blir involverade i processen med att ge synpunkter.

En del frågor ställs kring den fortsatta GTP-processen. Bland annat förklarar Lise Bergh att ledningen på internationella sekretariatet (IS) inte håller med om kritiken som förts fram i en del sammanhang kring att det skulle saknas en genomgående MR-komponent i förändringsagendan. De menar istället att det är själva grunden för förändringsprocessen. När det gäller målet om att nå fyrdubblad MR-påverkan ska den siffran ses som ett uttryck för en vision, det finns i dagsläget inget sätt att mäta detta.


§ 146 Årsredovisning 2012

Annica Blidegård presenterar årsredovisningen.

Karin Armgren påpekar att granskningskommittén i sitt utkast till rapport till årsmötet har kommenterat att årsredovisningen är uppställd otydligt. Hon undrar dock om det finns alternativ till den uppställning sektionen har med tanke på lagstiftning och andra föreskrifter. Annica Blidegård förklarar att det är riktigt att den modell årsredovisningen har följer föreskrifter från bland andra Svensk Insamlingskontroll och Frivilligorganisationernas insamlingsråd (FRII). Vidare tillägger hon att verksamhetsberättelsen, som är tydligare och mer läsvänlig, alltid läggs till före årsredovisningen i dess tryckta version.


§ 147 Kommentar till det ekonomiska utfallet 2012

Annica Blidegård föredrar kommentarerna till det ekonomiska utfallet 2012. Enligt IS framgår det att svenska sektionen i en internationell jämförelse lägger förhållandevis mycket stora resurser på stöd till aktivismen. Svenska sektionen hade också en tillväxt under året på 13% mot det internationella målet på 5%. Testamenten, Humanfonden och gåvor från grupper fick ett bättre utfall än väntat. Sektionen hade vid årsskiftet 100 243 stycken medlemmar och givare, varav 11 500 personer hade värvats under året.

Regelbundet givande utgör fortfarande den lejonparten av intäkterna med 66,7%, följt av Postkodlotteriet (PKL). Därefter kommer det oregelbundna givandet och sedan testamenten. Resterande intäktsgrupper är relativt små. På kostnadssidan gick 38% till den internationella Amnestyrörelsen.

Svensk insamlingskontrolls nyckeltal föll i år ut på 77% ändamålskostnader samt 22% till insamling och administration, jämfört med minimigränsen på 75% gällande det förra och maxgränsen på 25% gällande det senare.

Styrelsen ställer en del förtydligande frågor och Lisbeth Kohls lyfter upp behovet av framöver ytterligare klargöra rapporteringen genom att skapa en svensk terminologi för de internationella redovisningsbegreppen inom Cocoa.


§ 148 FRII:s kodrapport med bilaga

Annica Blidegård föredrar och berättar att det påpekande Maria Eklund efterfrågat angående punkt 4.6 om ledande befattningshavare, har förtydligats i slutversionen, där det nu står ”styrelsens respektive sekretariatets ordning”. Hon berättar även att det pågår ett stort arbete inom FRII med att göra om hela kodrapporten som därmed kommer att se mycket annorlunda ut nästa år.

Lisbeth Kohls framför att de förbättringar som gjorts i rapportens hänvisningar är mycket tillfredsställande.


§ 149 Revisorernas rapport

Ingen har några kommentarer på årets rapport från revisorerna. Maria Eklund frågar hur den åtgärdslista som gjordes efter förra årets IT-granskning har följts upp, och noterar att IT-området omnämndes igen i den löpande granskning som gjordes i år. Dan Grundin förklarar att mycket har gjorts på IT-området med anledning av revisorernas rekommendationer, bland annat har sekretariatet antagit en IT-säkerhetspolicy som hanterar lösenord, anitvirusprogram och backuper med mera. Arbetet med att förbättra rutinerna fortsätter och en ny åtgärdslista kommer att göras efter det som framkommit i årets rapport.

Sofia Halth föreslår att revisorerna framöver bjuds in till ett möte med styrelsen för att presentera rapporten direkt till styrelsen. Lise Bergh konstaterar att kassören alltid är med vid slutrevisionsmötet, i år sammanföll det även med mötet som avhandlar den löpande granskningen men det är inte alltid fallet. Sofia Halth önskar föra till protokollet att formerna för hur revisorernas rapporter delges styrelsen bör ses över till nästa år.

Dan Grundin meddelar även att revisorernas uppdrag kommer att utökas runt 2013-2014 i samband med att den nya versionen av FRII:s kodrapport ska tas fram. De kommer utöver sitt nuvarande uppdrag, att granska finanserna, även få ett förvaltningsrevisoriskt uppdrag. Detta på grund av att effektredovisning, kallad K3, införs som ny standard för redovisning.


§ 150 Granskningskommitténs rapport

Sofia Halth informerar om att styrelsen i år för första gången fått ett utkast av granskningskommitténs (GK) rapport före de gör den slutgiltiga versionen som sedan går till årsmötet.

Styrelsen diskuterar rapporten och enas om några klargöranden de önskar framföra till GK. Styrelsen är mån om att dessa klargöranden enbart ska ses som en möjlighet att reda ut eventuella missförstånd eller tillföra fakta som kan göra GK:s rapport tydligare. Det är dock upp till GK att välja att i slutrapporten ta hänsyn till styrelsens kommentarer/förtydliganden eller inte.

Beslut

att uppdra åt ordförande att kontakta granskningskommittén för att kommunicera den diskussion som fördes på styrelsemötet med anledningen av deras preliminära rapport till årsmötet.


§ 151 Måluppfyllelserapport för 2012

Punkten inleds med att de nya avdelningscheferna, Mikael Willborg och Elisabeth Lundgren, presenterar sig för styrelsen.

Lise Bergh berättar kort om de tankar som presenteras i rapportens förord. När 2013 års plan skulle tas fram (revideras) påbörjades ett utvärderingsarbete som nu fortsatt. En hel del områden har fått röda trafikljus, framför allt på MR-området. Ibland beror detta på att de varit svåra att mäta, ibland på att de varit felaktigt formulerade – då de har omformulerats i revideringen. Ofta är den största utmaningen att MR-målen måste ses i ett sammanhang av större internationella mål, där svenska sektionens arbete endast utgör en liten del. Det gör att flera av målen är för visionära och långsiktiga för att kunna uppnås under en verksamhetsplans tidsperiod. Det är dock viktigt att poängtera att det i vissa fall kan finnas ett egenvärde att ha med mål trots att sektionen känner till att de är ouppnåbara. Det är viktigt att visa att områdena bevakas av Amnesty och att jobbet på området fortsätter även när det är relativt utsiktslöst, t ex som nu gällande Syrien.

Flera ledamöter framför positiva kommentarer kring rapportens utformning och anser att det jämfört med för några år sedan har skett stora framsteg i möjligheten för styrelsen att avläsa måluppfyllelsen. Lisbeth Kohls framför att en idé för att ytterligare förbättra rapporteringen kunde vara att se över möjligheten att vikta målen så att det inom varje portfölj/område tydligare framgår vilka mål som väger tyngst, eftersom målen idag är av väldigt skiftande karaktär.

Styrelsen ställer några frågor kring uppföljning av en del MR-mål och övergår sedan till mer omfattande frågor angående resursmålen.

Sofia Halth konstaterar apropå målen om att aktivismen ska öka under A2, delmål 2, att delmålet med sannolikhet måste behållas fram till 2016, men med ändrade resultatmål. Det vill säga, även i det fall målet får grönt i plan efter plan för att aktivismen ökar, bör målet i princip alltid finnas med.

Tora Törnquist noterar att det inte står något om ifall aktivismen ökat och undrar om det inte går att mäta idag. Karin Armgren tillägger att rapporten anger att det enbart är genom det kommande CRM-systemet som mätning kan ske, och undrar därför om det även går att mäta de som inte är medlemmar, bara aktivister. Dan Grundin förklarar att sektionen med hjälp av CRM-systemet kommer kunna mäta också det som kallas leads, det vill säga de som gör en aktiv handling för Amnesty men inte är medlemmar – vilket vi inte kan idag. Gällande mätningar av medlemmar i de långsiktiga medlemsstrukturerna måste vi däremot fortfarande få in uppgifter från grupperna själva. Lisbeth Kohls undrar om det betyder att CRM-systemet kommer vara färdigt till årets slut och sekretariatet svarar att målet inte enbart syftar på CRM, utan en del andra rutiner som behöver förbättras också vad gäller insamlande av information.

Andreas Bokerud undrar apropå målen om kommunikationsplattformen under B1 som fått gult (mål 1.1 och 3.1 ) vad det är sektionen ännu väntar på. Sara Ångström svarar att det avser de bitar som har med den externa kommunikationen att göra, t ex den handbok som ska tas fram med konkreta riktlinjer kring kommunikation. Dessa har blivit försenade på grund av omorganiseringen på IS men kommer tas upp på det ICM nu i sommar. Sofia Halth poängterar att det är det viktigt att sekretariatet signalerar till styrelsen om det dyker upp strategiska frågor i hur sektionen kommunicerar utåt.

Gällande målen under B3, om trovärdighet, vill Sofia Halth göra ett medskick inför framtagandet av nästa plan med en önskan om skarpare delmål avseende korrekthet och trovärdighet, i förhållande till ambitionsnivån på det området i Svenska Amnesty 2016. Även gällande målen under B4 om transparens, noterar hon att det kvarstår att föra en mer övergripande diskussion för styrelsen kring det föredöme sektionen vill vara. Målen kan även på detta område behöva spetsas till i nästa plan för att nå det övergripande målet.

Lisbeth Kohls konstaterar i samband med det att det under mål 1.1 anges att riskhanteringsarbetet är tydligt organiserat för både styrelsens och sekretariatets del. Hon menar att det för styrelsens del dock kan behöva gås igenom mer i detalj, och föreslår junimötet för detta. Sekretariatet tycker det är en bra idé och framhåller samtidigt att åtminstone ordförande från styrelsens sida är involverad i dagsläget.

Sofia Halth framhåller att målen under område D1, om dialog med rättighetsbärare, alla har får rött och konstaterar att styrelsen bör fundera på om det kan bero på att synen på det arbetet har förändrats sedan det skrevs i Svenska Amnesty 2016 och därmed kanske inte är uppnåbart. Detta hänger även ihop med målet under D3 om samarbeten, som också behöver ses över. Katarina Bergehed förklarar att det finns en problematik i förhållningssättet till ”active participation” som arbetet omnämns i den internationella handlingsplanen (ISP), då det syftar på utformandet av strategier och aktionsplaner, vilket i dagsläget görs av IS och inte i Sverige. Så länge sektionen inte gör det på egen hand är det ett överflödigt mål för oss. Lise Bergh tillägger dock att det finns delar av det som kan bli relevant i och med nästa plan.

Under D2, frågar Natasja Persson vilka de två nya aktionsformerna som utvecklats är. Katarina Berghed svarar att det dels är det så kallade Rapid Response-nätverk som sjösatts för att stoppa nära förestående tvångsvräkningar, och dels den så kallade ambassadorienteringen som togs fram inom ramen för det tidigare mobiliseringsprojektet.

Som en generell kommentar lyfter Maria Eklund att hon anser att styrelsen på nytt bör föra en diskussion, förslagsvis i juni, kring att eventuellt börja öronmärka pengar till IS då hon ser att det verkar finnas behov av detta till och från.

Kristina Lindquist vill också som en generell kommentar lyfta det som omnämndes i inledningen till rapporten gällande svårigheten för svenska sektionen att på egen hand uppnå målen på MR-området. Hon menar att det inte är önskvärt att sänka ambitionen och sluta vara visionära. Istället kanske sektionen får acceptera att en del mål kommer förbli röda, hon vill därför uppmuntra sekretariatet att fortsätta det tänkesätt som Lise Bergh redogjorde för kring detta. Sofia Halth tillägger att detta har diskuterats på Chairs Assembly och Directors Forum och att det finns en rädsla för att fastna i en sorts mätkultur där vi riskerar att bara jobba på de områden som enkelt kan mätas. Lise Bergh instämmer och förklarar att sekretariatet söker hitta en form där balans uppnås mellan visionära och mätbara, uppnåbara mål.

Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.


§ 152 Rapport från undersökning om onlineval

Anders Hultman som genomfört undersökningen om onlineval av förtroendevalda presenterar sina slutsatser via videolänk. Sammanfattningsvis kan sägas att det inte finns något entydigt svar på om det är bra eller dåligt att införa onlineval av förtroendevalda. Den viktigaste slutsatsen är att en bra utformning, med intressanta frågor, är avgörande för huruvida utfallet blir lyckat eller inte.

Onlineval kan utgöra en låg tröskel för deltagande, men det i sig resulterar inte i höjt deltagande så länge valet inte upplevs som intressant och med en tydligt valmöjlighet. Det i sin tur kräver i princip att det finns fler kandidater än poster. Har man inte det kan det ändå fungera som ett sätt att nå ökad legitimitet för styrelsen då fler bereds möjligheten att rösta. Vill man i en vidare bemärkelse få fler medlemmar engagerade handlar mycket dock om att öppna upp för att föra hela debatten och fatta fler beslut online. Detta eftersom det är svårt att på förhand veta vilka frågor medlemmarna kommer vara intresserade av, det skulle sänka trösklarna för engagemang i de demokratiska processerna överlag. De frågor som engagerar medlemmarna är de som visat sig få enormt gehör. Är personvalen den frågan som engagerar flest medlemmar inom Amnesty är det inget problem att välja den, men det kan lika gärna vara andra frågor som är intressanta om man vill öka deltagandet.

Andreas Bokerud anser att det är bra att sänka trösklarna och tror att en process med fler kandidater än platser kanske är något som kan utvecklas över tid, uppskattningsvis på 3-5 års sikt.

Pär Sköld undrar hur Anders Hultman bedömer de tekniska och ekonomiska svårigheterna med att införa onlineval på vilket han får svaret att det inte är dyrt att hantera själva röstförfarandet, sådana verktyg finns redan utvecklade. Videoutsändningar av årsmötet är däremot dyrt om man inte har tekniken samt ibland att få det att fungera i de lokaler man har.

Kristina Lindquist noterar att undersökningen anger att risken för kuppning ofta förs fram som en rädsla men avfärdas av utredaren som inte sett det hända i praktiken. Hon undrar om det är i just de undersökta organisationerna, eller mer generellt, som det inte förekommer. Anders Hultman förklarar att frågan är och har varit uppe i många ideella föreningar även före onlineval blev aktuellt. Bland de 70 organisationer som ingår i VoteIT som har årsmöten helt online händer det aldrig. Det finns dock möjlighet att lägga in bromsar, exempelvis bestämde Piratpartiet att man måste ha varit medlem i minst tre månader för att få delta.

Styrelsen öppnar för diskussion där huvudfrågan är ifall styrelsen är principiellt för onlineval av förtroendevalda samt huruvida ett förslag till årsmötet i så fall bör läggas fram i år.

Flera ledamöter anser att de argument som talar för onlineval av förtroendevalda framför allt är: Möjligheten till sänkta trösklar för deltagande, att Amnesty måste ligga i tiden, att det är bra att öppna upp för fler kandidater, samt en avsaknad av andra trovärdiga alternativa vägar till ökat deltagande. Många tror att onlineval av förtroendevalda kan vara ett vettigt första steg och en inlärningsprocess, och flera är även öppna för att så småningom titta på möjligheten att öppna upp för att fatta även andra beslut online. En majoritet menar dock att sektionen inte är redo för det senare ännu.

Några ledamöter är mer skeptiska och menar dels att samma åtgärder som måste till för att nå ett ökat intresse för valen om de hålls online, också kunde genomföras för ett analogt val och då med stor sannolikhet nå samma resultat. Någon annan menar istället att införandet av onlineval på sin höjd kan öka valdeltagandet marginellt och anser därför att representativ demokrati är den enda vägen att öka deltagandet och nå ökad legitimitet för styrelsen.

Slutligen enas styrelsen om att lägga ett förslag till årsmötet 2013 om att införa onlineval vid kommande årsmöten. Vid punkten om styrelsens förslag till årsmötet kommer utformningen av förslaget diskuteras mer i detalj.


§ 153 Inför årsmötet 2013

- Förslag till årsmötesdagordning samt seminarier och anföranden

Årsmötessamordnare Viktor Rasch från sekretariatet berättar om de senaste uppdateringarna i årsmötesprogrammet.


- Förslag till yttranden över inkomna motioner

Styrelsen går igenom förslagen på yttranden över inkomna motioner och diskuterar vilka förändringar de önskar göra.


- Uppföljning av årsmötesbeslut 2012

Styrelsen går igenom dokumentet med uppföljning av årsmötesbeslut från 2012 och diskuterar vilka förändringar de önskar göra.


§ 154 Styrelsens förslag till årsmötet 2013

- Medlemsavgifternas storlek

Lise Bergh går igenom det fördjupade underlaget med en presentation av olika alternativ kring en förändrad eller oförändrad medlemsavgift för nästa år. Sekretariatet avstår dock från att ta ställning. Utöver årsmötesförslaget kring medlemsavgifterna som styrelsen måste lägga, lyfter sekretariatet även upp frågan om huruvida sekretariatet aktivt måste informera om lägstabeloppet som en policy vid nyvärvning. Det är sekretariatets önskan att inte behöva gå ut med lägstabeloppet direkt på värvningsblanketterna utan endast upplysa om det som svar på direkt fråga. En sådan förändring kräver dock ett styrelsebeslut.

Styrelsen inleder diskussionen med att ta ställning till om medlemsavgifterna ska förändras eller inte. Efter att alla ledamöter fått säga sin åsikt framkommer det att en majoritet anser att konsekvenserna av en höjning fortfarande är vaga och argumenten för därmed relativt svaga. Därför anser många att beslut om en eventuell höjning inte bör förhastas. Även de ledamöter som är klara över att de är för en höjning ser ingen anledning att stressa fram beslutet och styrelsen är således enig om att frågan bör tas upp igen under årets gång för att ge styrelsen gott om tid att ta ställning i de strategiska aspekterna av frågan. Med tanke på att konsekvenserna av en höjning till stor del är omöjliga att förutse, är det principfrågorna kring synen på medlemskapet som troligen kommer avgöra var styrelsen landar i denna fråga.

En tydlig skiljelinje framkommer i synen på medlemskapet under diskussionens gång. Kristina Lindquist framför att det enligt hennes mening är viktigast med ett högt medlemsantal snarare än en högre medelgåva fördelad på färre medlemmar. Hon anser att det ger Amnesty en demokratisk tyngd som är viktigare för oss än många andra organisationer, exempelvis sådana som sysslar med katastrofhjälp.

Michael Falk delar inte den synen då han menar att en av de saker svenska sektionen främst kan bidra med till den internationella rörelsen för att nå våra MR-mål är pengar. Han menar att det är viktigt att ha i åtanke att pengarna är nödvändiga för att skapa aktvitet och tror inte att medlemstappet skulle bli särskilt stort i och med det övergångsförslag som sekretariatet presenterade som ett möjligt alternativ.

Dessa två ståndpunkter verkar illustrera den kluvenhet som flera i styrelsen känner i frågan och junimötet föreslås som tillfälle för en strategisk diskussion kring medlemskapets roll generellt och/eller den rent ekonomiska aspekten, då med ännu mer fördjupning kring konsekvensanalys. SG3 uppdras därför att föreslå hur frågan ska hanteras vid ett senare möte. Även den andra fråga sekretariatet lyft upp om värvningen hänskjuts till kommande diskussion.

- Förslag om mandatperioder

Styrelsen diskuterar de aspekter som kvarstår gällande förslagets utformning.

- Förslag om inskrivning av GS roll i stadgan

Maria Eklund föredrar förslaget från SG3. I de internationella stadgarna står generalsekreterarens (GS) roll tydligt inskriven i stadgan men i svenska sektionens stadgar nämns GS inte alls. En större stadgeöversyn ska göras under det kommande styrelseåret men SG3 föreslår med anledning av den pågående GS-rekryteringen att denna förändring görs redan nu för att markera betydelsen av GS roll i att leda sekretariatet. Ingen diskussion förekommer.

- Förslag till ICM om Amnestys kärnvärden

Inga kommentarer på förslaget till förslag från styrelsen angående ICM-resolutionen.

- Eventuella övriga förslag: Onlineval

Styrelsen återkommer till frågan om onlineval. Under gårdagens diskussion kom styrelsen överens om att lägga fram ett förslag till årsmötet om detta och en majoritet vill att det ska genomföras.

Formen för förslaget diskuteras och ett alternativ som föreslås är att likt i fråga om fjolårets förslag om att införa begränsad mandattid, lägga ett öppet förslag till årsmötet att ta ställning till.

Pär Sköld anser dock att styrelsen har en skyldighet gentemot årsmötet att inte lämna ett öppet förslag utan istället ta ställning i principfrågan. Han menar att styrelsen nu har alla fakta den behöver på bordet för att kunna fatta ett välinformerat beslut och även har fått förtroendet att göra så. Han föreslår ett förslag till text i årsmötesförslaget och får gehör av övriga styrelseledamöter. Förslaget innebär att styrelsen uttalar sig principiellt för idén om att införa onlineval av förtroendevalda. Samtidigt menar många ledamöter att det kvarstår en del för att kunna föreslå ett i alla avseenden, tekniskt, budgetmässigt, etc, färdigt förslag på hur sådana val kan genomföras. Således enas styrelsen om att till årsmötet 2013 lägga ett förslag på att till nästföljande årsmöte komma med ett stadgeändringsförslag som möjliggör onlineval till årsmötet 2015.

Beslut

att uppdra åt SG3 att senast till styrelsens majmöte återkomma i styrelseforum med ett förslag på hantering av de strategiska frågorna kring medlemskap och medlemsavgift,

att föreslå årsmötet 2013 oförändrad medlemsavgift för 2014,

att föreslå årsmötet SG3:s stadgeändringsförslag om begränsad mandattid med utökad text kring hur styrelsen övervägt olika alternativ,

att lägga fram ett stadgeändringsförslag om generalsekreterarens roll i stadgan till årsmötet 2013,

att uppdra åt SG1 att ta fram ett årsmötesförslag om onlineval och återkomma med det i styrelseforum snarast.

- Styrelsens seminarier på årsmötet

Styrelsen återgår till frågan om upplägg på de seminarier som styrelsen ska hålla i på årsmötet.

Beslut

att uppdra åt sekretariatet att ta fram ett antal diskussionsförslag till seminariet om 90-kontot senast 12 april,

att uppdra åt Sofia Halth och Pär Sköld att hålla i seminariet om de internationella frågorna,

att uppdra åt Michael Falk och Andreas Bokerud att vara sekretariatets bollplank vad gäller att återkomma med upplägget på IT-seminariet,

att uppdra åt sekretariatet att återkomma med den slutgiltiga årsmötesdagordningen inklusive seminarierna.


§ 155 Delrapport utredningen styrelsens kärnuppgifter och arbetsbörda

Gustaf Löfgren från uppdragsgruppen som utreder styrelsens kärnuppgifter och arbetsbörda berättar om uppdragsgruppens arbete så här långt. Ännu har gruppen inte kommit med några konkreta förslag eller rekommendationer, det kommer i slutrapporten. I delrapporten ges istället en översikt över de områden gruppen identifierat som styrelsens arbetsuppgifter, en lista över vilka som intervjuats samt en beskrivning av vilket arbete som följer för uppdragsgruppen framöver.

Styrelsen ges möjlighet att ställa frågor och komma med synpunkter och bland annat framförs att en del av uppdragsgruppens förslag kan tänkas få konsekvenser för valberedningens arbete. Således är det viktigt att även inkludera valberedningen i det fortsatta arbetet.


§ 156 Valberedningens förslag till årsmötet

Anna Nilsdotter föredrar valberedningens förslag på förtroendevalda till årsmötet.


§ 157 Uppföljning av utredningen om Amnesty Press

Tora Törnquist från strategigrupp 2 föredrar förslaget om Amnesty Press (AP) baserat på styrelsens diskussion vid decembermötet 2012, då de grundläggande frågeställningar och vägval som presenterades i utredningen (framlagd vid junimötet 2012) diskuterades. SG2 föreslår att styrelsen antar ett så kallat ”Övergripande inriktningsdokument” för Amnesty Press där en del av det som redan är praxis fastslås i skrift men i vilket också några förändringar antas, exempelvis föreslås att ett redaktionsråd tillsätts.

Styrelsen diskuterar flera av formuleringarna i dokumentet och arbetar fram kompromisser på de områden där det finns oenighet. En majoritet av styrelsen är nöjda med dokument som slutligen klubbas igenom. Även uppdrag till sekretariatet diskuteras, bland annat kring ny grafisk profil, eventuellt namnbyte och förbättrad webbplattform.

Beslut

att anta dokumentet ”Övergripande inriktningsdokument för Amnesty Press” med överenskomna ändringar,

att uppdra åt sekretariatet att ta fram en ny grafisk profil som skiljer sig från Amnestys, eventuellt ett nytt namn och, om möjligt till rimlig kostnad, en förbättrad papperskvalitet till Amnesty Press,

att uppdra åt sekretariatet att se över möjligheterna att utöka och förbättra Amnesty Press webbplattform och återkomma med förslag till styrelsens decembermöte,

att uppdra åt sekretariatet att tillsätta ett redaktionsråd för Amnesty Press.

Karin Armgren och Michael Falk reserverar sig mot beslutet. Michael Falk önskar anföra följande motivering till protokollet: Styrelsen diskuterade två olika modeller för tidningen, men till sist valdes i stället en blandning av dessa båda modeller. Detta innebär dessvärre att tidningen inte används på ett effektivt sätt, vare sig för att knyta samman medlemmarna i organisationen eller för att föra ut MR-frågorna och påverka en bredare grupp. I stället förblir målen med och organisationen av tidningen oklara och motsägelsefulla. Detta är mycket olyckligt, särskilt som styrelsen haft möjliga lösningar presenterade av en utredning och därför haft alla möjligheter att fatta ett informerat beslut.


§ 158 Övriga frågor

Alla övriga frågor, utom den om Amnestyfonden, det vill säga ICM och barnpassning samt rapport från besök i Sierra Leone, skjuts fram på grund av tidsbrist.

- Förberedelse underlag Amnestyfonden

Lise Bergh förklarar att sektionens avtal med Fonden enligt avtalet ska ses över efter det gällt i två år vilket var 2005, men detta har ännu inte gjorts. Sekretariatet vill därför ombe styrelsen att lyfta frågan med Amnestyfondens styrelse. Det finns en del frågetecken att reda ut, exempelvis om intnäktsfördelningen ska vara densamma som när avtalet antogs 2003.

Ordförande uppdras informellt att föra frågan vidare i samtal med Fonden.


§ 159 Inför utvecklingssamtal med generalsekreteraren [ för ledamöter valda av årsmötet ]

Sofia Halth leder den slutna diskussionen inför det årliga utvecklingssamtalet med generalsekreteraren.


§ 160 Mötet avslutas

Sofia Halth avslutar mötet.




Sofia Halth
ordförande




Karin Armgren
vice mötesordförande




Hannah Laustiola
sekreterare




Andreas Bokerud
justerare




Förkortningar:
AIK – Amnestys Internationella Kommitté - en arbetsgrupp som bistår styrelsen i det internationella arbetetAP – Amnesty Press
CA – Chairs Assembly, årligt möte för alla ordförande
DF – Directors Forum, årligt möte för alla generalsekreterare
FRII – Frivilligorganisationernas insamlingsråd
GK - Granskningskommittén
GS – GeneralsekreterareGTP – Global Transition Programme, den globala förändringsagendan
ICM – International Council Meeting, det internationella rådsmötetIEC – International Executive Committee, den internationella styrelsen
IS – Internationella SekretariatetISP – Integrated Strategic Plan, den internationella sexåriga handlingsplanen
MR – mänskliga rättigheter
Per Capsulam – beslut som tas av styrelsen mellan styrelsemöten i deras interna forum på internetSG – Strategigrupp